1 kap. Om utställande av check och om checkens form.

1 § Check skall innehålla:
1) benämningen check, införd i själva texten och uttryck å det språk, varå handlingen är avfattad;
2) ovillkorlig anmodan att betala visst penningbelopp (checksumma);
3) namnet å den, som skall infria checken (trassat, här nedan benämnd trassatbanken);
4) uppgift å den ort, där betalningen skall erläggas;
5) uppgift å dag och ort för checkens utställande; samt
6) underskrift av den, som utställer checken (utställare, trassent).

2 § Handling, vari saknas något av vad check skall enligt 1 § innehålla, vare ågiltig såsom check, där ej annat följer av vad nedan i denna paragraf sägs.
   Är ej ort, där betalningen skall erläggas, särskilt angiven, men har vid trassatbankens namn viss ort blivit utsatt, gälle den såsom betalningsort. Äro flera orter utsatta vid bankens namn, vare checken betalbar å den ort, som är först utsatt.
   Saknas ortsuppgift, som nu är sagd, och är betalningsorten ej heller på annat sätt angiven i checken, vare denna betalbar å den ort, där trassatbanken har sitt huvudkontor.
   Check, vari orten för utställandet ej är nämnd men ort är vid utställarens namn utsatt, skall anses vara där utställd.

3 § Check må ej dragas på annan än bank. Sker det, gälle handlingen ej såsom check.

4 § Utställare av check skall hos trassatbanken äga ett mot checksumman svarande tillgodohavande, varöver han, på grund av uttrycklig överenskommelse eller eljest föreliggande omständigheter, äger förfoga medelst check. Om straff för den, som till annans förfång utan sådan täckning utställer check, stadgas i 74 §.

5 § Check må lyda på betalning:
till viss man, med eller utan uttryckligt angivande av att den är "till order";
till viss man, med tillägg av orden "icke till order" eller motsvarande uttryck; eller
till innehavaren.
   Är check ställd till viss man med tillägg av orden "eller till innehavaren" eller motsvarande uttryck, gälle den såsom betalbar till innehavaren.
   Check, som inte angiver, till vem betalningen skall ske, vare ock betalbar till innehavaren.
   6 § check må lyda å utställarens egen order.
   Den må dragas för tredje mans räkning.
   Den må ej dragas på utställaren själv; dock må check, som ej är betalbar till innehavaren, dragas mellan skilda kontor av samma bank.

7 § Innehåller check bestämmelse om ränta, vare den bestämmelse ogill.

8 § Check må lyda på betalning hos annan bank än trassatbanken, antingen å ort, där trassatbanken driver sin rörelse, eller å annan ort.

9 § Är checksumma utsatt såväl i bokstäver som i siffror, men till olika belopp, gälle den i bokstäver utsatta summan.
   Är checksumma utsatt flera gånger i bokstäver eller flera gånger i siffror, gälle, om beloppen äro olika, checken endast för den minsta summan.

10 § Finnes underskrift å check vara tecknad av person, som icke kan med laga verkan ingå checkförbindelse, eller är underskrift falsk eller tecknad i diktad persons namn eller av annan grund utan verkan emot undertecknaren eller den, å vars vägnar den tecknats, svare övriga checkgäldenärer likväl för sina förbindelser.

11 § Har någon tecknat sitt namn å check såsom ställföreträdare för annan, och ägde han ej behörighet att handla å dennes vägnar, svar e själv för checkförbindelsen men njute, där han infriar checken, samma rätt, som skulle tillkommit den andre. Vad nu sagts gälle och om den, som äger företräda annan men överskridit sin behörighet.

12 § Utställare svare för checkens betalning. Har han gjort förbehåll om att vara fri från dylik ansvarighet, vare det förbehåll utan verkan.

13 § Har check, som utgivits i ofullständigt skick, blivit utfylld på ett sätt, som strider mot träffad överenskommelse, må denna omständighet ej åberopas emot checkinnehavaren, med mindre han vid checkens förvärvande var i ond tro eller förfor med grov vårdslöshet.

2 kap. Om överlåtelse av check (indossament).

14 § Check, som är ställd till viss man, med eller utan uttryckligt angivande av att den gäller "till order", må medelst påskrift överlåtas till annan (indossatarie).
   Check, som är ställd till viss man med tillägg av orden "icke till order" eller motsvarande uttryck, må ej överlåtas i annan form eller med annan verkan än som i allmänhet gäller i fråga om överlåtelse av fordran.
   Check må överlåtas även till utställaren eller till tidigare överlåtare eller till någon, som å checken tecknat borgen. Sådan innehavare äge ånyo överlåta checken.

15 § Överlåtelse skall vara ovillkorlig. Villkor, varav dess giltighet gjorts beroende, vare utan verkan.
   Överlåtelse, som avser en del av checksumman, vare ogill,
   Överlåtelse, som tecknas av trassatbanken, vare jämväl ogill.
   Överlåtelse till innehavaren gälle såsom överlåtelse in blanco.
   Överlåtelse till trassatbanken gälle blott såsom kvitto, utan så är att banken har flera kontor och överlåtelsen skett till annat kontor än det, å vilket checken dragits.

16 § Överlåtelse skall tecknas å själva checken eller å ett därvid häftat blad (allonge). Den skall undertecknas av överlåtaren.
   Överlåtelse vare giltig, även om däri ej är nämnt, till vem checken överlåtes, eller överlåtaren allenast tecknat sitt namn (indossament in blanco). I sistnämnda fall skall överlåtelsen, för att gälla, vara tecknad å checkens baksida eller på vidhäftat blad.

17 § Genom överlåtelse varda alla av checken härflytande rättigheter överflyttade.
   Om överlåtelse tecknats i blanco, äge checkinnehavaren:
1) ifylla den med sitt eller annans namn;
2) teckna ny överlåtelse, in blanco eller till annan person; eller
3) överlåta checken till annan person utan att ifylla överlåtelsen eller teckna ny överlåtelse.

18 § Den, som å check tecknat överlåtelse, vare, såvitt han ej gjort särskilt förbehåll, ansvarig för checkens betalning.
   Han äge förbjuda, att checken ånyo överlåtes; gör han det, vare fri från ansvarigheten emot dem, till vilka överlåtelse därefter sker.

19 § Har någon i händer en check, som enligt 14 § första stycket gäller till order, skall han anses som rätt innehavare av checken, så framt han styrker sin rätt till denna genom en oavbruten följd av överlåtelser, även om den sista är in blanco. Utstrukna överlåtelser varde härvid betraktade såsom ej förefintliga. Följer å en överlåtelse in blanco annan överlåtelse, skall den, som undertecknat den senare, anses hava förvärvat checken genom överlåtelsen in blanco.

20 § Har överlåtelse tecknats å check, som lyder på betalning till innehavaren, svare den, som tecknat överlåtelsen, enligt vad nedan stadgas angående återgångstalan, men checken gälle, oavsett överlåtelsen, såsom betalbar till innehavaren.

21 § Har check för någon förkommit, på vad sätt det vara må; är checken ställd till innehavaren eller styrker den, som fått checken i händer, sin rätt på sätt i 19 § sägs, vare han ej pliktig att lämna checken ifrån sig, med mindre han vid dess förvärvande var i ond tro eller förfor med grov vårdslöshet.

22 § Den, mot vilken talan på grund av check göres gällande, äge ej mot innehavaren framställa invändningar, som grundas på den förres särskilda förhållande till utställaren eller till föregående checkinnehavare, med mindre innehavaren vid checkens förvärvande uppsåtligen handlat till gäldenärens förfång.

23 § Innehåller överlåtelse orden "valuta till indrivning", "till inkasso" eller annat uttryck, som angiver, att överlåtelsen endast innefattar ett uppdrag (prokuraindossament), äge innehavaren av checken att göra gällande alla av denna härflytande rättigheter men icke att överlåta den annorledes än medelst ny prokuraöverlåtelse.
   Checkgäldenär äge, i fall som nu sagts, ej mot checkinnehavaren framställa andra invändningar än dem han kunnat gör gällande mot överlåtaren.
   Uppdrag, som innefattas i prokuraöverlåtelse, vare ej förfallet, om överlåtaren dör eller förlorar förmågan att med laga verkan företaga rättshandling.

24 § Överlåtelse, som tecknas efter det protest eller därmed likställt bestyrkande äga rum eller efter utgången av den för checkens uppvisande till betalning bestämda tid, äge ej annan verkan än som i allmänhet följer av fordrans överlåtande.
   Finnes å checken överlåtelse, som ej är dagtecknad, skall den, såframt ej annat styrkes, anses hava tillkommit, innan protest eller därmed likställt bestyrkande ägt rum eller tiden för checkens uppvisande gått till ända.

3 kap. Om bekräftande av check

25 § Har trassatbank försett check med undertecknad påskrift, som giver anledning till antagande, att checken kommer att av banken betalas ("bekräftas", "certifieras", "noteras", "viseras" eller dylikt), eller har banken anbragt sin blotta firmateckning å checkens framsida, och varder checken uppvisad till betalning inom tid, som är stadgad i 29 §, vare banken pliktig att infria checken.
   Tecknas av trassatbanken påskrift, som innefattar förpliktelse att även efter utgången av den i 29 § stadgade tid infria checken, vare verkan av påskriften dock ej annan än i första stycket sägs.
   Infrias ej checken, äge innehavaren, jämväl där han är utställare, att på grund av checken omedelbart av trassatbanken kräva att utbekomma allt, som skall gäldas jämligt 45 och 46 §§.

4 kap. Om checkborgen (aval)

26 § För betalning av checksumman eller en del därav må säkerhet ställas medelst checkborgen (aval). Sådan borgen må lämnas såväl av checkgäldenär som av tredje man, dock icke av trassatbanken.
   Checkborgen skall tecknas å checken eller ett därvid häftat blad. Sådan borgen uttryckes genom orden "såsom aval" eller annat motsvarande uttryck; den skall undertecknas av borgesmannen. Checkborgen må även lämnas medelst borgesmannens blotta namnteckning å checkens framsida, dock icke av utställaren. Checkborgen skall utvisa, för vem den ingåtts. I brist på uppgift härom skall den anses ingången för utställaren.

27 § Den, som tecknat checkborgen, svare lika med den, för vilken borgen ingåtts.
   Hans utfästelse gälle, ändå att den förbindelse, för vilken han gått i borgen, är ogiltig, dock ej där ogiltigheten härrör av brist i formen.
   Har checkborgesman infriat check, inträde han i den rätt checken medför mot den, för vilken borgen ingåtts, ävensom mot dem, som på grund av checken äro ansvariga i förhållande till denne.

5 kap. Om uppvisande och betalning av check

28 § Check vare betalbar vid uppvisandet. Varje häremot stridande bestämmelse är ogill.
   Check, som uppvisas till betalning före den dag, då den angives vara utställd, vare betalbar å uppvisningsdagen.

29 § Check skall uppvisas till betalning inom tjugu dagar eller, om checken är utställd i något utom Europa beläget land, som ej gränsar till Medelhavet, inom sjuttio dagar.
   Tid, som i första stycket sägs, skall räknas från den dag, som i checken är angiven såsom utställningsdag.

30 § Har check dragits mellan två orter med olika tidräkning, skall vid uppvisningstidens bestämmande checken anses utställd den dag, som enligt betalningsortens tidräkning motsvarar utställningsdagen.

31 § Inlämnas check å avräkningskontor (clearing house), gälle det såsom uppvisande till betalning.

32 § Har utställaren meddelat trassatbanken, att han återkallar checken, är banken icke, med mindre annat följer av 25 §, berättigad att erlägga betalning.
   Trassatbanken äge även efter uppvisningstidens utgång infria checken, så länge den ej blivit återkallad.
   Om straff för den, som före uppvisningstidens utgång utan skälig anledning till checkinnehavarens förfång återkallar check eller förfogar över täckningen, stadgas i 74 §.

33 § Dör utställare av check, eller förlorar han förmågan att med laga verkan företaga rättshandling, inverkar detta ej å checkens giltighet.

34 § Då check infrias, varde, där trassatbanken det äskar, checken utlämnad till banken med därå av innehavaren tecknat kvitto.
   Checkinnehavare må ej vägra att mottaga betalning, som täcker allenast en del av checksumman.
   Sker sådan betalning, skall, om trassatbanken det begär, anteckning därom göras å checken och särskilt kvitto lämnas.

35 § Vid infriande av check, som enligt 14 § första stycket gäller till order, vare trassatbanken pliktig att förvissa sig om att överlåtelserna utgör en behörigen sammanhängande följd, men ej att pröva äktheten av överlåtarnas underskrifter.

36 § Är check ställd att betalas i myntslag, som icke är gångbart å betalningsorten, må, intill uppvisningstidens utgång, betalning i stället erläggas i landets mynt efter värdet å betalningsdagen. Erlägges ej betalning vid checkens uppvisande, äge innehavaren kräva, att den erlägges i landets mynt, så ock bestämma, huruvida värdet därvid skall beräknas efter uppvisningsdagens eller betalningsdagens kurs.
   Vid beräkning av främmande myntslags värde skola de å betalningsorten gällande handelsbruk iakttagas, med mindre utställaren föreskrivits, att checksumman skall beräknas efter en i checken angiven kurs.
   Förestående regler äge ej tillämpning, där utställaren föreskrivit betalning i visst främmande myntslag (förbehåll om effektiv betalning i främmande mynt).
   Är checksumman angiven i myntslag, som har enahanda benämning men olika värde i det land, där checken utställts, och det, där den skall betalas, skall det å betalningsorten gällande myntslag antagas vara avsett.

6 kap. Om korsad check

37 § Utställare eller innehavare av check må korsa densamma med den verkan som nedan i 38 § sägs.
   Korsning verkställes genom anbringande av två jämnlöpande streck å checkens framsida.
   Korsning kan vara allmän eller särskild. Korsningen är allmän, då den består av allenast de två strecken, eller då mellan dessa ordet "bank" eller motsvarande uttryck anbragts; den är särskild, då namnet å en bank utsatts mellan strecken.
   Allmän korsning må ändras till särskild korsning men särskild korsning icke till allmän.
   Utstrykes korsningen eller namnet å banken, vare det ogillt.

38 § Check med allmän korsning må trassatbanken betala allenast till bank eller till kund hos trassatanken.
   Check med särskild korsning må trassatbanken betala allenast till den namngivna banken eller, om denna är trassatbanken själv, till en av sina kunder. Den namngivna banken må dock inkassera checken genom en annan bank.
   Bank må endast av kund eller av annan bank förvärva korsad check och må ej för andra än de nu nämnda inkassera sådan check.
   Check med flera särskilda korsningar må ej av trassatbanken infrias, med mindre fråga är om två dylika korsningar och den ena avser inkassering genom avräkningskontor.
   Bank, som åsidosätter vad i denna paragraf är stadgat, svare för skadan, dock icke utöver checksumman.

39 § Där check, som är utställd utom riket, är tvärs över framsidan försedd med påteckningen "blott till avräkning" eller motsvarande uttryck, skall vad om korsad check är stadgat äga tillämpning.

7 kap. Om återgångstalan (regress) för bristande betalning

40 § Varder check, som i rätt tid uppvisats, ej infriad, äge innehavaren väcka återgångskrav mot överlåtare, utställaren och andra checkgäldenärer, sedan betalningens uteblivande styrkts:
1) genom en av offentlig myndighet upprättad handling (protest);
2) genom av en trassatbanken å checken tecknad, daterad förklaring, vari dagen för uppvisandet angives; eller
3) genom en av ett avräkningskontor avgiven, daterad förklaring, som utvisar, att checken dit inlämnats i rätt tid men icke infriats.

41 § Protest eller därmed likställt bestyrkande skall verkställas före uppvisningstidens utgång.
   Om uppvisandet ägt rum å uppvisingstidens sista dag, må protest eller därmed likställt bestyrkande äga rum påföljande söckendag.

42 § Har betalning uteblivit, åligger det checkinnehavaren att härom giva den, som senast tecknat överlåtelse å checken, så ock utställaren, underrättelse senast fjärde söckendagen från det protest eller därmed likställt bestyrkande ägde rum eller, där förebehåll gjorts om återgång utan kostnad, från uppvisningsdagen. Varje överlåtare, som mottagit sådan underrättelse, skall sist andra söckendagen därefter om förhållandet lämna meddelande till den, som näst före honom tecknat överlåtelse å checken, med uppgift å namn och adresser å dem, som lämnat föregående underrättelser, och så vidare, till dess meddelandet nått utställaren. Tiden av två söckendagar räknas från mottagandet av den föregående underrättelsen.
   Då, på sätt i nästföregående stycke stadgas, underrättelse givits checkgäldenär, skall inom samma tid enahanda underrättelse meddelas den, som må hava för honom ingått checkborgen.
   I händelse överlåtare icke utsatt sin adress eller denna är oläslig, skall skyldigheten att lämna underrättelse anses fullgjord, om den lämnas den överlåtare, som närmast föregår honom.
   Den, som är pliktig att meddela underrättelse, varom nu sagts, äge lämna den på vad sätt som helst, jämväl medelst blotta översändandet av checken.
   Det åligger honom att styrka, att underrättelsen lämnats inom den föreskrivna tiden. Denna skall anses iakttagan, om före dess utgång brev innehållande underrättelsen avlämnats till posten.
   Försummelse att giva underrättelse inom ovan nämnd tid medföre ej förlust av återgångskrav, men väl ansvarighet för den skada, som kan hava förorsakats av försummelsen. Ej må dock i ty fall skadestånd sättas högre än till checksumman.

43 § Utställare, överlåtare eller checkborgesman äge, genom att å checken insätta orden "retur utan kostnad", "utan protest" eller annat motsvarande uttryck och förse påteckningen med sin underskrift, fritaga checkinnehavaren från skyldigheten att för bevarande av sin rätt till återgångstalen upptaga protest eller ombesörja därmed likställt bestyrkande.
   Sådant förbehåll fritage icke innehavaren från skyldighet vare sig att uppvisa checken inom föreskriven tid eller att giva underrättelse såsom i 42 § sägs. Den, som mot checkinnehavaren påstår, att föreskriven tid icke iakttagits, har att därom föra bevis.
   Har förbehåll, som nu sagts, gjorts av utställaren, äge det verkan i avseende å alla checkgäldenärerna; är förbehållet gjort av överlåtare eller av checkborgesman, äge det ej verkan i fråga om annan än denne. Har, oaktat förbehåll från utställarens sida, innehavaren låtit verkställa protest eller därmed likställt bestyrkande, stånde han själv kostnaden. Är förbehåll gjort av överlåtare eller checkborgesman, må, där protest eller därmed likställt bestyrkande ändock ägt rum, talan om återgäldande av kostnaden härför göras gällande mot varje checkgäldenär.

44 § Checkgäldenärer vare i förhållande till innehavaren ansvariga, en för alla och alla för en.
   Checkinnehavaren äge anställa talan mot vilken som helst av dem, antingen mot envar för sig eller mot flera gemensamt, utan att vara bunden vid den ordning, i vilken deras förpliktelser ingåtts.
   Samma rätt tillkomme varje checkgäldenär, som infriat checken,
   Har talan anhängiggjorts mot en av checkgäldenärerna, utgöre den omständighet ej hinder för talans anställande mot annan checkgäldenär, ändå att han i ordningen följer efter den, mot vilken talan först gjordes gällande.

45 § Checkinnehavare äge rätt att av den, mot vilken han väcker återgångskrav, bekomma:
1) den ej erlagda checksumman;
2) ränta efter sex för hundra om året från uppvisningsdagen; samt
3) ersättning för kostnader för protest eller därmed likställt bestyrkande, utgifter för underrättelser, som avses i 42 §, ävensom andra kostnader.

46 § Den, som inlöst check, äge rätt att av dem, som i förhållande till honom svara för checken, bekomma:

1) hela det belopp han själv betalt;
2) ränta å detta belopp efter sex för hundra om året från den dag han erlagt betalningen; samt
3) ersättning för egna utgifter.

47 § Varje checkgäldenär, mot vilken återgångskrav är väckt eller kan göras gällande, äge, mot gäldande av återgångsfordringen, rätt att utbekomma checken jämte protesten eller det därmed likställda bestyrkandet och kvitterad räkning.
   Överlåtare, som inlöst checken, äge utstryka sin egen och efterföljande överlåtelser.

48 § Kan uppvisande av check eller ock protest eller därmed likställt bestyrkande ej inom behörig tid äga rum på grund av lagbud, som utfärdats inom eller utom riket, eller annat oöverstigligt hinder (force majeure), varde tiden för sådan åtgärds företagande förlängd.
   Innehavaren av checken vare pliktig att om sådant hinders förekomst utan dröjmsål lämna underrättelse till den, som senast tecknat överlåtelse å checken, samt att om denna underrättelse göra anteckning å checken eller därvid häftat blad; och skall denna antecknad vara dagtecknad och av innehavaren underskriven. I övrigt äge bestämmelserna i 42 § tillämpning.
   Efter hindrets upphörande åligger innehavaren att ofördröjligen uppvisa checken till betalning samt, om så erfordras, upptaga protest eller ombesörja därmed likställt bestyrkande.
   Fortfar hindret längre än femton dagar efter den dag, före eller efter uppvisningstidens ugång, då innehavaren om hindret underrättat den, som senast tecknat överlåtelse å checken, må återgångskrav göras gällande utan att uppvisande eller protest eller därmed likställt bestyrkande föregått.
   Händelse, som berör allenast checkinnehavaren eller den, åt vilken han uppdragit checkens uppvisande eller föranstaltande av protest eller därmed likställt bestyrkande, skall ej anses såsom hinder, varom i denna paragraf sägs.

8 kap. Om duplett av check.

49 § Den, som vill draga check gällande till order eller till viss man och betalbar utom riket, må utställa checken i flera lika lydande exemplar. Varje exemplar skall innehålla nummerbeteckning i själva texten; äro exemplaren ej sålunda betecknade, gälle vart och ett såsom självständig check.

50 § Infriande av ett checkexemplar medföre frihet från vidare betalningsskyldighet för checken, ändå att förbehåll ej träffats att genom sådant infriande övriga exemplar bliva kraftlösa; dock svare trassatbanken efter ty i 25 § sägs för varje exemplar, som är försett med bankens bekräftelse och icke till banken återställts.
   Överlåtare, som till olika personer överlåtit exemplar av checken, så ock annan, som senare överlåtit checkexemplar, svare för varje utelöpande exemplar som är försett med hans namnteckning.

9 kap. Om ändringar i check.

51 § Har check undergått ändring i texten, svare de, som efter ändringen tecknat sitt namn å checken, jämlikt den ändrade texten. De, som förut tecknat sitt namn å checken, vare ansvariga jämlikt den ursprungliga texten.

10 kap. Om checks preskription.

52 § Fordran, som tillkommer checkinnehavare mot överlåtare, utställaren och övriga checkgäldenärer, vare preskriberad sex månader från utgången av uppvisningstiden.
   Har checkgäldenär inlöst checken, preskriberas hans fordran mot övriga checkgäldenärer sex månader från den dag, då han själv inlöste checken eller mot honom vidtogs åtgärd, som i 53 § sägs.

53 § Checkpreskription avbryts genom:
delgivning av stämning till svensk domstol, kungörande av rättegång vid svensk domstol eller delgivning av ansökan om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten i Sverige;
checkfordringens åberopande för kvittning vid svensk domstol;
fordringens bevakning i gäldenärens här i riket anhängiga konkurs; eller
dess anmälande under här i riket pågående ackordsförhandling utan konkurs.
   Genom checkfordrans anhängiggörande vid domstol i främmande stat avbrytes preskription, där gäldenären har hemvist i den staten eller, utan invändning mot domstolens behörighet, inställer sig i målet eller personligen erhållit del av stämningen. Lika med checkfordrans anhängiggörande vid utländsk domstol anses kungörande av rättegång vid sådan domstol enligt där gällande lag. Har i främmande stat fordringen bevakats i checkgäldenärs konkurs eller anmälts under ackordsförhandling utan konkurs, vare preskription därigenom avbruten, där checkgäldenären vid konkursens eller ackordsförhandlingens början hade hemvist i den främmande staten. Checkfordrans åberopande för kvittning vid utländsk domstol medföre ock avbrott i preskription.
   Preskription avbrytes icke i förhållande till annan än den, mot vilken åtgärd för preskriptionens avbrytande vidtagits, men avbrottet gälle till fördel för alla checkgäldenärer, vilka föregå den, som vidtagit åtgärden.
   Har preskription avbrutits, men varder det mål eller ärende, vari checkkravet gjorts gällande, ej fört till slut, skall ny preskriptionstid begynna att löpa från den dag, då målet eller ärendet sist handlades.
   Möter för vidtagande av åtgärd för preskriptionens avbrytande hinder, som i 48 § sägs, vare checkrätten bevarad, därest åtgärden företages inom en månad efter hindrets upphörande. Lag (2006:676).

11 kap. Allmänna bestämmelser.

54 § Såsom bank anses i denna lag, förutom envar som får driva bankrörelse, även kreditmarknadsföretag samt bolag eller annan inrättning, som enligt Konungens särskilda medgivande må tillhandagå med hållande av checkräkning. Lag (2004:418).

55 § Checks uppvisande till betalning samt upptagande av protest må äga rum allenast å söckendag.
   Då den sista dagen av stadgad tid för vidtagande av åtgärd beträffande check, särskilt dennas uppvisande till betalning eller verkställande av protest eller därmed likställt bestyrkande, är söndag eller annan allmän helgdag, varde tiden utsträckt att omfatta jämväl påföljande söckendag. Vid tids beräknande skola mellanliggande helgdagar medräknas.
   Likställda med allmän helgdag enligt denna lag äro lördagar samt midsommarafton, julafton och nyårsafton. Lag (1974:758).

56 § Vid beräkning av tid, inom vilken enligt denna lag åtgärd skall vidtagas, varde den dag, från vilken tiden skall löpa, ej medräknad.
   Uppskovsdagar äge enligt denna lag ej rum.

57 § Är checkfordran preskriberad, eller har checkrätten gått förlorad genom försummelse att företaga någon för dess bevarande föreskriven handling, stånde dock checkinnehavaren öppet att, såsom i vanligt skuldfordringsmål, hos checkgäldenär utsöka vad denna till fordringsägarens skada skulle vinna, där fordringen förfölle; och skall, i saknad av utredning om annat förhållande, utställaren anses till fordringsägarens skada göra vinst, motsvarande checksumman, där fordringen förfaller.

12 kap. Om förhållandet till främmande lag.

58 § Svensk medborgares behörighet att ingå checkförbindelse varde, ändå att han ej här i riket hade hemvist eller att förbindelsen är ingången utom riket, bedömd efter svensk lag.
   Utländsk meborgares behörighet att ingå checkförbindelse varde bedömd efter lagen i den stat han tillhör. Innehåller nämnda lag, att en annan stats lag skall tillämpas, lände det till efterrättelse.
   Är enligt lag, som sålunda skall gälla, utländsk medborgare obehörig att ingå checkförbindelse, vare han ändock här i riket för dylik förbindelse ansvarig, där han åtagit sig den inom en stat, enligt vars lag han var därtill behörig.

59 § Frågan å vem check må dragas varde bedömd enligt lagen i den stat, där checken skall betalas; dock vare check, som utställts i annan stat, ej i något fall ogiltig på den grund att den dragits å någon, som enligt nämnda lag ej kan vara trassat.
   Är enligt vad i första stycket sägs handling ogiltig såsom check, inverkar detta ej på giltigheten av förbindelse, som å handlingen tecknas i stat, enligt vars lagstiftning den, å vilken checken dragits, skulle kunnat vara trassat.

60 § I fråga om checkförbindelses form skall lagen i den stat, där förbindelsen undertecknats, lända till efterrättelse; dock vare i varje händelse tillfyllest, att lagen å betalningsorten blivit iakttagen.
   Där, på grund av vad nu är sagt, checkförbindelse saknar giltighet, men den skulle varit gällande, om den tillkommit i viss annan stat, där förbindelse senare åtecknats checken, må den tidigare förbindelsens ogiltighet ej medföra, att även den senare anses ogiltig.

61 § Rättsverkningarna av checkförbindelse skola, där ej här nedan annorledes stadgas, bedömas enligt lagen i den stat, där förbindelsen undertecknades.

62 § Tid för framställande av återgångskrav skall i fråga om samtliga checkgäldenärer beräknas enligt lagen i den stat, där checken utställdes.

63 § Enligt lagen i den stat, där check är betalbar, skall bedömas:
1) om checken måste vara betalbar vid uppvisandet eller om den må utställas att betalas viss tid efter uppvisandet samt verkan därav, att checken daterats för senare dag än den verkliga dagen för utställandet;
2) uppvisningstiden;
3) om checken må godkännas, bekräftas eller viseras samt verkan av påskrift härom;
4) om innehavaren må fordra betalning, som täcker allenast en del av checksumman, och om han är pliktig att mottaga sådan betalning;
5) om checken må korsas eller förses med påteckningen "blott till avräkning" eller motsvarande uttryck samt om verkan av sådan åtgärd;
6) om innehavaren äger särskild rätt till täckningen och beskaffenheten av sådan rätt;
7) om utställaren må återkalla checken eller eljest vidtaga åtgärd till förhindrande av dess betalning;
8) vilka åtgärder må vidtagas, när checken obehörigen frånhänts innehavaren eller förkommit; samt
9) om protest eller därmed likställt bestyrkande erfordras för bevarande av rätt till återgångstalen mot överlåtare, utställaren eller annan checkgäldenär.

64 § Beträffande tiden och sättet för verkställande av protest eller därmed likställt bestyrkande, så ock beträffande sättet för verkställande av andra åtgärder, som äro av nöden för utövande eller bevarande av rätt på grund av check, gälle lagen i den stat, där protest eller annan åtgärd, varom fråga är, skall verkställas.

65 § Skall, efter ty här förut är sagt, i visst mål främmande lag lända till efterrättelse, och är ej innehållet i den främmande lagen för rätten känt, äge rätten förelägga part att i sådant hänseende förebringa utredning.

66 § Protest tas upp av Kronofogdemyndigheten, av en särskild förrättningsman som länsstyrelsen förordnar eller av notarius publicus. Lag (2006:676).

67 § Protest skall, där ej annat överenskommits, upptagas å tid, då banken plägar hållas öppen för allmänheten, eller, å dag då banken ej hålles öppen, mellan klockan 9 förmiddagen och 7 eftermiddagen. Är ej någon, som äger att företräda banken, att träffa, må protesten upptagas vid bankens lokal. Beträffande protest av utländsk check, som dragits i annan än bank, gälle vad om växel är stadgat.
   I fråga om checks uppvisande till betalning skall vad nu är sagt om protest äga tillämpning.

68 § Vid protest skall checken medföras av förrättningsmannen eller någon, som honom åtföljer; och skall anteckning av protesten av förrättningsmannen göras å checken.

69 § Över protest skall föras protokoll. I detta skall införas: checken med allt vad därå finnes tecknat; den sökandes påstående; det svar, som gives av den, som protesten gäller, eller anmärkning att svar ej kunnat erhållas eller att han ej kunnat träffas; uppgift på platsen varest och tiden när protesten sker; samt underskrift av förrättningsmannen.

70 § Förrättningsmannen, som vid upptagande av protest medför checken, skall anses bemyndigad att uppbära betalning, med mindre checkinnehavaren meddelat banken, att sådant ej är åsyftat.

71 § Om laga domstol i checkmål gäller vad som är föreskrivet för tvistemål. Lag (1991:878).

72 § På framställning av käranden skall rätten,om synnerligt hinder ej möter och svaranden är så till hands att han kan infinna sig, utsätta första inställelse till samma dag som stämning sökes eller näst följande dag. Lag (1978:772).

73 § Har upphävts genom lag (1981:813).

14 kap. Straffbestämmelser.

74 § har upphävts genom lag (1994:1414).

75 § har upphävts genom lag (1964:192).

Övergångsregler

Övergångsbestämmelser

1991:856
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om mål om lagsökning där talan väckts före ikraftträdandet.
SFS 1932:131

Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser

Utfärdad:
1932-05-13

Uppdaterad:
t.o.m. SFS 2006:676