Författningen har upphävts / ska upphävas 1995-07-01 genom SFS 1994:1809

Allmänna bestämmelser

1 § En värnpliktig skall efter ansökan få tillstånd att göra vapenfri tjänst i stället för värnpliktstjänstgöring, om han kan antas ha en sådan allvarlig personlig övertygelse rörande bruk av vapen mot annan som är oförenlig med värnpliktstjänstgöringen.
   En värnpliktig som har fått tillstånd till vapenfri tjänst kallas vapenfri tjänstepliktig. Lag (1991:719).
   1a § En ansökan om tillstånd till vapenfri tjänst skall vara skriftlig och innehålla en försäkran av sökanden att han har en sådan inställning till bruk av vapen som avses i 1 §. Ansökningen skall också innehålla uppgifter till ledning för uttagning till tjänstgöring enligt 4 §. Lag (1991:719).
   1b § En ansökan som görs inom sex månader från det att sökanden har genomgått inskrivningsprövning som värnpliktig skall bifallas utan ytterligare utredning, om det inte finns särskilda skäl att närmare pröva sökandens inställning till bruk av vapen mot annan.
   Om sökanden har skrivits in som värnpliktig utan att ha inställt sig för inskrivningsprövning, skall vad som sägs i första stycket gälla om ansökningen görs inom sex månader efter det att sökanden har fått del av inskrivningsnämndens beslut om inskrivning. Lag (1991:719).
   1c § En ansökan som görs senare än vad som anges i 1 b § skall, utöver vad som följer av 1 a §, innehålla en redogörelse för de förhållanden som sökanden vill åberopa till stöd för sitt påstående att han har en sådan inställning till bruk av vapen som avses i 1 §. Lag (1991:719).
   1d § En ansökan om vapenfri tjänst får inte avslås utan att sökanden fått möjlighet att lämna uppgifter muntligt i ärendet. Lag (1991:719).

2 § Vapenfri tjänstepliktig skall fullgöra tjänst i verksamhet, som är betydelsefull för samhället under beredskap och krig. Tjänsten skall fullgöras hos någon statlig eller kommunal myndighet, hos någon myndighet hos ett landsting eller hos bolag, förening eller stiftelse som regeringen bestämmer.
   Det får överlämnas till ett bolag, en förening eller en stiftelse som avses i första stycket att fatta beslut i fråga om förmåner och ledighet för vapenfria tjänstepliktiga som fullgör vapenfri tjänst hos bolaget, föreningen eller stiftelsen. Lag (1993:1279).

3 § Vapenfri tjänstepliktig får icke övas i bruk av vapen eller åläggas bära vapen eller ammunition.
   Söker den som fullgör värnpliktstjänstgöring tillstånd att fullgöra vapenfri tjänst och har han icke tidigare gjort sådan ansökan, äger bestämmelsen i första stycket tillämpning på honom till dess ansökningen avgjorts slutligt. Lämnas ansökningen utan bifall, skall tjänstgöring under den tid då bestämmelsen varit tillämplig på den värnpliktige icke tillgodoräknas honom som fullgjord värnpliktstjänstgöring.
   Andra stycket skall ha motsvarande tillämpning på den som tidigare har ansökt om tillstånd att fullgöra vapenfri tjänst, om ansökningen har avgjorts slutligt före den 1 juli 1978 eller om han har avslutat grundutbildning efter det att den tidigare ansökningen lämnats utan bifall. Lag (1978:524).

4 § Vapenfri tjänstepliktig som avses i 2 § första stycket skall uttagas för den tjänstgöring för vilken han kan anses bäst lämpad. I den mån det kan ske skall hänsyn tagas till den tjänstepliktiges önskemål. Vapenfri tjänstepliktig får icke åläggas att tjänstgöra inom försvarsmakten, om han icke förklarat sig villig därtill.
   Vapenfristyrelsen beslutar om uttagning enligt första stycket. Styrelsen har också tillsyn över vapenfria tjänstepliktigas utbildning och tjänstgöring. Lag (1989:277).

Tjänstgöringstid m.m.

5 § Vapenfria tjänstepliktiga är skyldiga att fullgöra grundutbildning och repetitionsutbildning. Grundutbildningen skall vara högst 320 dagar. Repetitionsutbildningen skall omfatta högst fem övningar om vardera högst 30 dagar eller, i fråga om särskilda befattningar enligt regeringens bestämmande, högst 40 dagar. Den sammanlagda utbildningstiden skall vara högst 380 dagar.
   Inkallas värnpliktiga med stöd av 27 § 2 mom. eller 28 § 1 mom. värnpliktslagen (1941:967), får även vapenfri tjänstepliktig kallas till tjänstgöring. Tjänstgöringstiden får icke överstiga etthundraåttio dagar, om tjänstgöringen föranleds av inkallelse av värnpliktiga med stöd av 27 § 2 mom. värnpliktslagen.
   Om tillgodoräkning av fullgjord värnpliktstjänstgöring vid beräkning av tiden för tjänstgöring enligt denna lag och av fullgjord vapenfri tjänst vid beräkning av tiden för värnpliktstjänstgöring meddelar regeringen bestämmelser. Lag (1994:1608).

6 § Vapenfristyrelsen bestämmer när vapenfri tjänstepliktig skall tjänstgöra. Styrelsen får överlåta denna uppgift på annan statlig myndighet i fråga om tjänstgöring där. Lag (1989:277).

7 § Som tjänstgöringstid tillgodoräknas tid under vilken vapenfri tjänstepliktig varit frånvarande från tjänstgöring till följd av sjukdom eller skada vartill tjänstgöringen kan antagas ha varit orsak.
   Regeringen äger bestämma, att tid för frånvaro från tjänstgöring av annan anledning än som avses i första stycket får tillgodoräknas som tjänstgöringstid. Lag (1975:556).

7 a § Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får medge att vapenfri tjänstepliktig, som har tjänstgjort i biståndsarbete utomlands, skall tillgodoräkna den tjänstgöringen som fullgjord del av grundutbildning enligt denna lag. Lag (1981:418).

8 § Vapenfri tjänstepliktig skall efterkomma kallelse till tjänstgöring. Är han av laga förfall hindrad att inställa sig, skall han så snart det kan ske anmäla förfallet till den som utfärdat kallelsen.
   Vapenfri tjänstepliktig skall ställa sig till efterrättelse de tjänstgöringsföreskrifter som meddelas av vapenfristyrelsen eller myndighet hos vilken han tjänstgör. Lag (1989:277).

8 a § En vapenfri tjänstepliktig har rätt till samma förmåner i samband med tjänstgöring som enligt 33 § första stycket värnpliktslagen (1941:967) tillkommer värnpliktiga i samband med värnpliktstjänstgöring.
   Bestämmelser om rätt till ersättning för skada eller sjukdom som den vapenfrie tjänstepliktige ådrar sig under tjänstgöring finns i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd och lagen (1977:266) om statlig ersättning vid ideell skada m. m. Lag (1991:1491).

9 § Ändras vapenfri tjänstepliktigs postadress skall han genast vidtaga sådan åtgärd att postförsändelse från vapenfristyrelsen eller myndighet hos vilken han tjänstgör kan komma honom till handa utan dröjsmål.
   Vapenfri tjänstepliktig skall utkvittera postförsändelse från vapenfristyrelsen eller myndighet hos vilken han tjänstgör, ta del av försändelsens innehåll samt på anmodan lämna myndigheten de upplysningar som fordras om personliga förhållanden av betydelse för hans tjänstgöring. Lag (1989:277).

Prövning av tillståndsärende m.m.

10 § Ansökan om tillstånd att fullgöra vapenfri tjänst prövas av vapenfristyrelsen. Lag (1989:277).

11 § har upphävts genom lag (1989:277).

12 § har upphävts genom lag (1989:277).

13 § Ett beslut om tillstånd till vapenfri tjänst får upphävas endast om den tjänstepliktige ansöker om det och det föreligger särskilda skäl. En sådan ansökan prövas av värnpliktsverket. Lag (1991:719).

Ansvarsbestämmelser m.m.

14 § Vapenfri tjänstepliktig, som olovligen avviker eller uteblir från tjänstgöringsstället, dömes till böter eller fängelse i högst sex månader.
   Begås brott som avses i första stycket under höjd beredskap, döms till böter eller fängelse i högst två år. Lag (1992:1405.

15 § Vapenfri tjänstepliktig, som under tjänsteutövning är så påverkad av alkoholhaltiga drycker eller annat berusningsmedel, att hans förmåga att fullgöra tjänsten måste antagas vara nedsatt, dömes till böter eller fängelse i högst ett år.

16 § Vapenfri tjänstepliktig, som av försummelse, oförstånd eller oskicklighet åsidosätter vad som åligger honom enligt reglemente, instruktion eller annan allmän bestämmelse, särskild föreskrift eller tjänstens beskaffenhet, dömes, om ej gärningen är särskilt belagd med straff, till böter.
   Är brottet grovt, dömes till fängelse i högst ett år.

17 § Vapenfri tjänstepliktig, som utan laga förfall underlåter att fullgöra skyldighet enligt 9 §, döms till penningböter.
   Lämnar han vid fullgörande av sådan skyldighet uppsåtligen eller av grov oaktsamhet oriktig uppgift, dömes till böter eller fängelse i högst sex månader. Lag (1991:292).

18 § Begår vapenfri tjänstepliktig brott som avses i 14 -- 16 §§ och är brottet att anse som ringa, kan han i stället för straff meddelas tillrättavisning i form av varning,
åläggande för visst antal gånger, högst fyra, eller för viss bestämd tid, högst sju dagar, att utom vanlig ordning utföra handräckningsarbete eller annan särskild uppgift (extratjänst),
förbud att under viss bestämd tid, högst sju dagar, på fritid vistas utom förläggningsområde eller, om han icke är förlagd inom sådant område, utom bostaden (utegångsförbud).

19 § Befogenhet att meddela vapenfri tjänstepliktig tillrättavisning tillkommer hos staten eller hos kommun anställd civilförsvars-, räddnings- eller arbetschef i fråga om underställd personal. Med kommuner likställs landsting, kommunalförbund, kyrkliga kommuner och allmänna försäkringskassor.
   Innan någon meddelar tillrättavisning, skall han vid förhör med den felande lämna denne tillfälle att förklara sig. Lag (1992:1405).

20 § Vapenfri tjänstepliktig, som meddelats tillrättavisning, får begära omprövning av tillrättavisningen. Om han tjänstgör hos statlig myndighet, skall omprövning begäras hos denna och i annat fall hos vapenfristyrelsen.
   Meddelad tillrättavisning skall omedelbart gå i verkställighet.
   Om åtal väckes innan tillrättavisning verkställts till fullo, skall verkställigheten upphöra. Detsamma gäller om tjänstgöringen upphör. Lag (1989:277).

21 § Uteblir vapenfri tjänstepliktig utan anmält laga förfall från tjänstgöring, som ålagts honom, eller avviker han olovligen därifrån, skall han på framställning av myndighet, som kallat honom till tjänstgöring, omedelbart hämtas på egen bekostnad genom polismyndighetens försorg.

21 a § Bestämmelserna i 46 § värnpliktslagen (1941:967) äga motsvarande tillämpning på vapenfri tjänstepliktig och vapenfri tjänst. Lag (1978:524).

Överklagande

22 § Beslut av vapenfristyrelsen enligt denna lag i frågor som rör uttagning, tjänstgöring eller tillstånd till vapenfri tjänst samt beslut av värnpliktsverket enligt 13 § får överklagas hos totalförsvarets tjänstepliktsnämnd.
   Beslut av totalförsvarets tjänstepliktsnämnd får inte överklagas.
   Beslut i ärenden om omprövning av tillrättavisning får inte överklagas. Lag (1991:719).

23 § har upphävts genom lag (1975:556).

Övergångsregler

Övergångsbestämmelser

1989:277
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990, eller vid den tidigare tidpunkt efter den 1 juli 1989 som regeringen bestämmer.
Vad som föreskrivs om överklagande av beslut av vapenfristyrelsen gäller också beslut av nämnden för vapenfriutbildning.
Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om överklagande av vapenfrinämndens beslut.
1992:525
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992. Äldre bestämmelser gäller dock för den som påbörjat tjänstgöringen före lagens ikraftträdande.
1994:1608
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. I fråga om grundutbildning som påbörjats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser. Vapenfristyrelsen får dock avkorta tjänstgöringstiden för den som påbörjat grundutbildning enligt de äldre bestämmelserna, om den vapenfrie tjänstepliktige medger det.
SFS 1966:413

Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser

Utfärdad:
1966-06-03

Upphävandedatum:
1995-07-01

Uppdaterad:
t.o.m. SFS 1993:1608