Kommunal nämnds klagorätt i mål om bygglov ----- Mark- och miljödomstolen har upphävt en miljö- och byggnadsnämnds beslut att bevilja bygglov. Nämnden har haft ställning som motpart i målet. Domen har ansetts gå nämnden emot och nämnden har därför haft rätt att överklaga domen till Mark- och miljööverdomstolen.


Lagrum:
5 kap. 2 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar; 36 § lagen (1996:242) om domstolsärenden; 7 a § och 33 § andra stycket förvaltningsprocesslagen (1971:291); MÖD 2003:19

RÄTTEN

Hovrättslagmännen Per-Anders Broqvist och Lars Dirke (deltar inte i beslutet om prövningstillstånd), hovrättsrådet Liselotte Rågmark, referent, och tekniska rådet Maria Lotz

FÖREDRAGANDE OCH PROTOKOLLFÖRARE

Föredraganden Anna Isberg

KLAGANDE

1. J.H.

Ombud: Advokat A.L.

2. Miljö- och byggnämnden i Sotenäs kommun

456 80 Kungshamn

MOTPART

P.O.

SAKEN

Bygglov för nybyggnad av enbostadshus på fastigheten X 11:2 i Sotenäs kommun; nu fråga om klagorätt och prövningstillstånd

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2012-02-22 i mål nr P 53-12

_______________

På ansökan av J.H. beviljade miljö- och byggnämnden i Sotenäs kommun bygglov för nybyggnad av enbostadshus på fastigheten X 11:2 i Sotenäs kommun. Efter överklagande av P.O. upphävde mark- och miljödomstolen bygglovet. Såväl J.H. som miljö- och byggnämnden har överklagat mark- och miljödomstolens dom och yrkat att nämndens beviljande av bygglov ska fastställas.

Målet föredras och Mark- och miljööverdomstolen fattar följande

BESLUT (att meddelas 2012-06-14)

Slut

Mark- och miljööverdomstolen meddelar inte prövningstillstånd. Mark- och miljödomstolens dom står därför fast.

Skäl

Miljö- och byggnämndens klagorätt

Fråga är om miljö- och byggnämnden ska anses ha talerätt mot mark- och miljödomstolens dom varigenom nämndens beslut om bygglov upphävts.

Ett till domstol överklagat beslut angående bygglov prövades tidigare av förvaltningsdomstol och prövningen skedde enligt förvaltningsprocesslagen (1971:291). Sedan maj 2011 överklagas dessa mål i stället till mark- och miljödomstol som vid sin prövning tillämpar lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar samt där hänvisade lagar, i detta fall lagen (1996:242) om domstolsärenden (ärendelagen). Frågan har uppkommit om ändringen av tillämplig processlag medför någon förändring av myndighets rätt att föra talan mot domstols avgörande och särskilt när myndigheten för talan till sökandens fördel.

I ärendelagen stadgas att ett beslut får överklagas av den beslutet rör, om det har gått honom eller henne emot (36 § ärendelagen). Bestämmelsen motsvarar vad som gäller enligt 33 § andra stycket förvaltningsprocesslagen. Av betydelse för frågan är också bestämmelsen i 5 kap. 2 § första stycket lagen om mark- och miljödomstolar som anger att om en enskild överklagar en förvaltningsmyndighets avgörande till mark- och miljödomstol är den förvaltningsmyndighet som först beslutat i saken motpart till den enskilde sedan handlingarna överlämnats till domstol. För förvaltningsdomstolarna finns motsvarande reglering i 7 a § förvaltningsprocesslagen.

Av praxis rörande talerätt enligt förvaltningsprocesslagen följer att en förvaltningsmyndighet, som genom en enskilds överklagande har blivit part i domstol, har talerätt när domstolens avgörande innebär att myndighetens beslut ändras. Avgörandet anses ha gått den först beslutande förvaltningsmyndigheten emot även om myndighetens överklagande sker till sökandens fördel och även om det inte är genom domstolens avgörande i sig som myndighetens beslut ändras eller upphävs utan detta endast innebär att länsstyrelsens beslut att ändra eller upphäva det står fast. (Jfr bl.a. RÅ 1999 not. 17 och 2010 not. 82 samt MÖD 2003:19)

Praxis från Regeringsrätten och Miljööverdomstolen angående myndigheters rätt att enligt förvaltningsprocesslagen föra talan mot domstols avgörande är enhetlig. Någon ändring i sak i förhållande till vad som tidigare gällde i denna fråga förefaller inte ha varit avsedd vid bildandet av mark- och miljödomstolar och införandet av den nya processlagen. Mark- och miljööverdomstolen finner inte att det förhållandet att prövningen nu sker enligt lagen om mark- och miljödomstolar och ärendelagen i stället för som tidigare förvaltningsprocesslagen innebär att någon annan bedömning ska göras avseende myndigheters talerätt.

Miljö- och byggnämnden har varit part i mark- och miljödomstolen. Mark- och miljödomstolens dom får anses ha gått nämnden emot i det att nämndens beslut om bygglov upphävdes. Nämnden har därför rätt att överklaga mark- och miljödomstolens dom.

Prövningstillstånd

Det överklagade avgörandet får prövas av Mark- och miljööverdomstolen bara om Mark- och miljööverdomstolen har meddelat prövningstillstånd.

Prövningstillstånd ska meddelas

- om det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som mark- och miljödomstolen har kommit till,

- om det inte utan att prövningstillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som mark- och miljödomstolen har kommit till,

- om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre domstol, eller

- om det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet.

Mark- och miljööverdomstolen har gått igenom utredningen i målet och kommit fram till att det inte finns skäl att meddela prövningstillstånd i detta fall.

Mark- och miljööverdomstolen meddelar inte prövningstillstånd. Mark- och miljödomstolens dom står därför fast.

______________________

Besluten får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

Anna Isberg

Protokollet uppvisat/

MÖD 2003:19; RÅ 1999 not. 17; RÅ 2010 not. 82
MÖD 2012:22

Rättsfall från Miljööverdomstolen
Publicerat med tillstånd
av Sveriges Domstolar

Avgörandedatum:
2012-06-14

Målnummer:
P2457-12