En svensk enhet av Schengens informationssystem

1 § Polismyndigheten ska med hjälp av automatiserad behandling föra ett register som ska vara den svenska nationella enheten i Schengens informationssystem (SIS). Myndigheten ska också behandla tilläggsinformation enligt 12 §.
   Registret ska vara anslutet till den centrala enheten i SIS. Polismyndigheten är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som myndigheten utför enligt denna lag. Lag (2014:595).

Ändamål

2 § Registret ska vara ett hjälpmedel för de stater som anges i andra stycket att göra framställningar som avses i 3 §, för att främja samarbete som avser polisiära och rättsliga frågor. Av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1987/2006 av den 20 december 2006 om inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II), nedan benämnd SIS II-förordningen, framgår att registret också ska vara ett hjälpmedel för att göra framställningar om att en person ska nekas tillträde till eller uppehållstillstånd i Schengenstaterna.
   Det samarbete som avses i första stycket bedrivs mellan de stater (Schengenstaterna) som har tillträtt eller anslutit sig till konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985, som har slutit avtal om samarbete enligt konventionen med dessa stater eller med Europeiska unionens råd, eller som efter beslut av Europeiska unionens råd helt eller delvis tillämpar konventionens bestämmelser. Lag (2010:380).

Innehåll

Framställningar som får föras in i registret

3 § Registret ska innehålla framställningar om
1. omhändertagande av en person som har efterlysts för överlämnande eller utlämning,
2. lämnande av uppgift om uppehållsort för en person som har anmälts försvunnen,
3. tillfälligt omhändertagande av en person med hänsyn till dennes eller någon annans säkerhet,
4. lämnande av uppgift om uppehållsort för
- en person som har förelagts att inställa sig för att höras vid domstolsförhandling i brottmål,
- en åtalad person som ska delges handlingar inom ramen för ett brottmålsförfarande,
- en person som ska inställa sig för verkställighet av frihetsberövande påföljd, eller
- en person som ska delges ett föreläggande av ordningsbot eller ett straffföreläggande,
5. dold övervakning eller särskilda kontrollåtgärder, och
6. omhändertagande eller annan åtgärd beträffande fordon eller föremål som har efterlysts för att tas i beslag eller för att användas som bevismaterial vid en rättegång i brottmål.
   I SIS II-förordningen finns bestämmelser om att registret även ska innehålla framställningar om att en person ska nekas tillträde till eller uppehållstillstånd i Schengenstaterna. Lag (2010:380).

3 a § Kan en person, om vilken uppgifter har registrerats enligt 3 §, förväxlas med en person vars identitet har missbrukats, ska registreringen kompletteras med uppgifter om den andra personen.
   Registrering av kompletterande uppgifter enligt första stycket får ske endast om den som uppgifterna avser har lämnat sitt samtycke. Lag (2010:380).

Uppgifter som får registreras när det gäller framställningar som rör personer

4 § När det gäller framställningar som rör personer får endast följande uppgifter registreras:
1. efternamn, förnamn, tidigare använda namn, namn vid födseln och annat namn som personen använder,
2. särskilda bestående fysiska kännetecken,
3. fotografier och fingeravtryck,
4. födelsedatum och födelseort,
5. kön,
6. medborgarskap,
7. om personen kan vara beväpnad eller kan tillgripa våld,
8. om personen har avvikit från en inrättning där han eller hon med stöd av lag har varit berövad friheten,
9. syftet med framställningen,
10. begärd åtgärd,
11. om en försvunnen person behöver omhändertas eller inte,
12. den myndighet som har lagt in registreringen,
13. en hänvisning till det beslut som har föranlett registreringen,
14. typ av brott som avses i framställningen, samt
15. övriga uppgifter som ska anges i en europeisk eller nordisk arresteringsorder.
   Därutöver får det, om det behövs, förekomma länkar till andra registreringar i registret, och uppgifter om verkställighetsförbud i Sverige med anledning av framställningar från andra Schengenstater.
   Kompletterande uppgifter enligt 3 a § får endast avse sådana uppgifter om personen som anges i första stycket 16 samt uppgifter om nummer och datum för personens identitetshandlingar. Lag (2013:335).

Krav för att en framställning ska få registreras

4 a § En person får bli föremål för registrering endast om uppgifter om efternamn, förnamn, kön, begärd åtgärd och, i förekommande fall, en hänvisning till det beslut som har föranlett registreringen, kan registreras om honom eller henne. Övriga uppgifter enligt 4 § första stycket ska registreras om de finns tillgängliga. Lag (2010:380).

Tillåten behandling

5 § Registret ska endast innehålla uppgifter som har behandlats av behöriga myndigheter i Schengenstaterna, i enlighet med respektive stats nationella lagstiftning.
   Polismyndigheten får föra in uppgifter i registret endast om behandling av motsvarande slag av uppgifter är tillåten enligt personuppgiftslagen (1998:204), polisdatalagen (2010:361) eller annan svensk författning. Lag (2014:595).

6 § Polismyndigheten får registrera uppgifter endast om det är nödvändigt för att vidta de åtgärder som anges i 3 § och endast i ärenden som är av sådan vikt att registreringen framstår som berättigad. Lag (2014:595).

Förbud mot registrering av känsliga uppgifter

7 § Polismyndigheten får inte registrera uppgifter i SIS som avslöjar etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförening, eller uppgifter som rör hälsa eller sexualliv. Lag (2014:595).

Sekretess

8 § Att uppgifter i registret kan omfattas av sekretess följer av offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Lag (2009:486).

Rätt att få uppgifter ur registret

9 § Uppgifter som finns i registret ska lämnas ut om det begärs av Säkerhetspolisen, åklagarmyndigheter, Tullverket eller Kustbevakningen när dessa utför undersökningar och andra kontroller än gränskontroller i sin verksamhet för att förebygga och utreda brott.
   I SIS II-förordningen finns särskilda bestämmelser om utlämnande av uppgifter ur registret till myndigheter som ansvarar för identifiering av tredjelandsmedborgare i samband med gränskontroller och andra kontroller. I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1986/2006 av den 20 december 2006 om tillträde till andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) för de enheter i medlemsstaterna som ansvarar för att utfärda registreringsbevis för fordon, finns bestämmelser som innebär att en sådan enhet ska ha direktåtkomst till registret.
   Kompletterande uppgifter enligt 3 a § får endast lämnas ut till en myndighet
1. som har rätt att få ut uppgifter om den registrering enligt 3 § som de kompletterande uppgifterna avser, och
2. som behöver uppgifterna för att undvika en felaktig identifiering.
   Regeringen meddelar föreskrifter om att myndigheter som prövar ansökningar om visering och uppehållstillstånd ska ha tillgång till uppgifter som avses i 3 § andra stycket.
   Regeringen meddelar också föreskrifter om att de myndigheter som nämns i första och fjärde styckena får ha direktåtkomst till registret. Lag (2014:595).

Användning av uppgifter i registret

10 § En uppgift, som behandlas i registret, får inte överföras eller göras tillgänglig för ett tredjeland eller en internationell organisation.
   En uppgift i registret får inte heller i övrigt användas i något annat syfte än det som den registrerande staten har angett vid registreringen, om inte staten har lämnat sitt samtycke.
   Sådana uppgifter om en person, som har registrerats med stöd av 3 a §, får endast användas i syfte att skilja personen från en person som har registrerats med stöd av 3 § eller för att den person vars identitet har missbrukats ska kunna styrka sin identitet.
   Fotografier och fingeravtryck får endast användas för att fastställa någons identitet vid en träff i registret efter en sökning med hjälp av bokstäver, siffror, särskilda tecken eller skiljetecken. Lag (2010:380).

Gallring

11 § Uppgifter som Polismyndigheten har fört in i registret får inte bevaras längre än vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med registreringen. Sådana uppgifter ska gallras om de avser en
1. framställning som rör en person enligt 3 § första stycket 5, senast ett år efter registreringen,
2. framställning som rör en person i annat fall än som avses i 1, senast tre år efter registreringen,
3. framställning som rör ett föremål enligt 3 § första stycket 5, senast fem år efter registreringen, och
4. framställning som rör ett föremål enligt 3 § första stycket 6, senast tio år efter registreringen.
   Polismyndigheten får dock, innan den tid som anges i första stycket har löpt ut, besluta att en uppgift ska stå kvar i registret om det är nödvändigt för att uppnå syftet med registreringen. Ett sådant beslut ska framgå av registret. Om uppgifter står kvar med stöd av ett sådant beslut, ska de gallras eller frågan om bevarande prövas på nytt senast vid utgången av de tidsfrister som anges i första stycket. I sådana fall ska tidsfristen anses löpa från dagen för beslutet.
   Uppgifter som har registrerats med stöd av 3 a § ska gallras samtidigt som uppgifterna i den registrering enligt 3 § som de hänför sig till. Uppgifterna ska gallras tidigare om den person som de avser begär det. Lag (2014:595).

Tilläggsinformation

12 § Tilläggsinformation är information som inte ska registreras i SIS men som hänför sig till registreringar i SIS och som med hjälp av automatiserad behandling utbyts mellan Schengenstaterna
- i samband med att de lägger in en registrering,
- efter en träff,
- när en åtgärd inte kan vidtas, eller
- när kontroller ska utföras. Lag (2010:380).

13 § Tilläggsinformation får endast användas för att uppnå det syfte för vilket den har överlämnats. Lag (2010:380).

14 § Om tilläggsinformationen utgörs av personuppgifter som har tagits emot från en annan stat, får den bevaras endast under så lång tid som behövs för att uppnå det syfte för vilket den har mottagits. Den får aldrig bevaras längre än ett år efter det att de uppgifter i SIS som den avser har gallrats. Lag (2014:595).

Rättelse

15 § Polismyndigheten är skyldig att på begäran av den registrerade, eller om det annars finns anledning till det, snarast rätta, blockera eller utplåna en personuppgift som myndigheten har registrerat, om uppgiften är rättsligt eller sakligt felaktig. Lag (2014:595).

Skadestånd

16 § Vid behandling av personuppgifter enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen gäller i fråga om skadestånd 48 § första stycket personuppgiftslagen (1998:204). Lag (2010:380).

Överklagande

17 § Polismyndighetens beslut enligt 15 § får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.
   Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (2014:595).

Övergångsregler

Övergångsbestämmelser

2010:380
1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
2. Äldre bestämmelser får fortsätta att tillämpas på uppgifter som redan finns i registret, dock längst tre år efter ikraftträdandet. Om en uppgift ändras eller nya uppgifter förs in i registret efter ikraftträdandet ska dock de nya bestämmelserna tillämpas på den framställning som uppgifterna hör till. De nya bestämmelserna ska också tillämpas om det blir träff i registret på en framställning som fanns i registret när denna lag trädde i kraft.
SFS 2000:344

Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser

Utfärdad:
2000-05-25

Först inlagd:
2000-06-07

Senast ändrad:
2015-03-02

Uppdaterad:
t.o.m. SFS 2014:595