Notisum adress Notisum/Rättsnätet logo
SFS 1989:185
Källa: Regeringskansliets
rättsdatabaser

Utfärdad:
1989-05-03

Uppdaterad:
t.o.m. SFS 2011:747
Lag (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ

Månadsarvode

1 § Arvoden för vissa uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ ska betalas enligt följande:

Organ/befattning                        Månadsarvode i procent av
arvode som riksdagsledamot

1. Sveriges riksbank
Fullmäktiges ordförande:                27,5
Fullmäktiges vice ordförande: 23
Annan fullmäktig: 14
Suppleant för fullmäktig: 3,5
2. Riksdagsstyrelsen
Vald ledamot i riksdagsstyrelsen:       15
Företrädaren för en partigrupp utan
vald ledamot i riksdagsstyrelsen: 15
3. Riksrevisionens parlamentariska råd
Ordförande:                             10
Vice ordförande: 7,5
Ledamot som inte är ordförande
eller vice ordförande: 2
4. Nordiska rådets svenska delegation
Ordförande:                             4
Ledamot av arbetsutskottet som inte
är ordförande i delegationen: 1
5. Riksdagens överklagandenämnd
Ordförande:                             4
Annan ledamot: 1
6. Valprövningsnämnden
Ordförande:                             9,5
Ersättare för ordförande: 7,5
7. Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond
Ordförande:                             11,5
Vice ordförande: 8
Annan ledamot och suppleant: 5
8. EU-nämnden
Ordförande:                             20
Vice ordförande: 15
Lag (2010:1418).

Sammanträdesarvode

2 § För fullgörande av uppdrag som anges i 1 § samt som tjänstgörande ledamot, suppleant och tillfällig ersättare i EU-nämnden betalas särskilt arvode för sammanträdesdag som infaller en måndag, en fredag eller under plenifria perioder (sammanträdesarvode). Sammanträdesarvode betalas dock inte till
a) vald ledamot och företrädare för partigrupp utan vald ledamot i riksdagsstyrelsen eller
b) ordförande och vice ordförande i EU-nämnden.

   
Sammanträdesarvode betalas även till
1. ledamot och tjänstgörande ersättare i ledamotsrådet,
2. tjänstgörande suppleant och tjänstgörande ersättare för företrädare för partigrupp utan vald ledamot i riksdagsstyrelsen,
3. ledamot och suppleant i Valprövningsnämnden,
4. suppleant i Nordiska rådets svenska delegations arbetsutskott,
5. suppleant i Riksdagens överklagandenämnd,
6. ledamot och suppleant i Utrikesnämnden för sammanträde som är förlagt till period då riksdagen har plenifri tid,
7. riksdagsledamot vid deltagande på uppdrag av riksdagen i Nordiska rådets verksamhet i den mån motsvarande ersättning inte betalas från Nordiska rådet,
8. riksdagsledamot vid deltagande på uppdrag av riksdagen i Europarådets verksamhet i den mån motsvarande ersättning inte betalas från Europarådet samt
9. riksdagsledamot vid deltagande på uppdrag av riksdagen i den parlamentariska församlingens verksamhet i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa i den mån motsvarande ersättning inte betalas från den parlamentariska församlingen.

   
Arvodesbeloppen fastställs av riksdagsstyrelsen.
   
Till suppleant som deltar i sammanträde utan att delta i beslut betalas sammanträdesarvode endast om respektive organ beslutar det. Lag (2011:747).

3 § För inrikes resor som företas för fullgörande av uppdrag som uppräknas i 1 eller 2 § lämnas resekostnadsersättningar och traktamente
   – för riksdagsledamöter enligt regler i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter efter samordning med den resekostnads- och traktamentsersättning som i övrigt lämnas från Riksdagsförvaltningen,
   – för ledamöter i Riksrevisionens parlamentariska råd enligt bestämmelser i lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen,
   – för fullmäktige och suppleanter för fullmäktige i Riksbanken som inte är riksdagsledamöter enligt de bestämmelser om sådana förmåner som enligt kollektivavtalet gäller för anställda inom Riksbanken,
   
– för övriga uppdragstagare enligt samma bestämmelser som för arbetstagare vid Riksdagsförvaltningen.
   
För utrikes resor gäller vad Riksdagsförvaltningen meddelar i tillämpningsföreskrifter. Lag (2011:747).

Ersättning för inkomstförlust

4 § Den som inte är ledamot av riksdagen och fullgör ett uppdrag som avses i 1 eller 2 § har rätt till ersättning för inkomstförlust enligt vad som sägs i andra eller tredje stycket. Sådan ersättning betalas utöver ersättning enligt 1 och 2 §§.
   Den som på grund av sitt uppdrag går miste om avlöningsförmåner har rätt till ersättning med motsvarande belopp.
   
Den som på grund av sitt uppdrag går miste om inkomster som egenföretagare har rätt till ersättning med högst det belopp per sammanträdesdag som motsvarar den sjukpenninggrundande inkomst, delad med 365, som är fastställd för egenföretagaren enligt 25 och 26 kap. socialförsäkringsbalken. Lag (2010:1243).

Övergångsregler

Övergångsbestämmelser

1989:185
Denna lag träder i kraft den 1 maj 1989. Den skall dock tillämpas fr. o. m. den 1 januari 1989.
Genom lagen upphävs lagen (1987:576) om arvoden m. m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ.
Arvoden för vissa uppdrag inom riksgäldskontoret skall övergångsvis utgå under perioden den 1 januari 1989 -- den 30 juni 1989 enligt följande:
Riksgäldskontoret
Fullmäktig: 1 200 kronor för månad.
Fullmäktiges ordförande: 1 200 kronor för månad utöver fullmäktigearvodet.
Ledamot av arbetsutskottet som inte är ordförande eller riksgäldsdirektör: 700 kronor för månad utöver fullmäktigearvodet.
Suppleant för fullmäktig: 275 kronor för månad.
Sammanträdesarvode för fullgörande av angivna uppdrag skall bestämmas med tillämpning av 2 §.
1995:1512
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. Den skall dock tillämpas fr.o.m. den 1 oktober 1995.
2000:548
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000. Bestämmelsen i 1 § 1 i sin nya lydelse tillämpas för tid från och med den 1 januari 1999. Bestämmelsen i 4 § tillämpas för tid från och med den 1 januari 2000.
2003:184
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003.
2. Bestämmelserna om sammanträdesarvode i 2 § i sin nya lydelse skall även för tid dessförinnan tillämpas för ledamöter och suppleanter i styrelsen i Riksrevisionen.
3. Bestämmelsen i 2 § 9 skall tillämpas för tid från och med den 15 oktober 2002. Lag (2003:354).