Författningen har upphävts / ska upphävas 2006-07-01 genom SFS 2006:263

Inledande bestämmelser

1 § Med transport förstås i denna lag förflyttning av farligt gods med transportmedel samt sådan lastning, lossning, förvaring och annan hantering av det farliga godset som utgör ett led i förflyttningen.
   Som transport anses dock inte förflyttning som sker endast inom ett område där tillverkning, lagring eller förbrukning av farligt gods äger rum.

2 § Med farligt gods förstås i denna lag gods som består av eller innehåller
explosiva ämnen och föremål,
gaser,
brandfarliga vätskor,
brandfarliga fasta ämnen,
självantändande ämnen,
ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten,
oxiderande ämnen,
organiska peroxider,
giftiga ämnen,
smittförande ämnen,
radioaktiva ämnen,
frätande ämnen samt
övriga farliga ämnen och föremål som regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, särskilt föreskriver
och som vid transport kan medföra skador på människor, djur, egendom eller i miljön eller påverka transportmedlets säkra framförande. Lag (1999:334).

3 § Med transportmedel förstås i denna lag
1. varje slag av fordon som används för transport på väg eller i terräng,
2. järnvägsvagnar och andra spårbundna fordon,
3. luftfartyg samt
4. fartyg i den utsträckning som det i dem transporteras gods i förpackad form, i containrar, flyttbara tankar eller transportmedel enligt punkt 1 och 2.

3 a § Har upphävts genom lag (2002:373).

4 § I fråga om transport med svenska fartyg eller svenska luftfartyg gäller denna lag även utom riket om inte detta strider mot främmande lag som är tillämplig.
   I fråga om örlogsfartyg och militära luftfartyg gäller denna lag endast såvitt regeringen förordnar därom.
   I fråga om radioaktiva ämnen gäller denna lag endast i den mån den är förenlig med lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet respektive strålskyddslagen (1988:220) och med stöd av dessa lagar meddelade föreskrifter eller villkor. Lag (1999:334).

5 § Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer bemyndigas att meddela föreskrifter om vilka ämnen och föremål som skall anses utgöra farligt gods enligt 2 § med hänsyn till transportmedel, godsmängd eller andra transportförhållanden. Lag (1999:334).

6 § Regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter om eller för särskilt fall besluta om undantag från lagens tillämpning på
1. transporter med utländska fartyg och luftfartyg,
2. försvarsmaktens transporter,
3. vissa transporter eller vissa slag av transporter i övrigt.
   Regeringen får överlåta åt myndighet att meddela föreskrifter om eller för särskilt fall besluta om undantag enligt första stycket 2 och 3.

Säkerhetsbestämmelser

7 § Transport får ske endast på de villkor och under de förutsättningar som anges i denna lag eller med stöd av lagen meddelade föreskrifter.

8 § Vid transport skall de åtgärder vidtas och den försiktighet iakttas som fordras för att hindra eller motverka, att det farliga godset orsakar skador på människor, djur, egendom och i miljön. Transportmedel och andra transportanordningar skall vara av sådan beskaffenhet att de står emot påkänningarna vid transport.

9 § Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer bemyndigas att meddela föreskrifter om klassificering av farligt gods, om transportmedel och andra transportanordningar, märkning, uppgiftsplikt, säkerhetsutrustning, lastning, lossning, förvaring och annan hantering av farligt gods samt om försiktighetsmått och åtgärder i övrigt, allt i den utsträckning som krävs för transportsäkerhetssynpunkt.
   Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer bemyndigas att föreskriva att transportmedel och andra transportanordningar får användas vid transport endast om de är provade och godkända.

10 § Om det är av särskild betydelse från transportsäkerhetssynpunkt får regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer förbjuda vissa slag av transporter eller föreskriva att vissa slag av transporter får ske endast efter tillstånd eller förhandsanmälan.

Säkerhetsrådgivare m.m.

10 a § Den som bedriver verksamhet där det ingår att utföra transporter enligt denna lag skall ha en eller flera säkerhetsrådgivare. Detsamma gäller den som till någon annan lämnar farligt gods för transport eller som för egen räkning transporterar sådant gods. Lag (2002:373).

10 b § Säkerhetsrådgivaren har till uppgift att verka för att olyckor i samband med transporterna förebyggs. Om en olycka som inneburit sådana skador som anges i 8 § eller ett tillbud som inneburit en allvarlig risk för en sådan olycka inträffat, skall säkerhetsrådgivaren upprätta och överlämna en rapport till ledningen för verksamheten. Ledningen skall lämna upplysningar om händelsen i den omfattning och till den myndighet som regeringen föreskriver.
   Säkerhetsrådgivaren skall ha den kompetens som är nödvändig för uppgifterna. Lag (1999:334).

10 c § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om krav på kompetens hos och uppgifter för säkerhetsrådgivare.
   Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från bestämmelserna i 10 a §. Lag (1999:334).

Tillsyn

11 § Tillsynen över efterlevnaden av denna lag och de föreskrifter som meddelats med stöd av lagen skall utövas av myndighet som regeringen bestämmer.

12 § För tillsynen enligt denna lag äger tillsynsmyndighet tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen, som används i samband med transport, eller till transportmedel och transportanordningar. Myndigheten har rätt att få de upplysningar, handlingar och prov som behövs för tillsynen. För uttagna prov utgår inte någon ersättning.
   Det åligger polismyndigheterna att lämna den handräckning som behövs för tillsynen.

13 § Tillsynsmyndighet får meddela de förelägganden eller förbud som uppenbart behövs för att denna lag eller de föreskrifter som meddelats med stöd av lagen skall efterlevas.
   I beslut om förelägganden eller förbud kan tillsynsmyndigheten utsätta vite.
   Underlåter någon att vidta en förelagd åtgärd, får tillsynsmyndigheten förordna om rättelse på den försumliges bekostnad.

14 § Regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter om skyldighet för polismän att hindra fortsatt transport om transporten strider mot denna lag eller med stöd av lagen meddelade föreskrifter och fortsatt transport inte kan ske utan påtaglig risk för skada.

Avgifter

15 § Regeringen bemyndigas att föreskriva om avgifter för myndighets verksamhet enligt denna lag.

Ansvar, förundersökning och sekretess

16 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot
1. föreskrifter som meddelats med stöd av 9 eller 10 §,
2. förelägganden eller förbud som meddelats med stöd av 13 §, dock inte om föreläggandet eller förbudet omfattas av ett vitesföreläggande, döms till böter eller fängelse i högst ett år.
   Är brott som sägs i första stycket med hänsyn till risken för skador på liv eller egendom eller i miljön och övriga omständigheter att anse som ringa döms till penningböter.
   Ansvar enligt första eller andra stycket inträder inte om ansvar för gärningen kan ådömas enligt brottsbalken eller 29 kap. 1 eller 2 § miljöbalken. Lag (1999:334).

16 a § Vid förundersökning rörande brott som anges i 16 § första eller andra stycket får åklagare eller polismyndighet som leder undersökningen begära hjälp av Tullverket samt ge en tulltjänsteman i uppdrag att genomföra en viss åtgärd under förundersökningen, om det är lämpligt med hänsyn till omständigheterna.
   Om det finns anledning att anta att brott enligt första stycket har förövats, har en tulltjänsteman samma befogenhet som tillkommer polisman att hålla förhör och vidta andra åtgärder enligt 23 kap. 3 § fjärde stycket rättegångsbalken.
   En tulltjänsteman får företa tvångsåtgärder vid brott mot denna lag i samma utsträckning som gäller för polisman enligt 23 kap. 8 § samt 24 och 26--28 kap. rättegångsbalken. Lag (1999:411).

17 § Den som har tagit befattning med ett ärende som avses i denna lag får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han därvid har erfarit om någons affärs- eller driftförhållanden.
   I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).

Övergångsregler

Övergångsbestämmelser

1999:333
Denna lag träder i kraft, i fråga om 10 a och 10 b §§ den 1 januari 2000, och i övrigt den 1 juli 1999.
SFS 1982:821

Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser

Utfärdad:
1982-08-26

Upphävandedatum:
2006-07-01

Uppdaterad:
t.o.m. SFS 2002:373