Författningen har upphävts / ska upphävas 2011-02-01 genom SFS 2010:2039

1 kap. Inledande bestämmelser

1 § I denna förordning finns bestämmelser om gymnasiesärskolan utöver vad som föreskrivs i skollagen (1985:1100).

2 § I denna förordning avses med
arbetsplatsförlagd utbildning: kursplanelagd utbildning på ett program som genomförs på en arbetsplats utanför skolan,
kärnämen: de ämnen som ingår i alla nationella program, dvs. svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik, samhällskunskap, religionskunskap, naturkunskap, idrott och hälsa samt estetisk verksamhet.
   Den som har det ledningsansvar som enligt 2 kap. 2 § skollagen (1985:1100) vilar på rektorn skall också benämnas rektor. Förordning (1995:888).

Läroplan

3 § För gymnasiesärskolan gäller en läroplan.
   Läroplanen innehåller de övergripande målen och riktlinjerna för utbildningen.
   Läroplanen fastställs av regeringen.

Program

4 § De nationella programmen framgår av bilaga 1.

Programmål

5 § För vart och ett av de nationella programmen gäller programmål som regeringen fastställer.

Kurser och kursplaner

6 § En kurs skall omfatta minst 50 timmar.
   En kurs får inte delas upp i delkurser.

7 § För varje kurs skall det finnas en kursplan. Av kursplanen skall framgå dels kursens mål, dels den kunskapsnivå som alla elever minst skall ha uppnått vid kursens slut.
   Kursplaner fastställs av Statens skolverk, om inte annat följer av tredje stycket.
   Kursplaner för lokala kurser fastställs av styrelsen för utbildningen. Förordning (2001:744).

Timplaner

8 § Av 6 kap. 11 § skollagen (1985:1100) framgår att den minsta garanterade undervisningstiden är 3 600 timmar. I timplaner finns riktvärden för undervisningens omfattning.
   Timplaner för de nationella och specialutformade programmen framgår av bilaga 2 och för yrkesträning inom individuella program av bilaga 3.

9 § Timplanerna får överskridas och underskridas beroende på hur mycket undervisning eleverna behöver för att uppnå de kunskapsmål som anges i respektive kursplan. Styrelsen för utbildningen bestämmer antalet timmar som skall gälla för en kurs.
   Rektorn får befria en elev från delar av undervisningen, om det finns särskilda skäl.

Fördelning av undervisningstid

10 § Styrelsen för utbildningen beslutar om fördelningen av undervisningstiden över läsåren.

Arbetsplaner

11 § För genomförandet av de fastställda målen för utbildningen skall det finnas en arbetsplan.
   Arbetsplanen skall utarbetas under medverkan av lärare och övrig berörd personal samt representanter för eleverna. Rektorn beslutar om arbetsplanen.
   Arbetsplanen skall kontinuerligt följas upp och utvärderas. Förordning (1995:1379).

Skolhälsovård

12 § Sådana uppgifter i fråga om skolhälsovård, som enligt skollagen (1985:1100) kommunen skall sköta såsom huvudman för utbildningen, får i stället skötas av ett landsting, om kommunen och landstinget är ense om detta.
   I de fall där ett landsting såsom huvudman skall ansvara för skolhälsovården enligt skollagen, får sådana uppgifter i stället fullgöras av en kommun om landstinget och kommunen är ense om detta.

Formulär

13 § Statens skolverk fastställer de formulär som behövs för tillämpningen av denna förordning.

2 kap. Lokala kurser

1 § Styrelsen för utbildningen får besluta att inrätta lokala kurser.
   En lokal kurs skall ge kunskaper i ett eller flera ämnen inom ett bestämt kunskapsområde och svara mot sådana behov som inte tillgodoses genom en nationellt fastställd kursplan.

2 § Styrelsen för utbildningen fastställer det antal timmar som undervisningen på en lokal kurs omfattar.

3 § I de fall en kursplan för en lokal kurs skall tillämpas inom ett nationellt program skall den vara förenlig med de nationellt fastställda programmålen. Den lokalt fastställda kursen skall tillföra ytterligare mål.

4 § Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om lokala kurser.

3 kap. Lärotider

1 § Utbildningen skall bedrivas under läsår. Om inte regeringen föreskriver något annat, skall läsåret omfatta 40 veckor och vara uppdelat på en hösttermin och en vårtermin.
   Läsåret skall ha minst 178 skoldagar och minst 12 lovdagar. Därutöver får inom läsåret läggas ut högst 5 studiedagar för planering av skolarbetet eller för fortbildning av lärare.

2 § Om regeringen inte föreskriver något annat, skall läsåret börja i augusti och sluta senast i juni. När det gäller utbildning på naturbruksområdet får dock styrelsen för utbildningen med hänsyn till utbildningens krav bestämma andra tider.
   Dagarna för höst- och vårterminens början och slut bestäms av styrelsen för utbildningen.

3 § Styrelsen för utbildningen bestämmer hur många dagar som skall användas för idrott och friluftsverksamhet utöver den minsta garanterade undervisningstiden för idrott och hälsa.

4 § Friluftsverksamheten skall bedrivas under lärares ledning.

5 § Elevernas skolarbete skall förläggas måndag -- fredag och skall vara så jämnt fördelat över dessa dagar som möjligt.
   När skolarbetet förläggs till en arbetsplats utanför skolan skall den arbetstid som gäller på arbetsplatsen tillämpas, om inte rektorn bestämmer annat.

Arbetets fördelning

6 § Rektorn fastställer för läsåret eller för kortare tid ett schema som skall innehålla uppgifter om samtliga undervisningspass samt om lärarnas namn.

4 kap. Samverkansorgan

1 § Formerna för samverkan mellan elever och personal inom rektorns arbetsområde skall utvecklas med beaktande av de lokala förhållandena. Detta gäller om det inte enligt författning eller kollektivavtal gäller särskilda bestämmelser för behandling av en viss fråga.

Elevvårdskonferens

2 § För behandling av elevvårdsfrågor skall det finnas en elevvårdskonferens vid varje gymnasiesärskola.
   Ledamöter i elevvårdskonferensen är
1. rektorn,
2. företrädare för elevvården, och
3. berörd klassföreståndare eller motsvarande och annan berörd personal.
   Rektorn beslutar om den närmare sammansättningen av elevvårdskonferensen. Rektorn eller den ledamot som rektorn utser är ordförande.
   Elevvårdskonferensen får tillåta att även andra än ledamöter är närvarande och yttrar sig vid sammanträdena.

3 § Elevvårdskonferensen är beslutför när mer än hälften av ledamöterna är närvarande.
   Vid sammanträde med elevvårdskonferensen förs protokoll.

Klassråd

4 § För en klass eller motsvarande i gymnasiesärskolan skall det, där detta med hänsyn till elevernas utvecklingsnivå är möjligt, finnas ett klassråd.
   Ledamöter i klassrådet är samtliga elever i klassen och deras klassföreståndare eller motsvarande.
   Klassrådet skall behandla frågor som är av gemensamt intresse för klassens elever.
   Den närmare utformningen av elevinflytande genom klassråd skall anges i arbetsplanen. Förordning (1997:607).

5 kap. Utbildningens innehåll

Kärnämnen

1 § De nationella och specialutformade programmen skall innehålla kärnämnena svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik, samhällskunskap, naturkunskap, religionskunskap, idrott och hälsa samt estetisk verksamhet.
   En elev som har ett annat språk än svenska som hemspråk får läsa svenska som andraspråk som kärnämne i stället för svenska, om eleven behöver och önskar det. En sådan elev kan läsa svenska på tid för individuellt val. Förordning (1995:888).

Yrkesämnen och estetiska ämnen

2 § Statens skolverk bestämmer vilka ämnen och kurser som skall ingå i ämnesblocken yrkesämnen och estetiska ämnen. Sådana kurser får vara alternativ till varandra inom blocket (valbara kurser).
   Styrelsen för utbildningen får, inom ramen för programmålen, fastställa lokalt valbara kurser som alternativ eller komplement till de av Skolverket fastställda valbara kurserna. Förordning (1995:1056).

2 a § En elev som går på ett nationellt eller specialutformat program får, om rektorn bedömer att eleven kan klara av det, läsa kurser enligt gymnasieskolans kursplaner i karaktärsämnen som har en yrkesinriktad eller estetisk profil. Förordning (2001:744).

Individuellt val

3 § Som individuellt val skall eleverna erbjudas varje kurs som förekommer på ett nationellt program i kommunen. Även modersmålsundervisning och svenska som andraspråk kan förekomma som individuellt val. Förordning (2001:744).

Lokalt tillägg

4 § Styrelsen för utbildningen skall besluta om lokala tillägg. Lokalt tillägg kan vara en eller flera kurser. Lokalt tillägg kan även innebära att undervisningstiden för ett eller flera ämnen inom respektive nationella program utökas utöver den undervisningstid som framgår av timplanen. Vidare kan på tid för lokalt tillägg anordnas annan utbildning än sådana som anordnas på kurser.

Individuella program

5 § Ett individuellt program kan
1. syfta till att stimulera eleven att senare gå över på ett nationellt program eller ett specialutformat program,
2. ge eleven yrkesträning,
3. ge eleven verksamhetsträning, eller
4. möta speciella behov hos eleven.

6 § För de elever som får yrkesträning skall, om rektorn bedömer att eleven kan klara av det, utbildningen omfatta ämnena svenska, matematik, samhällsorientering, idrott och hälsa och estetisk verksamhet samt yrkesträning och praktik.

7 § För elever som får verksamhetsträning skall, om rektorn bedömer att eleven kan klara av det, utbildningen omfatta kommunikation och socialt samspel, verklighetsuppfattning och omvärldskunskap, estetisk verksamhet, idrott och hälsa samt vardagsaktiviteter. Vidare bör praktik förekomma om rektorn bedömer att det är till gagn för eleven.

Specialutformat program

8 § Ett specialutformat program skall i fråga om utbildningens nivå motsvara ett nationellt program och bestå av delar av nationella program.

Arbetsplatsförlagd utbildning

9 § Arbetsplatsförlagd utbildning skall förekomma på alla nationella och specialutformade program. Styrelsen för utbildningen ansvarar för att den arbetsplatsförlagda utbildningen uppfyller de krav som finns på utbildningen. I skolplanen bör redovisas de arbetslivskontakter som skolan har för anordnandet av den arbetsplatsförlagda utbildningen.
   Endast kurser i yrkesämnen får arbetsplatsförläggas. Den arbetsplatsförlagda utbildningen skall uppgå till minst 22 veckor. Varje sådan vecka skall anses motsvara 24 timmar undervisning i skolan enligt timplanen (bilaga 2).
   Rektorn beslutar om hela eller delar av dessa kurser skall arbetsplatsförläggas och om hur fördelningen över åren skall göras. Styrelsen för utbildningen ansvarar för anskaffningen av platser för den arbetsplatsförlagda utbildningen. Förordning (1995:408).

10 § Om styrelsen för utbildningen inte har möjlighet att anskaffa platser för den arbetsplatsförlagda utbildningen i den omfattning som anges i 9 §, får den utbildningen i stället bytas ut mot motsvarande utbildning förlagd i skolan.
   Styrelsen skall i ett sådant fall vidta alla åtgärder för att utbildningen så snart som möjligt kan arbetsplatsförläggas. Styrelsen skall vidare ofördröjligen underrätta Statens skolverk om att arbetsplatsförläggning inte kunnat ske.

Modersmålsundervisning

11 § Föreskrifterna om modersmålsundervisning i 5 kap. 7-13 §§ och 8 kap. 5 och 6 §§ gymnasieförordningen (1992:394) skall tillämpas i gymnasiesärskolan. Förordning (1999:1034).

6 kap. Elever

Elever från utlandet

1 § Ungdomar under 18 år som räknas som bosatta i utlandet har samma rätt till skolgång i gymnasiesärskolan som barn bosatta i Sverige, om minst en av vårdnadshavarna är svensk medborgare. De skall på skriftlig begäran av sina vårdnadshavare tas emot i gymnasiesärskolan i den kommun där de vistas stadigvarande Förordning (1996:561).

1 a § I förordningen (2001:976) om utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för asylsökande barn m.fl. finns särskilda bestämmelser om mottagande i gymnasiesärskolan av asylsökande barn m.fl. Förordning (2001:982).

Urval

1 b § Om antalet platser på ett nationellt eller ett specialutformat program är färre än antalet sökande skall företräde ges till dem som har störst behov av utbildningen. Förordning (2001:982).

Ledighet

2 § Om en elev på grund av sjukdom eller av annan orsak inte kan delta i skolans verksamhet under skoldagen skall detta snarast anmälas till skolan.
   Styrelsen för utbildningen får besluta hur anmälningsskyldigheten skall fullgöras.

3 § Rektorn eller den rektorn bestämmer får bevilja en elev ledighet från skolarbetet för enskilda angelägenheter.
   Rektorn får vidare i mindre omfattning befria en elev från undervisning vissa undervisningspass eller från annat skolarbete.
   Av 6 kap. 18 § arbetsmiljölagen (1977:1160) följer att en elev som utsetts till elevskyddsombud skall få den ledighet från undervisningspass och annat skolarbete som behövs för uppdraget. Rektorn beslutar om sådan ledighet.

Frånvaro

3 a § Om en elev utan giltig anledning uteblir från skolarbetet skall rektorn, om eleven är under 18 år och inte heller ingått äktenskap, se till att en kontakt upprättas mellan skolan och elevens vårdnadshavare. Förordning (2006:204).

Ordningsregler

3 b § Rektorn ansvarar för att det finns ordningsregler för varje skola. Ordningsreglerna skall utarbetas och följas upp under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna. Förordning (2006:204).

Åtgärder för elevers tillrättaförande

4 § Om en elev har begått en mindre förseelse eller uppträtt olämpligt, skall läraren på ett lämpligt sätt uppmana eleven att ändra sitt uppförande. Om eleven inte bättrar sig skall läraren försöka utreda orsaken till beteendet.
   Läraren får visa ut en elev från undervisningslokalen för högst återstoden av det pågående undervisningspasset.

5 § Om en elev gjort sig skyldig till upprepade förseelser eller fortsatt olämpligt uppträdande eller en allvarligare förseelse skall rektorn försöka utreda orsaken till beteendet. Vid behov skall skolläkaren och någon annan företrädare för elevvården medverka vid utredningen.
   Med ledning av vad som kommit fram vid utredningen skall rektorn försöka få eleven att bättra sig. Rektorn får därvid tilldela eleven en skriftlig varning.
   I fråga om elever som inte fyllt 18 år och inte heller ingått äktenskap skall vårdnadshavarna snarast underrättas om åtgärder som avses i andra stycket.

6 § Om syftet med åtgärder enligt 5 § inte uppnås eller om elevens uppförande kan antas inverka skadligt på andra elever eller det finns andra särskilda skäl, får eleven stängas av från undervisningen helt eller delvis under högst två veckor av terminen eller förvisas från kommunens eller landstingets gymnasiesärskola för en viss tid, högst tre terminer utöver den när beslutet meddelas.
   Om en elev står under åtal för en gärning, får han förvisas på grund av den bara om han erkänt denna eller om tingsrätten funnit utrett att han begått gärningen.

7 § Frågor om avstängning eller förvisning avgörs av styrelsen för utbildningen.
   Om det bedöms nödvändigt med hänsyn till risken för andra elever och skolans personal får rektorn, i avvaktan på att styrelsen skall avgöra ett ärende om avstängning eller förvisning, besluta att med omedelbar verkan interimistiskt stänga av en elev.
   Ett beslut om interimistisk avstängning gäller till dess ärendet prövats av styrelsen, dock längst under två veckor.

8 § Styrelsen för utbildningen skall se till att det i ett ärende om avstängning eller förvisning görs en utredning som allsidigt klarlägger de omständigheter som är av betydelse för ärendets bedömning. Styrelsen skall se till att utredningen inleds omgående och genomförs så skyndsamt som möjligt. Eleven och, om eleven inte har fyllt 18 år och inte heller har ingått äktenskap, elevens vårdnadshavare skall få tillfälle att muntligen yttra sig inför styrelsen för utbildningen.
   Innan beslut om avstängning eller förvisning fattas i fråga om en elev som inte har fyllt 18 år, skall styrelsen för utbildningen samråda med den kommunala nämnd som har hand om sociala frågor för eleven.
   Styrelsen för utbildningen får förordna att beslut om avstängning eller förvisning skall gälla med omedelbar verkan.

7 kap. Betyg m.m.

1 § Betyg skall sättas på varje avslutad kurs. Betyg skall dock inte sättas på verksamhetsträning.
   Betyg skall sättas i enlighet med bestämmelserna i 7 kap. 1 § första stycket och 2-5 §§ gymnasieförordningen (1992:394), om en elev läst en kurs enligt gymnasieskolans kursplan. Förordning (2001:744).

2 § Som betyg skall någon av beteckningarna Godkänt (G) och Väl godkänt (VG) användas. För den elev som inte uppnår betyget Godkänt utfärdas ett intyg om att eleven har deltagit i kursen. Förordning (2007:54).

3 § Betyg skall sättas av läraren. Om ett betyg beror av två eller flera lärares bedömning och lärarna inte kan enas, skall betyget sättas av rektorn.

4 § Det skall finnas betygskriterier för alla kurser som får finnas i gymnasiesärskolan. Statens skolverk får meddela föreskrifter om betygskriterier för andra kurser än lokala kurser. Styrelsen för utbildningen fastställer betygskriterier för lokala kurser. Vid betygssättningen skall läraren använda dessa betygskriterier.
   Betygskriterierna skall precisera vilka kunskaper enligt kursplanen som krävs för att få betyget Godkänt respektive Väl godkänt. Förordning (2007:54).

5 § En elevs betyg skall antecknas i en betygskatalog. Detsamma gäller uppgift i ett intyg om att eleven har deltagit i en kurs. Betygen och intygen skall finnas samlade för varje elev. Betygskatalogen skall utgöra den officiella dokumentationen över de betyg som har satts och de intyg som har utfärdats. Rektorn ansvarar för förandet av betygskatalogen.
   Rektorn skall se till att eleverna informeras om rätten att få ett utdrag ur betygskatalogen i form av ett samlat betygsdokument.

6 § Om en elev övergår till en annan gymnasiesärskola eller avbryter studierna skall skolan utfärda ett samlat betygsdokument som innehåller de betyg och intyg som eleven redan har fått. När en elev övergår till en annan gymnasiesärskola skall läraren lämna skriftlig information till den nya skolan om de kurser eleven påbörjat men inte slutfört.

Slutbetyg

7 § Slutbetyget utgör en sammanställning av betygen och intygen i samtliga kurser som eleven har slutfört.
   Slutbetyget skall innehålla uppgifter om det program som utbildningen avser.
   Om en elev har fått betyg på en lokal kurs skall kursens innehåll och omfattning framgå av slutbetyget.

8 § Elever skall få slutbetyg när de har gått igenom ett program.
   En elev som inom ett individuellt program endast fått verksamhetsträning skall dock få ett intyg om avslutad utbildning. Förordning (1995:408).

9 § Rektorn utfärdar slutbetyg och intyg om avslutad utbildning.
   Anteckning om att slutbetyg har utfärdats skall göras i betygskatalogen. Förordning (1995:408).

Rättelse av betyg

10 § I 26 § förvaltningslagen (1986:223) föreskrivs om rättelse av skrivfel och liknande. Rektorn får besluta om rättelse av betyg och intyg. Avser rättelsen en handling som har lämnats ut till eleven skall en ny sådan handling utfärdas och en anteckning om detta göras i betygskatalogen.

8 kap. Särskilda stödinsatser

Stödundervisning

1 § För elever som har behov av extra stöd i skolarbetet under en begränsad tid skall stödundervisning anordnas.
   Genom stödundervisning kan också elevskyddsombud få ersättning för undervisningspass som de gått miste om på grund av sina uppdrag, om detta behövs.
   För elever som behöver särskilt stöd får specialundervisning anordnas.

Åtgärdsprogram

1 a § Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder, skall rektorn se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, skall rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet skall det framgå vilka behoven är, hur de skall tillgodoses samt hur åtgärderna skall följas upp och utvärderas.
   Eleven och, om eleven inte fyllt 18 år och inte heller ingått äktenskap, elevens vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. Förordning (2006:204).

Särskild undervisning

2 § För sådana elever i gymnasiesärskolan som på grund av sjukdom eller liknande skäl inte kan delta i vanligt skolarbete skall särskild undervisning anordnas på sjukhus eller motsvarande, i elevens hem eller på någon annan lämplig plats.

3 § Särskild undervisning skall så långt det är möjligt motsvara den undervisning som eleven inte kan delta i.

4 § har upphävts genom förordning (1997:607).

9 kap. Överklagande

1 § I 22 a § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om överklagande hos allmän förvaltningsdomstol. Andra beslut än beslut om avstängning och förvisning av en elev enligt 6 kap. 7 § samt beslut om interimistisk avstängning enligt 6 kap. 7 § får dock inte överklagas.
   I 10 kap. kommunallagen (1991:900) finns bestämmelser om laglighetsprövning. Förordning (1998:1209).

2 § har upphävts genom förordning (1998:1209).

Bilaga 1

   Nationella program i gymnasiesärskolan Estetiska programmet Fordonsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Hantverksprogrammet Hotell- och restaurangprogrammet Industriprogrammet Medieprogrammet Naturbruksprogrammet Förordning (1995:1056).

Bilaga 2

Timplaner

Undervisningstid i timmar om 60 minuter för de fyraåriga nationella och specialutformade programmen

                                Estetiska       Övriga
programmet program
   Ämnen:
Svenska eller svenska           200             200
som andraspråk
Engelska 110 110
Matematik 150 150
Samhällskunskap
Religionskunskap 170 170
Naturkunskap
Idrott och hälsa 280 280
Estetisk verksamhet 70 70
Yrkesämnen 2 200
Estetiska ämnen 2 200
Individuella val 290 290
Lokalt tillägg 130 130
Totalt 3 600 3 600
Förordning (1995:1056).

Bilaga 3

Timplan

Undervisningstid i timmar om 60 minuter för yrkesträning inom individuellt program

   Ämnen:
Svenska                         200
Matematik 150
Samhällsorientering 170
Idrott och hälsa 280
Estetisk verksamhet 70
Yrkesträning och praktik 2 730
Totalt 3 600

Övergångsregler

Övergångsbestämmelser

1994:741
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1994 och skall tillämpas på undervisning på program.
2. Överklagande av beslut enligt 9 kap. 1 eller 2 § som meddelats före den 1 oktober 1994 skall ske till kammarrätten.
1999:1034
Denna förordning träder i kraft den 2 januari 2000 och skall tillämpas på undervisning som sker efter den 1 juli 2000.
2007:54
Denna förordning träder i kraft den 1 april 2007. De nya betygsbenämningarna skall tillämpas på betyg som sätts efter den 1 juli 2007.
SFS 1994:741

Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser

Utfärdad:
1994-06-09

Upphävandedatum:
2011-02-01

Först inlagd:
1994-06-22

Senast ändrad:
2011-01-05

Uppdaterad:
t.o.m. SFS 2007:54