Författningen har upphävts / ska upphävas 1988-01-01 genom SFS 1987:667

Allmänna bestämmelser

1 § Förening med ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom sådan ekonomisk verksamhet, i vilken medlemmarna deltaga som avnämare eller leverantörer eller med egen arbetsinsats eller genom begagnande av föreningens tjänster eller på annat dylikt sätt, må vinna registrering som ekonomisk förening; och skall å sådan registrerad förening tillämpas vad i denna lag stadgas.

1 a § Äger en ekonomisk förening så många aktier eller andelar i en svensk eller utländsk juridisk person att den har mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar, är den ekonomiska föreningen moderförening och den andra juridiska personen dotterföretag. Äger ett dotterföretag eller äger en moderförening och ett eller flera dotterföretag tillsammans eller äger flera dotterföretag tillsammans aktier eller andelar i en juridisk person i den omfattning som angivits nu, är även sistnämnda juridiska person dotterföretag till moderföreningen.
   Har en ekonomisk förening i annat fall på grund av aktie- eller andelsinnehav eller avtal ensam ett bestämmande inflytande över en juridisk person och en betydande andel i resultatet av dess verksamhet, är den ekonomiska föreningen moderförening och den juridiska personen dotterföretag.
   Moderförening och dotterföretag utgör tillsammans en koncern. Lag (1980:1105).

2 § För ekonomisk förenings förbindelser häfta allenast föreningens tillgångar, förfallna men ej guldna insatser och avgifter inräknade.

3 § Innan ekonomisk förening blivit registrerad, kan den ej förvärva rättigheter eller ikläda sig skyldigheter, ej heller inför domstol eller annan myndighet söka, kära eller svara. Sedan styrelse blivit utsedd, äge den dock föra talan i mål rörande föreningens bildande, så ock eljest vidtaga åtgärd för utbekommande av utfästa insatser eller avgifter.
   Handla medlemmar i föreningen eller ock styrelsen eller annan, som enligt denna lag är ställföreträdare för föreningen, å föreningens vägnar innan den registrerats, skola de som deltagit i åtgärden eller beslut därom svara för uppkommande förbindelser, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

4 § Ekonomisk förening registreras hos länsstyrelsen i det län, där föreningens styrelse enligt stadgarna har sitt säte.
   Hos varje länsstyrelse skall föras föreningsregister för inskrivning av de uppgifter, vilka enligt denna lag skola anmälas för registrering eller vilkas intagande i registret eljest är föreskrivet.
   Regeringen kan förordna, att föreningsregister skall föras gemensamt för två eller flera län. Vad i denna lag sägs om län gäller även område för vilket gemensamt föreningsregister föres. Lag (1975:420).

Stadgar och firma m.m.

5 § För att vinna registrering skall ekonomisk förening
bestå av minst fem medlemmar, dock att antalet medlemmar må vara tre eller fyra där minst tre medlemmar utgöras av föreningar, som äro registrerade eller ändock att anse som juridiska personer, samt
i enlighet med denna lag hava antagit stadgar ävensom utsett styrelse och revisorer

6 § Föreningens stadgar skola angiva
1. föreningens firma;
2. ändamålet med föreningens verksamhet och verksamhetens art;
3. den ort inom riket, där föreningens styrelse skall hava sitt säte;
4. den insats med vilken varje medlem skall deltaga i föreningen, huru insatserna skola göras samt huruvida medlem må deltaga i föreningen med högre belopp än enkel insats;
5. där regelbundna eller på särskilt beslut om uttaxering beroende avgifter till föreningen skola förekomma, avgifternas belopp eller de högsta belopp vartill de må bestämmas;
6. antalet styrelseledamöter och revisorer eller det högsta och lägsta antal vartill de skola uppgå samt, om för styrelseledamöter eller revisorer skola finnas suppleanter, enhanda uppgift beträffande dem, tiden för styrelseledamots, revisors och suppleants uppdrag, så ock, där styrelseledamot, revisor eller suppleant skall utses på annat än i denna lag angivet sätt, huru tillsättning skall ske;
7. där fullmäktige skola finnas på sätt i 62 § sägs, deras befogenhet, huru de skola utses och tiden för deras uppdrag;
8. föreningens räkenskapsår;
9. det sätt, varpå kallelse till föreningsstämma skall ske och andra meddelanden bringas till medlemmarnas eller fullmäktiges kännedom, ävensom den tid före stämma, då föreskrivna kallelseåtgärder senast skola vara vidtagna;
10. de grunder, enligt vilka skall förfogas över uppkommen vinst, så ock huru vid föreningens upplösning skall förfaras med föreningens behållna tillgångar; samt
11. där förlagsinsatser som avses i 16 b § skall förekomma, vad som skall gälla därom.
   Skall föreningens firma registreras på två eller flera språk, skall varje lydelse angivas i stadgarna. Lag (1984:189).

7 § Föreningens firma skall innehåller orden "ekonomisk" och "förening" eller förkortningen "ek.för.".
   I firma må ej ordet "bolag" eller eljest något, som betecknar ett bolagsförhållande, intagas på sådant sätt att därav kan föranledas det misstaget att firman innehaves av ett bolag.
   Firman skall tydligt skilja sig från andra hos länsstyrelsen förut registrerade ännu bestående föreningsfirmor. För registrering av förenings firma gäller i övrigt vad som föreskrives i firmalagen (1974:156).
   Ej må någon annan än ekonomisk förening i sin firma använda uttrycket ekonomisk förening eller förkortning därav.
   Föreningens styrelse kan antaga bifirma. Vad i andra och tredje styckena sägs om firma gäller även bifirma. Uttrycket ekonomisk förening eller förkortning därav får ej intagas i bifirma. Lag (1974:163).

8 § Ansökan om föreningens registrering skall göras av styrelsen.
   Vid ansökningen skola fogas dels två av notarius publicus eller minst två styrelseledamöter bestyrkta exemplar av föreningens stadgar, dels ock avskrift av protokoll vid sammanträde med föreningens medlemmar, utvisande att stadgarna blivit antagna, ävensom av dylikt protokoll eller annan handling, varav framgår att styrelse och revisorer utsetts.
   Ansökningen skall innehålla försäkran av styrelsen att medlemmarnas antal uppgår till det i 5 § angivna lägsta antalet eller, där enligt stadgarna eller beslut vid sammanträde med medlemmarna föreningen icke må börja sin verksamhet förrän visst högre medlemsantal uppnåtts, att antalet uppgår härtill. Har i den ordning nu sagts blivit föreskrivet att föreningen icke må börja sin verksamhet förrän visst minimibelopp inbetalats i insatser eller avgifter eller eljest villkor uppställts härför, skall försäkran jämväl avgivas att villkoret är uppfyllt.

9 § Ansökningen om föreningens registrering skall vidare innehålla uppgift om föreningens postadress samt styrelseledamöternas och, där suppleanter utsetts, deras fullständiga namn, medborgarskap och hemvist, så ock förklaring att dessa personer ej äro omyndiga.
   I ansökningen skall uppgivas, av vilka och huru föreningens firma skall tecknas, där ej denna befogenhet skall utövas allenast av styrelsen. Skall firman tecknas av annan person än som avses i första stycket, gälle vad där är stadgat även i fråga om sådan firmatecknare.
   Har ej envar, som ensam eller gemensamt med annan än bemyndigad att teckna föreningens firma, å ansökningen egenhändigt skrivit sin av vittnen styrkta namnteckning, skall vid ansökningen fogas en särskild bilaga, därå namnteckningen finnes och blivit styrkt av vittnen.

9 a § Beslut om antagande av bifirma får anmälas för registrering av styrelsen eller dess ordförande. Har bifirma antagits innan ansökan om föreningens registrering gjorts, kan anmälan upptagas i ansökningen. Vid anmälan skall fogas två avskrifter av protokoll som bestyrker anmälningen. Lag (1974:163).

10 § Över ekonomisk förenings medlemmar skall genom styrelsens försorg hållas förteckning. Denna kan bestå av betryggande lösblads- eller kortsystem. Förteckningen skall för varje medlem innehålla uppgift om hans fullständiga namn och hemvist samt å det antal insatser, med vilket han deltager i föreningen. Därjämte skall förteckningen innehålla uppgift om sammanlagda beloppet inbetalda insatser enligt senast fastställda balansräkning, om summorna av insatsbelopp, som efter utgången av det räkenskapsår balansräkningen avser återbetalats eller högst skola återbetalas dels enligt 16 § 1 mom. dels enligt 16 a §, och om tiden för återbetalningarna.
   Styrelsen skall hålla medlems förteckningen tillgänglig för envar som vill taga kännedom om densamma.
   Medlem vare berättigad att på begäran erhålla skriftlig uppgift av föreningen om medlemskapet och av honom gjorda insatser. Lag (1967:621).

Medlems intagande och avgång m.m.

11 § Ekonomisk förening må icke vägra någon inträde som medlem, såframt ej med hänsyn till arten eller omfattningen av föreningens verksamhet eller föreningens syfte eller annan orsak särskilda skäl äro därtill.
   Ansökan om inträde prövas av styrelsen, där ej annorlunda är bestämt i stadgarna. Inträdesansökan skall, om så föreskrives i stadgarna, ske skriftligen och vara försedd med sökandens bevittnade namnunderskrift.

12 § Den, till vilken avliden medlems andel övergått på grund av bodelning, arv eller testamente, vare berättigad att i den avlidnes ställe inträda såsom medlem i föreningen, såframt annat icke föranledes av stadgarna.
   Anmälan om inträde skall göras senast sex månader efter medlemmens död eller, om den i 15 § avsedda tiden för dödsboets avgång ur föreningen då ännu ej inträffat, senast vid den tiden.

13 § Den som efter överlåtelse förvärvat medlems andel skall ansöka om inträde inom sex månader därefter. Antages han, inträder han som medlem i överlåtarens ställe. Söker han ej inträde eller avslås ansökan, äge han den rätt som tillkommer avgången medlem enligt 16 §; och skall tiden för avgången beräknas med utgångspunkt från det ansökningen avslogs eller, om ansökan ej gjorts, ansökningstiden utgick.

14 § Melem äger uppsäga sig till utträde ur föreningen. I stadgarna må förskrivas, att uppsägning skall ske skriftligen och uppsägningshandlingen vara försedd med medlemmens bevittnade namnunderskrift. I stadgarna kan ock bestämmas att uppsägning ej får ske förrän efter viss tid, högst två år, från inträdet. Efter medgivande av länsstyrelsen må sagda tid utsträckas till högst fem år.
   Medlem må på grund, som kan vara bestämd i stadgarna, uteslutas ur föreningen. Beslut härom fattas, där i stadgarna icke är annorlunda föreskrivet, av föreningsstämman.

15 § Avgång ur föreningen äger, utom i fall varom i 68 § andra stycket och 96 § 2 mom. andra stycket sägs, rum vid den utgång av räkenskapsår, vilken infaller näst efter en månad eller efter den i stadgarna bestämda längre tid, högst sex månader, sedan medlemmen uppsagt sig till utträde eller uteslutits eller annan omständighet som föranlett avgången inträffat.
   Medlem, som blivit utesluten ur föreningen, vare genast förlustig rätten att deltaga i överläggningar och beslut om föreningens angelägenheter.

16 § 1 mom. Då medlem avgått, äge han dels sex månader från avgången utfå inbetalda insatser, i den mån föreningens behållna tillgångar enligt den vid tiden för avgången uppgjorda balansräkningen därtill förslå utan anlitande av reservfond eller förlagsinsatser eller förnärmande av övriga medlemmars lika rätt, dels ock, i samma ordning som övriga medlemmar, utbekomma vad på den avgångne belöper av beslutad vinstutdelning.
   Träder föreningen i likvidation inom sex månader från det medlem avgått eller varder inom samma tid beslut om föreningens försättande i konkurs meddelat, skall den avgångnes rätt att utfå insats bedömas efter de beträffande skifte av föreningens tillgångar gällande grunderna.
   Innehålla föreningens stadgar inskränkning i avgående medlems rätt varom nu är sagt, lände den, utom i fall som i 68 § andra stycket och 96 § 2 mom. andra stycket sägs, till efterrättelse. Lag (1984:189).

16 § 2 mom. Försättes föreningen i konkurs på ansökan som gjorts inom ett år från det medlem avgick, vare den avgångne pliktig att, såvitt rörer föreningens borgenäres rätt, återbära vad han utfått av sina insatser.

Förlagsinsatser m. m.

16 b § En ekonomisk förening kan i stadgarna föreskriva att, utöver vad som följer av 6 § första stycket 4, kapital får tillskjutas genom särskilda insatser (förlagsinsatser) och att sådana insatser får tillskjutas även av andra än medlemmar.
   Förlagsinsatser får tillskjutas med högst så stort belopp att summan av gjorda förlagsinsatser efter tillskottet uppgår till högst det belopp som svarar mot summan av andra då inbetalda insatser än förlagsinsatser. Lag (1984:189).

16 c § I stadgarna kan tas in föreskrifter om begränsningar i fråga om vem som har rätt att tillskjuta förlagsinsatser och genom överlåtelse förvärva de rättigheter som är förenade med förlagsinsatserna (förlagsandelar). För redan gjorda insatser får inte införas strängare begränsningar än vad som gällde när insatsen gjordes.
   Förvärv av en förlagsandel i strid mot föreskrifter som avses i första stycket är ogiltiga. Lag (1984:189).

16 d § Om föreningen upplöses och det vid upplösningen finns överskott, har innehavarna av förlagsandelar rätt att så långt överskottet räcker få förlagsinsatserna inlösta med belopp motsvarande insatsernas storlek, innan utbetalning sker för andra ändamål. Finns flera förlagsinsatser och förslår inte överskottet till full betalning av samtliga, skall överskottet fördelas på insatserna i förhållande till deras storlek. Lag (1984:189).

16 e § För varje förlagsinsats skall föreningen utfärda ett förlagsandelsbevis. Beviset skall ställas till viss man, till innehavaren eller till viss man eller order och innehålla uppgift om
1. föreningens firma,
2. nummer eller annan beteckning för beviset,
3. insatsens storlek,
4. den rätt till utdelning som insatsen medför,
5. det sätt på vilket utdelning skall utbetalas och inlösen ske,
6. föreskrifter som avses i 16 c § första stycket,
7. erinran enligt 16 c § andra stycket.
   Förlagsandelsbeviset skall undertecknas av föreningen. Styrelseledamöters eller firmatecknares namnteckning får återges genom tryckning eller på liknande sätt. Lag (1984:189).

16 f § I fråga om förlagsandelsbevis gäller, om ej annat följer av denna lag, i tillämpliga delar vad i lagen (1936:81) om skuldebrev föreskrivs om enkla skuldebrev såvitt gäller bevis ställt till viss man och om löpande skuldebrev såvitt gäller bevis ställt till innehavaren eller till viss man eller order. Härvid är den som innehar ett förlagsandelsbevis ställt till viss man eller order och som enligt föreningens påskrift på beviset är ägare till förlagsandelen likställd med den som enligt 13 § andra stycket samma lag förmodas äga rätt att göra skuldebrevet gällande. Påskrift på beviset skall göras endast om innehavaren styrker sitt förvärv av den förlagsandel som beviset avser. Lag (1984:189).

16 g § Över samtliga förlagsinsatser skall genom styrelsens försorg föras en förteckning. Denna kan bestå av betryggande lösblads- eller kortsystem. Förteckningen skall innehålla uppgift om storleken på varje förlagsinsats, om tidpunkten för varje insats och om den rätt till utdelning som insatsen medför. Förteckningen skall hållas tillgänglig för var och en som vill ta del av den. Lag (1984:189).

16 h § En innehavare av en förlagsandel har rätt att få förlagsinsatsen inlöst tidigast efter fem år från tillskottet under förutsättning att han skriftligen säger upp beloppet minst två år i förväg.
   Föreningen får inlösa en förlagsinsats tidigast efter fem år från tillskottet under förutsättning att föreningen skriftligen säger upp beloppet minst sex månader i förväg.
   Inlösen enligt denna paragraf sker till det belopp som utgör insatsens storlek enligt förlagsandelsbeviset. Beloppet får dock ej överstiga vad som av föreningens behållna tillgångar enligt den senast fastställda balansräkningen, utan anlitande av reservfonden, belöper på andelen i förhållande till övriga förlagsinsatser. Om föreningen försätts i konkurs på ansökan som görs inom ett år efter inlösen skall vad som föreskrivs i 16 § 2 mom. beträffande där avsedd återbäring tillämpas i fråga om förlagsinsatser. Lag (1984:189).

17 § 1 mom. Av ekonomisk förenings årsvinst, efter avdrag för vad som åtgår till täckande av möjligen förefintlig förlust från föregående år, skola minst fem procent avsättas till reservfond. Har på grund av rörelsens resultat medlemmar eller andra tillgodoförts gottgörelse i form av efterlikvider, återbäringar eller dylikt, skall avsättning därav ske med minst fem procent, även om gottgörelsen icke inräknats i årsvinsten. Till reservfonden skall alltid läggas vad medlem vid avgång ur föreningen icke återfår av sina insatser och vad en förlagsandelsinnehavare inte får ut vid inlösen av en förlagsinsats.
   Då reservfonden jämte inbetalat insatskapital, i den mån detta ej överstiger tio gånger reservfonden, uppnått ett belopp som svarar antingen mot fyra tiondelar av det bokförda värdet å föreningens tillgångar eller mot föreningens skulder enligt balansräkningen, må vidare avsättning till fonden upphöra. Innehålla stadgarna bestämmelse om avsättning utöver vad nu sagts, lände det till efterrättelse. Avsättning skall ånyo vidtaga, om reservfonden nedgår under vad sålunda stadgats.
   Nedsättning av reservfond må beslutas allenast för täckande av förlust, som enligt fastställd balansräkning finnes hava uppstått å föreningens verksamhet i dess helhet och som icke kan ersättas av befintliga till framtida förfogande avsatta medel. Lag (1984:189).

17 § 2 mom. Vid tillämpning av bestämmelserna i 1 mom. skall belopp, som upptagits under rubriken Avsatt till pensioner, ej räknas som skuld i den mån det överstiger det belopp, under vilket posten jämlikt 7 § första stycket lagen den 9 juni 1967 (nr 531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. icke får nedbringas. Lag (1967:538).

17 § 3 mom. Regeringen må medgiva förening eller vissa grupper av föreningar undantag, helt eller delvis, från bestämmelserna i 1 mom. om med hänsyn till arten av föreningsverksamheten och övriga omständigheter synnerliga skäl därtill föranleda. Lag (1975:420).

18 § Utdelning får inte överstiga vad som i fastställd balansräkning och, i fråga om moderförening, i fastställd koncernbalansräkning för det senaste räkenskapsåret redovisas såsom föreningens eller koncernens nettovinst för året, balanserade vinst och fria fonder med avdrag för 1. redovisad förlust, 2. belopp som enligt lag eller stadgar skall avsättas till bundet eget kapital eller, i fråga om moderförening, belopp som av det fria egna kapitalet i koncernen enligt årsredovisningarna för företag inom denna skall överföras till bundet eget kapital, 3. belopp som enligt stadgarna eljest skall användas för annat ändamål än utdelning till medlemmarna. Ej heller får gottgörelse som avses i 17 § 1 mom. och som icke inräknats i årsvinsten betalas ut i vidare mån än att föreskriven avsättning kan ske till reservfonden. I övrigt får utbetalning till medlemmarna av föreningens tillgångar ej verkställas på annat sätt än genom återbetalning av insatsbelopp enligt 16 § 1 mom. eller 16 a § eller i samband med nedsättning av insatsernas belopp enligt 68 § sista stycket.
   Utdelning, som beräknas på annat sätt än i förehållande till den omfattning i vilken medlemmarna deltagit i föreningens verksamhet eller i övrigt tagit denna i anspråk, får fastställas till högst en ränta för år på inbetalda insatser som motsvarar det av riksbanken fastställda diskonto som gällde vid räkenskapsårets utgång med tillägg av tre procentenheter. Denna begränsning gäller dock inte i fråga om utdelning på förlagsinsatser.
   Vinstutdelning eller utbetalning i annan form av gottgörelse som avses i 17 § 1 mom. får inte ske med så stort belopp att utdelningen eller utbetalningen med hänsyn till föreningens eller koncernens konsolideringsbehov, likviditet eller ställning i övrigt står i strid mot god affärssed. Lag (1984:189).

19 § Varder vinstutdelning beslutad och verkställd i strid mot vad i 18 § sägs eller mot bestämmelse i föreningens stadgar, vare de, som uppburit sådan utdelning skyldiga att återbära denna jämte ränta därå. Detta gäller dock ej beträffande utdelning på en förlagsinsats, om mottagaren hade skälig anledning att anta att vad han erhållit utgjorde laglig vinstutdelning. Har gottgörelse, som avses i 17 § 1 mom. och som icke inräknats i årsvinsten, utbetalats i strid mot vad som sägs i 18 § eller mot bestämmelse i föreningens stadgar, är den som mottog gottgörelsen skyldig att återbära denna jämte ränta, om han insåg eller bort inse nämnda förhållande. Räntan beräknas enligt 5 § räntelagen (1975:635) från det att utdelningen eller gottgörelsen uppburits intill dess ränta skall utgå enligt 6 § räntelagen till följd av 3 eller 4 § samma lag.
   För brist, som kan uppkomma vid återbäringen, var de, som medverkat till beslutet om utdelning eller utbetalning eller verkställandet av detta, ansvariga efter de beträffande skadeståndsskyldighet i 106, 108 och 109 §§ stadgade grunderna. Lag (1984:189).

20 § Föreningsstämman må ej besluta om användande av föreningens vinstmedel eller övriga tillgångar eller om åtagande av förpliktelser för ändamål, som uppenbarligen är främmande för föreningens syfte. Dock äge stämman använda tillgångar till allmännyttigt eller därmed jämförligt ändamål, såvitt det med hänsyn till ändamålets beskaffenhet, föreningens ställning och omständigheterna i övrigt får anses skäligt.
   Föreningsstämman må ej heller, med mindre annat följer av stadgarna, besluta om sådan användning av föreningens tillgångar eller eljest om sådan åtgärd, att uppenbarligen fördel beredes vissa medlemmar till nackdel för föreningen eller övriga medlemmar.

Styrelse och firmateckning

21 § För ekonomisk förening skall finnas en styrelse bestående av minst tre ledamöter. Styrelsen skall förvalta föreningens angelägenheter i enlighet med vad i denna lag är stadgat.
   Styrelsen väljes å föreningsstämma; dock må i stadgarna kunna bestämmas, att styrelsen eller ledamot av densamma skall tillsättas i annan ordning.
   Styrelseledamot skall utses för tid intill dess stämma som i 57 § 1 mom. sägs hållits och må icke utses för längre tid än till och med den stämma som skall äga rum under tredje räkenskapsåret efter valet. Ändå att den tid för vilken styrelseledamot blivit utsedd ej gått till ända, må han skiljas från uppdraget genom beslut av den som utsett honom. Styrelseledamot äge ock rätt att avgå före utgången av nämnda tid. Anmälan om avgång skall göras hos styrelsen samt, där styrelseledamot ej är vald å föreningsstämma, hos den som tillsatt honom.
   Om styrelseledamot, som är vald å föreningsstämma, entledigas eller eljest avgår eller avlider eller hinder för honom att vara styrelseledamot uppkommer enligt 22 § och suppleant ej finnes, åligger det övriga styrelseledamöter att ofördröjligen föranstalta om val av ny ledamot för återstående mandattid. Meddelas icke annan föreskrift i stadgarna, må dock med valet anstå till nästa stämma där styrelseval skall äga rum, såfram styrelsen är beslutför med kvarstående ledamöter och suppleanter samt antalet ej understiger tre.

22 § Styrelseledamot skall vara myndig och, där ej för särskilt fall regeringen eller myndighet regeringen förordnar annat tillåter, här i riket bosatt svensk medborgare.
   Styrelseledamot skall vara medlem i föreningen. Dock må även den vara styrelseledamot som enligt lag är ställföreträdare för medlem samt, där juridisk person är medlem, den som är ledamot av styrelsen för den juridiska personen eller delägare i densamma. Jämväl eljest må, där det för visst eller vissa särskilt angivna fall i stadgarna medgives, annan än medlem vara styrelseledamot. Lag (1975:420).

23 § Vad i denna lag är stadgat om styrelseledamot skall i tillämpliga delar gälla beträffande suppleant.
   I stadgarna må närmare bestämmelser upptagas om de förut- sättningar, under vilka suppleant äger inträda i tjänstgöring, så ock, där flera suppleanter skola finnas, om ordningen för deras inträde. Sådana bestämmelser må jämväl meddelas av den som utsett suppleanten. Bestämmelse som i detta stycket sägs må ej registreras.

24 § Det åligger styrelsen att sörja för en sådan organisation av föreningens verksamhet, som med hänsyn till föreningens förhållanden må anses tillfredställande, att utöva tillsyn över befattningshavare hos föreningen samt att tillse att erforderliga upplysningar angående föreningens förhållanden komma styrelsen till handa på lämpligt sätt och vid lämpliga tider. Styrelsen skall ock sörja för att föreningens bokföring fullgöres i överensstämmelse med lag samt att medelsförvaltningen är ordnad på betryggande sätt ävensom att behörig kontroll häröver finnes.
   När på grund av inträffade förluster eller eljest anledning föreligger till antagande, att föreningens ställning kommer att utvisa fortgående försämring, så att föreningens skulder icke bliva täckta av tillgångarna, åligger det styrelsen att ofördröjligen till stämmans prövning hänskjuta frågan om föreningen skall träda i likvidation.

24 a § Om en förening har blivit moderföretag, skall styrelsen meddela detta till dotterföretagets ledning. Dotterföretagets ledning skall lämna styrelsen för moderföreningen de upplysningar som behövs för beräkningen av koncernens ställning och resultatet av koncernens verksamhet. Lag (1980:1105).

25 § Inom styrelsen skall en ledamot vara ordförande.
   Det åligger ordföranden att tillse att sammanträden hållas då så erfordras. Om styrelseledamot fordrar att styrelsen sammankallas, skall en sådan begäran efterkommas.
   Vid styrelsens sammanträden skola föras protokoll, vilka skola till riktigheten bestyrkas av ordföranden. Ledamot av styrelsen är berättigad att på begäran få särskild från styrelsens beslut avvikande mening antecknad till protokollet. Protokollen skola föras i nummerföljd och förvaras på betryggande sätt. Lag (1976:353).

26 § Styrelsen är beslutsför, där de vid sammanträde tillstädesvarandes antal överstiger hälften av hela antalet styrelseledamöter, såframt ej för beslutförhet högre antal föreskrivits i stadgarna. Ärende må dock icke företagas, med mindre såvitt möjligt samtliga styrelseledamöter eller, vid förfall för någon av dem, suppleant för honom dels fått tillfälle att deltaga i ärendets behandling, dels erhållit tillfredsställande underlag för att avgöra ärendet.
   Såsom styrelsens beslut gälle, där föreskrift om särskild röstpluralitet ej givits i stadgarna, den mening, om vilken de flesta röstande förena sig, och vid lika röstetal den mening som biträdes av ordföranden. Lag (1976:353).

27 § Ledamot av styrelsen äge ej deltaga i behandling av fråga rörande avtal mellan honom och föreningen. Ej heller må han deltaga i behandling av fråga om avtal mellen föreningen och tredje man, såframt han i frågan äger ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot föreningens. Vad sålunda är stadgat äge motsvarande tillämpning beträffande gåva från föreningen, så ock beträffande rättegång eller annan talan mot styrelseledamoten eller tredje man.

28 § Styrelsen äger, i den mån annat icke följer av vad i denna lag är stadgat, att ej mindre handla å föreningens vägnar i förhållande till tredje man än även företräda föreningen inför domstolar och andra myndigheter. Samma behörighet tillkommer ock den eller dem som efter vad i 29 och 30 §§ sägs äga teckna föreningens firma (firmatecknare); dock äga med, som allenast gemensamt må utöva firmateckningsrätt, endast gemensamt företräda föreningen.

29 § Bemyndigande för styrelseledamot, styrelsesuppleant eller annan att teckna föreningens firma må meddelas av styrelsen, där ej i stadgarna eller genom beslut av föreningsstämman gjorts inskränkning i detta avseende. Bemyndigande må dock ej lämnas den som är omyndig och, vad angår annan än styrelseledamot eller styrelsesuppleant, utan tillstånd av regeringen eller myndighet regeringen förordnar den som icke är här i riket bosatt svensk medborgare.
   Styrelsen må när som helst återkalla bemyndigande att teckna föreningens firma. Lag (1975:420).

30 § Då bemyndigande att teckna föreningens firma meddelas, äger styrelsen föreskriva, att rätten till firmateckning får av två eller flera personer utövas allenast gemensamt.
   Föreskrives annan inskränkning i rätten att teckna föreningens firma än i första stycket sägs, må den ej registreras.

31 § Styrelsen eller annan, som jämlikt 28 § är ställföreträdare för föreningen, må ej förfoga över dess tillgångar eller ikläda den förpliktelse eller eljest vidtaga åtgärd i strid mot vad i 20 § första stycket första punkten och andra stycket är stadgat beträffande föreningsstämma. Styrelsen äger dock till allmännyttigt eller därmed jämförligt ändamål använda tillgång, som i förhållande till föreningens ställning är av ringa betydelse.

32 § I förhållande till föreningen åligger det styrelsen och annan ställföreträdare för föreningen att ställa sig till efterrättelse de särskilda föreskrifter som meddelas i stadgarna eller av föreningsstämma. Annan ställföreträdare än styrelsen vare ock skyldig att ställa sig till efterrättelse föreskrift som meddelas av styrelsen. Dock må styrelsen och annan ställföreträdare för föreningen icke efterkomma föreskrift, där den finnes såsom stridande mot denna lag eller stadgarna ej vara gällande, icke heller föreskrift av föreningsstämma om sådan åtgärd avseende förvaltningen av föreningens angelägenheter, vars verkställighet styrelsen finner innebära ett uppenbart åsidosättande av föreningens intressen.
   Den som enligt 27 § icke må för föreningen deltaga i behandling av fråga om avtal äge ej heller befogenhet att utan särskilt uppdrag av styrelsen företräda föreningen i avseende å avtalet.

33 § Har styrelsen eller annan ställföreträdare för föreningen företagit rättshandling å föreningens vägnar men därvid handlat i strid mot var i 31 § är stadgat eller mot föreskrift, som avses i 32 §, eller eljest överskridit sin befogenhet, vare rättshandlingen ej gällande mot föreningen, såframt tredje man insåg eller bort inse att sådant överskridande förelåg.
   Har styrelsesuppleant utövat styrelseledamots befogenhet, vare det förhållandet, att förutsättning för hans inträde i styrelseledamots ställe saknades, utan verkan gentemot tredje man, där denne ej insåg eller bort inse nämnda förhållande.

34 § Den som äger företräda föreningen må ej föryttra eller med inteckning för gäld belasta föreningens fasta egendom eller tomträtt, utan så är att han enligt stadgarna äger sådan befogenhet eller ock föreningsstämman därtill bemyndigat honom. Sådant bemyndigande kan begränsas att avse viss egendom och må icke i något fall gälla utöver två år.
   Har åtgärd som i första stycket avses företagits utan vederbörligt bemyndigande och vill föreningen klandra åtgärden, skall föreningen väcka talan därom inom aderton månader sedan lagfart, inskrivning eller inteckning beviljades. Försummas det, vare rätt till talan förlorad.

35 § Skriftlig handling, som utfärdas för förening, bör undertecknas med föreningens firma, och skola de som teckna firman därvid underskriva sina namn.
   Har styrelsen eller annan ställföreträdare för föreningen utfärdat handling utan firmateckning och framgår icke av dess innehåll, att den utfärdats å föreningens vägnar, svare de som undertecknat handlingen för vad genom handlingen må hava slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld. Sådan ansvarighet skall dock ej åvila undertecknarna, där av omständigheterna vid handlingens tillkomst framgick, att den utfärdades för föreningen, samt den till vilken handlingen ställts av föreningen erhåller behörigen undertecknat godkännande av handlingen utan oskäligt dröjsmål efter det begäran därom framställts eller personlig ansvarighet gjorts gällande mot undertecknarna.

36 § Vill styrelsen väcka talan mot föreningen, skall styrelsen utlysa föreningsstämma för val om bud att föra föreningens talan i tvisten. Stämning delgives genom att föredragas åt stämman. Lagg (1970:456).

37 § Sker ändring i avseende å de till styrelseledamöter eller styrelsesuppleanter utsedda personerna eller i fråga om rätten att teckna föreningens firma eller ändras föreningens postadress, skall styrelsens ordförande därom ofördröjligen göra anmälan för registrering. Å denna anmälan skall i tillämpliga delar gälla vad i 9 § sägs. Rätt att göra anmälan tillkommer den som beröres av anmälningen.

Redovisning

Årsredovisning m.m.

38 § För varje räkenskapsår skall styrelsen avge årsredovisning. Denna består av resultaträkning, balansräkning och förvaltningsberättelse.
   I fråga om resultaträkning och balansräkning i årsredovisning och i årsbokslut enligt bokföringslagen (1976:125) gäller, förutom bestämmelserna i nämnda lag, föreskrifterna nedan om årsredovisning m.m. Dock tillämpas 39 § fjärde stycket och 40 § första stycket endast på årsredovisningen.
   I årsredovisningen skall återges resultaträkningen och balansräkningen för närmast föregående räkenskapsår. Har under året ändring vidtagits beträffande specificeringen av poster i resultaträkningen och balansräkningen, skall uppgifterna från den tidigare årsredovisningen sammanställas så att dessa kan jämföras med posterna i den senare årsredovisningen, om särskilt hinder inte möter.
   Årsredovisningen skall skrivas under av samtliga styrelseledamöter. Har beträffande årsredovisningen avvikande mening antecknats till styrelsens protokoll, skall yttrandet fogas till redovisningen.
   Minst en månad före ordinarie föreningsstämma skall årsredovisnings handlingarna för det förflutna räkenskapsåret avlämnas till revisorerna.
   Senast en månad efter det resultaträkningen och balansräkningen blivit fastställda, skall avskrift av årsredovisning och revisionsberättelse hållas tillgängliga hos föreningen för alla som är intresserade samt efter särskilt föreläggande av länsstyrelsen insändas dit. Sådant föreläggande utfärdas när någon begär det. Föreningar som avses i 46 § 4 mom. första stycket är utan särskildt föreläggande skyldiga att insända nämnda handlingar till länsstyrelsen.
   På avskriften av årsredovisningen skall en styrelseledamot teckna bevis om att resultaträkning och balansräkning har fastställts. Uppgift skall också lämnas om fastställelsedagen. Beviset skall även innehålla uppgift om föreningsstämmans beslut beträffande föreningens vinst eller förlust. Lag (1980:1105).

39 § Utan hinder av vad som föreskrivs i 15 § fjärde stycket bokföringslagen (1976:125) om användningen av belopp, varmed värdet av där avsedd anläggningstillgång uppskrivs, får sådant belopp utnyttjas även till avsättning till en uppskrivningsfond, vilket får tas i anspråk endast för ändamål som avses i nämnda lagrum i bokföringslagen.
   Vid värdering av aktier eller andelar som en moderförening äger i ett dotterföretag skall andelar som dotterföretaget äger i moderföreningen inte anses ha något värde.
   Andelar i andra företag än aktiebolag skall likställas med aktier som ägs av moderföreningen vid uppställningen av moderföreningens resultaträkning och balansräkning samt vid specificering enligt 42 §.
   I balansräkning och resultaträkning i årsredovisningen behöver storlek och förändringar av lagerreserven uppges endast av föreningar som avses i 46 § 4 mom. första stycket. Lag (1980:1105).

40 § Om synnerliga skäl föreligger, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer medge att bruttoomsättningssumman inte behöver anges i resultaträkningen i årsredovisningen.
   I resultaträkningen skall utdelning på aktier i dotterbolag tas upp som en särskild intäktspost. Som en särskild kostnadspost skall tas upp gottgörelse som avses i 17 § 1 mom. och som inte har inräknats i årsvinsten. Lag (1980:1105).

41 § I balansräkningen skall aktier i dotterbolag tas upp som en särskild post bland tillgångarna.
   En förenings eget kapital skall delas upp i bundet eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital skall tas upp inbetalda insatser, reservfond och uppskrivningsfond. Medlemsinsatser och förlagsinsatser skall redovisas var för sig. Under fritt eget kapital eller ansamlad förlust skall tas upp fria fonder, var för sig, balanserad vinst eller förlust samt nettovinst eller förlust för räkenskapsåret. Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret tas därvid upp som avdragsposter.
   Fordran på insats får inte tas upp som tillgång. Redovisningen av fullgjorda insatser får ske så att i balansräkningen anges hela insatskapitalet samt hur mycket härav som inte har fullgjorts, varefter skillnaden -- de betalda insatserna -- utförs som en särskild post under eget kapital.
   Om det i en fordrings- eller skuldpost enligt balansräkningen ingår en fordran hos eller skuld till ett dotterföretag eller en moderförening, skall beloppet anges särskilt. Angivandet får ske inom linjen. Detsamma gäller ifråga om pant och därmed jämförliga säkerheter eller ansvarsförbindelser till förmån för ett dotterföretag eller en moderförening. Lag (1984:189).

42 § Utöver vad som följer av bokföringslagen (1976:125) skall i resultaträkningen och balansräkningen lämnas uppgifter och särskilda upplysningar i följande hänseenden:
1. Aktier skall tas upp med angivnade för varje belopp av dess namn, antalet aktier och dessas nominella värde och värde enligt balansräkningen. Understiger båda dessa värden för aktierna i ett bolag, som inte är dotterföretag, femtiotusen kronor eller det lägre belopp som motsvarar fem procent av föreningens eget kapital enligt balansräkningen, får dock specifikation utelämnas. När det från allmän och enskild synpunkt är påkallat, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer tillåta att aktier även i andra fall redovisas utan specifikation.
2. Ändringar i beloppen av det egna kapitalets poster jämfört med föregående balansräkning skall specificeras.
3. För varje post som upptas i balansräkningen som anläggningstillgång och där skepp eller maskiner, inventarier och dylikt eller byggnader ingår skall anges dels tillgångarnas anskaffningsvärde, dels det sammanlagda beloppet av de av- och nedskrivningar som har företagits på anskaffningsvärdet intill balansdagen. Har sådana tillgångar uppskrivits, skall även anges kvarstående oavskrivet belopp av uppskrivningen.
4. För fastigheter som är anläggningstillgångar skall anges taxeringsvärdet med fördelning på de tillgångar som har upptagits under särskilda poster i balansräkningen.
5. Om det har förekommit sådan förändring i resultaträkning eller balansräkning beträffande posters gruppering eller eljest som väsentligt påverkar jämförbarheten mellan åren, skall redogörelse lämnas för förändringen.
6. Driver föreningen rörelsegrenar som är väsentligen oberoende av varandra, skall bruttoresultatet av varje sådan rörelsegren redovisas särskilt.
   De uppgifter och särskilda upplysningar som avses i första stycket får tas in i noter, om tydliga hänvisningar görs vid de poster i redovisningshandlingarna till vilka de hänför sig. Lag (1980:1105).

43 § Förvaltningsberättelsen skall upprättas med iakttagande av god redovisningssed.
   I förvaltningsberättelsen skall lämnas upplysning dels om sådana för bedömningen av föreningens verksamhetsresultat och ställning viktiga förhållanden, för vilka redovisning inte skall lämnas i resultaträkningen eller balansräkningen, dels om händelser av väsentlig betydelse för föreningen, som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dettas slut. Förvaltningsberättelsen skall vidare innehålla uppgifter om väsentliga förändringar i medlemsantalet samt om summorna av insatsbelopp som skall återbetalas under nästa räkenskapsår dels enligt 16 § 1 mom., dels enligt 16 a §. Uppgift skall vidare lämnas om den rätt till utdelning som gjorda förlagsinsatser medför samt om summan av de förlagsinsatser som sagts upp och skall inlösas under de näst följande två räkenskapsåren.
   I förvaltningsberättelsen skall anges medelantalet under räkenskapsåret anställda personer såväl för företaget i dess helhet som för varje arbetsställe med mer än tjugo anställda. Vidare skall anges det sammanlagda beloppet av räkenskapsårets löner och ersättningar dels till styrelsen och andra personer i ledande ställning, dels till övriga anställda. Har föreningen anställda i flera länder, skall löner och ersättningar anges särskilt för varje land jämte uppgift om medelantalet anställda i respektive land.
   Förvaltningsberättelsen skall innehålla förslag till dispositioner beträffande föreningens vinst eller förlust.
   För förening som avses i 46 § 4 mom. första stycket skall till förvaltningsberättelsen fogas en finansieringsanalys. I finansieringsanalysen skall redovisas föreningens finansiering och kapitalinvesteringar under räkenskapsåret. Lag (1984:189).

Koncernredovisning

43 a § I en moderförening skall, utöver årsredovisning för moderföreningen, för varje räkenskapsår avges en koncernredovisning bestående av koncernresultaträkning och koncernbalansräkning. Redovisningen skall hänföra sig till balansdagen för moderföreningen.
   Bestämmelserna i 38 § fjärde-sjunde styckena tillämpas även på koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse. Moderföreningen är dock utan särskilt föreläggande skyldig att insända nämnda handlingar till länsstyrelsen.
   Koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen skall var för sig utgöra ett sammandrag av moderföreningens och dotterföretagens resultaträkningar och balansräkningar. Sammandraget skall upprättas enligt god redovisningssed.
   Koncernresultaträkningen skall utvisa koncernens årsresultat efter avdrag för redovisad vinstutdelning inom koncernen och efter avdrag eller tillägg för ökning eller minskning av internvinst under räkenskapsåret. Koncernbalansräkningen skall utvisa beloppet av fritt eget kapital eller ansamlad förlust i koncernen efter avdrag för inventarier. Med internvinst avses på moderföreningen belöpande andel av vinst på överlåtelse av en tillgång inom koncernen, i den mån inte överlåtelse av tillgången därefter har skett till en köpare utanför koncernen eller förbrukning av tillgången eller nedsättning av dess värde har ägt rum hos det företag inom koncernen som har förvärvat tillgången.
   Om det med hänsyn till koncernens sammansättning eller andra särskilda skäl är förenat med synnerliga svårigheter att vid koncernredovisningen i visst hänseende tillämpa tredje eller fjärde stycket, får de undantag göras som förhållandena kräver. För sådana undantag skall lämnas en motiverad redogörelse i moderföreningens förvaltningsberättelse.
   I förvaltningsberättelsen för en moderförening skall vidare lämnas sådana upplysningar om koncernen som avses i 43 § andra stycket första meningen och tredje sytcket. Redogörelse skall lämnas om vilka metoder och värderingsprinciper som har använts vid uppgörande av koncernredovisningen. Därjämte skall uppges det belopp, som av det fria egna kapitalet i koncernen enligt årsredovisningarna för företag inom denna skall överföras till bundet eget kaptial.
   Ett dotterföretag skall i förvaltningsberättelsen eller, om företaget inte är skyldigt att upprätta förvaltningsberättelse, i en bilaga till sin balansräkning ange namnet på moderföreningen och i förekommande fall dennas moderförening. Moderföreningen och dotterföretaget skall vidare ange hur stor andel av årets inköp och försäljningar som avser annat företag inom samma koncern.
   Uppgifter om koncernens lagerreserv skall tas in i koncernredo visningen, om koncernen är av sådan storlek som avses i 46 § 4 mom. tredje stycket. I sådana fall skall till koncernredovisningen fogas en finansieringsanalys för koncernen. Lag (1980:1105).

Delårsrapport

44 § För förening som avses i 46 § 4 mom. första stycket och för moderförening i koncern som avses i 46 § 4 mom. tredje stycket skall minst en gång under varje räkenskapsår som omfattar mer än tio månader avges en särskild redovisning (delårsrapport). Rapporterna skall avse föreningens verksamhet från räkenskapsårets början. Minst en rapport skall omfatta en period av minst hälften och högst två tredjedelar av räkenskapsåret.
   Delårsrapporterna avges av styrelsen eller av den styrelseledamot som styrelsen bestämmer. Rapporterna skall hos föreningen hållas tillgängliga för envar och genast sändas till den medlem som begär det. Delårsrapporter som avses i första stycket tredje meningen skall senast två månader efter rapportperiodens utgång sändas in till länsstyrelsen. Lag (1980:1105).

44 a § I delårsrapporter skall översiktligt redogöras för verksamheten och resultatutvecklingen i denna samt för investeringar och förändringar i likviditet och finansiering sedan föregående räkenskapsårs utgång. Vidare skall lämnas beloppsuppgifter om omsättningen och resultatet före bokslutsdispositioner och skatt under rapportperioden. Om särskilda skäl föreligger, får en ungefärliga beloppsuppgift beträffande resultatet lämnas. Bestämmelserna i 40 § första stycket och 43 § andra stycket första meningen gäller i tillämpliga delar i fråga om delårsrapport.
   Om en koncern är av sådan storlek som anges i 46 § 4 mom. tredje stycket, skall moderföreningen i delårsrapporterna, utöver uppgifter för moderföreningen, lämna uppgifter för koncernen motsvarar vad som sägs i första stycket. Uppgifter om omsättning och resultat skall avse beloppen efter avdrag för interna poster inom koncernen och med hänsyn tagen till internvinsteliminering.
   Om särskilda hinder inte möter, skall i anslutning till uppgifter enligt första och andra styckena även lämnas motsvarande uppgifter för samma rapportperiod under det föregående räkenskapsåret.
   Begrepp och termer skall i möjlig mån överensstämma med dem som har använts i den senast framlagda årsredovisningen. Lag (1980:1105).

45 § En eller flera revisorer utses på föreningsstämma, om ej revisor enligt stadgarna skall tillsättas i annan ordning. Tillika kan en eller flera revisorssuppleanter utses. Bestämmelserna i denna lag om revisorer gäller i tillämpliga delar om suppleanter.
   Revisorer skall utses för tiden till dess stämma som avses i 57 § 1 mom. har hållits. De får inte utses för längre tid än till och med den stämma som skall äga rum under andra räkenskapsåret efter det de utsetts. Även om den tid för vilken en revisor har blivit utsedd inte har gått till ända, får revisorn skiljas från uppdraget genom beslut av den som utsett honom. Om en revisor som är vald på föreningsstämma entledigas eller eljest avgår eller avlider eller det uppkommer hinder för honom enligt 46 § 1 eller 4 mom. att vara revisor och det ej finns någon suppleant, åligger det styrelsen att ofördröjligen föranstalta om val av ny revisor.
   Den som har utsetts till revisor skall ofördröjligen underrättas om det. Har han valts på föreningsstämma, sker underrättelse genom styrelsens försorg och eljest av den som tillsatt honom. Lag (1980:1105).

46 § 1 mom. Revisorer skall vara svenska medborgare och bosatta i Sverige, om inte regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer tillåter annat för särskilt fall. Den som är auktoriserad eller godkänd revisor behöver dock inte vara svensk medborgare. Den som är omyndig eller i konkurs kan inte vara revisor. Revisorer skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och ekonomiska förhållanden som med hänsyn till arten och omfånget av föreningens verksamhet fordras för fullgörande av uppdraget.
   Till revisorer kan även utses auktoriserade eller godkända revisionsbolag. Vid tillämpning av bestämmelserna om revision likställs auktoriserade revisionsbolag med auktoriserade revisorer och godkända revisionsbolag med godkända revisorer. Ett bolag som utses till revisor skall till föreningens styrelse anmäla vem som är huvudansvarig för revisionen. I ett auktoriserat revisionsbolag skall den huvudansvarige vara auktoriserad revisor och i ett godkänt revisionsbolag skall han vara auktoriserad eller godkänd revisor. Bestämmelserna i tredje och fjärde styckena samt 53 § tillämpas på sättningsskyldighet som kan uppkomma vid fullgörande av revisionsuppdraget åligga revisionsbolaget och den huvudansvarige.
   Den kan inte vara revisor som
1. är ledamot av styrelsen i föreningen eller dess dotterföretag eller biträder vid föreningens bokföring eller medelsförvaltning eller föreningens kontroll däröver,
2. är anställd hos eller eljest intar en underordnad eller beroende ställning till föreningen eller någon som avses under 1 eller är verksam i samma företag som den som yrkesmässigt biträder föreningen vid grundbokföreningen eller medelsförvaltningen eller föreningens kontroll däröver,
3. är gift med eller sammanlever under äktenskapsliknande förhållanden med eller är syskon eller släkting i rätt upp- eller nedstigande led till person som avses under 1 eller är besvågrad med sådan person i rätt upp- eller nedstigande led eller så att den ene är gift med den andres syskon, eller
4. utöver vad som normalt sammanhänger med medlemskap i föreningen, står i låneskuld till föreningen eller annat företag i samma koncern eller har förpliktelser för vilka föreningen eller sådant företag har ställt säkerhet.
   I ett dotterföretag kan den inte vara revisor som enligt tredje stycket inte är behörig att vara revisor i moderföreningen. Lag (1985:938).

46 § 2 mom. Om det hos en sammanslutning med ändamål att ha hand om gemensamma uppgifter för föreningar finns ett särskilt revisionsorgan, får sammanslutningen eller, om revisionsorganet utgör juridisk person, denna utses till revisor. Den som sålunda har tillsatts som revisor skall utse en för uppdraget lämpad person att förrätta revisionen. I fråga om honom gäller i tillämpliga delar vad som i denna lag sägs om revisor. Om en sammanslutning eller ett revisionsuppdrag har utsett till revisor, skall ersättningsskyldighet som kan uppkomma för den som har förrättat revisionen åvila också den som har utsett honom.
   Föreligger falls om avses i 4 mom. första eller tredje stycket, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, om särskilda skäl föreligger, medge att en sammanslutning eller ett revisionsorgan utses till revisor trots att revisionen därmed inte kommer att förrättas av någon auktoriserad revisor. Lag (1980:1105).

46 § 3 mom. Till revisor i ett dotterföretag bör utses minst en av moderföreningens revisorer, om det kan ske. Lag (1980:1105).

46 § 4 mom. Minst en revisor skall vara auktoriserad, om
1. tillgångarnas nettovärde enligt fastställda balansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som motsvarar 1000 gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällde under den sista månaden av respektive räkenskapsår, eller
2. antalet anställda hos föreningen under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren i medeltal har överstigit 200.
   Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan i fråga om förening som avses i första stycket förordna att en viss godkänd revisor får utses i stället för en auktoriserad revisor. Sådana beslut är giltiga i högst fem år.
   Första och andra styckena gäller även för en moderförening i en koncern, om nettovärdet av koncernföretagens tillgångar enligt fastställda koncernbalansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger det gränsbelopp som anges i första stycket eller om antalet anställda vid koncernföretagen under nämnda tid i medeltal har överstigit 200.
   I andra föreningar än som avses i första och tredje styckena skall en auktoriserad revisor eller en godkänd revisor utses, om minst en tiondel av samtliga röstberättigade begär det vid en föreningsstämma. Lag (1981:1191).

47 § Har revisor ej utsett till föreskrivet antal eller har revisorer utsetts utan iakttagande av bestämmelserna i 46 § 1 eller 4 mom., åligger det styrelsen och styrelseledamot att ofördröjligen anmälan förhållandet för länsstyrelsen. Anmälan får göras även av föreningsmedlem, av röstberättigad, som ej är medlem, eller av borgenär.
   Har anmälan gjorts enligt första stycket, skall länsstyrelsen, i fall då revisorer inte har utsett till föreskrivet antal, förordna revisorer. Är revisor omyndig eller i konkurs eller har någon, som ej är här i riket bosatt svensk medborgare, utan vederbörligt tillstånd utsetts till revisor eller har någon utsetts till revisor i strid mot 46 § 1 mom. tredje eller fjärde stycket eller 4 mom., skall på anmälan därom länsstyrelsen förklara honom entledigad och förordna en ny revisor i hans ställe. Förordnande av revisor skall avse tiden till dess en annan revisor har blivit utsedd i föreskriven ordning. Har föreningsstämman underlåtit att på begäran enligt 46 § 4 mom. fjärde stycket utse en auktoriserad eller godkänd revisor och gör röstberättigad inom en månad från stämman framställning till länsstyrelsen, skall denna förordna sådan revisor.
   Revisorer som utses enligt denna paragraf har rätt till skäligt arvode av föreningen. Lag (1980:1105).

48 § Hos länsstyrelsen må påkallas utseende av en revisor att med övriga revisorer deltaga i granskningen av styrelsens förvaltning och föreningens räkenskaper eller att företaga granskning av viss åtgärd eller av vissa räkenskaper. Förslag härom skall väckas å föreningsstämma. Har förslaget å föreningsstämma antagits eller ock biträtts av minst en tiondel av samtliga röstberättigade, åligger det styrelsen att inom en vecka hos länsstyrelsen göra framställning om utseende av revisor. Försummas det, stånde varje röstberättigad fritt att göra sådan framställning.
   Innehavare av förlagsandelar kan begära hos styrelsen att en medrevisor utses. Begärs detta av innehavare som företräder förlagsinsatser till ett sammanlagt belopp motsvarande minst en tiondel av det totalt inbetalda insatskapitalet skall styrelsen senast inom två månader göra framställning härom hos länsstyrelsen. Försummas detta får varje innehavare av en förlagsandel göra sådan framställning.
   Avser uppdraget granskning av viss åtgärd eller av vissa räkenskaper, skall till föreningsstämma avgivas särskilt yttrande över granskningen.
   Revisor, som utses enligt denna paragraf, vare berättigad att av föreningen erhålla skäligt arvode. Lag (1984:189).

49 § En revisor får vid revisionen inte anlita någon som inte enligt 46 § 1 mom. tredje eller fjärde stycket är behörig att vara revisor. Har föreningen eller moderföreningen en anställd i sin tjänst med uppgift att uteslutande eller huvudsakligen ha hand om föreningens interna revision, får dock en sådan anställd anlitas vid revisionen i den utsträckning det är förenligt med god revisionssed.
   Revisorn ansvarar för skada som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållas föreningen av hans medhjälpare. Lag (1980:1105).

50 § En revisor skall i den omfattning som följer av god revisionssed granska föreningens årsredovisning jämte räkenskaperna samt styrelsens förvaltning. Är föreningen moderförening, skall revisorn även granska koncernredovisningen och koncernföretagens inbördes förhållanden i övrigt.
   Revisorn skall följa de särskilda föreskrifter som meddelas av föreningsstämman, om de inte strider mot lag, stadgarna eller god revisionssed.
   Styrelsen skall bereda revisorn tillfälle att verkställa granskningen i den omfattning revisorn finner behövligt samt lämna de upplysningar och det biträde som han begär. Samma skyldighet åligger styrelsen och revisorn i en dotterförening genetemot revisorn i en moderförening.
   Sedan revisorn slutfört granskningen, skall han teckna en hänvisning till revisionsberättelsen på årsredovisningen och i en moderförening på koncernredovisningen. Finner revisorn att balansräkningen eller resultaträkningen inte bör fastställas, skall han anteckna även detta. I en moderförening gäller detsamma i fråga om koncernbalansräkningen och koncernresultaträkningen.
   Erinringar som revisorn framställer till styrelsen skall han anteckna i protokoll eller någon annan handlig. Handlingen skall överlämnas till styrelsen och bevaras av denna på ett betryggande sätt. Lag (1980:1105).

51 § Revisorerna skall för varje räkenskapsår avge en av dem undertecknad revisionsberättelse, som skall överlämnas till styrelsen minst två veckor före den i 57 § 1 mom. angivna föreningsstämman. Revisorerna skall också inom samma tid till styrelsen återställa de redovisningshandlingar som har överlämnats till dem.
   Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande, huruvida årsredovisningen har uppgjorts enligt denna lag. Innehåller inte årsredovisningen sådana upplysningar som skall lämnas enligt denna lag, skall revisorn ange detta och lämna behövliga upplysningar i sin berättelse, om det kan ske.
   Har revisorn vid sin granskning funnit att någon åtgärd eller försum melse, som kan föranleda ersättningsskyldighet, ligger en styrelse ledamot till last eller att en styrelseledamot på annat sätt har handlat i strid mot denna lag eller stadgarna, skall det anmärkas i berättelsen. Revisionsberättelsen skall även innehålla ett uttalande i fråga om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna. Revisorn kan i övrigt i berättelsen meddela upplysningar, som han önskar bringa till medlemmarnas kännedom.
   Revisionsberättelsen skall innehålla särskilda uttalanden om fastställande av balansräkningen och resultaträkningen samt om det i förvaltningsberättelsen framställda förslaget till dispositioner beträffande föreningens vinst eller förlust.
   I en moderförening skall revisorn avge en särskild revisionsberättelse beträffande koncernen. Härvid skall första-fjärde styckena tillämpas. Lag (1980:1105).

Föreningsstämma

52 § Föreningsmedlems rätt att deltaga i handhavandet av föreningens angelägenheter utövas å föreningsstämma.

53 § Vid föreningsstämma böra styrelsens ledamöter närvara, så ock minst en av revisorerna, där å stämman redovisning för föreningen skall behandlas eller eljest ärende förekommer av beskaffenhet att revisors närvaro kan anses påkallad. Rätt att närvara vid föreningsstämma tillkommer städse revisor.

54 § Ej må någon själv eller genom ombud eller såsom ombud för annan å föreningsstämma deltaga i behandling av fråga rörande avtal mellan honom och föreningen. Ej heller må han deltaga i behandling av fråga om avtal mellan föreningen och tredje man, där han i frågan äger ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot föreningens. Vad sålunda stadgats äge motsvarande tillämpning beträffande gåva från föreningen, så ock beträffande rättegång eller annan talan mot honom eller tredje man.
   Styrelseledamot må ej deltaga i beslut om ansvarsfrihet för förvaltningsåtgärd, för vilken han är ansvarig, eller i val av revisor.
   I behandling av fråga om fusionsavtal, som avses i 96 §, äger övertagande föreningen deltaga utan hinder av vad i första stycket sägs.

55 § Där ej genom föreskrift i stadgarna är bestämt vem som skall vara ordförande vid föreningsstämma, öppnas stämman av styrelsens ordförande eller den styrelsen därtill utsett. Utser de närvarande ej enhälligt ordförande, väljes ordförande efter huvudtalet. Till ordförande må utses jämväl den som ej är medlem, om annat icke föreskrives i stadgarna.
   Å stämman skall, där det erfordras, av ordföranden upprättas och till godkännande framläggas en förteckning över närvarande medlemmar och ombud för medlemmar med uppgift å envars rösträtt. Sedan förteckningen enhälligt eller efter en på grundval av densamma företagen omröstning godkänts med eller utan ändring, lände den till efterrättelse såsom röstlängd.
   Genom styrelsens försorg skall å föreningsstämma föras protokoll. Har beslut fattats genom omröstning, skall angivas huru röstningen utfallit. Protokollet skall undertecknas eller till riktigheten vitsordas av ordföranden och minst en på stämman utsedd person. Senast inom två veckor efter stämman skall protokollet hållas hos föreningen tillgängligt för medlemmarna och innehavarna av förlagsandelar. Protokollen skola på betryggande sätt förvaras. Lag (1984:189).

56 § Jämte vad i övrigt i denna lag är stadgat om utövande av rösträtt och fattande av beslut å föreningsstämma gälle, där ej annorlunda finnes bestämt i stadgarna:
1. att varje medlem äger en röst;
2. att medlems rösträtt kan utövas genom annan medlem såsom ombud;
3. att ingen må som ombud företräda mer än en medlem;
4. att såsom föreningens beslut gäller den mening, för vilken de flesta rösterna avgivas; samt
5. att vid lika röstetal val avgöres genom lottning, men i andra frågor den mening gäller som biträdes av ordföranden.
   Juridisk person företrädes, förutom av sin styrelse eller annan ställföreträdare enligt lag, av den som därtill bemyndigats, vare sig denne är medlem i föreningen eller ej; dock att rätten att såsom ombud utöva rösträtt må i stadgarna inskränkas till den som är medlem eller enligt 22 § andra stycket ändock kan utses till ledamot av föreningens styrelse.

57 § 1 mom. Inom sex månader eller den kortare tid, som kan vara bestämd i stadgarna, efter utgången av varje räkenskapsår skall hållas ordinarie föreningsstämma, där styrelsen skall lägga fram årsredovisningen och revisionsberättelsen samt, i moderföretag, koncernredovisningen och koncernrevisionsberättelsen. Handlingarna skall under minst en vecka närmast före stämman hållas hos föreningen tillgängliga för medlemmarna.
   På denna föreningsstämma skall till avgörande företas frågorna om fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen samt, i moderförening, koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen med de ändringar eller tillägg, som kan behövas, samt om beviljande av ansvarsfrihet åt styrelseledamöterna för den tid redovisningen omfattar. Stämman skall också besluta i anledning av föreningens vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen.
   Beslut i nämnda frågor får skjutas upp till en fortsatt stämma som skall hållas minst en och högst två månader därefter. Lag (1980:1105).

57 § 2 mom. Styrelsen skall, om någon medlem begär det och styrelsen finner att det kan ske utan väsentligt förfång för föreningen, på föreningsstämma lämna upplysningar angående förhållanden som kan inverka på bedömandet av föreningens årsredovisning och dess ställning i övrigt eller av ärende på stämman. Ingår föreningen i en koncern, avser upplysningsplikten även föreningens förhållande till annat koncernföretag och, om föreningen är moderförening, koncernredovisning samt sådana förhållande beträffande dotterföretagen som avses i första meningen.
   Kan en begärd upplysning lämnas endast med stöd av uppgifter som inte är tillgängliga på stämman, skall upplysningen inom två veckor därefter hållas hos föreningen skriftligen tillgänglig för medlemmarna samt översändas till varje medlem som har begärt upplysningen.
   Finner styrelsen att en begärd upplysning inte kan lämnas till medlemmarna utan väsentligt förfång för föreningen, skall upplysningen i stället på medlemmens begäran lämnas till föreningens revisorer inom två veckor därefter. Revisorerna skall inom en månad efter stämman till styrelsen avge skriftligt yttrande, huruvida den begärda upplysningen lämnats till dem samt huruvida upplysningen enligt deras mening bort föranleda ändring i revisionsberättelsen eller, beträffande moderförening, koncernrevisionsberättelsen eller i övrigt ger anledning till erinran. Om så är fallet, skall ändringen eller erinringen anges i yttrandet. Styrelsen skall hålla revisorernas yttrande tillgängligt för medlemmarna hos föreningen samt översända det i avskrift till varje medlem som har begärt upplysningen. Lag (1980:1105).

58 § Styrelsen äger, när den finner lämpligt, kalla medlemmarna till extra föreningsstämma.
   Revisorerna må, om deras granskning föranleder därtill, skriftligen med angivande av skälet påfordra, att styrelsen skall utlysa extra föreningsstämma att hållas så snart det med iakttagande av föreskriven kallelsetid kan ske. Efterkommer styrelsen ej inom en vecka sådan påfordran, äge revisorerna själva utlysa stämma. Äro icke samtliga revisorer ense om stämmas utlysande, gälle den mening varom de flesta förena sig eller vid lika röstetal deras mening som anse extra stämma böra hållas. Revisor som utsetts jämlikt 48 § äge påkalla extra föreningsstämma, oavsett övriga revisorers mening.
   Extra föreningsstämma skall ock av styrelsen utlysas, då det för uppgivet ändamål skriftligen påfordras av minst en tiondel av samtliga röstberättigade eller det mindre antal som kan vara bestämt i stadgarna.

59 § Finnes ej styrelse eller underlåter styrelsen att i föreskriven ordning kalla medlemmarna till ordinarie eller till av stämma beslutad extra föreningsstämma eller har styrelsen ej senast två veckor efter påfordran, som i 58 § sista stycket sägs, utlyst extra föreningsstämma att hållas så snart det med iakttagande av föreskriven kallelsetid kan ske, har länsstyrelsen att på anmälan av styrelseledamot eller röstberättigad ofördröjligen utlysa stämma.

60 § Kallelse till föreningsstämma skall utfärdas i enlighet med föreskrifter i stadgarna. Kallelseåtgärderna skola vara vidtagna senast två veckor före ordinarie och senast en vecka före extra stämma.
   Uppskjutes stämma till dag som infaller minst en månad därefter, skall kallelse jämlikt första stycket utfärdas till den fortsatta stämman.
   Där för giltighet av beslut erfordras att det fattas å två på varandra föjande föreningsstämmor, må kallelse till sista stämman ej ske innan första stämman hållits. Är icke någon av stämmorna ordinarie, skall mellan dem förflyta minst en månad.

61 § I kallelsen till föreningsstämma skola angivas de ärenden, som skola förekomma å stämman; dock vare ej erforderligt att i kallelse till ordinarie stämma särskilt angiva de ärenden, som enligt denna lag eller stadgarna skola där företagas. Skall ärende innefattande förslag till ändring av stadgarna förekomma, varde det huvudsakliga innehållet av ändringen angivet i kallelsen.
   Hava de ärenden, som skola företagas till behandling å föreningsstämma, blivit medlemmarna särskilt meddelade på sätt och å tid före stämman som i stadgarna angives, vare så gillt som om ärendena varit upptagna i kallelsen till stämman.
   Ärende, som ej angivits i kallelsen till stämman eller varom meddelande icke ägt rum efter vad i andra stycket stadgas, må icke vid stämman företagas till avgörande, om ej ärendet enligt denna lag eller stadgarna skall förekomma på stämman eller omedelbart föranledes av ärende som där skall avgöras; dock att ärende, som ej avser ändring av stadgarna eller ny eller förhöjd avgifts utkrävande eller föreningens trädande i likvidation eller uppgående i annan förening genom fusion, må företagas till avgörande på ordinarie stämma, såframt tre fjärdedelar av de närvarande därtill giva sitt samtycke. Utan hinder av vad sålunda stadgats må å såväl ordinarie som extra stämma kunna fattas beslut om utlysande av extra stämma för behandling av visst ärende.

62 § I stadgarna må bestämmas, att föreningsstämmans befogenhet skall helt eller delvis utövas av därtill valda fullmäktige.
   Fullmäktig må icke väljas för längre tid än tre år. Till fullmäktig må utses allenast medlem i föreningen eller den som, oaktat han ej är medlem, enligt 22 § andra stycket ändock må vara ledamot av föreningens styrelse.
   Fullmäktigsammanträde vare ansett såsom föreningsstämma. Å fullmäktig skall tillämpas vad i 52, 55-59 och 61 §§ stadgas om föreningsmedlem; dock må fullmäktig ej rösta genom ombud.
   Angående beslut av fullmäktige i ämnen, som avses i 67 § andra och tredje styckena samt 96 § 2 mom., skola medlemmarna underrättas på sätt i stadgarna är föreskrivet.

Talan mot styrelseledamot, revisor, föreningsmedlem eller röstberättigad

63 § Ansvarsfrihet skall anses styrelseledamot beviljad, såframt beslut därom fattats å föreningsstämma och de som må hava röstat mot beslutet icke uppgå till minst en fjärdedel av samtliga röstberättigade.
   Varder talan å förvaltningen under det räkenskapsår redovisningen avser ej anställd inom sex månader från det redovisningshandlingarna och revisionsberättelsen framlades på föreningsstämman, vare så ansett som om ansvarsfrihet blivit beviljad.
   Ändå att ansvarsfrihet blivit beviljad, må talan kunna anställas mot styrelseledamot på grund av åtgärd, om vars vidtagande eller betydelse för föreningen styrelsen eller styrelseledamot uppsåtligen eller av vårdslöshet i redovisningshandlingarna eller eljest till stämman eller ock genom bokföringen eller eljest till revisorerna lämnat i väsentliga hänseenden oriktiga eller ofullständiga upplysningar. Talan, som grundas därpå att styrelseledamot begått brottslig handling, må ock eljest kunna mot honom anställas, såframt ej beviljad ansvarsfrihet uppenbarligen avsett även nämnda handling.

64 § Har ansvarsfrihet icke blivit styrelseledamot beviljad, äge röstberättigade utgörande minst en fjärdedel av samtliga röstberättigade å föreningens vägnar föra talan mot honom å förvaltningen. Samma lag vare i fråga om anställande av sådan talan som enligt vad i 63 § sägs må anställas utan hinder av att ansvarsfrihet blivit beviljad.
   Sedan talan blivit anställd, må den omständigheten, att en eller flera av de röstberättigade som anställt talan avstått från denna, ej utgöra hinder för de övriga att fullfölja talan, ändå att de utgöra mindre än en fjärdedel av samtliga röstberättigade.
   Röstberättigad, som enligt första stycket anställt talan mot styrelseledamot, svare för rättegångskostnaderna, dock med rätt att av föreningen erhålla ersättning, i den mån kostnaderna täckas av vad genom rättegången kommit föreningen till godo.

65 § Har å föreningsstämma fattats beslut om anställande av talan om skadestånd enligt 106 § mot revisor eller har förslag därom å stämman biträtts av minst en fjärdedel av samtliga röstberättigade, vare i fråga om röstberättigades rätt att å föreningens vägnar föra sådan talan och om ansvarighet för rättegångskostnader lag som i 64 § sägs.
   Talan enligt 106 § mot revisor må ej anställas sedan två år förflutit från det revisionsberättelse framlades å föreningsstämma.
   Mot föreningsmedlem eller röstberättigad, som icke är medlem, må föreningen ej anställa talan om skadestånd enligt 106 § sedan två år förflutit efter beslut eller åtgärd därå talan grundas.
   Utan hinder av vad i andra och tredje styckena sägs må talan anställas som grundas därpå att revisor, medlem eller röstberättigad begått brottslig handling.

66 § Försättes föreningen i konkurs på ansökan, som gjorts inom två år från den stämma där redovisningshandlingarna och revisionsberättelsen framlades, äge konkursboet, ändå att ansvarsfrihet blivit styrelseledamot beviljad, anställa talan mot honom å förvaltningen under det räkenskapsår redovisningen avser.
   Mot revisor, medlem eller röstberättigad, som icke är medlem, äge ock, där föreningen försättes i konkurs på ansökan, vilken gjorts inom tid som i 65 § andra och tredje styckena är för talan i varje särskilt fall föreskriven, konkursboet föra sådan talan.
   Talan, varom i denna paragraf stadgas, skall väckas inom sex månader från första borgenärssammanträdet eller, där tiden för anställande av talan för föreningen då ännu ej gått till ända, inom utgången av den tid. Försummas det, vare rätt till talan förlorad.

Ändring av förenings stadgar

67 § Beslut om ändring av ekonomisk förenings stadgar vare ej giltigt, med mindre samtliga röstberättigade förenat sig därom eller beslutet fattats å två på varandra följande föreningsstämmor och å den stämma som sist hålles biträtts, där ej nedan är annorlunda föreskrivet, av minst två tredjedelar av de röstande.
   Såvitt genom beslutet medlemmarnas förpliktelse att erlägga insatser eller avgifter till föreningen ökas eller medlems rätt till årsvinst inskränkes, erfordras att å den stämma som sist hålles beslutet biträtts av minst tre fjärdedelar av de röstande.
   Avser ändringen att medlems rätt till föreningens behållna tillgångar vid dess upplösning inskränkes, erfordras att beslutet å sista stämman biträtts av samtliga röstande. Detsamma gäller, där ändringen innebär inskränkning i avgående medlems rätt varom i 16 § 1 mom. sägs eller angår medlems rätt att utträda ur föreningen och ändringen skall avse jämväl dem, som vid frågans avgörande voro medlemmar i föreningen.
   Är för giltighet av beslut, varom ovan är sagt, något ytterligare villkor bestämt i stadgarna, lände ock det till efterrättelse.
   Har i stadgarna på grund av särskild lag eller författning eller efter regeringens medgivande intagits föreskrift, enligt vilken viss bestämmelse icke må ändras utan att regeringen därtill lämnat medgivande, må ej heller sådan föreskrift ändras utan regeringens medgivande. Lag (1975:420).

68 § Beslut om ändring av stadgarna skall av styrelsens ordförande ofördröjligen anmälas för registrering och må ej gå i verkställighet innan registrering skett. Vid anmälningen skola fogas två avskrifter av protokoll som förts i ärendet. Föreligger fall som i 62 § sista stycket avses, skall anmälan innehålla försäkran av styrelsen att underrättelse varom där sägs ägt rum.
   Beslut om ändring av stadgarna i de hänseenden, varom i 67 § andra och tredje styckena förmäles, må ej tillämpas mot medlem, som icke samtyckt till ändringen och som uppsäger sig till utträde ur föreningen inom en månad från det slutligt beslut fattades eller, då beslut fattats av fullmäktige, inom lika tid efter det medlemmen underrättats om beslutet; och äge i sådant fall medlemmen, oavsett vad stadgarna därom innehålla, att utträda ur föreningen vid den utgång av räkenskapsår, vilken infaller näst efter en månad efter uppsägningen, och därvid tillgodonjuta den rätt, som enligt 16 § 1 mom. första och andra styckena tillkommer avgående medlem.
   Innefattar beslut nedsättning av insatsernas belopp eller lindring av den medlemmarna enligt stadgarna åliggande skyldigheten att till föreningen erlägga insatser, må det ej gå i verkställighet förrän ett år förflutit från det beslutet registerades.

Talan å föreningsstämmobeslut

69 § 1 mom. Menar styrelsen, styrelseledamot, föreningsmedlem eller innehavare av förlagsandel, att beslut, som fattats å föreningsstämma, icke tillkommit i behörig ordning eller eljest strider mot denna lag eller föreningens stadgar, äge därå väcka talan mot föreningen.
   Grundas talan därpå, att beslutet icke tillkommit i behörig ordning eller att det eljest kränker allenast medlems eller förlagsandelsinnehavares rätt, skall talan väckas inom tre månader från beslutets dag. Försummas det, vare beslutet gällande.
   Hava vid fattande av beslut, som skall anmälas för registrering, i denna lag eller föreningens stadgar upptagna föreskrifter om särskild röstpluralitet icke rätteligen iakttagits vare, ehuru klandertalan ej väckts, beslutet icke gällande, utan så är att i strid mot 100 § första stycket registrering av beslutet ägt rum.
   Klandertalan, grundad därpå att föreningsstämmobeslut strider mot bestämmelserna i 20 § första stycket, må ej anställas, med mindre de som för talan utgör minst en tiondel av samtliga medlemmar eller, i fråga om innehavare av förlagsandelar, företräder förlagsinsatser till ett sammanlagt belopp motsvarande minst en tiondel av det totalt inbetalda insatskapitalet. Lag (1984:189).

69 § 2 mom. Har talan å föreningsstämmobeslut väckts, äge domstolen, när skäl därtill förekommer, att innan målet avgöres förordna, att beslutet ej må verkställas. Om förordnandet skall, där beslutet är av beskaffenhet att böra registreras, meddelande ofördröjligen genom rättens försorg avsändas för registrering.
   Domstols dom, varigenom föreningsstämmobeslut upphävts eller ändrats, gälle jämväl för de föreningsmedlemmar och innehavare av förlagsandelar som ej fört talan. Lag (1984:189).

Likvidation och upplösning

70 § Föreningsstämma äger besluta att föreningen skall träda i likvidation. Har förhållande inträffat som i 71 § sägs, skall beslutet fattas på sätt stadgas i 56 § första stycket 4 och 5. Beslut att föreningen skall träda i likvidation vare eljest icke giltigt, med mindre samtliga röstberättigade förenat sig därom eller beslutet fattats å två på varandra följande föreningsstämmor, därav minst en ordinarie, och å den stämma som sist hålles biträtts av minst två tredjedelar av de röstande; är för giltighet av beslutet något ytterligare villkor bestämt i stadgarna, lände det till efterrättelse.
   Har föreningsstämma beslutit att föreningen skall träda i likvidation, välje stämman en eller flera likvidatorer; dock må i stadgarna kunna bestämmas, att en eller flera likvidatorer skola tillsättas i annan ordning att jämte de å föreningsstämma valda deltaga i likvidationen.

71 § Förening skall träda i likvidation, då antalet föreningsmedlemmar nedgått under det i 5 § föreskrivna lägsta antalet och tillräckligt antal medlemmar ej inträtt inom tre månader eller då i stadgarna fastställd tid för föreningens verksamhet gått till ända eller eljest förhållande inträffat, på grund varav enligt bestämmelse i stadgarna föreningen skall upphöra med sin verksamhet.
   Varder ej, på grund av anmälan enligt 79 § inom sex veckor efter det jämlikt första stycket likvidationsskyldighet inträtt, i föreningsregistret infört att föreningen trätt i likvidation, förklare rätten, på ansökan av styrelseledamot, föreningsmedlem eller innehavare av förlagsandel och efter föreningens hörande, att föreningen skall träda i likvidation; och förelägge rätten föreningen att inom viss tid, ej understigande sex veckor, till rätten ingiva bevis, att i registret skett införing varom ovan sagts, vid äventyr att eljest en eller flera likvidatorer förordnas av rätten. Lag (1984:189).

72 § Saknar förening till registret anmäld behörig styrelse, vare styrelseledamot, föreningsmedlem eller borgenär, så ock envar annan, vars rätt kan vara beroende av att någon finnes som äger företräda föreningen, berättigad att hos rätten göra ansökan, att föreningen skall förklaras skyldig att träda i likvidation.
   Har förhållande som i första stycket avses varat mer än ett år, skall länsstyrelsen, där det varder för denna kunnigt, göra anmälan därom hos rätten.
   Sker ansökan eller anmälan, skall rätten ofördröjligen utfärda kallelse å föreningen samt å föreningsmedlemmar och borgenärer, som vilja yttra sig i ärendet, att inställa sig för rätten å utsatt dag, då frågan om föreningens trädande i likvidation skall prövas av rätten. Kallelsen skall delgivas föreningen på sätt om stämning i tvistemål är stadgat, där upplysning vinnes om någon med vilken del givning kan äga rum. Genom rättens försorg skall kungörelse om kallelsen införas i Post- och Inrikes Tidningar minst två och högst fyra månader före nämnda dag. Rätten äge, där så äskas eller eljest finnes erforderligt, förordna en eller flera sysslomän att taga före ningens egendom under vård samt bevaka dess angelägenheter och före träda föreningen till dess rätten meddelat beslut i ärendet.
   Styrkes ej innan ärendet företages till avgörande, att behörig styrelse finnes samt att införing i registret skett, förklare rätten, att föreningen skall träda i likvidation, och förordne en eller flera likvidatorer. Lag (1977:691).

73 § Finnes att förenings verksamhet drives på sätt som uppenbarligen icke motsvarar de förutsättningar, under vilka registrering skett, äge rätten, på ansökan av ombud, som justitiekanslern eller länsstyrelsen utser att sådan talan utföra, och efter föreningens hörande, förklara att föreningen skall träda i likvidation; och förordne rätten i sådant fall en eller flera likvidatorer.

74 § Har rörande förening under de tio sista åren icke inkommit någon anmälan till registret och föreligger anledning till antagande att föreningen upphört med sin verksamhet, skall länsstyrelsen genom skrivelse till föreningen eller på annat lämpligt sätt förhöra sig, huruvida föreningen äger bestånd. Vinnes ej upplysning, att föreningen fortfarande består, skall länsstyrelsen förklara att föreningen skall anses upplöst och avföra den ur registret. Lag (1977:691).

75 § Utser föreningen ej likvidatorer, ehuru antalet föreningsmedlemmar nedgått under det i 5 § föreskrivna lägsta antalet och tillräckligt antal medlemmar ej inträtt inom tre månader, vare de, som med vetskap om förhållandet deltaga i beslut om fortsättande av föreningens verksamhet eller handla å dess vägnar, ansvariga för uppkommande förbindelser, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld. Där efter utgången av nämnda tid om tre månader tillräckligt antal medlemmar inträda, äge dock ej ansvarighet rum för förbindelse, som uppkommer sedan det föreskrivna lägsta medlemsantalet sålunda uppnåtts.

76 § Likvidator skall vara myndig och, där ej för särskilt fall regeringen eller myndighet regeringen förordnar annat tillåter, här i riket bosatt svensk medborgare.
   Uppdraget att vara likvidator gälle intill dess likvidationen blivit avslutad, men den som meddelat uppdraget må när som helst entlediga likvidatorn och utse annan i hans ställe.
   Om likvidator, som är vald å föreningsstämma, entledigas eller eljest avgår eller avlider eller hinder för honom att vara likvidator uppkommer enligt första stycket och suppleant ej finnes, åligger det övriga likvidatorer att ofördröjligen sammankalla föreningsstämma för val av ny likvidator.
   Vad i denna paragraf är stadgat om likvidator skall i tillämpliga delar gälla beträffande suppleant för likvidator. Lag (1975:420).

77 § Finnes förening, som enligt verkställd registrering trätt i likvidation, sedermera sakna till registret anmälda behöriga likvidatorer, skall rätten på ansökan av föreningsmedlem, borgenär eller annan, vars rätt kan vara beroende av att någon finnes som äger företräda föreningen, eller på anmälan av länsstyrelsen, där det varder för denna kunnigt, förordna likvidatorer.

78 § Har rätten förklarat att förening skall träda i likvidation, skall genom rättens försorg till länsstyrelsen ofördröjligen för registrering avsändas meddelande om beslutet. Där rätten utsett likvidator, skall underrättelse om förordnandet med angivande av hans fullständiga namn och postadress ofördröjligen avsändas till länsstyrelsen. Förordnas syssloman, skall för registrering avsändas meddelande därom med angivande av fullständigt namn och postadress.

79 § Likvidatorerna skola ofördröjligen för registrering anmäla att föreningen trätt i likvidation. Anmälan skall innehålla uppgift om likvidatorerna samt, där suppleanter för dem utsetts, om dessa. Skall befogenhet att teckna föreningens firma ej tillkomma allenast likvidatorerna gemensamt, skall vidare uppgivas av vilka och huru firman skall tecknas.
   Sker ändring i avseende å de till likvidatorer eller suppleanter utsedda personerna eller i fråga om rätten att teckna föreningens firma eller ändras föreningens postadress, skola likvidatorerna därom ofördröjligen göra anmälan för registrering. Rätt att göra anmälan tillkommer den som beröres av anmälningen.
   I övrigt skall beträffande anmälan, varom i första och andra styckena sägs, vad i 9 § är stadgat för där avsedda fall äga motsvarande tillämpning; anmälningen skall innehålla uppgift om dagen för val eller rättens förordnande.

80 § Likvidatorernas förvaltning och föreningens räkenskaper under likvidationen skola granskas av en eller flera likvidationsrevisorer. Likvidationsrevisor utses, såframt icke annat föranledes av stadgarna, å den föreningsstämma vid vilken likvidatorer väljas. Hava likvidatorer förordnats av rätten, skola de ofördröjligen sammankalla föreningsstämma för val av likvidationsrevisorer som ej utses i annan ordning. Likvidationsrevisor må när som helst skiljas från uppdraget genom beslut av den som utsett honom och annan utses i hans ställe.
   Innehålla stadgarna icke bestämmelse angående sättet för utseende av likvidationsrevisorer men föreskrift beträffande utseendet av revisorer, skall sådan föreskrift gälla även i fråga om utseendet av likvidationsrevisorer.
   Vad i 45 § sista stycket, 46, 47, 49 och 50 §§ samt 58 § andra stycket är föreskrivet beträffande revisor skall i tillämpliga delar gälla rörande likvidationsrevisor, där ej annat följer av vad nedan stadgas.

81 § Då förening har trätt i likvidation, skall styrelsen ofördröjligen avge redovisnig för sin förvaltning av föreningens angelägenheter under den tid för vilken revisonshandlingar inte tidigare har lagts fram på föreningsstämma.
   Likvidatioerna skall ofördröjligen överlämna redovisningshandlingarna i huvudskrift eller avskrift till revisorerna, som inom en månad skall avge revisionsberättelse och återställa handlingarna. Likvidatorerna skall så snart det ske lägga fram redovisningshandlingarna och revisionsberättelsen på föreningsstämma. På stämman skall behandlas frågan om beviljande av ansvarsfrihet åt styrelsens ledamöter för den tid redovisningen omfattar.
   I fråga om styrelsens redovisning, om revisorernas granskning och revisionsberättelse, om handlingars framläggnde och tillhandahållande, om behandlingen av frågan om ansvarsfrihet samt om anställande av talan mot styrelseledamot gäller i tillämpliga delar 38-43 och 49-51 §§, 57 § 1 mom. samt 63-66 §§. Lag (1980:1105).

82 § Vad i 58 och 59 §§ är stadgat om rätt för röstberättigad att påfordra utlysande av föreningsstämma skall äga motsvarande tillämpning under likvidation, varvid såsom ordinarie skola anses stämmor enligt 81, 87 och 89 §§.
   Om kallelse till föreningsstämma under likvidation skall gälla vad om kallelse till extra stämma är stadgat; dock skola föreskrivna kallelseåtgärder vara vidtagna senast två veckor före stämma som avses i 81, 87, 89 och 95 §§.

83 § Det åligger likvidatorerna att ofördröjligen söka kallelse å föreningens okända borgenärer samt upprätta och i föreningens inventariebok införa inventarium och balansräkning.
   Vid upprättandet av inventarium och balansräkning för förening i likvidation skola, oavsett vad ovan i denna lag är stadgat, bokföringslagens regler lända till efterrättelse. Uppgift skall lämnas å insatskapitalets storlek, varvid förlagsinsatskapitalet skall anges särskilt.
   Likvidatorerna skola ofördröjligen överlämna ett av dem underskrivet exemplar av balansräkningen till likvidationsrevisorerna. Lag (1984:189).

84 § Likvidatorerna skola förvalta föreningens angelägenheter under likvidationen. Det åligger dem att så snart ske kan förvandla föreningens egendom i penningar, i den mån det erfordras för likvidationen, samt att verkställa betalning av föreningens skulder. Föreningens verksamhet må fortsättas allenast i den mån det är nödvändigt för en ändamålsenlig avveckling. Likvidatorerna skola ock föranstalta om skifte av föreningens behållna tillgångar, där ej annat följer av stadgarna.
   Likvidatorerna äge ej utan särskilt, av stämman erhållet bemyndigande avyttra föreningens fasta egendom annorledes än genom försäljning å offentlig auktion. Hava likvidatorerna förordnats enligt 73 §, må ej heller lös egendom utan stämmans särskilda bemyndigande av dem försäljas på annat sätt än nu är sagt; och må, innan beslutet om förordnandet vunnit laga kraft, likvidatorerna ej utan stämmans samtycke vidtaga några likvidationsåtgärder utan allenast taga föreningens egendom under vård och bevaka dess angelägenheter.
   Med de jämkningar, som följa av vad förut i denna paragraf eller eljest om likvidation är föreskrivet, skall i fråga om likvidatorers befogenhet att företräda föreningen så ock om deras rättigheter och skyldigheter i övrigt i tillämpliga delar gälla vad i denna lag är stadgat angående styrelse eller styrelseledamot.

85 § Under likvidation skall föreningens firma tecknas med tillägg av orden <<i likvidation>>, och skola de som teckna firman därvid underskriva sina namn.
   Har av likvidatorerna eller annan ställföreträdare för föreningen handling utfärdats utan sådan firmateckning som i första stycket sägs och framgår icke av handlingens innehåll såväl att den utfärdats å föreningens vägnar som ock att föreningen är i likvidation, svare de som undertecknat handlingen för vad genom handlingen må hava slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld. Sådan ansvarighet skall dock ej åvila undertecknarna, där av omständigheterna vid handlingens tillkomst framgick, att den utfärdades för föreningen och att denna var i likvidation, samt den till vilken handlingen ställts av föreningen erhåller behörigen undertecknat godkännande av handlingen utan oskäligt dröjsmål efter det begäran därom framställts eller personlig ansvarighet gjorts gällande mot undertecknarna.

86 § Det åligger likvidatorerna att för varje räkenskapsår avgiva redovisning för förvaltningen av föreningens angelägenheter genom avlämnande av förvaltningsberättelse jämte balansräkning, avseende föreningens ställning vid räkenskapsårets utgång, samt likvidationsräkning, upptagande inkomster och utgifter under räkenskapsåret. Redovisningshandlingarna skola vara underskrivna av samtliga likvidatorer.
   I förvaltningsberättelsen skall, i den mån det finnes kunna ske utan förfång för föreningen, upplysning lämnas om likvidationens utgång. Hava tillgångar i balansräkningen upptagits till lägre eller högre värde än i närmast föregående balansräkning, skall anmärkning härom göras i förvaltningsberättelsen. Där likvidationen ej avslutats inom två år, skola i nästa förvaltningsberättelse uppgivas de hinder som mött därför.
   Inom två månader efter räkenskapsårets slut skola likvidatorerna till likvidationsrevisorerna i huvudskrift eller avskrift avlämna redovisningshandlingarna.

87 § Inom en månad efter det redovisningshandlingarna överlämnats till likvidationsrevisorerna skola dessa till likvidatorerna avlämna berättelse över granskningen av deras förvaltning och föreningens räkenskaper för räkenskapsåret ävensom återställa handlingarna. Revisionsberättelsen skall vara underskriven av likvidationsrevisorerna. Om berättelsens innehåll skall i tillämpliga delar gälla vad i 51 § är stadgat.
   Sedan likvidationsrevisorerna till likvidatorerna avlämnat sin revisionsberättelse, skola likvidatorerna ofördröjligen kalla till föreningsstämma för granskning av redovisningen. Angående redovisningshandlingarnas och revisionsberättelsens framläggande å stämman och tillhandahållande under viss tid före stämman skall gälla vad i 57 § 1 mom. stadgas.

88 § När den i kallelsen å okända borgenärer utsatta inställelsedagen är förbi och all veterlig gäld blivit betald, skola föreningens tillgångar skiftas. Är någon del av gälden tvistig eller ej förfallen och kan förty eller av annan orsak betalning ej ske, skola till samma gälds betalning erforderliga medel innehållas och återstoden skiftas.
   Sker skifte annorledes än nu är sagt eller befinnas innehållna medel ej lämna tillgång till gälds betalning, vare i händelse av föreningens oförmåga att fullgöra sina förbindelser den, som uppburit något vid skiftet, skyldig att återbära vad han bekommit. För brist, som kan uppkomma vid återbäringen, vare likvidatorerna ansvariga efter de beträffande skadeståndsskyldighet i 106, 108 och 109 §§ stadgade grunderna.
   Förmenar medlem eller innehavare av förlagsandel att han vid skifte icke bekommit vad på honom belöper, skall han vid talans förlust väcka talan mot föreningen inom tre månader efter det slutredovisning framlades å föreningsstämma. I fråga om återbäringsskyldighet och om likvidators ansvarighet skall vad i andra stycket stadgas äga motsvarande tillämpning.
   Har medlem eller innehavare av förlagsandel icke inom fem år efter det slutredovisning enligt 89 § framlades å föreningsstämma anmält sig att lyfta vad han vid skiftet bekommit, vare han förlustig sin rätt därtill. Lag (1984:189).

89 § Sedan likvidatorerna fullgjort sitt uppdrag, skola de så snart ske kan avgiva slutredovisning för sin förvaltning genom avlämnande av förvaltningsberättelse rörande likvidationens gång från likvidationens början till dess avslutande. Berättelsen skall ock innehålla redogörelse för utskiftning. Vid berättelsen skola fogas redovisningshandlingar för hela likvidationstiden. Berättelsen och redovisningshandlingarna skola i huvudskrift eller avskrift avlämnas till likvidationsrevisorerna, vilka hava att inom en månad därefter avgiva en av dem underskriven revisionsberättelse över förvaltningen under likvidationen och återställa handlingarna. Om revisionsberättelsens innehåll skall i tillämpliga delar gälla vad i 51 § är stadgat.
   Efter det revisionsberättelsen avlämnats till likvidatorerma, skola dessa ofördröjligen kalla till föreningsstämma för granskning av slutredovisningen. Angående redovisningshandlingarnas och revisionsberättelsens framläggande å stämma och tillhandahållande under viss tid före stämman skall gälla vad i 57 § 1 mom. stadgas.

90 § Då likvidatorerna fullgjort sitt uppdrag och å föreningsstämman framlagt slutredovisning för sin förvaltning, anses föreningen upplöst; och skall anmälan därom ofördröjligen göras för registrering.
   Vid anmälningen, som skall vara undertecknad av samtliga likvidatorer, skola fogas avskrift av protokoll som förts i ärendet ävensom bevis om dagen för utfärdande av kallelsen å okända borgenärer.

91 § Föreligger anledning till antagande att föreningen, som trätt i likvidation, saknar tillgångar eller att dessa äro så ringa, att de ej förslå till bestridande av likvidationskostnaderna, äge rätten på anmälan av likvidatorerna förklara att likvidationen skall nedläggas och föreningen anses upplöst. Där sådan förklaring meddelas, skall vad i 80-90 §§ stadgas ej äga tillämpning. Tillgång, som enligt vad nu sagts ej skall ingå i likvidation, skall efter rättens förordnande tillfalla allmännyttigt eller därmed jämförligt ändamål.
   Meddelande om förklaring som i första stycket sägs skall genom rättens försorg ofördröjligen avsändas för registrering.

92 § Yppas, efter det förening skall anses upplöst enligt 90 eller 91 §, tillgång för föreningen eller väckes talan mot föreningen eller uppkommer eljest behov av likvidationsåtgärd, skall likvidationen fortsättas.
   Uppkommer i fråga om förening, som avförts ur registret enligt 74 §, behov av likvidationsåtgärd, skall på ansökan av den vars rätt därav beröres en eller flera likvidatorer förordnas av rätten; och skall därefter vad i denna lag är stadgat om likvidations verkställande äga tillämpning.
   Till den föreningsstämma, som efter likvidationens upptagande först skall hållas, skall av likvidatorerna kallelse utfärdas i enlighet med stadgarnas föreskrifter. Kallelseåtgärderna skola vara vidtagna senast två veckor före stämman.
   Anmälan om likvidationen skall av likvidatorerna ofördröjligen göras för registrering.

93 § Rörande beslut om avträdande av förenings egendom till konkurs eller om inledande för förening av ackordsförhandling utan konkurs skall meddelande samtidigt med kungörelsen om beslutet genom konkursdomarens försorg avsändas för registrering.
   Under konkurs företrädes föreningen såsom konkursgäldenär av styrelsen eller, där vid konkursens början sysslomän enligt 72 § eller likvidatorer voro utsedda, av dessa; dock må i behörig ordning kunna utses styrelse i stället för sysslomän ävensom nya styrelseledamöter eller nya likvidatorer.
   Det åligger konkursdomaren, då konkurs avslutats, att för registrering ofördröjligen avsända meddelande därom med angivande huruvida överskott finnes eller icke.

94 § Där efter avslutande av förenings konkurs överskott ej finnes, anses föreningen upplöst, då konkursen avslutades.
   Finnes överskott och var föreningen ej i likvidation, då dess egendom avträddes till konkurs, skall å föreningsstämma, som ofördröjligen bör utlysas av styrelsen, beslutas, huruvida föreningen skall fortsätta sin verksamhet eller träda i likvidation.
   Finns i fall som avses i andra stycket förlagsinsatser, får beslut huruvida föreningen skall fortsätta sin verksamhet eller träda i likvidation fattas tidigast fyra veckor efter det att sådan registrering som avses i 93 § tredje stycket blivit kungjord enligt 104 §. Innehavarna av förlagsandelar äger inom tre veckor från kungörandet skriftligen säga upp förlagsinsatserna till omedelbar inlösen. Förslår inte överskottet till full betalning av samtliga förlagsinsatser, skall det fördelas på insatserna i förhållande till deras storlek och inlösen ske av de förlagsinsatser som blivit uppsagda till inlösen enligt vad som nyss sagts. Finns därefter något kvar av överskottet skall förfarandet enligt andra stycket fortgå. Återstår inte något överskott anses föreningen upplöst.
   Hade föreningen trätt i likvidation innan dess egendom avträddes till konkurs gäller vad som är stadgat i 92 §. Lag (1984:189).

95 § Föreningsstämma äger besluta att talan skall anställas mot likvidator eller likvidationsrevisor. Enskild föreningsmedlem äger ock för föreningens räkning men i eget namn föra sådan talan; och skall i dylikt fall vad i 64 § sista stycket är stadgat angående rättegångskostnad äga motsvarande tillämpning.
   Talan må ej väckas senare än ett år från det slutredovisningshandlingarna och revisionsberättelsen framlades å föreningsstämma. Har likvidator eller likvidationsrevisor entledigats eller eljest avgått eller avlidit före likvidationens avslutande, skall dock tiden för anställande av talan räknas från den föreningsstämma, varå framlagts redovisningshandlingar och revisionsberättelse avseende det räkenskapsår, då avgången eller frånfället inträffade. Vad i 63 § sista stycket, 65 § sista stycket och 66 § är stadgat skall äga motsvarande tillämpning.

Fusion

96 § 1 mom. Mellan ekonomiska föreningar må avtal träffas därom, att den ena föreningen (överlåtande föreningen) skall uppgå i den andra föreningen (övertagande föreningen) på så sätt att dels medlemmarna i den överlåtande föreningen enligt avtalets närmare bestämmelser bliva medlemmar i den övertagande föreningen, dels ock den överlåtande föreningen utan likvidation upplöses samt alla dess tillgångar och skulder övertagas av den övertagande föreningen (fusion). Fusionsavtal må icke träffas, med mindre förslag till avtal godkänts av stämman i den överlåtande föreningen. Avtalet må ej verkställas utan rättens tillstånd.
   Följande handlingar skola framläggas på stämman och minst en vecka förut hållas tillgängliga för de röstberättigade i den överlåtande föreningen:
1. fullständigt förslag till fusionsavtal mellan den överlåtande och den övertagande föreningen;
2. avskrift av båda föreningarnas balansräkningar, förvaltningsberättelser och revisionsberättelser för sista räkenskapsåret;
3. en av den överlåtande föreningens samtliga styrelseledamöter undertecknad berättelse, innehållande redogörelse för de omständigheter som kunna vara av vikt vid bedömandet av förslagets lämplighet för föreningen; samt
4. ett av revisorerna i den överlåtande föreningen avgivet yttrande över den i 3 omförmälda berättelsen såvitt den avser föreningens ställning.
   Har balansräkning, förvaltningsberättelse eller revisionsberättelse för sista räkenskapsåret i någon av föreningarna icke avgivits, må i stället motsvarande handlingar för föreningens näst sista räkenskapsår i avskrift framläggas på stämman och hållas tillgängliga för de röstberättigade, under förutsättning att samtidigt framläggas och hållas tillgängliga
1. en av föreningens samtliga styrelseledamöter undertecknad berättelse som, i den mån det kan ske utan förfång för föreningen, skall innehålla upplysning om händelser av väsentlig betydelse för föreningens ställning vilka inträffat efter avgivandet av balansräkningen för näst sista räkenskapsåret;
2. ett av revisorerna i föreningen avgivet yttrande över berättelsen.
   Handlägges fusionsfrågan på två stämmor, skall vad i andra och tredje styckena sägs gälla beträffande båda stämmorna. Lag (1967:621).

96 § 2 mom. Sådant beslut om godkännande av fusionsavtal som avses i 1 mom. vare ej giltigt, med mindre samtliga röstberättigade förenat sig därom eller beslutet fattats å två på varandra följande föreningsstämmor och å den stämma som sist hålles biträtts av minst två tredjedelar av de röstande. Är för giltighet av beslutet något ytterligare villkor bestämt i stadgarna, lände det till efterrättelse.
   Medlem i den överlåtande föreningen, som ej samtyckt till fusionen, må uppsäga sig till utträde ur föreningen inom tid och på villkor som i 68 § andra stycket föreskrives.
   Inom fyra månader från det beslutet om godkännande av fusionsavtal fattades eller, om klandertalan därå väckts, från det denna talan genom lagakraftägande dom ogillades skall beslutet av den överlåtande föreningens styrelse anmälas för registrering. Två avskrifter av protokoll som förts i ärendet, innehållande fullständigt angivande av fusionsavtalet, skola fogas vid anmälningen. Har beslutet fattats av fullmäktige, skall registreringsanmälan innehålla försäkran av styrelsen att underrättelse varom i 62 § sista stycket sägs ägt rum. Har anmälan ej gjorts inom föreskriven tid, vare frågan om fusion förfallen.
   Hinder mot registrering möter, om fusionen förbjudits enligt konkurrenslagen (1982:729) eller om näringsfrihetsombudsmannen inte beslutat lämna fusionen utan åtgärd enligt 20 § första stycket konkurrenslagen. Registreringsanmälan skall innehålla de uppgifter som behövs för prövning av denna fråga. Lag (1982:734).

97 § Senast fyra månader efter det registrering skett på anmälan som i 96 § 2 mom. sägs skall såväl den övertagande som den överlåtande före ningens styrelse göra ansökan om rättens tillstånd att bringa fusions avtalet till verkställighet. Vid ansökningen skola fogas bevis att registrering skett samt av den överlåtande föreningens styrelse under skriven förteckning över föreningens kända borgenärer med angivande av postadress. Rätten utfärde kallelse å den överlåtande föreningens borgenärer, både kända och okända, med föreläggande för den, som vill göra förbehåll om rätt till betalning av den överlåtande föreningen för sin fordran, att sist å viss dag, sedan sex månader förflutit, skriftligen göra anmälan därom hos rätten. Kallelsen varde skyndsamt kungjord i Post- och Inrikes Tidningar. Kronans ombudsman i orten och alla kända inländska och utländska borgenärer skola om kallelsen särskilt underrättas, och skall genom rättens försorg sådan underrättelse avsändas till inländsk borgenär minst en månad och till utländsk borgenär minst tre månader före inställelsedagen. Styrkes inför rätten, att de borgenärer, vilka anmält förbehåll som nyss sagts, blivit till fullo förnöjda för sina fordringar eller att säker het som av rätten godkännes ställts för fordringarna, skall rätten lämna tillstånd till avtalets verkställande. Om ansökan, som gjorts inom föreskriven tid, så ock om beslut, som meddelats i anledning av ansökningen, skall genom rättens försorg underrättelse ofördröjligen avsändas till länsstyrelsen.
   Rättens beslut, varigenom tillstånd givits, skall inom sex månader sedan beslutet vunnit laga kraft av båda föreningarnas styrelser anmälas för registrering. Anmälningen skall vara åtföljd av rättens beslut i huvudskrift eller avskrift, så ock av lagakraftbevis.
   När rättens beslut om tillstånd till fusionsavtalets verkställande registrerats, anses fusionen genomförd.
   Hör till den överlåtande föreningen pensionsstiftelse eller personal stiftelse, gäller om stiftelsens överförande till den övertagande föreningen vad i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. är stadgat. Lag (1977:691).

98 § Har förening trätt i likvidation, må utan hinder därav fusion med annan förening äga rum på sätt i 96 och 97 §§ sägs, och skall vad om styrelsen och dess ledamöter samt om revisorerna är stadgat gälla i avseende å likvidationerna och likvidationsrevisorerna.

Registrering

99 § Ansökan om förenings registrering och anmälan för registrering skola vara åtföljda av stadgade avgifter. Lag (1971:603).

100 § Hava vid ansökan om eller anmälan för registrering eller i fråga om upprättande av handling, som skall fogas vid sådan ansökan eller anmälan, icke iakttagits de föreskrifter, som finnas för varje särskilt fall meddelade, eller prövas föreningens stadgar eller beslut, som anmäles för registrering, icke hava tillkommit i föreskriven ordning eller ej stå i överensstämmelse med föreskrifterna i denna lag eller eljest strida mot lag eller författning eller i något viktigare hänseende hava otydlig eller vilseledande avfattning, skall sökanden föreläggas att inom viss tid avgiva yttrande eller vidtaga rättelse.
   Underlåter sökanden att efterkomma föreläggandet, skall ansökningen eller anmälningen avskrivas. Underrättelse om denna påföljd skall intagas i föreläggandet.
   Föreligger även efter det yttrande avgivits hinder mot registrering och har sökanden haft tillfälle att yttra sig över hindret, skall registrering vägras, om anledning ej föreligger att giva sökanden nytt föreläggande.
   Är annan grund till sådan klandertalan mot föreningsstämmobeslut, som avses i 69 § 1 mom. andra stycket, än att vid beslutet i denna lag eller stadgarna upptagna föreskrifter om särskild röstpluralitet icke rätteligen iakttagits, vare det ej hinder mot registrering sedan tid för väckande av klandertalan utgått utan att talan anställts.
   Registrering skall vägras, där för registrering anmäles beslut om sådan ändring av stadgarna, att styrelsens säte skall flyttas från ett län till ett annat, och länsstyrelsen i det senare länet på förfrågan meddelar, att föreningens firma jämlikt stadgandet i 7 § tredje stycket utgör hinder för föreningens upptagande i detta läns föreningsregister.
   Vägras registrering, skall länsstyrelsen ofördröjligen till sökanden med posten översända underrättelse om beslutet med angivnade av skälen därför. Lag (1974:163).

101 § 1 mom. Beviljas förenings registrering, låte länsstyrelsen i registret införa:
1. föreningens firma;
2. ändamålet med föreningens verksamhet och verksamhetens art;
3. den ort, där föreningens styrelse har sitt säte;
4. föreningens postadress;
5. föreningens räkenskapsår;
6. varje styrelseledamots och styrelsesuppleants så ock, där eljest någon ensam eller gemensamt med annan är bemyndigad att teckna föreningens firma, dennes fullständiga namn och hemvist; samt
7. av vilka och huru föreningens firma skall tecknas, där den ej tecknas allenast av styrelsen.
   Upptager ansökningen anmälan om antagande av bifirma, skall även denna införas i registret och den del av verksamheten angivas för vilken bifirman skall användas. Lag (1974:163).

101 § 2 mom. Göres, efter det förening registrerats, anmälan för registrering enligt denna lag, skall där registrering beviljas vad sålunda anmälts anmärkas i registret.

102 § Om förbud mot användning av firma och om hävande av firmaregistrering finns bestämmelser i firmalagen (1974:156).
   Menar någon i annat fall än som avses i första stycket, att en i registret verkställd inskrivning länder honom till förfång, må talan om registreringens hävande samt om skadestånd föras vid domstol. Lag (1974:163).

103 § 1 mom. Om avförande av firma ur registret, sedan dom om hävande av firmaregistrering vunnit laga kraft, finns bestämmelser i firmalagen (1974:156).
   Har i annat fall än som avses i första stycket genom lagakraftägande dom förklarats, att en i registret gjord inskrivning ej bort ske eller att beslut, som registrerats, är ogiltigt eller att eljest visst förhållande, varom inskrivning skett, ej föreligger, skall i registret antecknas, att på nämnda grund den tidigare anteckningen avföres ur registret. Sådan dom skall genom domstolens försorg i avskrift sändas till registreringsmyndigheten.
   Varder, sedan i registret gjorts anteckning rörande beslut om avträdande av förenings egendom till konkurs eller om inledande för förening av ackordsförhandling utan konkurs, av överrätt förklarat, att beslutet ej bort meddelas, skall på anmälan av konkursdomaren i registret göras anteckning enligt vad i andra stycket stadgas. Har ackordsförhandlingen upphört, gälle ock vad nu är sagt, där den ej förfallit på grund av att konkurs inträffat. Lag (1974:163).

103 § 2 mom. Har ansökan enligt 97 § om rättens tillstånd att bringa fusionsavtal till verkställighet ej inkommit inom föreskriven tid eller har ansökan genom lagakraftägande beslut avslagits eller har beslutet om tillstånd icke anmälts för registrering inom den därför stadgade tiden, skall länsstyrelsen förklara frågan om fusion förfallen.
   Har genom lagakraftägande beslut frågan om fusion förklarats förfallen, skall i registret antecknas, att på denna grund den tidigare anteckningen rörande fusionsavtalet avföres ur registret.
   Vid registrering av rättens beslut om tillstånd till fusion skall antecknas, att den överlåtande föreningen är upplöst. Lag (1971:603).

104 § Vad i registret införes, med undantag av meddelande om konkurs eller ackordsförhandling utan konkurs varom förmäles i 93 §, skall genom länsstyrelsens försorg ofördröjligen kungöras i Post- och Inrikes Tidningar.
   Där i annat fall än i 103 § 1 mom. tredje stycket sägs i regist ret antecknas, att tidigare anteckning avföres därur, skall kungörelse därom äga rum efter vad ovan stadgas. Lag (1977:691).

105 § Det som i enlighet med denna lag blivit infört eller anteck nat i registret och kungjort i Post- och Inrikes Tidningar skall anses hava kommit till tredje mans kännedom, där ej av omständigheterna framgår, att han varken ägde eller bort äga vetskap därom.
   Innan sådant kungörande skett, kan det förhållande, som blivit eller bort bliva infört eller antecknat i registret, icke med laga verkan åberopas mot annan än den som visas hava ägt vetskap därom. Lag (1977:691).

Besvär

105 a § Myndighets beslut i tillståndsärenden enligt 22, 29, 40, 42, 46 eller 76 § överklagas hos regeringen genom besvär.
   Länsstyrelsens beslut, varigenom ansökan om eller anmälan för registrering avskrivits eller registrering vägrats, överklagas hos kammarätten genom besvär inom två månader från beslutets dag. I samma ordning överklagas beslut enligt 74 § och beslut om sådan förklaring som avses i 103 § 2 mom.
   Länsstyrelsens beslut enligt denna lag överklagas i övriga fall hos kammarätten genom besvär. Lag (1980:1105).

Skadestånd

106 § Har styrelseledamot, revisor, likvidator, likvidationsrevisor eller syssloman varom sägs i 72 § vid fullgörandet av sitt uppdrag uppsåtligen eller av vårdslöshet tillskyndat föreningen skada, vare han pliktig att till föreningen utgiva ersättning för skadan.
   Har föreningsmedlem eller röstberättigad, som icke är medlem, genom överträdelse av denna lag eller stadgarna uppsåtligen eller av grov vårdslöshet tillskyndat föreningen skada, vare ock han pliktig att till föreningen utgiva ersättning för skadan.

107 § Har styrelseledamot eller annan som avses i 106 § första stycket genom överträdelse av denna lag eller stadgarna uppsåtligen eller av vårdslöshet tillskyndat medlem, borgenär hos föreningen eller annan tredje man skada, vare han pliktig att till denne utgiva ersättning för skadan. Samma lag vare, där medlem eller röstberättigad, som icke är medlem, genom sådan överträdelse uppsåtligen eller av grov vårdslöshet tillskyndat medlem, borgenär hos föreningen eller annan tredje man skada.

108 § Åvilar ersättningsskyldighet styrelseledamot eller annan jämlikt 106 § första stycket eller 107 § första punkten och föreligger allenast ringa vårdslöshet, må ersättningen nedsättas, där det med hänsyn jämväl till skadans storlek och omständigheterna i övrigt prövas skäligt.
   Har medlem eller röstberättigad, som icke är medlem, ådragit sig ersättningssskyldighet jämlikt 106 § andra stycket eller 107 § andra punkten, må ock ersättningen nedsättas, där det med hänsyn till hans skuld och omständigheterna i övrigt prövas skäligt. Lag (1972:214).

109 § Äro flera ersättningsskyldiga för skada efter vad i 106-108 §§ är stadgat, svare de för ersättningen en för alla och alla för en, den vars ersättningsskyldighet nedsatts enligt 108 § dock allenast med det nedsatta beloppet. Sinsemellan skola de taga del i ersättningens gäldande efter ty med hänsyn till den större eller mindre skuld, som finnes ligga envar av dem till last, samt till omständigheterna i övrigt prövas skäligt.

Straffbestämmelser

110 § Till böter döms
1. styrelseledamot, likvidator eller annan, där han uppsåtligen eller av grov vårdslöshet meddelar oriktig eller vilseledande uppgift i anmälan eller ansökan till länsstyrelsen eller i handling som fogas därvid eller i uppgift varom förmäles i 10 §, så ock styrelseledamot eller likvidator, där han uppsåtligen eller av grov vårdslöshet meddelar oriktig eller vilseledande uppgift i handling, som hålles tillgänglig för medlemmar eller röstberättigade eller framlägges å föreningsstämma;
2. styrelseledamot, där han vid upprättande av balansräkning, resultaträkning eller förvaltningsberättelse, som avses i 38 eller 81 §, uppsåtligen eller av vårdslöshet förfar i strid mot bestämmelserna i 38-43 §§;
3. likvidator, där han vid upprättande av balansräkning, likvidationsräkning eller förvaltningsberättelse, varom stadgas i 83, 86 eller 98 §, uppsåtligen eller av vårdslöshet förfar i strid mot bestämmelser som avses i sagda lagrum;
4. revisor eller likvidationsrevisor, där han i revisionsberättelse eller annan handling, som framlägges på föreningsstämma eller annorledes hålles tillgänglig för medlemmar eller röstberättigade, uppsåtligen eller av grov vårdslöshet meddelar oriktig eller vilseledande uppgift rörande föreningens angelägenheter eller uppsåtligen eller av grov vårdslöshet underlåter att göra anmärkning beträffande förvaltningen, ändå att anledning därtill föreligger;
5. styrelseledamot eller likvidator, där han uppsåtligen eller av vårdslöshet i strid mot bestämmelserna i 18 § låter verkställa utdelning eller utbetalning till medlem eller annan;
6. revisor, likvidationsrevisor eller revisors eller likvidationsrevisors medhjälpare som, oaktat han insett eller bort inse att skada därav kunnat följa, yppar något av vad vid verkställd granskning kommer till hans kännedom, utan att det med nödvändighet erfordras för fullgörande av hans uppdrag;
7. den som bryter mot vad i 7 § fjärde stycket är stadgat. Lag (1980:1105).

111 § Till böter dömes också

1. styrelseledamot eller likvidator, där han underlåter att iakttaga föreskrift som är meddelad i 10 § första eller andra stycket, 38 § sjätte stycket, 50 § tredje stycket, 80 § sista stycket, jämfört med 50 § tredje stycket, eller 81 § sista stycket jämfört med 50 § tredje stycket;
2. styrelseledamot eller likvidator, där han underlåter att iakttaga föreskrift som beträffande anmälan för registrering är meddelad i 37, 68, 79, 90 eller 93 ";
3. styrelseledamot eller likvidator, där han underlåter att till revisorer eller likvidationsrevisorer avlämna handlingar enligt vad som stadgas i 38 § femte stycket, 81 § andra stycket, 83 § sista stycket, 86 § sista stycket eller 89 § första stycket;
4. styrelseledamot eller likvidator, som försummar att fullgöra vad i 55 § sista stycket, 84 § sista stycket, jämfört med 55 § sista stycket, eller 86 § andra stycket sista punkten finnes stadgat eller som underlåter att iakttaga föreskrift, som med avseende å framläggande av handlingar å föreningsstämma eller tillhandahållande av handlingar viss tid före stämma är meddelad i 57 § 1 mom., 81 § andra eller sista stycket, 87 § andra stycket eller 89 § andra stycket;
5. revisor, vilken underlåter att iakttaga föreskrift som meddelats i 51 § första stycket eller 81 § andra stycket, så ock likvidationsrevisor, som försummar att fullgöra vad i 87 § första stycket första punkten eller 89 § första stycket fjärde punkten finnes stadgat.   Den som har underlåtit att fullgöra skyldighet, som omfattas av vitesföreläggande enligt denna lag, får inte dömas till straff för underlåtenheten. Lag (1980:1105).

111 a § Till böter eller fängelse i högst ett år dömes den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 25 § andra stycket andra meningen eller 26 § första stycket. Lag (1976:353).

112 § Förseelse varom i 111 § 4 sägs må åtalas allenast av målsägande; och skall härvid såsom målsägande anses såväl föreningen som varje medlem däri.

Särskilda bestämmelser

113 § har upphävts genom lag (1971:482).

114 § Avskrift varom i denna lag förmäles skall vara till riktigheten bestyrkt av två personer, som vid sina namn böra angiva yrke och postadress.

115 § Förening vare uti de mål, för vilka ej annorlunda genom lag stadgas, lydande under allmän underrätt i den ort, där styrelsen har sitt säte.

116 § Innehålla förenings stadgar förbehåll, att tvister mellan föreningen och styrelsen, styrelseledamot, likvidator, föreningsmedlem, innehavare av förlagsandel eller röstberättigad som ej är medlem, skola hänskjutas till avgörande av en eller flera skiljemän, äge det förbehåll samma verkan som tillkommer skiljeavtal. Om påkallande av förbehållets tillämpning gälle vad om talans väckande och om delgivning i denna lag finnes stadgat; där styrelsen vill föra klandertalan mot beslut av föreningsstämma, skall styrelsens rätt till talan anses bevarad, om den i 36 § omförmälda stämman blivit inom klandertiden utlyst att hållas så snart det med iakttagande av föreskriven kallelsetid kan ske. Lag (1984:189).

117 § Närmare bestämmelser rörande det i denna lag avsedda föreningsregistret samt avgifterna för registrering och kungörande, så ock de föreskrifter, som i övrigt utöver vad denna lag innehåller finnas erforderliga för lagens tillämpning, meddelas av regeringen. Lag (1975:420).

117 a § Länsstyrelsen kan vid vite förelägga styrelseledamot att fullgöra skyldighet enligt 38 § sjätte stycket, 43 a § andra stycket eller 44 § andra stycket att till länsstyrelsen insända behörig redovisningshandling, revisionsberättelse eller delårsrapport. Försuttet vite utdöms av länsstyrelsen.
   Länsstyrelsen kan även vid vite förelägga likvidator att fullgöra skyldighet enligt 81 § tredje stycket, jämfört med 38 § sjätte stycket, att till länsstyrelsen insända redovisningshandling och revisionsberättelse. Försuttet vite utdöms av länsstyrelsen. Lag (1980:1105).

Vissa bestämmelser rörande lagens tillämplighet

118 § Vad i denna lag är föreskrivet skall ej äga tillämpning å:
1. ömsesidiga försäkringsbolag, sjukkassor, understödsföreningar och andra försäkringsföreningar i vidare mån än som följer av lagen (1972:262) om understödsföreningar;
2. de föreningar för anskaffande av lån mot säkerhet av inteckning i fast egendom, å vilka gällande bestämmelser om hypoteksföreningar äga tillämpning;
3. förening av trafikförsäkringsanstalter, vilken av försäkringsinspektionen godkänts att handhava för anstalterna gemensamma angelägenheter;
4. bostadsrättsföreningar i vidare mån än som följer av bostadsrättslagen (1971:479);
5. sambruksföreningar i vidare mån än som följer av lagen (1975:417) om sambruksföreningar.
   Ej heller göres genom denna lag ändring i vad om föreningar för visst ändamål eljest är i lag eller författning särskilt stadgat. Lag (1975:420).

119 § Förening med ändamål att genom annan ekonomisk verksamhet än i 1 § sägs främja medlemmarnas ekonomiska intressen kan ej, med mindre annat följer av vad eljest är i lag stadgat, förvärva rättigheter eller ikläda sig skyldigheter, ej heller inför domstol eller annan myndighet söka, kära eller svara.

Övergångsregler

Övergångsbestämmelser

1967: 621
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1968.
På förening som registrerats enligt äldre lag än lagen den 1 juni 1951 om ekonomiska föreningar skall bestämmelserna i 16 a § tillämpas endast om föreningen är sådan som avses i 1 § sistnämnda lag.
Ändring i förenings stadgar, varigenom medlems rätt enligt 16 a § inskränkes, får beslutas innan den nya lagen träder i kraft. Beslut om sådan stadgeändring får före den 1 juli 1968, utan hinder av bestämmelserna i 67 §, fattas på en föreningsstämma utan särskild röstpluralitet. Fattas sådant beslut före nämnda dag, gäller bestämmelserna i 68 § andra stycket ej i fråga om beslutet. Uppsägning till återbetalning av insatsbelopp enligt 16 a §, som skett före beslutet, är utan verkan i den mån återbetalningen strider mot beslutet.
1971:603
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.
Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.
1975:649
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om ränta för tid före ikraftträdandet. Har skyldighet att utge ränta uppkommit före ikraftträdandet, gäller äldre bestämmelser även för tiden därefter.
1975:1391
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977. De nya bestämmelserna skall dock icke äga tillämpning på årsredovisning för räkenskapsår, som påbörjats före nämnda tidpunkt.
1977:691
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1978.
Bestämmelserna i 97, 104 och 105 §§ i sin äldre lydelse gäller fortfarande i fråga om kungörande som har beslutats eller börjat verkställas före ikraftträdandet.
1980:1105
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1981.
2. De nya bestämmelserna i 46 § 1 mom. tredje och fjärde styckena och 4 mom. första och tredje styckena samt 49 § första stycket tillämpas från och med första ordinarie föreningsstämma som hålls efter lagens ikraftträdande. Till dess tillämpas i stället motsvarande äldre bestämmelser.
Beslut enligt 46 § 2 mom. andra stycket och 4 mom. andra stycket får meddelas före den 1 juli 1981.
3. Årsredovisningar och koncernredovisningar skall efter den 30 juni 1981 upprättas enligt lagen i dess nya lydelse. För räkenskapsår som har börjat löpa före den 1 juli 1981 får sådan redovisning dock upprättas enligt äldre bestämmelser.
I koncernredovisningar behöver inte tas med sammandrag av resultaträkningar och balansräkningar för räkenskapsår som har påbörjats före den 1 juli 1981.
4. Om det i 42 § första stycket 3 angivna anskaffningsvärdet för en tillgång som har förvärvats före lagens ikraftträdande inte kan utrönas med hjälp av föreningens bevarade räkenskaper, skall som anskaffningsvärde redovisas, beträffande byggnad det vid 1965 års allmänna fastighetstaxering åsatta taxeringsvärdet (byggnadsvärdet) ökat med förbättringskostnader efter utgången av år 1964, samt beträffande annan tillgång det belopp vartill anskaffningsvärdet skäligen kan uppskattas.
I en not till balansräkningen skall anges om anskaffningsvärdet har uppskattats enligt första stycket.
SFS 1951:308

Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser

Utfärdad:
1951-06-01

Upphävandedatum:
1988-01-01

Senast ändrad:
2004-03-29

Uppdaterad: