1 § Lagen (1966:314) om kontinentalsockeln äger utanför territorialgränsen tillämpning inom de havsområden som anges i förordningen (1992:1226) om Sveriges ekonomiska zon. Förordning (1992:1223).

2 § Tillsynen över efterlevnaden av föreskrifter och villkor för tillstånd enligt lagen (1996:314) om kontinentalsockeln utövas av Sveriges geologiska undersökning. Myndigheten ska vid tillsynen samverka med andra myndigheter, vilkas verksamhet berörs av tillståndet.
   Sjöfartsverket, Kustbevakningen och Polismyndigheten ska på begäran av Sveriges geologiska undersökning biträda vid utövningen av tillsynen.
   Denna paragraf gäller inte vid tillsyn enligt 15 c § lagen om kontinentalsockeln. Förordning (2014:1245).

2 a § Tillsynen över efterlevnaden av 15 a § lagen om kontinentalsockeln och villkor som har meddelats med stöd av den paragrafen utövas av Kustbevakningen. Förordning (1996:523).

3 § Tillstånd enligt lagen om kontinentalsockeln fordras ej för fångst av levande organismer.
   Sådant tillstånd fordras ej heller för vetenskaplig undersökning som utföres av svensk vetenskaplig institution, om arbetet kan bedrivas utan förfång för verksamhet som utövas enligt tillstånd. Detsamma gäller i fråga om annan undersökning, som bedrives av svensk fysisk eller juridisk person innanför territorialgränsen, när undersökningen ej avser letning efter salt, olja eller gas eller innefattar sprängning, borrning, inrättande av anläggning eller annat ingrepp i naturen av någon betydelse.
   Undersökning som avses i andra stycket skall anmälas skriftligen till Sveriges geologiska undersökning minst fjorton dagar före arbetets början. Förordning (1982:585).

4 § Tillstånd att utforska kontinentalsockeln eller att utvinna naturtillgångar från denna meddelas av regeringen, om ej annat följer av 5 §.
   Ansökan ska ges in till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) och ska innehålla
1. uppgift om sökandens hemvist och postadress samt, när sökanden är utländskt företag, om filial som sökanden har eller avser att inrätta i Sverige för den tillämnade verksamheten,
2. uppgift om den tillämnade verksamhetens art och omfattning samt om det område och den tid ansökningen avser,
3. arbetsprogram för verksamheten,
4. de uppgifter som behövs för att bedöma hur de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken iakttas,
5. uppgift om de åtgärder sökanden anser nödvändiga för att förebygga vattenförorening och intrång på sjöfart, fiske samt andra allmänna och enskilda intressen,
6. uppgift om sökandens tekniska och ekonomiska förutsättningar för verksamheten,
7. karta, upprättad enligt Sveriges geologiska undersöknings anvisningar, jämte beskrivning över det område som avses med ansökningen,
8. intyg som sökanden vill åberopa för att styrka uppgifter som avses i 3-6.
   Enligt 3 a § lagen (1966:314) om kontinentalsockeln ska en ansökan om tillstånd att genom borrning eller sprängning utforska kontinentalsockeln eller att utvinna naturtillgångar från den innehålla en miljökonsekvensbeskrivning.
   Ansökningshandlingarna ska ges in i minst sex exemplar. Förordning (2007:952).

4 a § Tillstånd enligt 15 a § lagen om kontinentalsockeln meddelas av regeringen.
   Ansökan ska ges in till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) och innehålla
1. uppgift om undervattenskabelns eller rörledningens sträckning på kontinentalsockeln och
2. uppgift om de åtgärder som sökanden anser behövs för att förhindra, begränsa och kontrollera föroreningar från rörledningen. Förordning (2007:952).

5 § Sveriges geologiska undersökning prövar frågor om tillstånd till sand-, grus- eller stentäkt på ett område som i sin helhet är beläget inom allmänt vattenområde i havet, om inte regeringen enligt fjärde stycket ska göra detta. Ansökan ska innehålla de uppgifter som behövs för att bedöma hur de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken följs.
   Enligt 3 a § lagen (1966:314) om kontinentalsockeln ska ansökan innehålla en miljökonsekvensbeskrivning. Ansökningshandlingarna ska ges in i minst sex exemplar. Sveriges geologiska undersökning ska i ett tillståndsärende inhämta yttrande från Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, kommunen och andra berörda myndigheter.
   Ett beslut om tillstånd ska gälla för viss tid, högst tio år, och avse ett visst område. I beslutet ska det anges i vilken omfattning sand, grus eller sten får tas samt de villkor som behövs för att i skälig omfattning tillgodose andra intressen såsom sjöfarten, fisket och naturvården eller som annars föranleds av bestämmelserna i havsrättskonventionen. Beslutet ska också innehålla en upplysning om den prövning av verksamheten som kan krävas enligt någon annan författning.
   Sveriges geologiska undersökning ska ta ut en avgift för tillstånd enligt 4 b § andra stycket lagen om kontinentalsockeln. En avgift behöver dock inte tas ut om företaget är av ringa omfattning eller om det finns något annat särskilt skäl mot att ta ut avgiften. Avgifterna bestäms av Sveriges geologiska undersökning.
   Om en täkt som avses med ansökningen är av större omfattning eller kan medföra betydande skadeverkningar eller om Naturvårdsverket eller Havs- och vattenmyndigheten begär det, ska Sveriges geologiska undersökning med eget yttrande överlämna ärendet till regeringen för prövning. Förordning (2011:653).

6 § Arbete för utforskande av kontintentalsockeln eller utvinning av dess naturtillgångar får icke utföras på sådant sätt att undervattensledningar skadas eller otillbörligt intrång göres på sjöfarten, fisket eller havets biologiska tillgångar.
   Innehavare av tillstånd enligt lagen om kontintentalsockeln är skyldig tåla att kablar eller rörledningar utläggas eller underhållas inom tillståndsområdet, i den mån arbetet sker utan att tillståndshavarens verksamhet otillbörligt hindras.
   Tillståndshavare är vidare skyldig tåla att inom tillståndsområdet bedrives oceanografisk grundforskning eller annan vetenskaplig forskning vars resultat äro avsedda att offentliggöras.

7 § Avgift som avses i 4 b § andra stycket lagen om kontinentalsockeln ska betalas till Sveriges geologiska undersökning. Förordning (2007:952).

8 § Den som underlåter att göra anmälan enligt 3 § tredje stycket dömes till böter.

SFS 1966:315

Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser

Utfärdad:
1966-06-03

Senast ändrad:
2015-07-28

Uppdaterad:
t.o.m. SFS 2014:1245