SFS 2010:362

Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser

Utfärdad:
2010-05-20

Tidsbegränsad till:
2017-03-01

Uppdaterad:
t.o.m. SFS 2014:598


Författningen är tidsbegränsad till 2017-03-01

Allmänt spaningsregister

1 § Polismyndigheten får med hjälp av automatiserad behandling föra ett allmänt spaningsregister.
   Myndigheten är personuppgiftsansvarig för behandlingen av personuppgifter i registret. Lag (2014:598).

Förhållandet till andra bestämmelser om personuppgiftsbehandling

2 § Personuppgiftslagen (1998:204) gäller vid behandling av personuppgifter i det allmänna spaningsregistret, om inte annat följer av denna lag eller av föreskrifter som har meddelats i anslutning till denna lag.

2 a § I lagen (2013:329) med vissa bestämmelser om skydd för personuppgifter vid polissamarbete och straffrättsligt samarbete inom Europeiska unionen, och i föreskrifter som regeringen har meddelat i anslutning till den lagen, finns det särskilda bestämmelser om behandling av personuppgifter som inom ramen för polissamarbete eller straffrättsligt samarbete har överförts från eller gjorts tillgängliga av
1. en stat som är medlem i Europeiska unionen (EU),
2. Island, Norge, Schweiz eller Liechtenstein,
3. ett EU-organ, eller
4. ett EU-informationssystem.
   Om det i de författningar som anges i första stycket finns avvikande bestämmelser, ska de tillämpas i stället för bestämmelserna i denna lag och personuppgiftslagen (1998:204). Lag (2013:341).

Ändamål

3 § Personuppgifter som framkommit i polisens brottsbekämpande verksamhet får behandlas i det allmänna spaningsregistret för att underlätta tillgången till sådan information som behövs i polisens spaningsverksamhet.

4 § Personuppgifter i registret får behandlas om det är nödvändigt för att tillhandahålla information som behövs i
1. brottsbekämpande verksamhet hos Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Ekobrottsmyndigheten, Åklagarmyndigheten, Tullverket, Kustbevakningen och Skatteverket,
2. brottsbekämpande verksamhet hos utländsk myndighet eller mellanfolklig organisation,
3. sådan verksamhet hos Polismyndigheten som avser handräckningsuppdrag, eller
4. annan verksamhet som Polismyndigheten ansvarar för, om det finns särskilda skäl att tillhandahålla informationen.
   Personuppgifter får även behandlas om det är nödvändigt för att tillhandahålla information till riksdagen och regeringen samt, i den utsträckning skyldighet att lämna uppgifter följer av lag eller förordning, till andra. I övrigt gäller 9 § första stycket d och andra stycket personuppgiftslagen (1998:204). Lag (2014:598).

Innehåll

5 § I registret får uppgifter om en person behandlas, om
1. den som uppgiften avser kan misstänkas för ett brott som inte har enbart böter i straffskalan, och
2. behandlingen är av särskild betydelse för polisens spaningsverksamhet.

6 § I registret får uppgifter om en person som inte kan misstänkas för brott behandlas, om

1. uppgiften har samband med en person som har registrerats enligt 5 §, och
2. behandlingen är av särskild betydelse för polisens spaningsverksamhet.

7 § Utöver de uppgifter som får behandlas enligt 5 och 6 §§, får uppgifter behandlas om en juridisk person eller ett transportmedel eller annat föremål som kan hänföras till en fysisk person, om

1. uppgiften kan antas ha samband med ett brott som inte har enbart böter i straffskalan, och
2. behandlingen är av särskild betydelse för polisens spaningsverksamhet.

8 § Registret ska innehålla uppgifter om

1. grunden för att en person registreras som misstänkt enligt 5 § eller att uppgifter om en juridisk person, ett transportmedel eller föremål enligt 7 § förs in i registret och omständigheterna som ger anledning till registreringen,
2. de omständigheter och händelser som ger upphov till att andra uppgifter än sådana som avses i 1 tillförs registret, och
3. uppgiftslämnarens trovärdighet och uppgifternas riktighet i sak.   En upplysning enligt första stycket 3 behöver inte lämnas om det på grund av särskilda omständigheter är onödigt.

9 § Registret får, utöver vad som anges i 8 §, innehålla följande uppgifter om en person som har registrerats enligt 5 §:
1. uppgift som är ägnad att identifiera personen, dock inte DNA-profil eller fingeravtryck,
2. uppgift om vistelseadress,
3. uppgift om verkställighet av påföljd för brott,
4. uppgift om att personen är eftersökt i samband med brott,
5. uppgift om att personen tidigare har varit beväpnad, våldsam eller flyktbenägen,
6. uppgift om att personen är föremål för sådan övervakning som avses i 3 kap. 2 § första stycket 2 polisdatalagen (2010:361),
7. uppgift om anknytning till juridisk person,
8. uppgift om anknytning till andra personer som har registrerats enligt 5 § och som kan antas tillhöra samma gruppering som den registrerade,
9. uppgift om att personen har använt något speciellt tillvägagångssätt, och
10. ärendenummer.

10 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om de uppgifter som får behandlas i registret och om förfarandet vid registreringen.

Särskilda upplysningar

11 § Vid behandling av uppgifter som direkt kan hänföras till en person som inte är misstänkt för brott ska det genom en särskild upplysning eller på något annat sätt framgå att personen inte är misstänkt.

Behandling av känsliga personuppgifter

12 § Uppgifter om en person får inte behandlas enbart på grund av vad som är känt om personens ras eller etniska ursprung, politiska åsikter, religiösa eller filosofiska övertygelse, medlemskap i fackförening, hälsa eller sexualliv.
   Om uppgifter om en person behandlas på annan grund, får de kompletteras med sådana uppgifter som avses i första stycket när det är absolut nödvändigt för syftet med behandlingen.
   Uppgifter som beskriver en persons utseende ska utformas på ett objektivt sätt med respekt för människovärdet.

Tillgången till personuppgifter

13 § Tillgången till personuppgifter i registret ska begränsas till vad varje tjänsteman behöver för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter.

Sökning

14 § Vid sökning i registret får uppgifter som avslöjar ras, etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförening eller som rör hälsa eller sexualliv inte användas som sökbegrepp.
   Första stycket hindrar inte att brottsrubriceringar eller uppgifter som beskriver en persons utseende används som sökbegrepp.

15 § Uppgifter i registret som direkt kan hänföras till en person som inte är misstänkt för brott får inte vara sökbara.

Utlämnande av personuppgifter och uppgiftsskyldighet

16 § Personuppgifter som är nödvändiga för att framställa rättsstatistik ska lämnas till den myndighet som ansvarar för att framställa sådan statistik.

17 § Om det är förenligt med svenska intressen, får personuppgifter lämnas till
1. Interpol eller Europol, eller till en polismyndighet eller åklagarmyndighet i en stat som är ansluten till Interpol, om det behövs för att myndigheten eller organisationen ska kunna förebygga, förhindra, upptäcka, utreda eller beivra brott, eller
2. en utländsk myndighet eller mellanfolklig organisation, om utlämnandet följer av en internationell överenskommelse som Sverige efter riksdagens godkännande har tillträtt.

18 § Säkerhetspolisen, Ekobrottsmyndigheten, Tullverket, Kustbevakningen och Skatteverket har, trots sekretess enligt 21 kap. 3 § första stycket och 35 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), rätt att ta del av uppgifter i registret, om myndigheten behöver uppgifterna i sin brottsbekämpande verksamhet.
   Regeringen meddelar föreskrifter om att uppgifter får lämnas ut i andra fall än som anges i första stycket.
   Bestämmelser om att uppgifter får lämnas ut finns även i offentlighets- och sekretesslagen. Lag (2014:598).

Elektroniskt utlämnande av personuppgifter

19 § Enstaka personuppgifter får lämnas ut på medium för automatiserad behandling. Regeringen meddelar föreskrifter om att uppgifter får lämnas ut på sådant medium även i andra fall.

20 § Säkerhetspolisen, Ekobrottsmyndigheten, Tullverket, Kustbevakningen och Skatteverket får medges direktåtkomst till registret.
   En myndighet som har medgetts direktåtkomst ansvarar för att tillgången till personuppgifter begränsas till vad varje tjänsteman behöver för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter.
   Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om omfattningen av direktåtkomsten samt om behörighet och säkerhet. Lag (2014:598).

Gallring

21 § Uppgifter om en person som har registrerats enligt 5 § ska gallras senast tre år efter det att uppgiften om misstanke om brott registrerades. Om uppgiften avser misstanke om brott för vilket lindrigare straff än fängelse i två år inte är föreskrivet, behöver uppgifterna inte gallras förrän fem år efter registreringen.
   Om en ytterligare uppgift om personen förs in i registret, förlängs gallringsfristen med
1. fem år från det att den nya uppgiften fördes in i registret, om uppgiften avser misstanke om brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år,
2. tre år från det att den nya uppgiften fördes in i registret, om uppgiften avser misstanke om annat brott än som anges i 1, eller
3. ett år från det att den nya uppgiften fördes in i registret, om uppgiften inte avser misstanke om brott.
   Den tid då en person som har registrerats enligt 5 § avtjänar ett fängelsestraff eller genomgår sluten ungdomsvård eller rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning ska inte räknas med vid beräkningen av de frister som anges i första och andra styckena.

22 § Uppgifter om en person som avses i 6 § ska gallras senast när uppgifterna om den person som har registrerats enligt 5 § och som uppgifterna har samband med gallras.

23 § Uppgifter om en juridisk person, ett transportmedel eller annat föremål som har registrerats enligt 7 § ska gallras senast tre år efter den senaste registreringen. Om den senast införda uppgiften avser ett brott för vilket lindrigare straff än fängelse i två år inte är föreskrivet, behöver uppgifterna inte gallras förrän fem år efter det att den senaste uppgiften infördes.

24 § Om det finns synnerliga skäl, får regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, i ett enskilt fall besluta att en uppgift får bevaras under längre tid än vad som anges i 2123 §§. Ett sådant beslut ska omprövas varje år.

25 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om gallring.
   Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om att personuppgifter, med avvikelse från 2123 §§, får bevaras för historiska, statistiska eller vetenskapliga ändamål.

Rättelse och skadestånd

26 § Bestämmelserna i 28 och 48 §§ personuppgiftslagen (1998:204) om rättelse och skadestånd gäller vid behandling av personuppgifter enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.

Övergångsregler

Övergångsbestämmelser

2010:362
1. Denna lag träder i kraft den 1 mars 2012 och gäller till och med den 28 februari 2017.
2. Bestämmelserna i 8 § första stycket 3 i denna lag behöver inte tillämpas på uppgifter som har samlats in före ikraftträdandet av denna lag.
Karnov Group Testa Karnov Juridik gratis Testa Karnov Kommun
Läs artikeln om EU:s dataskyddsförordning Läs om Innovationspartnerskap –  en innovation inom offentlig upphandling Läs intervjun med Göran Lambertz. Om karriären, Quick och framtiden Läs artikeln om hur LVU ska skydda barn och ungdomar från hedersvåld Läs artiklar och krönikor från jurdikbranschen