Författningen har upphävts / ska upphävas 1999-01-01 genom SFS 1998:940

1 § Statens kostnader för prövning och tillsyn av sådan täktverksamhet, för vilken det krävs tillstånd enligt 18 § naturvårdslagen (1964:822) eller vartill tillstånd i stället lämnas enligt vattenlagen (1983:291), skall täckas genom avgifter.
   Första stycket gäller inte torvtäkter eller täkter för vilka tillstånd lämnas enligt lagen (1966:314) om kontinentalsockeln eller enligt lagen (1966:319) om rätt till sand, grus- och stentäkt inom vissa allmänna vattenområden.
   Avgifterna skall betalas till staten av den som är innehavare av tillståndet till täkten.

2 § För en täkt vartill tillstånd har meddelats före den 1 juli 1984 skall betalas en täktavgift med ett engångsbelopp som motsvarar 570 kronor för varje helt år, dock högst tio år, som tillståndet gäller efter den 1 juli 1984.
   Återstår mer än fyra år av tillståndstiden får beslutas att avgiften skall fördelas på två betalningstillfällen.

3 § Avslutas en täktverksamhet före tillståndstidens utgång skall den del av täktavgiften enligt 2 § som har erlagts för återstående tillståndstid betalas tillbaka. Återstående tillståndstid räknas från och med kalenderåret efter det år slutbesiktning av täkten har skett.

4 § När tillstånd till en täkt meddelas skall täktavgift betalas med ett belopp som motsvarar
1. fyra öre per ton tillståndsgivet material vid täkt av kalksten för cementtillverkning eller annat industriellt bruk, för jordbruksändamål eller för kalkning av mark och vatten,
2. tjugosex öre per ton tillståndsgivet material vid annan täktverksamhet.
   Beslut får meddelas om fördelning av avgiften på två eller flera betalningstillfällen. Förordning (1989:326).

5 § Täktavgift enligt 4 § får omprövas, om det har mött praktiska hinder att under tillståndstiden utvinna så stor volym material som tillståndet avser och avvikelsen är väsentlig.

6 § Beslut om täktavgift meddelas av länsstyrelsen eller, om det är fråga om avgift vid nytt tillstånd enligt vattenlagen (1983:291) till täkt i vattenområde, av vattendomstolen.

7 § Täktavgiften får bestämmas till ett lägre belopp än det som anges i 2 § första stycket eller 4 § första stycket, om det finns särskilda skäl.
   Har en täktavgift fördelats på två eller flera betalningstillfällen, skall ränta enligt vad som föreskrivs i fråga om statens utlåningsränta betalas på de delbelopp för vilka betalningsuppskov har medgivits.

8 § Länsstyrelsens och vattendomstolens beslut om täktavgifter får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
   Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
   Länsstyrelsens avgiftsbeslut enligt denna förordning får verkställas enligt utsökningsbalken. Förordning (1995:289).

9 § Föreskrifter för verkställigheten av denna förordning meddelas av statens naturvårdsverk.

Övergångsregler

Övergångsbestämmelser

1984:381
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1984.
Bestämmelserna om avgift enligt 4 § gäller inte när tillstånd meddelas på grund av en ansökan som har anhängiggjorts före utgången av oktober 1983. För sådana täkter skall i stället bestämmas avgift enligt 2 § för den tid tillståndet gäller, dock högst tio år.
1995:289
Denna förordning träder i kraft den 1 maj 1995. Beslut som har meddelats före ikraftträdandet överklagas enligt äldre bestämmelser.
SFS 1984:381

Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser

Utfärdad:
1984-05-17

Upphävandedatum:
1999-01-01

Uppdaterad:
t.o.m. SFS 1995:289