SFS 1998:674

Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser

Utfärdad:
1998-06-11

Upphävandedatum:
2011-01-01

Uppdaterad:
t.o.m. SFS 2009:1463


Författningen har upphävts / ska upphävas 2011-01-01 genom SFS 2010:111

FÖRSTA AVDELNINGEN

FÖRSÄKRINGENS OMFATTNING OCH INTJÄNANDE AV PENSIONSRÄTT M.M.

1 kap. Allmänna bestämmelser

Försäkringens omfattning m.m.

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om försäkring för inkomstgrundad ålderspension i form av inkomstpension, tilläggspension och premiepension samt om premiepension till efterlevande.

2 § Försäkringen och kostnaderna för förvaltningen av den skall finansieras genom ålderspensionsavgifter enligt socialavgiftslagen (2000:980), allmänna pensionsavgifter enligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift och statliga ålderspensionsavgifter enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift samt genom avkastning på avgiftsmedel. Lag (2000:986).

3 § Inkomstpension och premiepension skall beräknas utifrån de pensionsrätter för respektive pension som fastställts för en försäkrad. Tilläggspension skall beräknas utifrån de pensionspoäng som tjänats in av en försäkrad. Pensionsrätt och pensionspoäng skall fastställas årligen och grundas på de inkomster och andra belopp som är pensionsgrundande enligt denna lag. Inkomstpensionens storlek är också beroende av den allmänna inkomstutvecklingen och storleken av premiepensionen är beroende av värdeutvecklingen på de medel som fonderats. Tilläggspensionens storlek är vidare genom följsamhetsindexering beroende av den allmänna inkomstutvecklingen.

4 § I socialförsäkringslagen (1999:799) finns bestämmelser om vem som omfattas av denna lag. Socialförsäkringslagen innehåller också bestämmelser om förmåner vid utlandsvistelse och anmälan, m.m.
   Om allmänt ombud för socialförsäkringen finns särskilda bestämmelser. Lag (2009:996).

Indexering

5 § Vissa beräkningar enligt denna lag ska göras med ledning av ett inkomstindex. Detta index ska visa den relativa förändringen av genomsnittet av de försäkrades årliga pensionsgrundande inkomster utan den begränsning som anges i 2 kap. 1 § andra stycket, efter avdrag för allmän pensionsavgift, vilka har uppburits av dem som under inkomståret har fyllt minst 16 år och högst 64 år.
   Förändringen av indextalet mellan två på varandra följande år ska motsvara den beräknade årliga relativa förändringen av de inkomster som anges i första stycket under en period av tre år före det år inkomstindexet avser. Vid beräkningen av inkomsterna ska den årliga förändringen i det allmänna prisläget räknat från juni månad till juni månad under samma period frånräknas. Det framräknade värdet ska därefter omräknas med förändringen i det allmänna prisläget i juni månad två år före det år indexet avser och det allmänna prisläget i juni månad året närmast före det året.
   Regeringen ska för varje år fastställa inkomstindexet efter det att det har beräknats av Pensionsmyndigheten. För år 1999 ska inkomstindexet vara lika med 100,00. Lag (2009:996).

5 a § Regeringen ska för varje år fastställa ett balanstal. Detta tal ska visa förhållandet mellan fördelningssystemets avgiftstillgång och fördelningssystemets pensionsskuld vid utgången av det andra året före det år balanstalet avser. Vid denna beräkning ska till avgiftstillgången läggas medelvärdet av de redovisade marknadsvärdena av tillgångarna hos Första– Fjärde och Sjätte AP-fonderna vid utgången av det andra, tredje respektive fjärde året före det år balanstalet avser.
   Med avgiftstillgång avses avgiftsinkomsterna till fördelningssystemet multiplicerade med medelvärdet av den tid i år räknat som förflyter från det att en pensionsrätt tjänas in till det att den betalas ut i form av pension (omsättningstiden). Med pensionsskuld avses det totala pensionsåtagandet i fördelningssystemet. Lag (2009:1018).

5 b § Avgiftsinkomsterna beräknas som
1. genomsnittet av inkomsterna det andra–fjärde året före det år balanstalet avser, multiplicerat med
2. den beräknade årliga relativa förändringen av inkomsterna under det andra–femte året före det år balanstalet avser. Vid beräkningen av den relativa förändringen av inkomsterna ska den årliga förändringen i det allmänna prisläget räknat från juni månad till juni månad under samma period frånräknas. Det framräknade värdet ska därefter omräknas med förändringen i det allmänna prisläget i juni månad tre år före det år balanstalet avser och det allmänna prisläget i juni månad året efter det förstnämnda året.
   Omsättningstiden beräknas som medianen av omsättningstiden för det tredje, fjärde och femte året före det år balanstalet avser.
   Pensionsskulden beräknas för det andra året före det år balanstalet avser, som summan av
1. pensionsbehållningar enligt 5 kap. 2 §,
2. det beräknade värdet av pensionsrätter för inkomstpension enligt 4 kap. 26 §§,
3. utbetalad pension för varje åldersgrupp i december månad multiplicerad med beräknat antal återstående utbetalningar av ett genomsnittligt pensionsbelopp för samma åldersgrupp justerat med den räntefaktor som anges i 5 kap. 12 § andra stycket, och
4. det beräknade värdet av kommande utbetalningar av tilläggspension för dem som inte påbörjat uttag av sådan pension.
   Ytterligare föreskrifter för verkställighet av lagens bestämmelser om beräkning av balanstal meddelas av regeringen. Beräkningarna ska göras av Pensionsmyndigheten. Lag (2009:996).

5 c § Understiger balanstalet för ett år 1,0000 skall regeringen för det året fastställa ett balansindex som skall användas vid vissa beräkningar enligt denna lag. Ett balansindex skall därefter fastställas för varje år fram till dess att det minst når samma värde som inkomstindex. För en sådan period skall balansindexet första gången räknas fram på så sätt att balanstalet multipliceras med inkomstindexet för samma år. För varje därpå följande år under perioden skall det fastställda balansindexet multipliceras med kvoten mellan inkomstindexet efter årsskiftet och inkomstindexet före årsskiftet och därefter med det balanstal som skall gälla efter årsskiftet. Lag (2003:301).

6 § Regeringen skall för varje år fastställa ett inkomstbasbelopp. Inkomstbasbeloppet skall räknas fram genom att bastalet 43 313 multipliceras med kvoten mellan inkomstindexet för det år inkomstbasbeloppet skall avse och inkomstindexet för år 2005. Det omräknade beloppet skall avrundas till närmaste hundratal kronor. Lag (2005:328).

Definitioner m.m.

7 § har upphävts genom lag (1999:802).

8 § I denna lag avses, där inte annat föreskrivs, med
1. år: kalenderår,
2. månad: kalendermånad,
3. intjänandeår: det kalenderår en inkomst som är pensions- grundande har uppburits respektive det kalenderår för vilket ett annat pensionsgrundande belopp än pensionsgrundande inkomst skall fastställas, och
4. fastställelseår: kalenderåret efter intjänandeåret.
   Om en inkomst som är pensionsgrundande har uppburits under ett beskattningsår som inte sammanfaller med kalenderår skall den inkomsten anses ha uppburits under kalenderåret närmast före taxeringsåret.

9 § Har upphävts genom lag (1999:802).

10 § Har upphävts genom lag (2001:492).

2 kap. Pensionsgrundande inkomst

1 § Inkomster av anställning enligt 3-5 §§ samt inkomster av annat förvärvsarbete enligt 6-8 §§ är pensionsgrundande om inte annat föreskrivs i 9-17 §§. Sådana inkomster skall beräknas enligt 18-22 §§ och var för sig avrundas till närmaste lägre hundratal kronor. Summan av en försäkrads inkomster av anställning och inkomster av annat förvärvsarbete under ett år utgör den försäkrades pensionsgrundande inkomst det året.
   Vid beräkning av en försäkrads pensionsgrundande inkomst skall det bortses från inkomster av anställning och inkomster av annat förvärvsarbete till den del summan av dessa överstiger sju och en halv gånger det för intjänandeåret gällande inkomstbasbeloppet. Sådana belopp som det skall bortses ifrån skall i första hand räknas av från den försäkrades inkomster av annat förvärvsarbete.

2 § För varje år som en person har varit försäkrad och har haft inkomster här i landet som är pensionsgrundande, skall hans eller hennes pensionsgrundande inkomst fastställas. Detta gäller dock endast om summan av de inkomster som är pensionsgrundande uppgått till minst 42,3 procent av det för intjänandeåret gällande prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.
   För det år då den försäkrade har avlidit skall pensionsgrundande inkomst inte fastställas i annat fall än om överföring av pensionsrätt för premiepension till den avlidnes make skall göras för det året. Pensionsgrundande inkomst skall inte heller fastställas för den som är född år 1937 eller tidigare. Lag (2002:981).

Inkomster av anställning och inkomster av annat förvärvsarbete

Inkomster av anställning

3 § Lön eller annan ersättning i pengar eller annan skatte- pliktig förmån som en försäkrad har fått som arbetstagare i allmän eller enskild tjänst, är pensionsgrundande som inkomst av anställning. Med lön likställs kostnadsersättning som inte undantas vid beräkning av skatteavdrag enligt 8 kap. 19 eller 20 § skattebetalningslagen (1997:483). Sådan skattepliktig intäkt i form av rabatt, bonus eller annan förmån som har utgetts på grund av kundtrohet eller liknande, skall också anses som inkomst av anställning, om den som slutligt har stått för de kostnader som ligger till grund för förmånen är någon annan än den som är skattskyldig för förmånen.
   Ersättning i pengar eller annan skattepliktig förmån för utfört arbete, dock inte pension, samt tillfällig förvärvsinkomst av verksamhet som inte bedrivits självständigt är pensions- grundande som inkomst av anställning, även om mottagaren inte har varit anställd hos den som betalat ut ersättningen. Den som har utfört arbetet likställs i sådana fall med en arbetstagare och den som betalat ut ersättningen med en arbetsgivare.
   I 6 § andra stycket, 7 §, 8 § och 10 § andra stycket finns bestämmelser om att ersättning för utfört arbete som avses i första och andra styckena i vissa fall inte skall anses som inkomst av anställning.

4 § Som pensionsgrundande inkomst av anställning räknas även stipendium som enligt 11 kap. 46 § inkomstskattelagen (1999:1229) skall tas upp som intäkt i inkomstslaget tjänst, om stipendiet har betalats ut av en fysisk person bosatt i Sverige eller av en svensk juridisk person. Den som har betalat ut ett sådant stipendium anses som arbetsgivare. Lag (1999:1301).

5 § Som pensionsgrundande inkomst av anställning räknas vidare
1. sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring samt sjukpenning eller särskild arbetsskadeersättning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande ersättning som utgetts enligt annan författning eller på grund av regeringens förordnande, i den utsträckning ersättningen har trätt i stället för en försäkrads inkomst som arbetstagare i allmän eller enskild tjänst,
2. föräldrapenningförmåner enligt lagen om allmän försäkring,
3. ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård,
4. ersättning som har utgetts enligt 20 § lagen (1991:1047) om sjuklön,
5. livränta enligt 4 kap. lagen om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande livränta som bestäms med tillämpning av den lagen,
6. delpension enligt lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring,
7. vårdbidrag enligt lagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag, i den utsträckning bidraget inte är ersättning för merkostnader,
8. dagpenning från arbetslöshetskassa,
10. aktivitetsstöd till den som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program,
11. utbildningsbidrag för doktorander,
14. ersättning till deltagare i teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF),
15. dagpenning till totalförsvarspliktiga som tjänstgör enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt och till andra som får dagpenning enligt de grunder som gäller för totalförsvarspliktiga,
16. bidrag från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden i den utsträckning som regeringen så föreskriver, samt
17. inkomstrelaterad sjukersättning och inkomstrelaterad aktivitetsersättning enligt 8 kap. lagen om allmän försäkring. Lag (2004:784).

Inkomster av annat förvärvsarbete

6 § Pensionsgrundande inkomst av annat förvärvsarbete är

1. inkomst av en sådan näringsverksamhet som enligt 2 kap. 23 § inkomstskattelagen (1999:1229) utgör aktiv näringsverksamhet,
2. tillfällig förvärvsinkomst av självständigt bedriven verksamhet,
3. ersättning för arbete för någon annans räkning i pengar eller andra skattepliktiga förmåner,
4. sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring samt sjukpenning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande ersättning som har utgetts enligt annan författning eller på grund av regeringens förordnande, i den utsträckning ersättningen har trätt i stället för inkomst som anges i 1-3,
5. stipendium som enligt 11 kap. 46 § inkomstskattelagen skall tas upp som intäkt i inkomstslaget tjänst.   Första stycket gäller endast i den utsträckning inkomsten inte skall räknas som inkomst av anställning, såvida inte inkomsten utgör ersättning för utfört arbete från ett handelsbolag eller en europeisk ekonomisk intressegruppering till en delägare i handelsbolaget respektive en medlem i intressegrupperingen. Lag (1999:1367).

7 § Ersättning för utfört arbete som avses i 3 § räknas, i annat fall än om den har betalats ut från semesterkassa, som pensionsgrundande inkomst av annat förvärvsarbete om den har betalats ut till en mottagare som hade en F-skattsedel antingen när ersättningen bestämdes eller när den betalades ut. Om mottagaren hade en F-skattsedel med villkor enligt 4 kap. 9 § skattebetalningslagen (1997:483) räknas ersättningen som inkomst av annat förvärvsarbete bara om F-skattsedeln har åberopats skriftligen.
   Den som har lämnat uppgift om innehav av en F-skattsedel i en anbudshandling, en faktura eller någon därmed jämförlig handling, som även innehåller uppgifter om utbetalarens och betalningsmottagarens namn och adress eller andra för identifiering godtagbara uppgifter samt uppgift om betalningsmottagarens personnummer, samordningsnummer eller organisationsnummer skall anses ha haft en sådan skattsedel. Uppgiften om innehav av en F-skattsedel gäller även som sådant skriftligt åberopande av F-skattsedel som avses i första stycket. Det som nu sagts gäller dock inte om den som har betalat ut ersättningen känt till att uppgiften om innehav av F-skattsedel var oriktig. Lag (1999:1060).

8 § Som pensionsgrundande inkomst av annat förvärvsarbete räknas också ersättning för arbete som avses i 3 § om
1. utbetalaren var en fysisk person eller ett dödsbo,
2. den ersättning som har betalats ut inte har utgjort utgift i en näringsverksamhet som utbetalaren har bedrivit,
3. ersättningen tillsammans med annan ersättning för arbete från samma utbetalare under inkomståret har understigit 10 000 kronor,
4. utbetalaren och mottagaren inte har träffat en sådan överenskommelse som avses i 3 kap. 2 a § andra stycket 2 d lagen (1962:381) om allmän försäkring, och
5. det inte är fråga om sådan ersättning för arbete som avses i 12 kap. 16 § föräldrabalken. Lag (1999:1060).

Övriga bestämmelser

9 § Som pensionsgrundande inkomst skall inte räknas

1. ersättning som avses i 3 §, om ersättningen härrör från en och samma arbetsgivare och under ett år inte har uppgått till sammanlagt 1 000 kronor,
2. inkomst som avses i 6 § första stycket 1 eller 2 om denna under ett år inte har uppgått till 1 000 kronor,
3. ersättning som avses i 6 § första stycket 3 eller i 7 eller 8 §, om ersättningen från den för vilken arbetet utförts under ett år inte har uppgått till 1 000 kronor, eller
4. stipendium som avses i 4 § eller 6 § första stycket 5 om stipendiet under ett år inte har uppgått till 1 000 kronor.

10 § Lön eller annan ersättning som den försäkrade har fått från en arbetsgivare som är bosatt utomlands eller är utländsk juridisk person och som saknar fast driftställe i Sverige är pensionsgrundande som inkomst av annat förvärvsarbete om arbetsgivaren och arbetstagaren har träffat överenskommelse om detta. Lag (1999:802).

11 § har upphävts genom lag (1999:802).

12 § har upphävts genom lag (1999:802).

13 § Ersättning som en idrottsutövare har fått från en sådan ideell förening som avses i 7 kap. 7 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229) och som har till huvudsakligt syfte att främja idrottslig verksamhet, är inte pensionsgrundande som inkomst av anställning om ersättningen från föreningen under ett år har understigit hälften av det för det året gällande prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Lag (1999:1301).

14 § Ersättning från en stiftelse som har till väsentligt ändamål att tillgodose ekonomiska intressen hos dem som är eller har varit anställda hos en arbetsgivare som har lämnat bidrag till stiftelsen (vinstandelsstiftelse) eller från en annan juridisk person med motsvarande ändamål, är inte pensionsgrundande om ersättningen avser en sådan anställd och inte har utgjort ersättning för arbete för den juridiska personens räkning. Detta gäller dock endast om de bidrag arbetsgivaren har lämnat till den juridiska personen varit avsedda att vara bundna under minst tre kalenderår och att på likartade villkor tillkomma en betydande del av de anställda.
   Om arbetsgivaren är ett fåmansföretag eller ett fåmanshandelsbolag gäller första stycket inte ersättning som den juridiska personen har lämnat till sådan företagsledare eller delägare i företaget eller en person som är närstående till någon av dem. Med fåmansföretag, fåmanshandelsbolag, företagsledare och närstående avses detsamma som i inkomstskattelagen (1999:1229).
   Vid beräkning av pensionsgrundande inkomst skall alltid bortses från sådan ersättning från en vinstandelsstiftelse som härrör från bidrag som arbetsgivaren har lämnat under åren 1988-1991. Lag (1999:1301).

15 § Ersättning som anges i 1 § första stycket 1-5 och fjärde stycket lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster och ersättning enligt gruppsjukförsäkring eller trygghetsförsäkring vid arbetsskada enligt 2 § första stycket samma lag är inte pensionsgrundande i den utsträckning ersättningen utgör underlag för särskild löneskatt.

16 § Intäkt som avses i 10 kap. 3 § 1-4 inkomstskattelagen (1999:1229) är inte pensionsgrundande inkomst. Lag (2000:986).

17 § Om en ersättning som är pensionsgrundande eller för vilken det skall beräknas ett pensionsgrundande belopp enligt 3 kap. 4 § eller pensionspoäng enligt 4 kap. 9 §, har betalats ut av Försäkringskassan eller en arbetslöshetskassa till en försäkrad och den försäkrade senare för samma månad har beviljats annan ersättning som är pensionsgrundande och samordnad med den ersättning som betalats ut tidigare, är den senare beviljade ersättningen inte pensionsgrundande till den del den avser tid före utbetalningsmånaden.
   Beviljas vid samma tidpunkt inkomstrelaterad sjukersättning eller inkomstrelaterad aktivitetsersättning enligt 8 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring och livränta enligt 4 kap. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande livränta som bestäms med tillämpning av den lagen, skall det vid tillämpning av första stycket anses som om sjukersättningen eller aktivitetsersättningen har betalats ut före livräntan. Lag (2004:784).

17 a § Utges livränta enligt 4 kap. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande livränta som bestäms med tillämpning av den lagen tillsammans med sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring är livräntan inte pensionsgrundande till den del den har samordnats med inkomstrelaterad sådan ersättning. Lag (2001:492).

Beräkning av pensionsgrundande inkomst

18 § Till grund för beräkning av en försäkrads pensionsgrundande inkomst ett visst intjänandeår skall, då det gäller andra inkomster än som avses i 19 §, läggas den försäkrades taxering till statlig inkomstskatt för det året.

19 § Pensionsgrundande inkomst av anställning för vilken en försäkrad inte är skattskyldig i Sverige enligt inkomstskattelagen (1999:1229) skall bestämmas med ledning av kontrolluppgift enligt lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter. Lag (2004:784).

20 § Skattepliktiga förmåner skall tas upp till ett värde som bestäms i enlighet med 8 kap. 14-17 §§ skattebetalningslagen (1997:483). Om det finns skäl till detta får avvikelse ske från det förmånsvärde som Skatteverket bestämt enligt 9 kap. 2 § andra stycket samma lag. Lag (2003:725).

21 § Vid beräkning av en försäkrads pensionsgrundande inkomster av anställning ska avdrag göras för kostnader som denne har haft i arbetet, i den utsträckning kostnaderna, minskade med kostnadsersättning som den försäkrade har fått, överstiger 5 000 kronor. Avdrag ska också göras för debiterad allmän pensionsavgift som den försäkrade ska betala för dessa inkomster enligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift. Avdraget för den allmänna pensionsavgiften ska i första hand göras från inkomst enligt 5 §. Lag (2007:1310).

22 § Vid beräkning av en försäkrads pensionsgrundande inkomster av annat förvärvsarbete skall avdrag göras för debiterad allmän pensionsavgift som den försäkrade skall betala för dessa inkomster enligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift. Avdraget skall i första hand göras från inkomst enligt 6 § första stycket 4.
   Vid beräkning av pensionsgrundande inkomster av annat förvärvsarbete får underskott i en förvärvskälla inte dras av från inkomst av en annan förvärvskälla.

3 kap. Andra pensionsgrundande belopp än pensionsgrundande inkomst

1 § Andra pensionsgrundande belopp än pensionsgrundande inkomst är belopp som beräknats på visst sätt för en försäkrad som har uppburit inkomstrelaterad sjukersättning eller inkomstrelaterad aktivitetsersättning, för en försäkrad som har fullgjort plikttjänstgöring, för en försäkrad förälder till små barn samt för en försäkrad som har studerat med studiemedel. Lag (2006:1470).

2 § Belopp som avses i 1 § skall fastställas för varje år för vilket en person som då var försäkrad enligt denna lag uppfyller förutsättningarna för att tillgodoräknas sådana belopp. Varje pensionsgrundande belopp skall avrundas till närmaste lägre hundratal kronor om inte annat följer av bestämmelsen i andra stycket.
   Pensionsgrundande belopp skall fastställas enligt första stycket endast i den utsträckning dessa belopp tillsammans med den försäkrades pensionsgrundande inkomst inte överstiger sju och en halv gånger det för intjänandeåret gällande inkomstbasbeloppet.
   Fastställande enligt första stycket skall inte göras för år före det år då den försäkrade fyllt 16 år eller för det år då den försäkrade har avlidit. Andra pensionsgrundande belopp än pensionsgrundande inkomst skall inte heller fastställas för den som är född år 1937 eller tidigare.

3 § Vid tillämpning av 2 § andra stycket skall det bortses från pensionsgrundande belopp i följande ordning:
1. pensionsgrundande belopp enligt 10 §,
2. pensionsgrundande belopp enligt 24 §,
3. pensionsgrundande belopp enligt 8 §, och
4. pensionsgrundande belopp enligt 4 §. Lag (2000:1410).

Sjukersättning och aktivitetsersättning

4 § En försäkrad som för någon del av ett år har uppburit inkomstrelaterad sjukersättning eller inkomstrelaterad aktivitetsersättning enligt 8 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring, skall tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp för det året, om inte annat följer av 6 eller 7 §.
   Bestämmelser om pensionsgrundande inkomst med anledning av inkomstrelaterad sjukersättning eller inkomstrelaterad aktivitetsersättning finns i 2 kap. Lag (2001:492).

5 § Ett pensionsgrundande belopp enligt 4 § ska för hel inkomstrelaterad sjukersättning och hel inkomstrelaterad aktivitetsersättning beräknas enligt följande. Den antagandeinkomst som ligger till grund för den inkomstrelaterade ersättningen ska minskas med ett belopp motsvarande 7 procent av antagandeinkomsten. Det pensionsgrundande beloppet utgör för varje månad som hel ersättning uppburits skillnaden mellan en tolftedel av den minskade antagandeinkomsten och den pensionsgrundande inkomsten av nämnda ersättning efter avdrag enligt 2 kap. 21 §.
   Har den försäkrade för en månad uppburit en fjärdedels, halv, två tredjedels eller tre fjärdedels sjukersättning eller aktivitetsersättning ska vid beräkning enligt första stycket användas så stor andel av antagandeinkomsten som svarar mot graden av sjukersättning eller aktivitetsersättning.
   Utbetalas för hel månad endast en del av sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt bestämmelserna i 16 kap. 20 § lagen (1962:381) om allmän försäkring ska vid beräkning enligt första stycket användas så stor andel av antagandeinkomsten som svarar mot den utbetalade delen.
   Om en inkomstrelaterad sjukersättning har minskats enligt bestämmelserna i 16 a kap. 4 § lagen om allmän försäkring ska det pensionsgrundande beloppet beräknas med bortseende från sådan minskning. Lag (2008:1429).

6 § Om sjukersättningen eller aktivitetsersättningen med tillämpning av 6 kap. 1 § lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring har varit samordnad med pensionsgrundande livränta ska följande gälla.
   Den del av antagandeinkomsten som avses i 5 § eller, om endast en del av sjukersättningen eller aktivitetsersättningen har varit samordnad med livräntan, en andel av det beloppet som svarar mot den samordnade delen av sjukersättningen eller aktivitetsersättningen, ska tillgodoräknas den försäkrade som pensionsgrundande belopp endast om och i den utsträckning det överstiger den försäkrades livränta efter samordning.
   Om en pensionsgrundande livränta har minskats med tillämpning av 16 a kap. 4 § lagen (1962:381) om allmän försäkring ska det pensionsgrundande beloppet enligt andra stycket beräknas med bortseende från sådan minskning. Lag (2008:1429).

7 § Om en pensionsgrundande ersättning har betalats ut av Försäkringskassan eller en arbetslöshetskassa till en försäkrad och den försäkrade senare för samma månad har beviljats sjukersättning eller aktivitetsersättning som är samordnad med den tidigare utbetalade ersättningen, skall pensionsgrundande belopp med anledning av sjukersättningen eller aktivitetsersättningen inte tillgodoräknas till den del denna ersättning avser tid före den månad då den har betalats ut. Lag (2004:784).

Plikttjänstgöring

8 § En försäkrad som under någon del av ett år har genomgått grundutbildning enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt skall tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp för det året. Ett sådant belopp skall dock tillgodoräknas endast om tjänstgöringen har pågått sammanlagt minst 120 dagar utan att grundutbildningen avbrutits. Därvid skall hänsyn tas enbart till dagar för vilka den försäkrade har erhållit dagersättning enligt lagen om totalförsvarsplikt.

9 § Ett pensionsgrundande belopp enligt 8 § skall, för varje dag under året som tjänstgöringen har pågått och för vilken den försäkrade har erhållit dagersättning enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, motsvara hälften av genomsnittet av samtliga för intjänandeåret fastställda pensionsgrundande inkomster för försäkrade som under det året har fyllt högst 64 år, delat med 365.
   Beräkning enligt första stycket skall avse de pensionsgrundande inkomsterna såsom de var bestämda den 1 december fastställelseåret.

Föräldrar till små barn

10 § En försäkrad förälder skall under de förutsättningar som anges i 11 och 12 §§ tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp för år då han eller hon har haft små barn. För samma år och barn skall dock endast en av barnets föräldrar tillgodoräknas sådant pensionsgrundande belopp. Detsamma skall gälla om två föräldrar har eller har haft fler än ett gemensamt barn för vilka pensionsgrundande belopp för samma år kan tillgodoräknas någon av föräldrarna. En förälder skall inte heller för samma år tillgodoräknas mer än ett pensionsgrundande belopp enligt denna paragraf.
   Pensionsgrundande belopp enligt första stycket får överlåtas enligt bestämmelserna i 14-15 §§.

Förutsättningar för att tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp enligt 10 §

11 § Ett pensionsgrundande belopp enligt 10 § skall tillgodoräknas för år då barnet
1. inte har uppnått fyra års ålder, om barnet är fött under månaderna januari-–juni, eller
2. har uppnått ett men inte fem års ålder, om barnet är fött under månaderna juli-–december. Lag (2002:206).
   I det fall en försäkrad med socialnämndens medgivande har tagit emot ett barn för stadigvarande vård och fostran i syfte att adoptera det skall den tidpunkt då den försäkrade fick barnet i sin vård anses som tidpunkten för barnets födelse. Om barnet har tagits emot under månaderna januari-–juni får dock ett pensionsgrundande belopp inte tillgodoräknas för år efter det år då barnet fyller nio år. Har barnet tagits emot under månaderna juli-–december får ett pensionsgrundande belopp inte tillgodoräknas för år efter det år då barnet fyller tio år. Pensionsgrundande belopp får inte heller tillgodoräknas för mer än fyra år per barn. Om det finns synnerliga skäl får dock pensionsgrundande belopp tillgodoräknas för längre tid. Lag (2002:206).

12 § Ett pensionsgrundande belopp enligt 10 § skall tillgodoräknas endast om
1. föräldern hela året har varit försäkrad enligt denna lag och bosatt i Sverige,
2. barnet har varit bosatt i Sverige hela året eller, om barnet inte har levt hela året, den del av året barnet levt,
3. föräldern under året har fyllt högst 64 år,
4. föräldern har haft vårdnaden om barnet minst halva året, samt
5. föräldern under minst halva året har bott tillsammans med barnet.
   Vid tillämpning av första stycket skall, om barnet har avlidit under året och föräldern då hade vårdnaden om och bodde tillsammans med barnet, det anses som om föräldern även under resterande del av året har haft vårdnaden om och bott tillsammans med barnet. Om ett barn har avlidit under samma år som det fötts och föräldern då hade vårdnaden om och var bosatt tillsammans med barnet, skall ett pensionsgrundande belopp enligt 10 § tillgodoräknas föräldern för det året även om bestämmelserna i första stycket 4 och 5 inte är uppfyllda och oavsett vad som har föreskrivits i 11 §.

Överlåtelse m.m.

13 § Om föräldrarna enligt 11 och 12 §§ var för sig kan tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp enligt 10 § får de, genom anmälan till Pensionsmyndigheten, ange vem av dem som ska tillgodoräknas ett sådant belopp.
   Görs inte anmälan enligt första stycket ska beloppet tillgodoräknas den av föräldrarna som, för det år beloppet hänför sig till, har lägst pensionsunderlag enligt 4 kap. 2 §. Har ingen av föräldrarna något pensionsunderlag för det året eller har de lika högt underlag, ska det pensionsgrundande beloppet tillgodoräknas modern eller, om föräldrarna är av samma kön, den äldre av dem.
   Vid beräkning enligt andra stycket av pensionsunderlaget ska bortses från pensionsgrundande belopp enligt 10 §. Vidare ska vid sådan beräkning med pensionsgrundande inkomst likställas inkomster som avses i 18 §. Lag (2009:996).

14 § Om enligt 11 och 12 §§ endast en av föräldrarna för ett år kan tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp enligt 10 § för ett barn, får denna förälder, genom anmälan till Pensionsmyndigheten, överlåta rätten att för det året tillgodoräknas ett sådant belopp för det barnet till den andra föräldern om det enda skälet till att den andra föräldern inte kan tillgodoräknas beloppet är att han eller hon inte har bott tillsammans med barnet under minst halva året. Detta gäller dock endast om sistnämnda förälder
1. under året har bott tillsammans med barnet i inte obetydlig omfattning, och
2. inte enligt 11 och 12 §§ själv för samma år kan tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp enligt 10 § för ett annat barn. Lag (2009:996).

15 § En förälder som enligt 11 och 12 §§ för ett år ensam kan tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp enligt 10 § för ett barn får också, om den andra föräldern har avlidit under det året eller tidigare, genom anmälan till Pensionsmyndigheten överlåta rätten att för det året tillgodoräknas ett sådant belopp för det barnet till en annan försäkrad som föräldern under intjänandeåret var gift med eller hade gemensamt barn med och stadigvarande sammanbodde med.
   Överlåtelse enligt första stycket får ske endast om den försäkrade till vilken överlåtelse avses ske uppfyller de förutsättningar som anges i 12 § första stycket 1, 3 och 5 och denne inte heller enligt 11 och 12 §§ för samma år själv kan tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp enligt 10 § för ett annat barn. Lag (2009:996).

16 § Görs överlåtelse enligt 14 eller 15 § får den som har gjort överlåtelsen inte för samma år tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp enligt 10 § för helsyskon till det barn som överlåtelsen av rätt till pensionsgrundande belopp avser.

Beräkning av ett pensionsgrundande belopp enligt 10 §

17 § Ett pensionsgrundande belopp enligt 10 § skall motsvara det högsta av
1. det belopp varmed summan av den pensionsgrundande inkomsten och pensionsgrundande belopp enligt 4, 8 och 24 §§ för den försäkrade under intjänandeåret understiger summan av dennes fastställda pensionsgrundande inkomst och pensionsgrundande belopp enligt 4 § under året före barnets födelse,
2. det belopp varmed summan av den pensionsgrundande inkomsten och pensionsgrundande belopp enligt 4, 8 och 24 §§ för den försäkrade under intjänandeåret understiger 75 procent av genomsnittet av samtliga för intjänandeåret fastställda pensionsgrundande inkomster för försäkrade som under det året har fyllt högst 64 år, eller
3. det för intjänandeåret gällande inkomstbasbeloppet.
   Uppfyller den försäkrade villkoren för att tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp enligt 10 § för fler än ett barn, skall beräkning enligt första stycket 1 göras med utgångspunkt i det alternativ som är förmånligast för den försäkrade. Lag (2000:1411).

18 § Vid tillämpning av 17 § skall med pensionsgrundande inkomst under intjänandeåret likställas ersättning, i annan form än pension, som inte är pensionsgrundande enligt bestämmelserna i denna lag och som en försäkrad under det året har erhållit
1. för arbete utfört utomlands, eller
2. för arbete vid främmande makts beskickning eller lönade konsulat här i landet eller hos en arbetsgivare, som tillhör sådan beskickning eller sådant konsulat.

19 § Vid beräkning enligt 17 § första stycket 1 skall summan av den pensionsgrundande inkomst och det pensionsgrundande belopp för inkomstrelaterad sjukersättning eller inkomstrelaterad aktivitetsersättning enligt 4 § som avser året före barnets födelse räknas om med hänsyn till förändringar av prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Den omräknade summan skall rundas av till närmaste lägre hundratal kronor.
   Om den försäkrade inte inom föreskriven tid till fullo har betalat ålderspensionsavgift och allmän pensionsavgift för inkomster av annat förvärvsarbete som hänför sig till året före barnets födelse, skall det, vid sådan beräkning som avses i första stycket, bortses från pensionsgrundande inkomster av annat förvärvsarbete för det året till den del avgifterna inte har betalats för inkomsterna. Lag (2001:492).

20 § Beräkning av genomsnittet av de fastställda pensionsgrundande inkomsterna enligt 17 § första stycket 2 skall avse de pensionsgrundande inkomsterna såsom de var bestämda den 1 december fastställelseåret.

21 § För en försäkrad som under intjänandeåret har erhållit sådan ersättning som avses i 18 § skall det belopp som anges i 17 § första stycket 3 minskas med det belopp som summan av den försäkrades pensionsgrundande inkomst och pensionsgrundande belopp enligt 4, 8 och 24 §§ samt de i 18 § omnämnda inkomsterna och det belopp som avses i 17 § första stycket 3 överstiger sju och en halv gånger det för intjänandeåret gällande inkomstbasbeloppet. Sådan minskning skall också göras om det pensionsgrundande belopp som beräknas enligt 17 § första stycket 1 tillsammans med summan av den försäkrades pensionsgrundande inkomst och pensionsgrundande belopp enligt 4, 8 och 24 §§ samt de i 18 § angivna inkomsterna överstiger sju och en halv gånger det för intjänandeåret gällande inkomstbasbeloppet. Lag (2005:328).

Övriga bestämmelser

22 § Med förälder likställs vid tillämpningen av 10-–16 §§
1. särskilt förordnad vårdnadshavare, och
2. den som med socialnämnds medgivande har tagit emot ett barn för stadigvarande vård och fostran i syfte att adoptera det.
   Den tid under vilken en försäkrad med socialnämnds medgivande har tagit emot ett barn för stadigvarande vård och fostran i syfte att adoptera det, skall likställas med tid under vilken en försäkrad har haft vårdnaden om ett barn. För ett sådant barn skall vidare vad som föreskrivs i 12 § första stycket 2 om bosättning i Sverige endast gälla från och med den tidpunkt då barnet först har anlänt till Sverige.
   Vad som sägs i 13 § om modern skall också gälla en kvinnlig vårdnadshavare respektive en kvinna som med socialnämnds medgivande har tagit emot ett barn för stadigvarande vård och fostran i syfte att adoptera det. Lag (2002:206).

23 § För den som enligt 1 kap. föräldrabalken har ansetts vara far till ett barn eller vars faderskap har fastställts genom bekräftelse eller dom men som genom en senare dom som har vunnit laga kraft har förklarats inte vara far till barnet skall, när det gäller tiden innan den sistnämnda domen har vunnit laga kraft, bestämmelserna i 10-16 §§ tillämpas som om han vore far till barnet.
   Första stycket tillämpas också i fråga om föräldraskap enligt 1 kap. 9 § föräldrabalken. Lag (2005:450).

Studier

24 § En försäkrad som under någon del av ett år har uppburit studiemedel i form av studiebidrag enligt 3 kap. studiestödslagen (1999:1395) skall tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp för det året. Pensionsgrundande belopp tillgodoräknas dock inte för den del som avser tilläggsbidrag. Lag (2006:1470).

25 § Ett pensionsgrundande belopp enligt 24 § skall motsvara 138 procent av i den paragrafen angivet bidrag som den försäkrade har uppburit under året. Lag (1999:1408).

4 kap. Fastställande av pensionsrätt och pensionspoäng m.m.

1 § För varje år för vilket det för en försäkrad har fastställts pensionsgrundande inkomst eller andra pensionsgrundande belopp, skall, om inte annat följer av 4 §, pensionsrätt fastställas för den försäkrade. För det år då den försäkrade har avlidit skall endast pensionsrätt för premiepension fastställas. Pensionsrätt skall inte fastställas för den som är född år 1937 eller tidigare.
   För varje år för vilket pensionsgrundande inkomst har fastställts skall också, om inte annat följer av 8 och 9 §§, pensionspoäng fastställas för den försäkrade. Pensionspoäng skall dock inte fastställas för det år då den försäkrade har avlidit eller för år efter det då en försäkrad har fyllt 64 år. Pensionspoäng skall inte heller fastställas för den som är född år 1954 eller senare.
   Vårdår skall tillgodoräknas en försäkrad under de förutsättningar som anges i 12 §. Vårdår skall dock inte tillgodoräknas för år före det då den försäkrade fyllt 16 år och inte heller för det år då han eller hon har avlidit eller för år efter det då den försäkrade har fyllt 64 år. Vårdår skall inte heller tillgodoräknas om den försäkrade tillgodoräknas pensionspoäng för samma år eller om pensionspoäng för det året enligt 8 § andra stycket inte tillgodoräknats den försäkrade på grund av bristande eller underlåten avgiftsbetalning. Lag (2002:207).

Beräkning av pensionsrätt

2 § Pensionsrätt för inkomstpension och pensionsrätt för premiepension för ett år skall beräknas var för sig på summan av den försäkrades pensionsgrundande inkomst och andra pensionsgrundande belopp för det året (pensionsunderlag). Vid beräkning av sådan pensionsrätt skall avrundning göras till närmaste lägre hela krontal.

3 § Om inte annat följer av 4-6 §§ utgör den försäkrades pensionsrätt för inkomstpension 16 procent av pensions- underlaget och pensionsrätt för premiepension 2,5 procent av pensionsunderlaget.

4 § Pensionsrätt skall beräknas på pensionsgrundande inkomst som härrör från inkomster av annat förvärvsarbete endast på den andel av den inkomsten som motsvarar den andel av till året hänförlig ålderspensionsavgift och allmän pensionsavgift för sådan inkomst som enligt 16 kap. 12 § skattebetalningslagen (1997:483) skall anses ha betalats inom föreskriven tid.

5 § På den del av pensionsunderlaget för en försäkrad som avser pensionsgrundande belopp för plikttjänstgöring enligt 3 kap. 8 §, pensionsgrundande belopp för föräldrar till små barn enligt 3 kap. 10 § eller pensionsgrundande belopp för studier enligt 3 kap. 24 §, skall pensionsrätt för premiepension beräknas endast om den försäkrade senast vid den tidpunkt då dessa belopp har fastställts har tillgodoräknats pensionsgrundande inkomster och pensionsgrundande belopp enligt vad som anges i 5 kap. 13 §. Om den försäkrade då ännu inte har tillgodoräknats pensionsgrundande inkomster och belopp i sådan omfattning skall den försäkrades pensionsrätt för inkomstpension utgöra 18,5 procent av den delen av pensionsunderlaget. Detsamma gäller om pensionsgrundande inkomster och belopp senare ändras så att villkoret enligt 5 kap. 13 § inte är uppfyllt. Lag (1999:1408).

6 § För en försäkrad som är född under något av åren 1938-1953 skall pensionsrätt för inkomstpension och pensionsrätt för premiepension minskas med en tjugondel för varje helt år som har förflutit från och med året efter födelseåret till utgången av år 1954. Detta gäller dock inte pensionsrätt för år efter det då den försäkrade har fyllt 64 år.

Överföring av pensionsrätt

7 § Hela den pensionsrätt för premiepension som för ett år har fastställts för en försäkrad skall överföras till dennes make om anmälan om detta har gjorts enligt 15 kap. 8 §. Sådan pensionsrätt får dock endast överföras till make som antingen har omfattats av socialförsäkringslagen (1999:799) någon gång under intjänandeåret eller tidigare har tillgodoräknats pensionsrätt för premiepension. Lag (2000:1411).

Beräkning av pensionspoäng

8 § Om inte annat följer av andra stycket eller av 9 eller 10 § utgör den försäkrades pensionspoäng kvoten mellan den pensionsgrundande inkomsten, sedan det för intjänandeåret gällande förhöjda prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring dragits av, och detta basbelopp. Det förhöjda prisbasbeloppet skall i första hand räknas av mot inkomster av anställning. Pensionspoäng beräknas med två decimaler, lägst till en hundradels poäng.
   Vad som i 4 § föreskrivs om beräkning av pensionsrätt på pensionsgrundande inkomst som härrör från inkomster av annat förvärvsarbete skall även gälla beräkning av pensionspoäng. Den andelsberäkning som därvid skall ske skall göras på den pensionsgrundande inkomsten innan det förhöjda prisbasbeloppet dras av.

9 § Vid tillämpning av 8 § skall med pensionsgrundande inkomst likställas pensionsgrundande belopp enligt 3 kap. 4 §. Lag (2001:492).

10 § Den pensionspoäng som tillgodoräknas en försäkrad för ett år får sammanlagt inte överstiga den högsta pensionspoäng som någon för det året kan tillgodoräknas för pensionsgrundande inkomst.

Vårdår

11 § Vid tillämpningen av denna lag skall vårdår likställas med år för vilka pensionspoäng har tillgodoräknats. Vårdår skall dock inte beaktas vid beräkning av det medeltal av pensionspoäng som anges i 6 kap. 2 § eller vid tilllämpningen av 6 kap. 1 § första stycket.

12 § Vårdår ska efter ansökan hos Pensionsmyndigheten tillgodoräknas en förälder som är bosatt här i landet och som under större delen av ett kalenderår har vårdat ett barn som inte har fyllt tre år och som är bosatt här. För samma barn och år får dock vårdår tillgodoräknas endast en förälder.
   Vid tillämpningen av första stycket ska med barn likställas fosterbarn och med en förälder likställas den, med vilken en förälder är eller har varit gift eller har eller har haft barn om de stadigvarande sammanbor. Lag (2009:996).

ANDRA AVDELNINGEN

FÖRDELNINGSSYSTEMET

5 kap. Inkomstpension

Uttag av inkomstpension

1 § Inkomstpension får tas ut tidigast från och med den månad då den pensionsberättigade fyller 61 år. Uttaget får begränsas till att avse tre fjärdedelar, hälften eller en fjärdedel av pensionen.
   Uttag av inkomstpension får ändras och återkallas enligt vad som föreskrivs i 12 kap. om inte annat framgår av tredje stycket.
   Inkomstpension får tas ut av den som är född under något av åren 1938-1953 och som har rätt till tilläggspension enligt denna lag endast om han eller hon gör motsvarande uttag av sistnämnda pension. Återkallar eller minskar en sådan person sitt uttag av inkomstpension gäller återkallelsen respektive minskningen endast om den pensionsberättigade återkallar eller minskar uttaget av tilläggspension i motsvarande utsträckning. Den som uppbär tilläggspension enligt 6 kap. 8 § andra stycket har inte rätt till inkomstpension för samma tid. Vid beräkning av pensionsbehållning skall 2 och 3 §§ tillämpas som om den pensionsberättigade har uppburit inkomstpension. Lag (2000:1415).

2 § Till grund för beräkning av inkomstpension skall läggas den pensionsberättigades pensionsbehållning. Med pensionsbehållning avses summan av de pensionsrätter för inkomstpension som har fastställts för den pensionsberättigade, omräknade enligt bestämmelserna i 4, 6, 7 och 9 §§. Om den pensionsberättigade uppbär inkomstpension skall i pensionsbehållningen inte räknas in belopp som legat till grund för beräkning av den pensionen.

3 § Om en pensionsberättigad har återkallat eller minskat sitt uttag av inkomstpension skall hans eller hennes pensionsbehållning ökas med produkten av
1. det delningstal som skulle ha använts om den pensionsberättigade från och med den månad då pensionsuttaget upphört eller minskat, hade gjort nytt uttag av inkomstpension, och
2. den årliga inkomstpension som skulle ha utgetts om återkallelse inte hade skett, respektive den andel därav med vilken pensionen minskats.

Omräkning av pensionsbehållning

4 § Pensionsbehållningar för personer som har avlidit skall, om inte annat följer av andra stycket, fördelas till kvarlevande födda samma år som de avlidna genom årlig omräkning av de kvarlevandes pensionsbehållningar. Fördelningen skall göras med hjälp av arvsvinstfaktorer.
   Pensionsbehållningar för personer som har avlidit före det år då de skulle ha fyllt 17 år skall fördelas till kvarlevande, som är under 17 år det år som personerna avled, genom årlig omräkning av de kvarlevandes pensionsbehållningar. Fördelningen skall göras med hjälp av arvsvinstfaktorer.
   Fördelning av pensionsbehållningar enligt första och andra styckena skall avse, när det gäller fördelning efter personer som har avlidit före det år då de skulle ha fyllt 60 år, året efter dödsfallen och, när det gäller fördelning efter andra avlidna, året för dödsfallen. Vid fördelningen skall det bortses från pensionsbehållning som härrör från pensionsrätt för året för dödsfallen och därefter. Fördelning efter personer som har avlidit det år de fyllt eller skulle ha fyllt 60 år eller senare skall göras sedan fördelning som avser pensionsbehållningar för personer som har avlidit tidigare har gjorts och sedan pensionsrätt för året före det år fördelningen avser har fastställts. Lag (2005:328).

5 § Arvsvinstfaktorer som avser fördelning av pensionsbehållningar efter personer som har avlidit efter det år då de har fyllt 16 år, men före det år då de skulle ha fyllt 60 år skall grundas på förhållandet mellan summan av pensionsbehållningarna för personer som har avlidit under året före det år omräkningen avser och summan av pensionsbehållningarna för de personer i samma ålder som levde vid utgången av samma år. Vid bestämmande av dessa pensionsbehållningar skall bortses från förändringar efter den 1 december det år fördelningen avser.
   Arvsvinstfaktorer som avser fördelning av pensionsbehållningar efter personer som har avlidit före det år då de skulle ha fyllt 17 år skall grundas på förhållandet mellan summan av pensionsbehållningarna för personer som har avlidit under året före det år omräkningen avser och summan av pensionsbehållningarna för de personer under 17 år som levde vid utgången av samma år. Förändringar efter den 1 december det år fördelningen avser skall det bortses från vid bestämmandet av dessa pensionsbehållningar.
   Arvsvinstfaktorer som avser fördelning av pensionsbehållningar efter personer som har avlidit det år då de har fyllt eller skulle ha fyllt 60 år eller senare skall grundas på förhållandet mellan det beräknade antalet personer som har avlidit det år då de uppnått eller skulle ha uppnått samma ålder som den person för vilken beräkningen skall göras och det beräknade antalet kvarlevande personer i samma ålder. Förhållandet skall, för en person som inte har uppnått 65 års ålder, beräknas med ledning av officiell statistik avseende livslängden hos befolkningen i Sverige under den femårsperiod som närmast har föregått det år då han eller hon uppnådde 60 års ålder. Från och med det år nämnda person fyller 65 år skall beräkningen göras med ledning av officiell statistik för den femårsperiod som närmast har föregått det år då han eller hon uppnådde 64 års ålder.
   Arvsvinstfaktorerna skall vara lika för kvinnor och män. De skall årligen fastställas av regeringen eller av den myndighet som regeringen bestämmer. Lag (2005:328).

6 § Om inkomstindex förändras mellan det år omräkningen enligt 4 § avser eller, om sådan omräkning inte skall göras, fastställelseåret och året därefter, skall pensionsbehållningen räknas om med hänsyn till denna förändring. För år då balansindex fastställs skall beräkningen göras med hänsyn till detta index i stället för inkomstindexet. Den angivna beräkningen skall göras sedan pensionsrätt för närmast föregående år har fastställts och sedan omräkning har gjorts enligt 4 §.
   Om inkomstpension har tagits ut under det i första stycket först nämnda året eller om uttaget det året har förändrats, skall den del av pensionsbehållningen som inte utgörs av ökning på grund av omräkning enligt 4 § för det året eller härrör från fastställd pensionsrätt för närmast föregående år, räknas om med beaktande av
1. att den pensionsbehållning som är att hänföra till pensionsrätt som har tillgodoräknats den pensionsberättigade för åren till och med det andra året före det år omräkningen enligt 4 § avser respektive det fastställelseår som avses i första stycket och som har omräknats på det sätt som anges i denna paragraf och i 4, 7 och 9 §§ för åren till och med det närmast föregående året har uppgått till skilda belopp under året, och
2. den omräkning som skall göras enligt 14 §. Lag (2001:222).

7 § Pensionsbehållningen skall minskas med hänsyn till kostnaderna för förvaltningen av försäkringen för inkomstpension och tilläggspension enligt denna lag.
   Avdrag från pensionsbehållningen skall därvid göras genom att denna, sedan pensionsrätt för närmast föregående år har fastställts och sedan omräkning har gjorts enligt 4 och 6 §§, multipliceras med den förvaltningskostnadsfaktor som bestämts för det år omräkningen enligt 4 § avser. Lag (1998:1760).

8 § Den förvaltningskostnadsfaktor som avses i 7 § skall årligen fastställas av regeringen eller av den myndighet som regeringen bestämmer. Den skall grundas på förhållandet mellan kostnaderna för förvaltningen av försäkringen för inkomstpension och tilläggspension det år faktorn avser och summan av alla pensionsbehållningar. Hänsyn skall också tas till skillnaden mellan det belopp varmed pensionsbehållningarna minskats genom föregående års omräkning enligt 7 § och de faktiska kostnaderna för förvaltningen av försäkringen för inkomstpension och tilläggspension för det året.
   När förvaltningskostnadsfaktorn för åren 1999-2001 bestäms skall vad som föreskrivs i första stycket avse 60 procent av kostnaderna för förvaltningen av försäkringen för inkomst- pension och tilläggspension. För tid därefter till och med år 2021 skall denna andel öka med två procentenheter per år. Lag (1998:1760).

9 § Sedan omräkning för ett år gjorts enligt 4, 6 och 7 §§ skall pensionsbehållningen avrundas till närmaste lägre hela krontal.

10 § Ytterligare föreskrifter för verkställighet av lagens bestämmelser om omräkning enligt 4-9 §§ och om bestämmande av arvsvinstfaktorer och förvaltningskostnadsfaktorer meddelas av regeringen.

Beräkning av årlig inkomstpension

11 § Årlig inkomstpension skall beräknas med hjälp av delningstal. Hel sådan pension skall för år räknat utgöra kvoten mellan den pensionsberättigades pensionsbehållning vid den tidpunkt från vilken pensionen skall beräknas och det delningstal som gäller för den pensionsberättigade vid det tillfället.
   Pensionsbehållning som avses i första stycket skall beräknas på pensionsrätt som har tillgodoräknats den pensionsberättigade för åren till och med det andra året före det år då uttaget av pensionen görs och som har omräknats enligt 4, 6, 7 och 9 §§ för åren till och med det år som närmast har föregått pensionsuttaget. För den som har uppburit folk- eller tilläggspension i form av ålderpension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för tid före den 1 januari 2001, skall pensionsbehållningen därvid minskas med 0,5 procent för varje månad före år 2001 för vilken sådan pension har betalats ut. Om den pension som har tagits ut begränsats till viss andel, skall minskning av pensionsbehållningen begränsas till motsvarande andel.
   Tre fjärdedelar, hälften och en fjärdedel av årlig inkomstpension skall beräknas på en motsvarande andel av den pensionsbehållning som följer av bestämmelserna i andra stycket.
   Minskning enligt andra stycket andra och tredje meningarna skall inte göras beträffande belopp med vilket pensionsbehållningen har ökats enligt 3 §.

12 § Delningstal för beräkning av inkomstpension enligt 11 § skall fastställas av regeringen eller av den myndighet som regeringen bestämmer.
   Delningstal skall beräknas med utgångspunkt i att värdet av pensionsutbetalningarna under genomsnittlig återstående livslängd för personer i den pensionsberättigades ålder från den tidpunkt då pension skall börja utges skall motsvara pensionsbehållningen. En kommande månadsutbetalning skall därvid antas ha ett värde som motsvarar värdet av en månadsutbetalning vid den tidpunkt då inkomstpension skall börja utges, delat med en årlig räntefaktor om 1,016 fram till tiden för den kommande pensionsutbetalningen. Antalet kommande pensionsutbetalningar skall beräknas med ledning av den officiella statistik som anges i 5 § andra stycket. Delningstalen skall vara lika för kvinnor och män.
   Ytterligare föreskrifter för verkställighet av lagens bestämmelser om beräkning och fastställande av delningstal meddelas av regeringen.

13 § Vid beräkning av inkomstpension skall hänsyn tas till pensionsbehållning som härrör från pensionsgrundande belopp för plikttjänstgöring enligt 3 kap. 8 §, pensionsgrundande belopp för föräldrar till små barn enligt 3 kap. 10 § och pensionsgrundande belopp för studier enligt 3 kap. 24 § endast om det för den pensionsberättigade, senast det år han eller hon fyller 70 år, har fastställts pensionsgrundande inkomster som för vart och ett av minst fem år uppgått till lägst två gånger det för respektive intjänandeår gällande inkomstbasbeloppet.
   Pension på den pensionsbehållning som avses i första stycket skall inte utges för tid före året efter fastställelseåret för pensionsgrundande inkomst det sista år som avses i första stycket.
   Vid bedömning enligt första och andra styckena skall bortses från pensionsgrundande inkomst som enligt bestämmelserna om bristande eller underlåten avgiftsbetalning i 4 kap. 4 § inte legat till grund för beräkning av pensionsrätt. Vidare skall vid bedömning enligt första och andra styckena med pensionsgrundande inkomst likställas pensionsgrundande belopp för sjukersättning och aktivitetsersättning enligt 3 kap. 4 §. Lag (2001:492).

Omräkning av inkomstpension

14 § Den inkomstpension som en pensionsberättigad uppbär vid ett årsskifte skall räknas om (följsamhetsindexeras) genom att multipliceras med kvoten mellan inkomstindexet efter årsskiftet och inkomstindexet före årsskiftet sedan denna kvot har dividerats med talet 1,016. För år då balansindex fastställs skall beräkningen göras med hänsyn till detta index i stället för inkomstindexet. Lag (2001:222).

15 § För den som har tagit ut inkomstpension före det år då han eller hon fyller 65 år skall pensionen räknas om från och med det år då den pensionsberättigade uppnår denna ålder om ändrat delningstal föranleder det. Pensionen skall räknas om genom att multipliceras med kvoten mellan det delningstal som den pension som utges har beräknats efter och det delningstal som med ledning av den officiella statistik som avses i 5 § andra stycket tredje meningen har fastställts för pensionsberättigade i samma ålder som den pensionsberättigades ålder vid den tidpunkt den utgivna pensionen beräknades.

16 § Den inkomstpension som en person uppbär vid ett årsskifte skall också, efter omräkning enligt 14 och 15 §§, räknas om som om uttaget av pension har återkallats från och med januari månad året efter årsskiftet samtidigt som nytt uttag av inkomstpension har gjorts från och med den månaden. Detta gäller dock inte om den pensionsberättigade har uppburit hel inkomstpension hela året före nämnda årsskifte och han eller hon inte heller har tillgodoräknats pensionsrätt för andra året före det årsskiftet.
   Ökar eller minskar den som uppbär inkomstpension sitt uttag av sådan pension skall motsvarande omräkning göras för tid från och med månaden för det ändrade uttaget. Det skall därvid anses som om återkallelse och nytt uttag har gjorts den nämnda månaden.

6 kap. Tilläggspension

Uttag av tilläggspension

1 § Den som är född år 1953 eller tidigare och som har tillgodoräknats pensionspoäng för minst tre år får ta ut tilläggspension tidigast från och med den månad då han eller hon fyller 61 år. Uttaget får begränsas till att avse tre fjärdedelar, hälften eller en fjärdedel av pensionen.
   Uttag av tilläggspension får ändras och återkallas enligt vad som föreskrivs i 12 kap. om inte annat framgår av tredje stycket.
   Tilläggspension får tas ut av den som är född under något av åren 1938-1953 endast om han eller hon gör motsvarande uttag av inkomstpension. Återkallar eller minskar en sådan person sitt uttag av tilläggspension gäller återkallelsen respektive minskningen endast om den pensionsberättigade återkallar eller minskar uttaget av inkomstpension i motsvarande utsträckning.

Beräkning av årlig tilläggspension

2 § Tilläggspension utgör, om inte annat följer av bestämmelserna i 3-7 §§, för år räknat summan av
1. 60 procent av produkten av det för året gällande prisbas- beloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och medeltalet av de pensionspoäng som tjänats in av den pensions- berättigade, eller, om pensionspoäng tjänats in för mer än 15 år, medeltalet av de 15 högsta poängtalen, och
2. 96 procent av det för året gällande prisbasbeloppet enligt lagen om allmän försäkring eller, för den som är gift, 78,5 procent av detta basbelopp.

3 § Om en pensionsberättigad har tjänat in pensionspoäng för färre än 30 år, skall hänsyn tas endast till så stor del av den produkt som anges i 2 § 1 och till det belopp som avses i 2 § 2 som svarar mot förhållandet mellan det antal år för vilka pensionspoäng har tjänats in och talet 30.

4 § Vid beräkning av tilläggspension för år efter det år då den pensionsberättigade har fyllt 65 år skall det prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring användas som gällde sistnämnda år. För tid från och med årsskiftet efter det att den pensionsberättigade har fyllt 65 år skall följsamhetsindexering göras enligt bestämmelserna i 5 kap. 14 §.

5 § Om tilläggspension tas ut tidigare än från och med den månad då den pensionsberättigade fyller 65 år, skall pensionen minskas med 0,5 procent för varje månad som, från och med den månad från vilken pensionen tas ut, återstår till den månad då han eller hon fyller 65 år.
   Tas pensionen ut senare än från och med den månad då den pensionsberättigade fyller 65 år, skall pensionen, sedan omräkning gjorts enligt 4 §, ökas med 0,7 procent för varje månad som har förflutit från ingången av den månad då han eller hon uppnådde nämnda ålder till och med månaden före den som pensionen börjar tas ut. Därvid skall det bortses från tid efter ingången av den månad då den pensionsberättigade har fyllt 70 år.

6 § Skall tilläggspension börja utges efter återkallelse eller ökas uttag av sådan pension efter tidigare minskning, skall det vid beräkning av pensionen bortses från den minskning respektive ökning som tidigare har gjorts enligt 5 §. I stället skall, sedan pensionen har beräknats på nytt enligt 2-5 §§, avdrag göras för varje månad för vilken pensionen tidigare har utgetts. Avdraget skall, för tid före den månad då den pensionsberättigade har fyllt 65 år, motsvara 0,5 procent och, för annan tid, 0,7 procent av pensionen beräknad enligt 2-4 §§.

7 § Då uttag avser tre fjärdedelar, hälften eller en fjärdedel av tilläggspension skall 2-6 §§ gälla motsvarande del av pensionen.

Särskilda bestämmelser för personer födda under åren 1938-1953

8 § För den som är född under något av åren 1938-1953 skall tilläggspensionen minskas med en tjugondel för varje helt år som har förflutit från och med år 1935 till utgången av födelseåret.
   För den som är född år 1938 eller 1939 och som i december 2000 har uppburit ålderspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring skall tillläggspensionen inte minskas enligt första stycket. Detta gäller till dess pensionstagaren ändrar sitt uttag av ålderspension, dock längst till och med månaden före den då han eller hon fyller 65 år. Lag (2000:1415).

8 a § För den som är född under något av åren 1938-1953 skall, om ett balansindex fastställts för det år den pensionsberättigade fyller 65 år, vid beräkning av tilläggspension pensionen från och med den månad den pensionsberättigade fyller 65 år multipliceras med det för det året fastställda balanstalet eller, om det före det året finns en sammanhängande period med fastställda balansindex, med produkten av de balanstal som har fastställts under denna period till och med det aktuella året. Lag (2001:222).

9 § En pensionsberättigad som är född under något av åren 1938- 1953 har rätt till ett tillägg till tilläggspensionen från och med den månad då han eller hon fyller 65 år om så följer av andra stycket och av 10 och 11 §§.
   Tillägget skall för år räknat motsvara skillnaden mellan
1. hel årlig tilläggspension för den pensionsberättigade vid ingången av år 1995 beräknad enligt 2 och 3 §§ men med beaktande av hans eller hennes civilstånd vid ingången av den månad tillägget avser samt omräknad enligt 4 §, och
2. summan av den pensionsberättigades inkomstpension och tilläggspension beräknad för ett år.

10 § Har den pensionsberättigade tagit ut inkomstpension eller tilläggspension före den månad han eller hon fyller 65 år skall hel årlig tilläggspension enligt 9 § andra stycket 1 minskas med 0,5 procent för varje sådan månad för vilken pensionen utgetts.
   Om uttag av tilläggspension och inkomstpension avser tre fjärdedelar, hälften eller en fjärdedel av hel pensionsförmån skall det belopp som avses i 9 § andra stycket 1 gälla motsvarande andel av det beloppet.

11 § Vid beräkning enligt 9 § andra stycket 2 skall den pensionsberättigades inkomstpension beräknas som om pensionsrätt för denna pension har utgjort 18,5 procent av pensionsunderlaget före reducering enligt 4 kap. 6 §.

Särskilda bestämmelser för personer födda år 1937 eller tidigare

12 § För den som är född år 1935 eller tidigare skall vad som sägs i 4 § om det år då den pensionsberättigade fyller 65 år i stället avse år 2001.

13 § Vad som föreskrivs i 5 § andra stycket om att bortse från viss tid skall, för den som är född år 1937 eller tidigare, också gälla tid under vilken den pensionsberättigade har uppburit folkpension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

14 § Om den pensionsberättigade är svensk medborgare och född under något av åren 1896-1914 skall, vid tillämpning av 3 §, talen 30 bytas ut mot talen 20. Om den pensionsberättigade är svensk medborgare och född under något av åren 1915-1923 skall, vid tillämpning av 3 §, talen 30 bytas ut mot talen 20 ökat med ett för varje helt år som förflutit från och med år 1915 till utgången av den pensionsberättigades födelseår.

15 § Om en pensionsberättigad som inte är svensk medborgare är född under år 1923 eller tidigare, skall vid tillämpning av 3 § från talen 30 räknas av det antal år före år 1960, för vilka till statlig inkomstskatt taxerad inkomst beräknats för honom eller henne.
   Högst tio år får räknas av enligt första stycket. Är den pensionsberättigade född under något av åren 1915-1923, skall dock det högsta antal år som får räknas av minskas med ett för varje helt år som förflutit från och med år 1915 till utgången av hans eller hennes födelseår.

16 § För en pensionsberättigad som är född under något av åren 1911-1927 skall tilläggspension beräknas som om pensionspoäng kunnat tillgodoräknas om han eller hon hade fått rätt till förtidspension enligt 13 kap. 1 § lagen (1962:381) om allmän försäkring, i dess lydelse före den 1 januari 2003, från och med januari månad det år han eller hon uppnått 65 års ålder. Detta gäller dock endast om pensionen därigenom blir större. Lag (2001:492).

Övriga bestämmelser

17 § Vid tillämpning av 2 § 2 och 9 § andra stycket 1 skall med gift pensionsberättigad likställas den som stadigvarande sammanbor med annan, med vilken den pensionsberättigade har varit gift eller har eller har haft barn. Med ogift pensionsberättigad skall likställas den som är gift men stadigvarande lever åtskild från sin make, om inte särskilda skäl föranleder annat.

18 § För en utländsk medborgare skall, vid bedömning enligt 1 § av rätten till sådan tilläggspension som avses i 2 § 2, år före år 1974, för vilka sjömansskatt betalats, likställas med år för vilka pensionspoäng beräknats. Motsvarande gäller vid beräkning av sådan pension enligt 2 § 2 och 3 §. Lag (2000:782).

TREDJE AVDELNINGEN

PREMIEPENSIONSSYSTEMET

7 kap. Allmänna bestämmelser om premiepensionssystemet

1 § Premiepensionssystemet innebär att
- medel som motsvarar fastställd pensionsrätt för premiepension fonderas,
- de enskilda har möjlighet att själva bestämma om förvaltningen av de medel som fonderas för deras räkning, och
- pensionernas storlek är beroende av värdeutvecklingen på de fonderade medlen.

2 § Pensionsmyndigheten är försäkringsgivare för premiepension. Myndighetens verksamhet i fråga om premiepension ska bedrivas enligt försäkringsmässiga principer. Lag (2009:996).

3 § Med pensionssparare avses var och en, för vilken det har fastställts pensionsrätt för premiepension och förts över medel till förvaltning enligt 8 kap. 2 §. Med fastställd pensionsrätt likställs pensionsrätt som mottagits från make enligt 4 kap. 7 §.

Premiepensionskonton

4 § Pensionsmyndigheten ska för varje pensionssparare föra ett premiepensionskonto som visar utvecklingen av pensionsspararens tillgodohavande i premiepensionssystemet. Lag (2009:996).

8 kap. Kapitalförvaltning m.m.

Den tillfälliga förvaltningen

1 § Pensionsmyndigheten ska ansvara för förvaltningen av de avgiftsmedel som enligt 6 § lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter och 8 § lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift ska föras till Riksgäldskontoret, till dess att medlen förs över enligt 2 § till annan förvaltning. Pensionsmyndigheten ska sträva efter att med ett lågt risktagande och med hänsyn till kravet på betalningsberedskap uppnå så god avkastning på medlen som möjligt. Regeringen får meddela föreskrifter om i vilka tillgångsslag medlen under den tillfälliga förvaltningen ska placeras.
   Avkastningen ska fördelas mellan pensionsspararna i förhållande till storleken av vars och ens fastställda pensionsrätt. Lag (2009:1461).

Placering hos fondförvaltare

2 § När pensionsrätt för premiepension för en pensionssparare har fastställts, ska Pensionsmyndigheten föra över medel som motsvarar pensionsrätten samt avkastningen enligt 1 § andra stycket till förvaltning i
1. värdepappersfonder eller fondföretag som avses i 3 §, eller
2. fonder som förvaltas av Sjunde AP-fonden enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder).
   Om pensionsspararen har tagit ut premiepension i form av livränta enligt 9 kap. 2 §, ska medlen i stället föras över till Pensionsmyndighetens livränteverksamhet. Lag (2009:1458).

3 § Överföring enligt 2 § första stycket 1 får göras till fonder som har anmälts för registrering hos Pensionsmyndigheten och som förvaltas av fondförvaltare som
1. har rätt att driva fondverksamhet enligt lagen (2004:46) om investeringsfonder,
2. har slutit samarbetsavtal med myndigheten,
3. har åtagit sig att på begäran lämna sådana informationshandlingar som avses i 4 kap. 15 och 18 §§ lagen om investeringsfonder till pensionssparare som har valt eller överväger att välja någon av förvaltarens fonder i premiepensionssystemet,
4. har åtagit sig att inte ta ut några avgifter för inlösen av fondandelar,
5. har åtagit sig att, med eller utan särskild prisnedsättning, inte ta ut avgifter i övrigt utöver vad som godtagits av myndigheten, och
6. har åtagit sig att för varje år till myndigheten rapportera dels alla kostnader som har tagits ut ur fonden, uppdelade på olika kostnadsslag, dels de kostnadsbelopp som dagligen belastat fonden redovisade per fondandel, med angivande av hur stor del som avser förvaltningskostnader, inklusive kostnader för förvaring av fondtillgångarna.
   Medlen får inte placeras i fonder som enligt de för fonden gällande bestämmelserna kan dela ut medel till andra än andelsägarna. Medlen får inte heller placeras i andra fondföretag än som avses i 1 kap. 7 § lagen om investeringsfonder utom i de fall som anges i tredje stycket.
   Pensionsmyndigheten får, efter att ha inhämtat yttrande från Finansinspektionen, medge att medlen placeras i fondföretag som avses i 1 kap. 9 § lagen om investeringsfonder om fondföretaget uppfyller krav motsvarande dem som ställs i rådets direktiv 85/611/EEG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag), senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/108/EG.
   Pensionsmyndigheten får bestämma ett högsta antal fonder som samtidigt får registreras för en fondförvaltare. Lag (2009:996).

Val och byte av fond

4 § Pensionsspararen har rätt att bestämma var de medel som för spararens räkning ska föras över enligt 2 § första stycket ska placeras. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om ett högsta antal fonder som samtidigt får antecknas på ett premiepensionskonto.
   Om pensionsspararen bestämmer att hans eller hennes medel ska föras över till en eller flera fonder som förvaltas av Sjunde AP-fonden, ska överförda medel fördelas mellan fonderna enligt 5 kap. 1 § andra stycket lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder).
   När pensionsrätt för premiepension första gången har fastställts för pensionsspararen, ska spararen upplysas om rätten att välja placering. Om spararen inte anmäler något annat val inom den tid som Pensionsmyndigheten beslutar, ska medlen föras över till en eller flera fonder som förvaltas av Sjunde AP-fonden enligt lagen om allmänna pensionsfonder (AP- fonder). Överförda medel ska fördelas mellan fonderna enligt 5 kap. 1 § tredje stycket den lagen.
   När pensionsrätt för premiepension för ett senare år har fastställts för pensionsspararen, ska Pensionsmyndigheten föra över medlen till en eller flera fonder med en fördelning som svarar mot vad spararen senast bestämt om placeringen i fond av medlen på premiepensionskontot. Om spararen inte har bestämt en sådan placering, ska medlen föras över till en eller flera fonder som förvaltas av Sjunde AP-fonden enligt lagen om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). Överförda medel ska fördelas mellan fonderna enligt 5 kap. 1 § tredje stycket den lagen.
   Pensionsspararen ska årligen upplysas om de åtgärder som Pensionsmyndigheten enligt tredje stycket ska vidta när pensionsrätt för premiepension har fastställts. Spararen ska också upplysas om rätten att placera om fondmedlen enligt 5 §. Lag (2009:1458).

5 § På begäran av pensionsspararen ska Pensionsmyndigheten placera om spararens fondmedel på det sätt spararen anger. Lag (2009:996).

6 § Närmare föreskrifter för verkställighet av lagens bestämmelser om val och byte av fond meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Skadestånd

7 § Om någon är skadeståndsskyldig för att ha orsakat att fondandelar som Pensionsmyndigheten har förvärvat för en eller flera pensionssparares räkning gått ned i värde, ska skadeståndet betalas till myndigheten. Om myndigheten har förklarat att den inte avser att föra talan om skadestånd och inte heller har träffat någon uppgörelse om skadeståndsskyldigheten, har en pensionssparare för vars räkning sådana fondandelar har förvärvats rätt att föra talan om skadestånd till myndigheten. Om en sådan talan väcks, får någon uppgörelse om skadeståndsskyldigheten inte träffas utan pensionsspararens samtycke.
   En pensionssparare som för talan om skadestånd till myndigheten svarar själv för rättegångskostnaderna men har rätt till ersättning för dessa av myndigheten, i den utsträckning de täcks av vad som har kommit myndigheten till godo genom rättegången. Sådan ersättning ska dras av från skadeståndsbeloppet innan fördelning enligt tredje stycket görs.
   När ett skadeståndsbelopp har betalats till myndigheten, ska myndigheten, för varje pensionssparare för vars räkning andelar förvärvats i den berörda fonden, beräkna hur mycket av skadeståndsbeloppet som belöper på spararen. Myndigheten ska öka tillgodohavandet på hans eller hennes premiepensionskonto med detta belopp och föra över beloppet till fonder på det sätt som anges i 4 § tredje stycket. Om pensionsspararen har börjat ta ut pension i form av livränta enligt 9 kap. 2 §, ska beloppet i stället föras över till myndighetens livränteverksamhet. Lag (2009:996).

9 kap. Uttag av premiepension

1 § Premiepension får tidigast tas ut från och med den månad då pensionsspararen fyller 61 år. Pensionen är livsvarig och skall beräknas med utgångspunkt i tillgodohavandet på pensionsspararens premiepensionskonto. Premiepension skall beräknas lika för kvinnor och män. Lag (1999:390).

2 § Pensionsspararen har rätt att på begäran få ut sin premiepension i form av en livränta med garanterade belopp. Den finansiella risken för de tillgångar som motsvarar tillgodohavandet på pensionsspararens premiepensionskonto övergår då på Pensionsmyndigheten. Pensionen ska bestämmas med utgångspunkt i tillgångarnas värde vid inlösen av innehavet. Inlösen ska ske snarast efter det att begäran kom in till myndigheten, dock tidigast månaden före den då livräntan första gången ska betalas ut.
   En övergång till livränta får göras tidigast när pensionsspararen börjar ta ut premiepension. En övergång som begärs senare får verkan tidigast från och med månaden efter den då begäran kom in till Pensionsmyndigheten.
   När Pensionsmyndigheten har påbörjat inlösen av pensionsspararens innehav, kan begäran inte återkallas. Övergången måste avse hela tillgodohavandet på premiepensionskontot och gäller även för medel som senare tillförs kontot. Lag (2009:996).

3 § Uttaget av premiepension får begränsas till att avse tre fjärdedelar, hälften eller en fjärdedel av pensionen.
   Pensionsspararen får återkalla uttaget av premiepension och ändra den andel av pensionen som tas ut enligt vad som föreskrivs i 12 kap.

10 kap. Efterlevandeskydd

1 § Har upphävts genom lag (2009:1463).

2 § Har upphävts genom lag (2009:1463).

3 § Har upphävts genom lag (2009:1463).

4 § Har upphävts genom lag (2009:1463).

5 § Har upphävts genom lag (2009:1463).

6 § Har upphävts genom lag (2009:1463).

7 § Efter ansökan av pensionsspararen ska Pensionsmyndigheten meddela efterlevandeskydd under pensionstiden för en pensionssparare som är gift eller som är ogift och stadigvarande sammanbor med någon som är ogift och som spararen tidigare varit gift med eller har eller har haft barn tillsammans med. Skyddet innebär att det vid pensionsspararens död till spararens efterlevande make eller sammanboende betalas ut livsvarig premiepension till efterlevande.
   Omfattningen av efterlevandeskyddet ska beräknas med utgångspunkt i tillgodohavandet på pensionsspararens premiepensionskonto, varvid pensionsspararens egen premiepension ska räknas om. Beräkningarna ska göras så att pensionsspararens egen premiepension och premiepensionen till efterlevande blir lika stora när samma andel av pensionen tas ut.
   Efterlevandeskyddet gäller bara om pensionsspararen vid sin död var gift med eller stadigvarande sammanbodde med den person med vilken han var gift eller sammanboende vid ansökan om skyddet. I fråga om sammanboende som inte är gifta med varandra krävs också att inte någon av dem var gift med någon annan vid dödsfallet. Lag (2009:996).

8 § En ansökan om efterlevandeskydd enligt 7 § ska göras samtidigt med att pensionsspararen första gången begär att få ut premiepension. Skyddet börjar då gälla vid ingången av den första månad för vilken premiepension ska betalas ut till pensionsspararen.
   Om pensionsspararen senare ingår äktenskap eller inleder ett sådant sammanboende som avses i 7 § första stycket, får ansökan göras inom tre månader från det att äktenskapet ingicks eller sammanboendet inleddes. Detta gäller dock inte om pensionsspararen var gift eller sammanboende med samma person när spararen första gången begärde att få ut premiepension.
   I fall som avses i andra stycket första meningen inträder skyddet vid det första månadsskiftet ett år efter det att ansökan kom in till Pensionsmyndigheten. Lag (2009:996).

9 § Om äktenskapet eller sammanboendet upplöses på annat sätt än genom dödsfall, ska Pensionsmyndigheten på begäran av pensionsspararen räkna om försäkringen till att gälla bara på spararens liv. Lag (2009:996).

10 § För den som har fått rätt till premiepension till efterlevande enligt 7 § gäller sedan pensionsspararen avlidit de bestämmelser i denna avdelning som avser pensionsspararen med undantag för 9 kap. 1 § första meningen om tidigaste tidpunkt för uttag av pension, och 10 kap. 79 och 11 §§ om efterlevandeskydd. Lag (2009:1458).

11 § Om den som skulle ha haft rätt till premiepension till efterlevande enligt 7 § har begått ett brott som avses i 14 kap. 15 § försäkringsavtalslagen (2005:104) mot pensionsspararen eller har medverkat till ett sådant brott på det sätt som anges där, ska den paragrafen gälla i fråga om hans eller hennes rätt till premiepension enligt 7 §. Lag (2009:1458).

12 § Närmare föreskrifter för verkställighet av lagens bestämmelser om efterlevandeskydd meddelas av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer.

11 kap. Kostnader för premiepensionsverksamheten

1 § De kostnader för Pensionsmyndighetens skötsel av premiepensionssystemet som inte täcks på annat sätt ska täckas genom avgifter som dras av från tillgodohavandena på pensionsspararnas premiepensionskonton.
   Myndigheten bestämmer när avgifterna ska tas ut. Avgifterna disponeras av myndigheten.
   Avgifterna ska bestämmas så att de beräknas täcka det aktuella årets kostnader med skälig fördelning mellan pensionsspararna. Härvid ska hänsyn tas till under- eller överskott från det föregående året.
   Avgifterna ska helt eller delvis anges som en procentsats av tillgodohavandet på varje pensionssparares premiepensionskonto. När procentsatsen fastställs får myndigheten utgå från en uppskattning av det sammanlagda värdet av tillgodohavandena på pensionsspararnas premiepensionskonton.
   Avgifter får tas ut från fondförvaltare för att täcka Pensionsmyndighetens kostnader för registrering av och information om fonder. Uppgift om att avgifter kan tas ut ska finnas i det avtal mellan myndigheten och förvaltaren som avses i 8 kap. 3 § första stycket 2. Bestämmelserna i andra stycket gäller även för sådana avgifter.
   Regeringen får meddela närmare föreskrifter om uttaget av avgifter för Pensionsmyndighetens kostnader för premiepensionsverksamheten. Lag (2009:996).

2 § Pensionsmyndigheten får bestämma att återkallelse av uttag av premiepension, nytt uttag av pension efter återkallelse samt ändring av den andel av pensionen som tas ut ska bekostas av pensionsspararen genom att kostnaden för åtgärden dras av från tillgodohavandet på spararens premiepensionskonto.
   De pensionssparare som tagit emot överförd pensionsrätt från make enligt 4 kap. 7 § ska svara för minskad arvsvinst och övriga kostnader på grund av överföringen genom att kostnaderna, efter skälig fördelning, dras av från tillgodohavandet på spararnas premiepensionskonton. Ett sådant avdrag ska beräknas lika för män och kvinnor. Lag (2009:996).

3 § Pensionsmyndigheten får ta ut avgifter från pensionssparare som genomför fondbyte.
   Avgifterna disponeras av myndigheten.
   Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om uttaget av avgifter. Lag (2009:1458).

FJÄRDE AVDELNINGEN

UTBETALNING OCH ÖVERKLAGANDE M.M.

12 kap. Utbetalning av pension m.m.

Ansökan om uttag och återkallelse m.m.

1 § Ålderspension enligt denna lag betalas ut efter ansökan. Sådan ansökan ska göras skriftligen hos Pensionsmyndigheten. En pensionsberättigad som är född under något av åren 1938– 1953 och som uppbär inkomstpension utan att ha rätt till tilläggspension ska dock, utan särskild ansökan, erhålla tilläggspension från och med den månad då han eller hon fått rätt till sistnämnda pension.
   Om en person som har rätt till ålderspension enligt denna lag och är bosatt i Sverige inte tre månader före ingången av den månad då han eller hon fyller 70 år har ansökt om uttag av inkomst- eller tilläggspension, ska Pensionsmyndigheten utreda om den pensionsberättigade vill ta ut ålderspension. För den som månaden före den då han eller hon fyller 65 år har uppburit sjukersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller särskild efterlevandepension enligt lagen (2000:462) om införande av lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn ska motsvarande gälla, om ansökan om inkomst- eller tilläggspension enligt denna lag inte har gjorts senast förstnämnda månad. Lag (2009:996).

2 § Ålderspension ska utges från och med den månad som anges i ansökan, dock tidigast från och med den månad ansökan kom in till Pensionsmyndigheten.
   Har den pensionsberättigade uppburit sjukersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller särskild efterlevandepension enligt lagen (2000:462) om införande av lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn omedelbart före 65 års ålder får inkomst- och tilläggspension beviljas för högst tre månader före ansökningsmånaden, dock tidigast från och med den månad då den pensionsberättigade fyllde 65 år. Lag (2009:996).

3 § Vad som föreskrivs i 1 § första stycket och 2 § första stycket gäller också i fråga om ökat uttag av ålderspension enligt denna lag. Ökat uttag av premiepension kan dock tidigast göras från och med månaden efter den då ansökan kom in till Pensionsmyndigheten.
   Återkallelse eller minskning av uttag av ålderspension enligt denna lag får göras genom skriftlig anmälan till Pensionsmyndigheten. Ändringen ska göras från och med den månad som anges i anmälan, dock tidigast från och med månaden efter den månad då anmälan kom in till Pensionsmyndigheten. Lag (2009:996).

4 § Premiepension till efterlevande utges utan ansökan från och med månaden efter den då pensionsspararen eller den som tidigare hade rätt till pensionen har avlidit. Den som har fått rätt till premiepension till efterlevande enligt 10 kap. 7 § får återkalla uttaget av sådan pension och ändra den andel av pensionen som tas ut. I sådana fall gäller 3 § andra stycket. Vid nytt uttag efter återkallelse och vid ökat uttag gäller 1 § första stycket första och andra meningarna och 2 § första stycket.

Utbetalning av pension

5 § Pension enligt denna lag skall betalas ut månadsvis. Årspension som beräknas komma att uppgå till högst 2 400 kronor skall dock, om det inte finns särskilda skäl, betalas ut i efterskott en eller två gånger per år. Efter överenskommelse med den pensionsberättigade får utbetalning även i annat fall ske en eller två gånger per år.
   Vid beräkning av inkomst- och tilläggspension för månad skall den årspension från vilken beräkningen utgår avrundas till närmaste hela krontal som är jämnt delbart med tolv. Vid denna beräkning skall nämnda pensioner som skall betalas ut samtidigt anses som en pension.
   Premiepension och premiepension till efterlevande avrundas månadsvis till närmaste hela krontal.

6 § Pension enligt denna lag skall utges till och med den månad då den pensionsberättigade har avlidit eller till och med den månad då rätten till pensionen annars har upphört. I 10 kap. finns bestämmelser om att rätt till premiepension till efterlevande i vissa fall skall övergå till annan om den som har haft rätt till pensionen har avlidit.
   Pension enligt denna lag skall räknas om från och med månaden efter den då anledningen till omräkning uppkom. Lag (2000:1411).

7 § Har upphävts genom lag (1999:802).

8 § Om en person som är berättigad till pension enligt denna lag har fått ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453), får retroaktivt beviljad sådan pension betalas ut till socialnämnden. Betalning till socialnämnden får göras, till den del den enskilde inte har återbelalat biståndet och det återstående beloppet överstiger 1 000 kr, med det belopp som motsvarar vad socialnämnden sammanlagt har betalat ut till den pensionsberättigade och dennes familj för eller under den tid som den retroaktiva pensionen avser. Lag (2007:299).

Samordning med livränta

9 § För en pensionsberättigad som har rätt till livränta på grund av obligatorisk försäkring enligt lagen (1916:235) om försäkring för olycksfall i arbete, lagen (1929:131) om försäkring för vissa yrkessjukdomar eller lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller som enligt annan lag eller särskild författning eller enligt regeringens förordnande har rätt till annan livränta, som bestäms av eller betalas ut av Försäkringskassan, skall inkomstpensionen och tilläggspensionen minskas enligt vad som sägs i andra stycket. Motsvarande skall gälla i fall då livränta utges enligt utländsk lagstiftning om yrkesskadeförsäkring. Minskning skall däremot inte ske på grund av livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller annan livränta som bestäms med tillämpning av nämnda lag. Medför skada för vilken livränta har börjat utges återigen sjukdom som berättigar till sjukpenning, skall det anses som om livränta utgavs under sjukdomstiden. Har livränta eller del därav eller livränta för viss tid bytts ut mot ett engångsbelopp, skall det vid beräkning enligt andra stycket anses som om livränta utges eller som om den livränta som utges har höjts med ett belopp som svarar mot engångsbeloppet enligt de vid utbytet tillämpade försäkringstekniska grunderna.
   Summan av inkomstpension, tilläggspension och garantipension enligt lagen (1998:702) om garantipension skall minskas med tre fjärdedelar av varje livränta som överstiger en sjättedel av prisbasbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring och som den pensionsberättigade uppbär som skadad. Minskning skall därvid i första hand göras på garantipensionen och därefter på tilläggspensionen. Avdrag på inkomstpension och tillläggspension enligt 6 kap. 2 § 1 får dock göras endast om den pensionsberättigade kunnat tillgodoräkna sig pensionspoäng för minst ett år när skadan inträffade.
   Sammanlagd hel pension enligt denna lag skall dock aldrig, på grund av bestämmelserna i denna paragraf, för månad räknat understiga 13 procent av prisbasbeloppet för den som är ogift och 11,5 procent av prisbasbeloppet för den som är gift. Härvid skall bestämmelserna i 6 kap. 17 § tillämpas på motsvarande sätt. Lag (2004:784).

10 § För en pensionsberättigad som är född år 1937 eller tidigare och som i december 2002 uppbar såväl ålderspension som sådan yrkesskadelivränta såsom skadad som avses i 9 § första stycket första och andra meningarna skall tilläggspensionen minskas enligt vad som sägs i andra stycket.
   Minskning skall ske med ett belopp som motsvarar det varmed den pensionsberättigades ålderspension i december 2002 minskades för livränta såsom skadad med stöd av 17 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring. Reduceras livräntan efter utgången av år 2002, skall det belopp som minskar tilläggspensionen reduceras i motsvarande mån. Lag (2000:803).

13 kap. Överklagande m.m.

Beslut m.m.

1 § Beslut i ärende om pensionsgrundande inkomst skall fattas av Skatteverket. Lag (2003:725).

2 § Har upphävts genom lag (2009:996).

3 § Beslut som avses i 1 § får fattas genom automatisk databehandling när skälen för beslutet får utelämnas enligt 20 § första stycket 1 förvaltningslagen (1986:223).
   Beslut får även sättas upp i form av elektroniska dokument. Med ett elektroniskt dokument avses en upptagning som har gjorts med hjälp av automatisk databehandling och vars innehåll och utställare kan verifieras genom ett visst tekniskt förfarande. Lag (2009:996).

4 § Andra beslut enligt denna lag än sådana som avses i 1 § ska fattas av Pensionsmyndigheten. Lag (2009:996).

5 § Beslut enligt 3 och 4 kap. samt beslut om inkomst-, tilläggs- och premiepension får fattas genom automatiserad behandling av Pensionsmyndigheten när skälen för beslutet får utelämnas enligt 20 § första stycket 1 förvaltningslagen (1986:223). Lag (2009:996).

6 § Vad som sägs i 1 och 4 §§ gäller inte om något annat följer av annan bestämmelse i denna lag eller av annan författning. Lag (2009:996).

Ändring av beslut

7 § Ett beslut enligt denna lag skall ändras om det föranleds av en ändring som gjorts i beräkningsunderlaget för beslutet eller av en ändring av ett beslut enligt skattebetalningslagen (1997:483) som avser egenavgift. Detsamma gäller om det efter en ändring av taxeringen står klart att pensionsrätt för premiepension, till följd av bestämmelserna i 4 kap. 5 §, inte skulle ha tillgodoräknats.
   Ett beslut om pensionsrätt och pensionspoäng skall också ändras när det följer av bestämmelserna i 4 kap. 4 § eller 8 § andra stycket om obetalda avgifter.
   Den som beslutet avser skall skriftligen underrättas om ändringen och om hur man begär omprövning av beslutet. Lag (2007:1010).

8 § Överförd pensionsrätt för premiepension skall ändras om ett beslut för den som överfört pensionsrätten har ändrats och detta föranleder en ändring av den överförda pensionsrätten.

Omprövning av beslut

9 § Ett beslut enligt denna lag ska omprövas om den som beslutet avser begär det eller om det finns andra skäl. Omprövning ska dock inte göras av beslut som meddelats enligt 11 eller 13 §.
   Om, vid omprövning av ett beslut om pensionsrätt eller pensionspoäng, prövning ska göras av den pensionsgrundande inkomst som legat till grund för beslutet, ska Pensionsmyndigheten överlämna ärendet i den delen till Skatteverket som ska ompröva beslutet om denna inkomst. Den enskildes begäran om omprövning ska i ett sådant fall även anses som en begäran om omprövning av pensionsgrundande inkomst enligt 2 kap. Lag (2009:996).

10 § Om den som ett beslut avser har avlidit får även annan som är berörd av beslutet begära omprövning av detta.

11 § Den som vill begära omprövning enligt 9 eller 10 § ska göra detta skriftligen. Begäran om omprövning av ett beslut enligt 2 kap. ska ha kommit in till Skatteverket före utgången av femte året efter det fastställelseår som beslutet avser. Begäran om omprövning av ett beslut enligt 3 eller 4 kap. ska ha kommit in till Pensionsmyndigheten före utgången av året efter det fastställelseår som beslutet avser. I fråga om annat beslut ska begäran om omprövning ha kommit in inom två månader från det att den som begär omprövningen fick del av beslutet.
   Gör den som begär omprövning sannolikt att han eller hon inte inom två månader före utgången av den tid som anges i första stycket andra och tredje meningarna har fått kännedom om ett beslut eller annan handling med uppgift om vad som har beslutats, ska begäran om omprövning i stället ha kommit in inom två månader från den dag då den som begär omprövningen fick sådan kännedom. Lag (2009:996).

12 § Om en begäran om omprövning av ett beslut har kommit in till Skatteverket, Pensionsmyndigheten eller en allmän förvaltningsdomstol, som inte har fattat beslutet, ska begäran om omprövning sändas till den myndighet som har meddelat beslutet. Har begäran kommit in till någon av de nämnda myndigheterna inom den tid som anges i 11 §, ska den anses som inkommen i rätt tid. Lag (2009:996).

13 § Om ett beslut enligt 2-4 kap. omprövas utan att den enskilde har begärt detta, skall omprövningsbeslutet meddelas inom ett år efter fastställelseåret. Ett annat beslut enligt denna lag får omprövas, utan att den enskilde har begärt detta, inom två månader från det att beslutet meddelades, om omprövningen är till hans eller hennes fördel. En omprövning till den enskildes nackdel av ett annat beslut än ett beslut enligt 2-4 kap. får ske bara när det finns anledning till omprövning enligt andra eller tredje stycket.
   Om ett beslut har blivit felaktigt på grund av att den som beslutet avser har lämnat oriktiga uppgifter eller har underlåtit att fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet enligt denna eller annan lag, får omprövning ske också efter de tidpunkter som anges i första stycket. Detsamma skall i fråga om premiepension till efterlevande gälla om pensionsspararen eller den som tidigare hade rätt till sådan pension lämnat oriktiga uppgifter eller underlåtit att lämna uppgifter enligt vad som nu sagts. Omprövning efter nämnda tidpunkter får också göras om det först därefter har visat sig att beslutet har fattats på uppenbart felaktigt eller ofullständigt underlag eller om det finns andra synnerliga skäl eller om beslutet påverkas av en ändring av ett beslut enligt skattebetalningslagen (1997:483) angående arbetsgivaravgift.
   Om ett beslut omprövas på grund av att det påverkas av en ändring som har gjorts beträffande ett beslut om pensionsgrundande belopp eller pensionsrätt som avser en annan person än den försäkrade, får omprövning ske också efter de tidpunkter som anges i första stycket.

14 § Har upphävts genom lag (2007:1010).

15 § Har omprövning begärts av ett beslut och överklagar det allmänna ombudet samma beslut, skall beslutet inte omprövas utan ärendet i stället överlämnas till allmän förvaltningsdomstol. Den enskildes begäran om omprövning skall då anses som ett överklagande. Lag (2004:784).

16 § En fråga enligt denna lag som redan har avgjorts av en allmän förvaltningsdomstol får inte omprövas av Skatteverket eller Pensionsmyndigheten. Lag (2009:996).

Överklagande av beslut

17 § Ett beslut enligt denna lag får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol av den som beslutet avser eller, om denne har avlidit, av annan som är berörd av beslutet samt av det allmänna ombudet. En enskild får dock endast överklaga sådana beslut som har tillkommit genom omprövning. Även beslut som innebär att en begäran om omprövning har avvisats får överklagas av den enskilde. En enskilds överklagande av ett annat beslut ska anses som en begäran om omprövning.
   Bestämmelsen i 33 § fjärde stycket förvaltningsprocesslagen (1971:291) gäller inte avvisningsbeslut enligt denna lag som har meddelats av Pensionsmyndigheten eller Skatteverket. Lag (2009:996).

17 a § Ett beslut som rör en person som är bosatt i Sverige överklagas till den förvaltningsrätt inom vars domkrets personen hade sin hemortskommun när beslutet fattades. Beslut i övriga fall överklagas till den förvaltningsrätt inom vars domkrets det första beslutet i saken fattades.
   Med hemortskommun avses den kommun där den fysiska personen var folkbokförd den 1 november året före det år då beslutet fattades. För den som var bosatt eller stadigvarande vistades här i landet under någon del av det år då beslut fattades, men som inte var folkbokförd här den 1 november föregående år, avses med hemortskommun den kommun där den fysiska personen först var bosatt eller stadigvarande vistades. Lag (2009:830).

17 b § Det som sägs om Pensionsmyndigheten och det allmänna ombudet i 15, 17, 19, 20 och 22 a §§ ska, när det gäller omprövning och överklagande av beslut om pensionsgrundande inkomst enligt 2 kap., i stället avse Skatteverket och det allmänna ombudet hos Skatteverket enligt lagen (2003:643) om allmänt ombud hos Skatteverket. Lag (2009:996).

Överklagande av enskild

18 § Ett överklagande från en enskild skall ha kommit in till den myndighet som gjort omprövningen inom två månader från den dag då klaganden fick del av beslutet om omprövning eller avvisning.
   Bestämmelserna i 12 § om begäran om omprövning skall tillämpas i fråga om överklagande av en enskild. Lag (2004:784).

Överklagande av det allmänna ombudet

19 § Om det allmänna ombudet överklagar ett beslut enligt 2-4 kap. skall överklagandet ha kommit in före utgången av året efter fastställelseåret. Om beslutet har meddelats efter den 31 oktober året efter det fastställelseår som beslutet avser, får överklagandet dock komma in inom två månader från den dag då det överklagade beslutet meddelades.
   Överklagar det allmänna ombudet ett annat beslut som meddelats enligt denna lag skall överklagandet ha kommit in inom två månader från den dag då beslutet meddelades.
   För överklagande enligt första och andra styckena gäller bestämmelserna i 12 §. Lag (2007:1010).

Överklagande av allmän förvaltningsdomstols beslut m.m.

20 § Om en enskild överklagar en allmän förvaltningsdomstols beslut enligt denna lag ska överklagandet ha kommit in inom två månader från den dag då den enskilde fick del av det överklagade beslutet.
   Om det allmänna ombudet eller Pensionsmyndigheten överklagar en allmän förvaltningsdomstols beslut enligt denna lag ska överklagandet ha kommit in inom två månader från den dag då beslutet meddelades. Lag (2009:996).

21 § Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (2008:1246).

22 § Har upphävts genom lag (2007:1010).

22 a § Det allmänna ombudet får överklaga ett avgörande av en allmän förvaltningsdomstol endast om ombudet har varit part i målet där. Pensionsmyndigheten får inte överklaga ett avgörande av allmän förvaltningsdomstol som kan överklagas av det allmänna ombudet. Lag (2009:996).

23 § Ett beslut enligt denna lag skall gälla även om beslutet har överklagats om inte annat har föreskrivits i beslutet eller har bestämts av den domstol som har att pröva beslutet.

14 kap. Åtgärder på grund av felaktig utbetalning och ändrad pensionsrätt

Åtgärder på grund av felaktig utbetalning och ändrad pensionsrätt, m.m.

1 § Pensionsmyndigheten ska besluta om återbetalning av inkomst- eller tilläggspension, om den som uppburit pensionen genom att lämna oriktiga uppgifter eller genom att underlåta att fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet har orsakat att pensionen har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp. Detsamma gäller om inkomst- eller tilläggspension i annat fall har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp och den som uppburit pensionen har insett eller skäligen borde ha insett detta.
   Har inkomst- eller tilläggspension betalats ut och minskas därefter pensionsrätt eller pensionspoäng på grund av bristande eller underlåten avgiftsbetalning, ska Pensionsmyndigheten besluta om återbetalning av för mycket utbetald pension.
   Den som uppburit för mycket inkomst- eller tilläggspension enligt denna lag är skyldig att betala tillbaka utbetald sådan pension endast om beslut om återbetalning har meddelats enligt första eller andra stycket. Om det finns särskilda skäl får Pensionsmyndigheten helt eller delvis efterge krav på återbetalning.
   Om en person som har befunnits återbetalningsskyldig enligt första eller andra stycket har träffat avtal med Pensionsmyndigheten om en avbetalningsplan eller har medgetts anstånd med betalningen av det återkrävda beloppet, ska ränta tas ut på beloppet. Räntan ska tas ut efter en räntesats som vid varje tidpunkt överstiger statens utlåningsränta med två procentenheter. Räntan ska beräknas från den dag då avtalet om avbetalningsplanen träffades eller anstånd medgavs, dock inte för tid innan återkravet förfallit till betalning.
   Om ett belopp som har återkrävts enligt första eller andra stycket inte betalas i rätt tid, ska dröjsmålsränta tas ut på beloppet. För uttag av dröjsmålsränta gäller i tillämpliga delar räntelagen (1975:635).
   Om det finns särskilda skäl får Pensionsmyndigheten helt eller delvis efterge kravet på ränta enligt fjärde och femte styckena. Lag (2009:996).

1 a § Om en tjänsteman enligt 2 § lagen (2002:125) om överföring av värdet av pensionsrättigheter till och från Europeiska gemenskaperna har överfört värdet av pensionsrätt för inkomstpension och värdet av rätt till tillläggspension till gemenskaperna och om den fastställda pensionsrätten för inkomstpension eller fastställda pensionspoäng för den personen därefter har sänkts, ska Pensionsmyndigheten återkräva av honom eller henne vad som har överförts för mycket.
   Återkrav ska ske om sänkningen beror på att den pensionsgrundande inkomsten av annat förvärvsarbete har sänkts eller på att pensionsrätt eller pensionspoäng inte borde ha tillgodoräknats till följd av bestämmelserna i 4 kap. 4 eller 8 § om bristande eller underlåten avgiftsbetalning. I andra fall ska beloppet återkrävas endast om den som överfört värdet av pensionsrättigheter genom att lämna oriktiga uppgifter eller genom att underlåta att fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet har orsakat att pensionsrätt eller pensionspoäng har fastställts felaktigt eller med ett för högt belopp. Om det finns särskilda skäl får Pensionsmyndigheten helt eller delvis efterge krav på återbetalning. Lag (2009:996).

Premiepension och premiepension till efterlevande

2 § När ett beslut om pensionsrätt för premiepension har ändrats, skall det belopp med vilket pensionsrätten har ändrats ökas med den avkastning som enligt 8 kap. 1 § andra stycket har tillförts eller skulle ha tillförts pensionsspararen för detta belopp. Det ökade beloppet skall därefter räknas upp med basränta enligt 19 kap. 3 § skattebetalningslagen (1997:483) för tiden från och med den 1 april året efter fastställelseåret till och med dagen för beslutet om ändring av pensionsrätten.
   Det uppräknade beloppet skall vid höjning av pensionsrätt för premiepension läggas till och vid sänkning av sådan pensionsrätt dras av från pensionsspararens premiepensionskonto.
   När tillägg eller avdrag enligt andra stycket har gjorts, tillämpas bestämmelserna i 3 eller 4 §. Lag (1999:390).

3 § Om ett beslut innebär att fastställd pensionsrätt för premiepension har höjts, ska Pensionsmyndigheten föra över medel som motsvarar det uppräknade beloppet enligt 2 § till fonder på det sätt som anges i 8 kap. 4 § tredje stycket. Om pensionsspararen har börjat ta ut premiepension i form av livränta enligt 9 kap. 2 §, ska beloppet i stället föras över till Pensionsmyndighetens livränteverksamhet. Lag (2009:996).

4 § Om ett beslut innebär att fastställd pensionsrätt för premiepension har sänkts, ska Pensionsmyndigheten ta ut medel som motsvarar det uppräknade beloppet enligt 2 § från den eller de fonder i vilka medel har placerats för pensionsspararens räkning. Fonderna ska tas i anspråk i förhållande till värdet av innehavet i varje fond. Har pensionsspararen tagit ut premiepension i form av livränta enligt 9 kap. 2 §, ska beloppet i stället betalas av Pensionsmyndigheten med omräkning av fastställda livräntebelopp.
   Om beloppet inte täcks av tillgodohavandet på pensionsspararens premiepensionskonto, ska det resterande beloppet redovisas som ett underskott på kontot. Om det senare fastställs ny pensionsrätt för spararen, ska underskottet täckas innan medel förs över till förvaltning enligt 8 kap. 2 §. Lag (2009:996).

5 § Om premiepension har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp, ska Pensionsmyndigheten besluta om återbetalning av pension, om den som uppburit pensionen
1. orsakat detta genom att lämna oriktiga uppgifter eller underlåta att fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet, eller
2. insett eller skäligen borde ha insett att pensionen lämnades felaktigt eller med ett för högt belopp.
   Pensionsmyndigheten ska dock besluta om återbetalning bara om felet belastar övriga pensionssparare eller kan innebära en avsevärd påverkan på framtida utbetalningar av pension till pensionsspararen.
   Det felaktigt utbetalda beloppet ska vid återkrav ökas med basränta enligt 19 kap. 3 § skattebetalningslagen (1997:483) från utbetalningsdagen till och med dagen för Pensionsmyndighetens beslut om återkrav.
   Om det finns särskilda skäl får Pensionsmyndigheten helt eller delvis efterge krav på återbetalning. Lag (2009:996).

6 § Bestämmelserna i 2-4 §§ gäller också för den som har fått rätt till premiepension till efterlevande enligt 10 kap. 7 §.
   Bestämmelserna i 5 § gäller också för den som har fått rätt till premiepension till efterlevande och, i det fall som avses i första stycket första meningen i paragrafen, oavsett om det är pensionsspararen eller den som har eller har haft rätt till premiepension till efterlevande som har orsakat den felaktiga utbetalningen.

Avdrag på pension

7 § Avdrag på pension enligt denna lag får göras med skäligt belopp om den pensionsberättigade enligt beslut av Pensionsmyndigheten är återbetalningsskyldig för en ersättning som har utgetts på grund av denna lag eller en annan författning. Lag (2009:996).

8 § Om en ersättning enligt en annan författning har betalats ut efter beslut av Pensionsmyndigheten, Försäkringskassan eller en arbetslöshetskassa och beviljas senare pension retroaktivt enligt denna lag för samma tid som den tidigare utbetalade ersättningen avser, ska avdrag göras på den retroaktiva pensionen. Detta avdrag ska motsvara det belopp som överstiger vad som skulle ha betalats ut för perioden om beslut om båda ersättningarna hade fattats samtidigt. Lag (2009:996).

9 § En pensionsberättigad ska betala för sitt uppehälle för varje dag som han eller hon är
   – häktad
   – intagen i anstalt eller
   – på grund av skyddstillsyn med särskild behandlingsplan vistas i ett sådant familjehem eller hem för vård eller boende som avses i socialtjänstlagen (2001:453). Vid vistelse i ett familjehem eller ett hem för vård eller boende gäller detta endast för den tid under vilken staten bekostar vistelsen. Betalning ska ske genom att Pensionsmyndigheten, efter skatteavdrag enligt skattebetalningslagen (1997:483), gör avdrag från ålderspensionen när denna betalas ut. Om den pensionsberättigade samtidigt med inkomstgrundad ålderspension uppbär garantipension enligt lagen (1998:702) om garantipension, äldreförsörjningsstöd enligt lagen (2001:853) om äldreförsörjningsstöd, sjukersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller livränta enligt 4 kap. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, ska endast ett avdrag göras från de sammantagna förmånerna.
   Avdraget uppgår till 80 kronor för dag. Det får dock utgöra högst en tredjedel av förmånernas månadsbelopp efter skatteavdrag delat med 30. Därvid ska det belopp varmed minskning sker avrundas till närmaste lägre krontal.
   Avdrag ska inte göras för tid under vilken den pensionsberättigade vistas utanför anstalt enligt 58 § lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt. Avdrag ska heller inte göras, om den pensionsberättigade är berättigad till sjukersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller livränta enligt 4 kap. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring men förmånen enligt 16 kap. 20 § förstnämnda lag eller 6 kap. 8 § sistnämnda lag inte ska utges. Lag (2009:996).

15 kap. Övriga bestämmelser

1 § Har upphävts genom lag (2004:784).

Tillsyn

2 § Pensionsmyndighetens premiepensionsverksamhet ska stå under tillsyn av Finansinspektionen. Ytterligare bestämmelser om tillsynen finns i 10 § lagen (1998:710) med vissa bestämmelser om Pensionsmyndighetens premiepensionsverksamhet. Lag (2009:996).

Underrättelse till en enskild

3 § I fråga om en enskilds rätt att få del av uppgifter som har tillförts ett ärende genom någon annan än honom eller henne själv och att få tillfälle att yttra sig över dem gäller bestämmelserna i 17 § förvaltningslagen (1986:223). Beslut enligt 2-4 kap. får dock fattas utan att den enskilde har underrättats om och fått tillfälle att yttra sig över uppgifter som skall lämnas utan föreläggande i enlighet med bestämmelserna i denna lag eller annan författning.
   Beslut om omprövning enligt 13 kap. 13 § får inte fattas utan att den enskilde fått tillfälle att yttra sig.

4 § Om den försäkrade har debiterats slutlig skatt, ska underrättelse om Skatteverkets beslut om pensionsgrundande inkomst enligt 2 kap. ske på beskedet om slutlig skatt. I annat fall ska underrättelse ske genom särskilt besked senast den 15 december fastställelseåret. Av underrättelsen ska framgå hur man begär omprövning av beslutet.
   Den försäkrade ska skriftligen underrättas om Pensionsmyndighetens beslut om pensionsgrundande belopp, pensionsrätt och pensionspoäng enligt 3 och 4 kap. senast den 31 mars året efter fastställelseåret. Av underrättelsen ska framgå hur man begär omprövning av beslutet.
   Underrättelser enligt första och andra styckena behöver inte sändas till den som inte är bosatt i Sverige och vars adress är okänd. Lag (2009:996).

Anmälan och uppgiftsskyldighet m.m.

5 § Har upphävts genom lag (2001:1240).

6 § Anmälan enligt 3 kap. 1315 §§ ska vara skriftlig och ska ha kommit in till Pensionsmyndigheten senast den 31 januari fastställelseåret. Anmälan enligt 3 kap. 13 § ska göras gemensamt av föräldrarna. Anmälan enligt 3 kap. 14 och 15 §§ ska göras gemensamt av den förälder som enligt 3 kap. 11 och 12 §§ ensam kan tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp enligt 3 kap. 10 § och den till vilken överlåtelse ska ske. Med en förälder ska därvid likställas en särskilt förordnad vårdnadshavare och den som med socialnämndens medgivande tagit emot ett utländskt barn för stadigvarande vård och fostran i syfte att adoptera det.
   Återkallelse av en anmälan som avses i första stycket får inte göras efter den dag då anmälan senast ska ha kommit in till Pensionsmyndigheten. Återkallelsen ska vara skriftlig.
   Om någon som enligt en anmälan som avses i första stycket ska tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp inte enligt 3 kap. 12 § kan tillgodoräknas ett sådant belopp, ska Pensionsmyndigheten bortse från anmälan. Lag (2009:996).

7 § En försäkrad som under intjänandeåret har haft sådan ersättning som avses i 3 kap. 18 § och som för det året ska tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp enligt 3 kap. 10 § är skyldig att upplysa Pensionsmyndigheten om ersättningen. Lag (2009:996).

8 § Anmälan om överföring av pensionsrätt enligt 4 kap. 7 § ska vara skriftlig och ska ha kommit in till Pensionsmyndigheten senast den 31 januari det första år till vilket den pensionsrätt som ska överföras är hänförlig. Anmälan ska göras gemensamt av makarna och gäller tills vidare om inget annat anges i anmälan.
   Om en make vill att en överföring som gäller tills vidare ska upphöra måste han eller hon skriftligen anmäla detta till Pensionsmyndigheten senast den 31 januari det år från och med vilket överföringen ska upphöra. Om makarnas äktenskap har upplösts ska överföringen upphöra från och med det år då äktenskapet upplöstes. Har äktenskapet upplösts genom att den make från vilken överföringen ska ske har avlidit, ska dock överföringen även gälla det år då äktenskapet upplöstes, om inte också den andra maken avled samma år.
   Återkallelse av anmälan som avses i första och andra styckena får inte göras efter den dag då anmälan senast ska ha kommit in till Pensionsmyndigheten. Återkallelsen ska vara skriftlig. Lag (2009:996).

9 § En förälder som vill tillgodoräknas ett vårdår enligt 4 kap. 12 § ska hos Pensionsmyndigheten göra en skriftlig ansökan om detta senast den 31 januari andra året efter utgången av det år för vilket vårdår ska tillgodoräknas. Lag (2009:996).

10 § Har upphävts genom lag (2009:996).

11 § Efter föreläggande av Skatteverket, Pensionsmyndigheten eller en allmän förvaltningsdomstol ska en enskild, i den omfattning och inom den tid som har angetts i föreläggandet, meddela de upplysningar som är av betydelse för tillämpningen av denna lag. Lag (2009:996).

12 § Den som är ansvarig för grundutbildning av en totalförsvarspliktig enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt skall underrätta Totalförsvarets pliktverk om utbetald dagersättning samt i förekommande fall om utbildningen har avbrutits.

13 § Statliga och kommunala myndigheter samt arbetsgivare och försäkringsinrättningar ska på begäran lämna Skatteverket, Pensionsmyndigheten och en allmän förvaltningsdomstol uppgift som avser namngiven person när det gäller förhållande som är av betydelse för tillämpningen av denna lag.
   Arbetslöshetskassor ska på begäran lämna sådan uppgift till Skatteverket, Pensionsmyndigheten och en allmän förvaltningsdomstol.
   Arbetsgivare som underlåter att fullgöra uppgiftsskyldighet enligt första stycket döms till penningböter. Lag (2009:996).

14 § För den som är omyndig eller har god man eller förvaltare enligt föräldrabalken åligger uppgiftsskyldighet enligt denna lag i stället förmyndaren eller, om det kan anses följa av uppdraget, den gode mannen eller förvaltaren.
   Uppgifter som en enskild skall lämna om faktiska förhållanden skall lämnas på heder och samvete om inte särskilda skäl talar mot det.

Undantag från sekretess

15 § Skatteverket, Pensionsmyndigheten och en allmän förvaltningsdomstol får utan hinder av sekretess på begäran lämna ut uppgifter om pension enligt denna lag till
1. en försäkringsinrättning, ett försäkringsbolag eller en arbetsgivare, om uppgiften behövs för samordning med ersättning därifrån, och till
2. ett utländskt socialförsäkringsorgan, om uppgiften behövs vid tillämpningen av en internationell överenskommelse som Sverige har anslutit sig till.
   Skatteverket, Pensionsmyndigheten och en allmän förvaltningsdomstol får utan hinder av sekretess på begäran lämna ut uppgifter om pension enligt denna lag till en arbetslöshetskassa, om uppgiften behövs för samordning med ersättning därifrån. Lag (2009:996).

Utmätning och överlåtelse

16 § Innestående fordran på pension enligt denna lag får inte utmätas. Fordran på pension enligt denna lag får inte heller pantsättas eller överlåtas, innan pensionen är tillgänglig för lyftning. Bestämmelserna i första och andra meningarna gäller även för tillgodohavande på premiepensionskonto.
   Bestämmelserna i första stycket hindrar inte utmätning enligt vad som föreskrivs i 7 kap. utsökningsbalken.

Preskription

17 § Om ett pensionsbelopp inte har lyfts före utgången av andra året efter det då beloppet blev tillgängligt för lyftning, är fordran på beloppet preskriberad.
   Preskriptionslagen (1981:130) skall inte gälla för en enskilds fordringar på pension enligt denna lag om inte annat följer av första stycket.

Överenskommelse med främmande makt

18 § Har upphävts genom lag (1999:802).

19 § Har upphävts genom lag (2001:492).

Årlig redovisning

20 § Den myndighet regeringen bestämmer ska för varje år upprätta en redovisning av det inkomstgrundade ålderspensionssystemets finansiella ställning och utveckling. Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten samt Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna ska tillställa myndigheten de uppgifter som behövs för detta. Lag (2009:996).

Övergångsregler

Övergångsbestämmelser

1998:674
Föreskrifter om ikraftträdande av denna lag meddelas i lagen (1998:675) om införande av lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension.
1999:390
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. I fråga om 9 kap. 1 och 2 §§ samt 10 kap. 7 § gäller dock 3 § lagen (1998:675) om införande av lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension.
1999:802
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.
2. Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande i fråga om inkomstgrundad ålderspension för tid före ikraftträdandet.
3. Om en förbindelse som anges i äldre bestämmelser i 2 kap. 11 och 12 §§ eller 15 kap. 18 § gäller vid ikraftträdandet skall pensionsgrundande inkomst beräknas enligt äldre bestämmelser även för åren 2001-2005.
1999:1301
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången vid fastställande av pensionsgrundande inkomst för år 2001.
1999:1367
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001 och tillämpas första gången vid fastställande av pensionsgrundande inkomst för år 2001.
1999:1408
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Bestämmelserna i deras nya lydelse tillämpas från och med intjänandeåret 1999.
1999:1409
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.
2. Den äldre lydelsen av 2 kap. 5 § och 3 kap. 24 § gäller fortfarande i fråga om studiestöd som beviljats enligt den upphävda studiestödslagen (1973:349) eller enligt övergångsbestämmelserna till studiestödslagen (1999:1395).
3. Vid tillämpning av 3 kap. 24 § skall studiebidrag som utges enligt 4 kap. studiestödslagen (1973:349) likställas med studiebidrag enligt 3 kap. studiestödslagen (1999:1395).
2000:986
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Äldre bestämmelser skall fortfarande tillämpas i fråga om inkomster som uppburits före ikraftträdandet.
2000:1411
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. De nya bestämmelserna i 3 kap. 17 § skall tillämpas första gången för intjänandeåret 1999.
2001:222
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002. Balanstal enligt 1 kap. 5 a § skall första gången fastställas för år 2003. Beräkningen av balanstal skall göras med utgångspunkt från den avgiftsnivå och det avgiftsunderlag som gäller från och med år 2003. Lag (2002:315).
2001:492
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Äldre bestämmelser gäller fortfarande beträffande pensionsrätt för tid före ikraftträdandet.
2001:839
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.
2. De nya bestämmelserna tillämpas första gången vid fastställande av pensionsgrundande inkomster för år 2003.
3. Äldre bestämmelser gäller vid fastställande av pensionsgrundande inkomster för år 2002, dock skall pensionsgrundande inkomster endast fastställas om summan av de inkomster som är pensionsgrundande uppgått till minst 29,3 procent av det för intjänandeåret gällande prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.
2002:206
1. Denna lag träder i kraft den 1 juni 2002 i fråga om 12 kap. 9 §, 13 kap. 2 och 5 §§ och 14 kap. 7 §, den 1 januari 2003 i fråga om 2 kap. 2 § och i övrigt den 1 januari 2005. Lag (2002:980).
2. De nya bestämmelserna i 2 kap. 2 § första stycket tillämpas första gången vid fastställande av pensionsgrundande inkomster för år 2003. Lag (2002:980).
3. De nya bestämmelserna i 3 kap. 11 och 22 §§ tillämpas även för tillgodoräknande av pensionsgrundande belopp för åren 1999- 2004. Anmälan om att få tillgodoräknas pensionsgrundande belopp för åren 1999-2004 skall ha kommit in till Försäkringskassan senast den 31 mars 2007. Sådan anmälan som enligt 15 kap. 6 § skall göras senast den 31 januari fastställelseåret, skall för åren 1999-2005 göras senast den 31 mars 2007. Lag (2006:1543).
2002:302
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003 och skall tillämpas beträffande ersättning som avser tid efter ikraftträdandet.
2002:981
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
2. De nya bestämmelserna i 2 kap. 2 § tillämpas även för fastställande av pensionsgrundande inkomster för åren 1999-2003 för personer som är födda år 1938 eller senare.
3. Äldre bestämmelser i 2 kap. 2 § gäller fortfarande för personer som är födda år 1937 eller tidigare beträffande pensionsgrundande inkomst som avser tid före ikraftträdandet.
2003:301
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003 i fråga om 12 kap. 2 § och i övrigt den 1 september 2003.
2. Bestämmelserna i 1 kap. 5 och 5 c §§ tillämpas första gången vid beräkning av inkomstindex och balanstal för år 2004.
3. Förändringen av det inkomstmått som används vid beräkningen av de försäkrades årliga inkomster från år 2002 till år 2003 skall när det gäller inkomstindex för åren 2004-2006 beaktas på följande sätt. Inkomstmåttet för det fjärde året före det år inkomstindexet avser skall beräknas utan beaktande av utbetalda förtidspensioner och de som endast uppburit sådan pension, varefter genomsnittsinkomsten multipliceras med en särskild kvot. Kvoten utgörs av det beräknade inkomstmåttet år 2003 delat med inkomstmåttet för samma år som har beräknats utan beaktande av de pensionsgrundande inkomster som utgörs av inkomstrelaterad sjuk- och aktivitetsersättning och de som endast uppburit sådan inkomst.
2003:725
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
2. De nya föreskrifterna i 2 kap. 20 § andra meningen gäller även förmånsvärde som har bestämts av skattemyndighet.
3. Äldre föreskrifter i 13 kap. 12 § första stycket gäller fortfarande om begäran om omprövning har kommit in till skattemyndighet före ikraftträdandet.
4. De nya föreskrifterna i 13 kap. 17 § andra stycket gäller även skattemyndighets avvisningsbeslut.
5. Om någon före ikraftträdandet har förelagts enligt äldre föreskrifter i 15 kap. 11 § att lämna upplysningar, skall efter ikraftträdandet i stället upplysningarna lämnas till Skatteverket.
6. Om en skattemyndighet enligt äldre föreskrifter i 15 kap. 13 § första eller andra stycket har begärt uppgifter från myndighet, arbetsgivare eller försäkringsinrättning, skall efter ikraftträdandet i stället uppgifterna lämnas till Skatteverket.
2004:64
1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2004.
2. Vad som sägs i 8 kap. 3 § första stycket om fondförvaltare skall också gälla sådan fondförvaltare som med stöd av 3 § lagen (2004:47) om införande av lagen (2004:46) om investeringsfonder driver verksamhet enligt lagen (1990:1114) om värdepappersfonder. Medel får dock inte placeras i sådana fonder som avses i 3 § lagen om värdepappersfonder i andra fall än som anges i punkt 3.
3. Medgivande som har lämnats enligt 8 kap. 3 § tredje stycket före den 1 april 2004 skall fortsätta att gälla så länge som fondens placeringsinriktning inte ändras.
2004:544
1. Denna lag träder i kraft, i fråga om 9 kap. 2 § och 14 kap. 3-5 §§ den 1 juli 2004, och i övrigt den 1 januari 2005.
2. De nya bestämmelserna i 14 kap. 5 § tillämpas även för pension som har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp före lagens ikraftträdande.
2004:784
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.
2. Bestämmelserna i 2 kap. 17 §, 3 kap. 7 § och 14 kap. 8 § skall tillämpas även när en ersättning som där avses har betalats ut av en allmän försäkringskassa.
3. Äldre bestämmelser i 13 kap. 17 § andra stycket skall fortfarande tilllämpas såvitt avser beslut som har meddelats av en allmän försäkringskassa.
4. Villkoret enligt 13 kap. 22 a § att det allmänna ombudet skall ha varit part skall anses uppfyllt även om det är Riksförsäkringsverket som har varit part i målet hos den allmänna förvaltningsdomstolen.
2005:328
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2005 i fråga om 1 kap. 6 § och i övrigt den 1 januari 2006.
2. Bestämmelsen i 1 kap. 6 § tillämpas första gången vid beräkning och fastställande av inkomstbasbelopp för år 2006.
3. De nya bestämmelserna i 3 kap. 21 § skall tillämpas första gången för intjänandeåret 2006.
4. De nya bestämmelserna i 5 kap. 4 och 5 §§ skall tillämpas första gången för fastställande av arvsvinster för dödsfallsåret 2006.
2006:1470
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om rekryteringsbidrag som har lämnats enligt den upphävda lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande.
2006:1489
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om en verkställighet enligt 33 a § lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt som pågår vid ikraftträdandet.
2006:1540
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007. Äldre bestämmelser gäller fortfarande beträffande pensionsgrundande belopp som tillgodoräknas för tid före ikraftträdandet.
2007:206
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2007.
2. De nya bestämmelserna tillämpas första gången på sådana återkrav som har beslutats av Försäkringskassan efter ikraftträdandet.
2007:299
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2007. De nya bestämmelserna tillämpas på beslut om retroaktiv pension som fattas efter ikraftträdandet.
2007:1010
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008. I fråga om omprövning och överklagande av beslut som meddelats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.
2007:1310
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008 och tillämpas första gången vid fastställande av pensionsgrundande inkomst för intjänandeåret 2008.
2008:713
Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2008 och tillämpas på pensionsgrundande belopp som tillgodoräknas för tid från och med den 1 januari 2008.
2009:996
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.
2. Under åren 2010 och 2011 ska äldre bestämmelser i 14 kap. 1 § fjärdesjätte styckena och 7 § fortfarande tillämpas på det sätt som anges i 2 § lagen (2009:986) med anledning av inrättande av Pensionsmyndigheten. Vid tilllämpning av 14 kap. 7 § ska därvid det som sägs om Premiepensionsmyndigheten i stället gälla Pensionsmyndigheten.
3. I andra fall än vad som följer av punkten 2 är Försäkringskassan under åren 2010 och 2011 behörig att besluta om avdrag enligt 14 kap. 7 § i dess äldre lydelse.
2009:1018
Denna lag träder i kraft den 25 november 2009 och tillämpas första gången vid fastställande av balanstalet för år 2010.
2009:1458
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010 i fråga om 10 kap. och i övrigt den 3 maj 2010.
2. Medel som finns i Premiesparfonden ska senast den 31 maj 2010 föras över till fonder som förvaltas av Sjunde AP-fonden enligt 8 kap. 2 § första stycket 2, med en fördelning mellan fonderna efter pensionsspararens ålder.
Karnov Group Testa Karnov Juridik gratis Testa Karnov Kommun
Läs artikeln om EU:s dataskyddsförordning Läs om Innovationspartnerskap –  en innovation inom offentlig upphandling Läs intervjun med Göran Lambertz. Om karriären, Quick och framtiden Läs artikeln om hur LVU ska skydda barn och ungdomar från hedersvåld Läs artiklar och krönikor från jurdikbranschen