Länk till EU:s officiella tidning (autentisk version):
EUT L 128, 21.5.2005, s. 1-14
Länk till originaldokument i PDF-format (källa:EU:s officiella tidning)
 EUT L 128, 21.5.2005, s. 1-14
Länkar till konsoliderade dokument i PDF-format (källa:Eur-lex)
 Konsoliderad utgåva från 2016-10-06
 Konsoliderad utgåva från 2010-01-01


RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 768/2005

av den 26 april 2005

om inrättande av Gemenskapens kontrollorgan för fiske och om ändring av förordning (EEG) nr 2847/93 om införande av ett kontrollsystem för den gemensamma fiskeripolitiken

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 37,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (1), och

av följande skäl:

(1)

Enligt rådets förordning (EG) nr 2371/2002 av den 20 december 2002 om bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken (2) skall medlemsstaterna garantera effektiv kontroll, inspektion och tillsyn av bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken och samarbeta med varandra och med tredjeländer i detta syfte.

(2)

För att medlemsstaterna skall kunna uppfylla dessa skyldigheter är det nödvändigt att de samordnar kontroll- och inspektionsverksamheten inom sitt landterritorium samt i gemenskapens vatten och internationella vatten i överensstämmelse med internationell rätt, särskilt när det gäller de skyldigheter som gemenskapen har inom ramen för de regionala fiskeriorganisationerna och enligt avtalen med tredjeländer.

(3)

Inget inspektionssystem kan vara kostnadseffektivt om inte inspektioner genomförs på land. Landterritoriet bör därför omfattas av planer för gemensamt utnyttjande.

(4)

Ett sådant samarbete via operativ samordning av kontroll- och inspektionsverksamhet bör bidra till ett hållbart utnyttjande av levande akvatiska resurser samt garantera lika villkor för den del av fiskenäringen som är inblandad i detta fiske och på så vis minska snedvridningar av konkurrensen.

(5)

En effektiv fiskerikontroll och fiskeriinspektion anses ha väsentlig betydelse för att bekämpa olaglig, orapporterad och oreglerad fiskeriverksamhet.

(6)

Utan att detta påverkar medlemsstaternas skyldigheter enligt förordning (EG) nr 2371/2002 finns det ett behov av ett tekniskt och administrativt gemenskapsorgan som kan organisera samarbetet och samordningen mellan medlemsstaterna i frågor som rör fiskerikontroll och fiskeriinspektion.

(7)

Det är därför lämpligt att, inom ramen för gemenskapens befintliga institutionella struktur och med hänsyn till fördelningen av befogenheter mellan kommissionen och medlemsstaterna, inrätta Gemenskapens kontrollorgan för fiske ("kontrollorganet").

(8)

För att de mål för vilka kontrollorganet inrättats skall kunna uppnås är det nödvändigt att definiera dess uppdrag.

(9)

Det är av särskild vikt att kontrollorganet är i stånd att, på kommissionens begäran, bistå gemenskapen och medlemsstaterna i deras förbindelser med tredjeländer och/eller regionala fiskeriorganisationer samt samarbeta med deras behöriga myndigheter inom ramen för gemenskapens internationella skyldigheter.

(10)

Det är dessutom nödvändigt att sträva efter att gemenskapens inspektionsförfaranden faktiskt tillämpas. Kontrollorganet kan med tiden bli en referenskälla för vetenskapligt och tekniskt bistånd till fiskerikontroll och fiskeriinspektion.

(11)

För att uppnå målen för den gemensamma fiskeripolitiken, ett hållbart utnyttjande av levande akvatiska resurser inom ramen för en hållbar utveckling, antar rådet åtgärder för bevarande, förvaltning och utnyttjande av levande akvatiska resurser.

(12)

För att säkerställa att dessa åtgärder tillämpas korrekt måste medlemsstaterna använda tillfredsställande medel för kontroll och tillämpning. För att kontrollen och tillämpningen skall bli mer effektiv och verkningsfull bör kommissionen i enlighet med det förfarande som avses i artikel 30.2 i förordning (EG) nr 2371/2002 och i samförstånd med de berörda medlemsstaterna anta särskilda program för kontroll och inspektion. Rådets förordning (EEG) nr 2847/93 av den 12 oktober 1993 om införande av ett kontrollsystem för den gemensamma fiskeripolitiken (3) bör ändras i enlighet med detta.

(13)

Kontrollorganets samordning av operativt samarbete mellan medlemsstater bör ske på grundval av planer för gemensamt utnyttjande enligt vilka utnyttjandet av de berörda medlemsstaternas tillgängliga medel för kontroll och inspektion organiseras på ett sådant sätt att programmen för kontroll och inspektion blir verkningsfulla. Fiskerikontroll och fiskeriinspektion som utförs av medlemsstaterna bör ske i enlighet med gemensamma kriterier, prioriteringar, referenspunkter och förfaranden för kontroll- och inspektionsverksamhet på grundval av sådana program.

(14)

Genom antagandet av ett program för kontroll och inspektion blir medlemsstaterna skyldiga att faktiskt tillhandahålla de resurser som behövs för att genomföra programmet. Det är nödvändigt att medlemsstaterna omedelbart underrättar kontrollorganet om de medel för kontroll och inspektion som de avser att använda för genomförandet av programmet. Planerna för gemensamt utnyttjande får inte skapa några ytterligare skyldigheter när det gäller kontroll, inspektion och tillämpning eller när det gäller att ställa de nödvändiga resurserna till förfogande.

(15)

Kontrollorganet bör endast utarbeta en plan för gemensamt utnyttjande om detta anges i arbetsprogrammet.

(16)

Arbetsprogrammet bör antas av styrelsen som ser till att tillräcklig konsensus uppnås, bland annat när det gäller anpassningen av kontrollorganets arbetsuppgifter enligt arbetsprogrammet till de resurser som kontrollorganet förfogar över, på grundval av information från medlemsstaterna.

(17)

Den verkställande direktörens viktigaste uppgift bör vara att i sina samråd med styrelseledamöterna och medlemsstaterna se till att de resurser som medlemsstaterna ställer till kontrollorganets förfogande är tillräckliga för att ambitionerna i varje års arbetsprogram skall kunna uppnås.

(18)

Den verkställande direktören bör särskilt utarbeta preciserade planer för utnyttjande med hjälp av de resurser som medlemsstaterna har anmält för uppfyllandet av varje program för kontroll och inspektion och med iakttagande av de regler och mål som anges i det särskilda program för kontroll och inspektion som planen för gemensamt utnyttjande bygger på, samt andra tillämpliga regler, till exempel de som gäller för gemenskapens inspektörer.

(19)

I detta sammanhang är det nödvändigt att den verkställande direktörens tidsplanering ger medlemsstaterna tillräcklig tid att lämna sina synpunkter, på grundval av sin operativa sakkunskap, samtidigt som kontrollorganets arbetsprogram och de tidsfrister som fastställs i denna förordning följs. Det är nödvändigt att den verkställande direktören tar hänsyn till de berörda medlemsstaternas intressen i fråga om de fisken som omfattas av varje plan. För att säkerställa en effektiv samordning i rätt tid av den gemensamma kontroll- och inspektionsverksamheten är det nödvändigt att införa ett förfarande som gör det möjligt att besluta om antagandet av planerna när en överenskommelse inte kan nås mellan de berörda medlemsstaterna.

(20)

Förfarandet för utarbetande och antagande av planer för gemensamt utnyttjande utanför gemenskapens vatten måste likna det förfarande som gäller för gemenskapens vatten. Sådana planer för gemensamt utnyttjande måste bygga på ett internationellt program för kontroll och inspektion för genomförandet av de internationella skyldigheter avseende kontroll och inspektion som är bindande för gemenskapen.

(21)

För genomförandet av planer för gemensamt utnyttjande bör de berörda medlemsstaterna slå samman de medel för kontroll och inspektion som de har avsatt för sådana planer. Kontrollorganet bör också utvärdera huruvida de tillgängliga medlen för kontroll och inspektion är tillräckliga och när så är lämpligt informera de berörda medlemsstaterna och kommissionen om att medlen inte är tillräckliga för att utföra de uppgifter som krävs enligt programmet för kontroll och inspektion.

(22)

Medlemsstaterna bör uppfylla sina skyldigheter när det gäller inspektion och kontroll, i synnerhet enligt det särskilda program för kontroll och inspektion som antagits i enlighet med förordning (EG) nr 2371/2002, men kontrollorganet bör inte ha befogenhet att ålägga ytterligare skyldigheter genom planer för gemensamt utnyttjande eller vidta sanktioner mot medlemsstaterna.

(23)

Kontrollorganet bör regelbundet kontrollera om planerna för gemensamt utnyttjande fungerar effektivt.

(24)

Det bör föreskrivas en möjlighet att anta särskilda tillämpningsföreskrifter för antagande och godkännande av planer för gemensamt utnyttjande. Det kan vara lämpligt att denna möjlighet används så snart kontrollorganet har inlett sin verksamhet och den verkställande direktören anser att sådana föreskrifter måste fastställas i gemenskapslagstiftningen.

(25)

Kontrollorganet bör, när så krävs, ha rätt att tillhandahålla avtalsbaserade tjänster som avser de medel för kontroll och inspektion som kan utnyttjas gemensamt av de berörda medlemsstaterna.

(26)

För att kontrollorganet skall kunna utföra sina uppgifter bör kommissionen, medlemsstaterna och kontrollorganet utbyta relevant information om kontroll och inspektion via ett informationsnätverk.

(27)

Kontrollorganets status och struktur bör svara mot den objektivitet som krävs i fråga om de resultat den förväntas uppnå samt göra det möjligt för det att utföra sina uppgifter i nära samarbete med medlemsstaterna och kommissionen. Kontrollorganet bör därför beviljas rättslig, finansiell och administrativ autonomi samtidigt som det bör vara nära knutet till gemenskapens institutioner och medlemsstaterna. Det är därför både nödvändigt och lämpligt att kontrollorganet är ett gemenskapsorgan i form av en juridisk person med de befogenheter som det tillerkänns i denna förordning.

(28)

När det gäller kontrollorganets avtalsrättsliga ansvar, som regleras av den lagstiftning som är tillämplig på de avtal som kontrollorganet ingår, bör domstolen äga behörighet med stöd av alla eventuella skiljedomsklausuler i avtalet. Domstolen bör också vara behörig i tvister som gäller organets icke avtalsrättsliga ansvar i enlighet med de allmänna principer som är gemensamma för medlemsstaternas lagstiftning.

(29)

Kommissionen och medlemsstaterna bör vara företrädda i en styrelse som kommer att anförtros uppdraget att garantera att kontrollorganet fungerar på ett korrekt och effektiv sätt.

(30)

En rådgivande nämnd bör inrättas för att ge råd till den verkställande direktören och för att garantera ett nära samarbete med de berörda aktörerna.

(31)

Eftersom kontrollorganet måste uppfylla gemenskapens skyldigheter och, på begäran av kommissionen, samarbeta med tredjeländer och regionala fiskeriorganisationer inom ramen för gemenskapens internationella skyldigheter är det lämpligt att styrelsens ordförande utses bland kommissionens företrädare.

(32)

När det gäller röstningsförfarandena inom styrelsen bör hänsyn tas till medlemsstaternas och kommissionens intresse av att kontrollorganet fungerar effektivt.

(33)

Det bör föreskrivas att en företrädare för den rådgivande nämnden deltar i styrelsens överläggningar utan rösträtt.

(34)

Det är nödvändigt att fastställa bestämmelser om utnämning och avsättning av den verkställande direktören för kontrollorganet samt att fastställa bestämmelser som reglerar dennes uppdrag.

(35)

För att kontrollorganet skall kunna fungera så öppet som möjligt bör Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (4) utan inskränkning tillämpas på detta.

(36)

För skyddet av den enskildes integritet bör Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (5) tillämpas på den här förordningen.

(37)

För att kontrollorganet skall kunna garanteras självständighet och oberoende på driftsplanet bör det få en egen budget, där intäkterna utgörs av bidrag från gemenskapen samt avgifter för avtalsbaserade tjänster som utförs av kontrollorganet. Gemenskapens budgetförfarande bör gälla för gemenskapens bidrag och för alla andra anslag från Europeiska unionens allmänna budget. Revisionen av räkenskaperna bör göras av revisionsrätten.

(38)

För bekämpning av bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet bör bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 av den 25 maj 1999 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) (6) utan inskränkning tillämpas på kontrollorganet, vilket bör ansluta sig till det interinstitutionella avtalet av den 25 maj 1999 mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska gemenskapernas kommission om interna utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) (7).

(39)

De åtgärder som krävs för att genomföra denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (8).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

SYFTE, TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER

Artikel 1

Syfte

Genom denna förordning inrättas Gemenskapens kontrollorgan för fiske ("kontrollorganet") vars syfte är att organisera operativ samordning av medlemsstaternas kontroll- och inspektionsverksamhet när det gäller fiske samt att bistå dem i deras samarbete så att de kan följa den gemensamma fiskeripolitikens bestämmelser så att en effektiv och enhetlig tillämpning av denna säkerställs.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning används följande beteckningar med de betydelser som här anges:

a)   kontroll och inspektion: alla sådana åtgärder som särskilt enligt artiklarna 23, 24 och 28 i förordning (EG) nr 2371/2002 vidtas av medlemsstaterna i syfte att kontrollera och inspektera fiskeverksamhet inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken, vilket också innefattar övervakningsverksamhet såsom satellitbaserade fartygsövervakningssystem och system med observatörer.

b)   medel för kontroll och inspektion: övervakningsfartyg, -plan, -fordon och andra materiella resurser samt inspektörer, observatörer och annan personal som medlemsstaterna utnyttjar för kontroll och inspektion.

c)   plan för gemensamt utnyttjande: en plan där driftsarrangemangen kring utnyttjandet av de gemensamma medlen för kontroll och inspektion fastställs.

d)   internationellt kontroll- och inspektionsprogram: ett program enligt vilket det fastställs mål, gemensamma prioriteringar och förfaranden för kontroll- och inspektionsverksamhet i syfte att uppfylla gemenskapens internationella skyldigheter i fråga om kontroll och inspektion.

e)   särskilt program för kontroll och inspektion: ett program i vilket det fastställs mål, gemensamma prioriteringar och förfaranden för sådan kontroll- och inspektionsverksamhet som fastställts i enlighet med artikel 34c i förordning (EEG) nr 2847/93.

f)   fiske: fiskeverksamhet som rör vissa bestånd enligt rådets definition i artiklarna 5 och 6 i förordning (EG) nr 2371/2002.

g)   gemenskapsinspektörer: inspektörer som är upptagna i den förteckning som avses i artikel 28.4 i förordning (EG) nr 2371/2002.

KAPITEL II

KONTROLLORGANETS UPPDRAG OCH UPPGIFTER

Artikel 3

Uppdrag

Kontrollorganets uppdrag skall omfatta följande:

a)

Det skall samordna den kontroll- och inspektionsverksamhet som medlemsstaterna utför i samband med gemenskapens kontroll- och inspektionsskyldigheter.

b)

Det skall samordna utnyttjandet av nationella medel för kontroll och inspektion som slagits samman av de medlemsstater som berörs av denna förordning.

c)

Det skall bistå medlemsstaterna i rapporteringen till kommissionen och tredjeparter av information om fiskeverksamhet samt kontroll- och inspektionsverksamhet.

d)

Det skall, inom ramen för dess behörighetsområde, bistå medlemsstaterna i fullgörandet av deras uppgifter och skyldigheter enligt den gemensamma fiskeripolitiken.

e)

Det skall bistå medlemsstaterna och kommissionen med harmoniseringen av tillämpningen av den gemensamma fiskeripolitiken i hela gemenskapen.

f)

Det skall bidra till medlemsstaternas och kommissionens insatser för forskningen om och utvecklingen av kontroll- och inspektionstekniker.

g)

Det skall bidra till samordningen av utbildningen av inspektörer och utbytet av erfarenheter mellan medlemsstaterna.

h)

Det skall samordna insatserna för att bekämpa olaglig, orapporterad och oreglerad fiskeriverksamhet i enlighet med gemenskapsbestämmelserna.

Artikel 4

Uppgifter i samband med gemenskapens internationella skyldigheter i fråga om kontroll och inspektion

1.   På kommissionens begäran skall kontrollorganet

a)

bistå gemenskapen och medlemsstaterna i deras förbindelser med tredjeländer samt regionala internationella fiskeriorganisationer till vilka gemenskapen är ansluten,

b)

samarbeta med de regionala internationella fiskeriorganisationernas behöriga myndigheter i fråga om gemenskapens kontroll- och inspektionsskyldigheter inom ramen för de arbetsordningar som avtalats med sådana organ.

2.   Kontrollorganet får, på begäran av kommissionen, samarbeta med de behöriga myndigheterna i tredjeländer när det gäller frågor som rör kontroll och inspektion inom ramen för avtal ingångna mellan gemenskapen och sådana länder.

3.   Kontrollorganet får, inom ramen för sitt behörighetsområde och på medlemsstaternas vägnar, utföra uppdrag inom ramen för nationella fiskeavtal i vilka gemenskapen är part.

Artikel 5

Uppgifter i samband med den operativa samordningen

1.   Den operativa samordning som kontrollorganet utför skall omfatta inspektion och kontroll av fiskeverksamhet inklusive import, transport och landning av fiskeprodukter, fram till dess att dessa produkter tas emot av den första köparen efter landningen.

2.   Vid den operativa samordningen skall kontrollorganet upprätta planer för gemensamt utnyttjande och organisera den operativa samordningen av medlemsstaternas kontroll- och inspektionsverksamhet i enlighet med kapitel III.

Artikel 6

Avtalsbaserade tjänster till medlemsstaterna

Kontrollorganet kan på medlemsstaternas begäran stå till tjänst med avtalsbaserade tjänster som rör kontroll och inspektion i samband med medlemsstaternas skyldigheter när det gäller fisket i gemenskapens vatten och/eller internationella vatten, och dessa tjänster kan vara befraktning av fartyg, drift av och tillhandahållande av personal till kontroll- och inspektionsplattformar samt tillhandahållande av observatörer för gemensamma insatser från de berörda medlemsstaternas sida.

Artikel 7

Bistånd till medlemsstaterna

För att hjälpa medlemsstaterna att bättre uppfylla sina skyldigheter enligt den gemensamma fiskeripolitikens bestämmelser skall kontrollorganet särskilt

a)

upprätta och utarbeta en central läroplan för utbildning av instruktörer som kan utbilda medlemsstaternas fiskeriinspektörer, samt tillhandahålla extra kurser och seminarier för dessa inspektörer och annan personal som deltar i övervaknings-, kontroll- och inspektionsverksamhet,

b)

på medlemsstaternas begäran gemensamt införskaffa materiel och tjänster för medlemsstaternas kontroll- och inspektionsverksamhet samt förbereda och samordna medlemsstaternas gemensamma pilotprojekt,

c)

utarbeta gemensamma driftsförfaranden när det gäller gemensam kontroll- och inspektionsverksamhet som utförs av två eller flera medlemsstater,

d)

utarbeta kriterier för utbyte av medel för kontroll och inspektion mellan medlemsstater och mellan medlemsstater och tredjeländer samt tillhandahållande av sådana medel.

KAPITEL III

OPERATIV SAMORDNING

Artikel 8

Genomförande av gemenskapens kontroll- och inspektionsskyldigheter

Kontrollorganet skall, på kommissionens begäran, samordna medlemsstaternas kontroll- och inspektionsverksamhet på grundval av internationella kontroll- och inspektionsprogram, genom upprättande av planer för gemensamt utnyttjande.

Artikel 9

Genomförande av kontroll- och inspektionsprogram

Kontrollorganet skall, med hjälp av planer för gemensamt utnyttjande, samordna genomförandet av särskilda kontroll- och inspektionsprogram som upprättats i enlighet med artikel 34c i förordning (EEG) nr 2847/93.

Artikel 10

Innehållet i planer för gemensamt utnyttjande

En plan för gemensamt utnyttjande skall

a)

uppfylla kraven i det tillämpliga kontroll- och inspektionsprogrammet,

b)

leda till att de kriterier, referenspunkter, prioriteringar och gemensamma inspektionsförfaranden som kommissionen fastställt i kontroll- och inspektionsprogrammen får effekt,

c)

söka anpassa de tillgängliga nationella medel för kontroll och inspektion som anmälts i enlighet med artikel 11.2 till behoven och organisera utnyttjandet av dessa,

d)

omfatta en organisationsplan över hur personal och materiella resurser skall användas med hänsyn till de perioder under och zoner i vilka dessa måste utnyttjas samt hur arbetet kommer att organiseras för lag med gemenskapsinspektörer från mer än en medlemsstat,

e)

vara utformad så att hänsyn tagits till de berörda medlemsstaternas skyldigheter i förhållande till andra planer för gemensamt utnyttjande samt alla särskilda regionala eller lokala hinder,

f)

fastställa på vilka villkor en medlemsstats medel för kontroll och inspektion får komma in på vatten som står under en annan medlemsstats överhöghet eller jurisdiktion.

Artikel 11

Anmälan av medel för kontroll och inspektion

1.   Medlemsstaterna skall före den 15 oktober varje år underrätta kontrollorganet om de medel för kontroll och inspektion som de har tillgång till för kontroll och inspektion under det kommande året.

2.   Varje medlemsstat skall underrätta kontrollorganet om de medel som den har för avsikt att avsätta för det internationella kontroll- och inspektionsprogram eller det särskilda kontroll- och inspektionsprogram som den berörs av, senast en månad efter det att medlemsstaterna har underrättats om beslutet att upprätta ett sådant program.

Artikel 12

Förfarande för antagande av planer för gemensamt utnyttjande

1.   Kontrollorganets verkställande direktör skall på grundval av de underrättelser som anges i artikel 11.2 och inom tre månader från mottagandet av dessa utarbeta ett utkast till plan för gemensamt utnyttjande i samråd med de medlemsstater som berörs.

2.   I utkastet till plan för gemensamt utnyttjande skall de medel för kontroll och inspektion fastställas som kan slås samman för att genomföra det program för kontroll och inspektion mot vilken planen svarar på grundval av de berörda medlemsstaternas intresseandel i det aktuella fisket.

En medlemsstats intresseandel i ett fiske skall bedömas med hänsyn till följande kriterier vars relativa vikt skall vara avhängig av varje plans specifika särdrag:

a)

Den andel av vattnen under dess överhöghet eller jurisdiktion, om sådana vatten existerar, som täcks av planen för gemensamt utnyttjande.

b)

Den kvantitet fisk som landas på dess territorium under en viss referensperiod uttryckt som en andel av de sammanlagda landningarna inom det fiske som omfattas av planen för gemensamt utnyttjande.

c)

Den andel gemenskapsfartyg som för dess flagg (motorstyrka och bruttotonnage) och som är verksamma inom det fiske som omfattas av planen för gemensamt utnyttjande i förhållande till det totala antalet fartyg som är verksamma inom samma fiske.

d)

Dess kvotandel eller, om ingen kvot finns, dess fångstandel under en viss referensperiod inom det fisket.

3.   Om det under utarbetandet av ett utkast till plan för gemensamt utnyttjande står klart att det finns otillräckliga medel för kontroll och inspektion tillängliga för att uppfylla kraven enligt relevant program för kontroll och inspektion, skall den verkställande direktören omedelbart underrätta de berörda medlemsstaterna och kommissionen om detta.

4.   Den verkställande direktören skall underrätta de berörda medlemsstaterna och kommissionen om utkastet till plan för gemensamt utnyttjande. Om de berörda medlemsstaterna eller kommissionen senast femton arbetsdagar efter underrättelsen inte har yttrat sig skall den verkställande direktören anta planen.

5.   Om en eller flera av de berörda medlemsstaterna eller kommissionen har inkommit med en invändning, skall den verkställande direktören hänskjuta ärendet till kommissionen. Kommissionen kan göra nödvändiga ändringar i planen och anta den i enlighet med förfarandet i artikel 30.2 i förordning (EG) nr 2371/2002.

6.   Kontrollorganet skall i samråd med de berörda medlemsstaterna göra en årlig översyn av varje enskild plan för gemensamt utnyttjande, så att eventuella nya program för kontroll och inspektion som de berörda medlemsstaterna omfattas av samt eventuella av kommissionen inom ramen för kontroll- och övervakningsprogrammen fastställda prioriteringar kan beaktas.

Artikel 13

Genomförande av planer för gemensamt utnyttjande

1.   Gemensam kontroll- och inspektionsverksamhet skall utföras på grundval av planerna för gemensamt utnyttjande.

2.   De medlemsstater som berörs av en plan för gemensamt utnyttjande skall

a)

tillgängliggöra de medel för kontroll och inspektion som är avsatta för planen för gemensamt utnyttjande,

b)

utse ett enda kontrollställe/en enda samordnare som skall ha tillräckliga befogenheter för att i tid kunna svara på kontrollorganets förfrågningar i samband med genomförandet av planen för gemensamt utnyttjande, samt meddela kontrollorganet detta,

c)

utnyttja sina sammanslagna medel för kontroll och inspektion i enlighet med planen för gemensamt utnyttjande och de krav som anges i punkt 4,

d)

ge kontrollorganet tillgång via direktuppkoppling till sådan information som krävs för genomförandet av planen för gemensamt utnyttjande,

e)

samarbeta med kontrollorganet för att genomföra planen för gemensamt utnyttjande,

f)

se till att alla medel för kontroll och inspektion som avsatts för en gemenskapsplan för gemensamt utnyttjande används på ett sätt som är förenligt med den gemensamma fiskeripolitiken.

3.   Utan att medlemsstaternas skyldigheter inom ramen för en plan för gemensamt utnyttjande som upprättats enligt artikel 12, skall ansvaret för ledningen och kontrollen av de medel för kontroll och inspektion som har avsatts för en plan för gemensamt utnyttjande vila på de behöriga nationella myndigheterna i enlighet med den nationella lagstiftningen.

4.   Den verkställande direktören får fastställa kraven för genomförande av en plan för gemensamt utnyttjande som antagits enlig artikel 12. Dessa krav skall begränsas till den planen.

Artikel 14

Utvärdering av planer för gemensamt utnyttjande

Kontrollorganet skall göra en årlig utvärdering av varje enskild plans effektivitet samt, på grundval av tillgängliga bevis, bedöma om det finns en risk för att fiskeverksamheten inte är förenlig med tillämpliga åtgärder för kontroll. Resultaten av dessa utvärderingar skall utan dröjsmål meddelas Europaparlamentet, kommissionen och medlemsstaterna.

Artikel 15

Fisken som inte omfattas av kontroll- och inspektionsprogram

Två eller flera medlemsstater får begära kontrollorganets bistånd för att samordna deras medel för kontroll och inspektion i samband med ett fiske eller ett område som inte omfattas av ett program för kontroll och inspektion. En sådan samordning skall ske enligt kontroll- och inspektionskriterier samt prioriteringar som de berörda medlemsstaterna kommit överens om.

Artikel 16

Informationsnätverk

1.   Kommissionen, kontrollorganet och medlemsstaternas behöriga myndigheter skall utbyta relevant information rörande gemensam kontroll- och inspektionsverksamhet inom gemenskapsvatten och internationella vatten.

2.   Varje nationell behörig myndighet skall, i enlighet med relevant gemenskapslagstiftning, vidta åtgärder för att garantera tillräcklig sekretess i fråga om den information de enligt denna artikel tar emot inom ramen för artikel 37 i förordning (EEG) nr 2847/93.

Artikel 17

Närmare bestämmelser

Närmare bestämmelser för tillämpningen av detta kapitel kan antas i enlighet med förfarandet i artikel 30.2 i förordning (EG) nr 2371/2002.

Dessa bestämmelser kan särskilt omfatta förfaranden för utarbetande och antagande av utkast till gemensamma planer för utnyttjande.

KAPITEL IV

KONTROLLORGANETS ORGANISATION OCH VERKSAMHET

Artikel 18

Rättslig status och huvudkontor

1.   Kontrollorganet skall vara ett gemenskapsorgan. Det skall vara en juridisk person.

2.   Kontrollorganet skall i alla medlemsstater ha den mest vittgående rättskapacitet som juridiska personer kan ha enligt nationell lagstiftning. Det skall i synnerhet kunna förvärva och överlåta fast och lös egendom, samt uppträda som part i rättsliga förhandlingar.

3.   Kontrollorganet skall företrädas av den verkställande direktören.

4.   Kontrollorganet skall ha sitt säte i Vigo, Spanien.

Artikel 19

Personal

1.   Tjänsteföreskrifterna för tjänstemän och anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska gemenskaperna, i enlighet med förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 259/68 (9), samt bestämmelser som antagits gemensamt av Europeiska gemenskapernas institutioner för tillämpningen av tjänsteföreskrifterna och anställningsvillkoren skall gälla för kontrollorganets personal. Styrelsen skall i samförstånd med kommissionen utfärda nödvändiga tillämpningsföreskrifter.

2.   Om inte annat föreskrivs i artikel 30, skall kontrollorganet, när det gäller dess egen personal, utöva de befogenheter som enligt tjänsteföreskrifterna och anställningsvillkoren för övriga anställda tillkommer tillsättningsmyndigheten.

3.   Kontrollorganets personal skall bestå av tjänstemän som utsetts eller utstationerats temporärt av kommissionen och av andra anställda som vid behov rekryteras av kontrollorganet för att fullgöra dess uppgifter.

Kontrollorganet kan också anställa tjänstemän som temporärt har utstationerats av medlemsstaterna.

Artikel 20

Privilegier och immunitet

Kontrollorganet skall omfattas av protokollet om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier.

Artikel 21

Ansvar

1.   Kontrollorganets avtalsrättsliga ansvar skall regleras av den lagstiftning som är tillämplig på avtalet i fråga.

2.   Europeiska gemenskapernas domstol skall vara behörig att träffa avgöranden på grundval av skiljedomsklausuler i de avtal som ingåtts av kontrollorganet.

3.   Vad beträffar utomobligatoriskt ansvar skall kontrollorganet enligt de allmänna principer som är gemensamma för medlemsstaternas rättsordningar ersätta skada som vållats av kontrollorganet självt eller dess personal under tjänsteutövning. Tvister som rör ersättning för sådan skada skall avgöras av Europeiska gemenskapernas domstol.

4.   De anställdas personliga ansvar gentemot kontrollorganet skall regleras av bestämmelserna i de tjänsteföreskrifter eller de anställningsvillkor som gäller för dem.

Artikel 22

Språk

1.   Bestämmelserna i förordning nr 1 av den 15 april 1958 om vilka språk som skall användas i Europeiska ekonomiska gemenskapen (10) skall gälla för kontrollorganet.

2.   De översättningar som krävs för kontrollorganets arbete skall utföras av Översättningscentrum för Europeiska unionens organ.

Artikel 23

Styrelsens inrättande och dess befogenheter

1.   Kontrollorganet skall ha en styrelse.

2.   Styrelsen skall göra följande:

a)

Utnämna och avsätta den verkställande direktören i enlighet med artikel 30.

b)

Senast den 30 april varje år anta kontrollorganets allmänna rapport för det föregående året och skicka den till Europaparlamentet, rådet, kommissionen, revisionsrätten och medlemsstaterna. Rapporten skall offentliggöras.

c)

Senast den 31 oktober varje år, efter att ha beaktat kommissionens och medlemsstaternas yttrande, anta kontrollorganets arbetsprogram för det kommande året och skicka det till Europaparlamentet, rådet, kommissionen och medlemsstaterna.

Arbetsprogrammet skall innehålla kontrollorganets prioriteringar. Det skall prioritera de av kontrollorganets åligganden som rör programmen för kontroll och övervakning. Det skall antas utan att det påverkar gemenskapens årliga budgetförfarande. Om kommissionen inom 30 dagar från och med antagandet av arbetsprogrammet motsätter sig detta skall styrelsen göra en ny översyn av programmet inom ramen för en andra läsning och, efter eventuella ändringar, anta det inom två månader.

d)

Anta kontrollorganets slutliga budget innan räkenskapsåret börjar och vid behov anpassa den till gemenskapens bidrag och kontrollorganets övriga intäkter.

e)

Utföra sina arbetsuppgifter beträffande kontrollorganets budget i enlighet med artiklarna 35, 36 och 38.

f)

Granska den verkställande direktören i disciplinärenden.

g)

Fastställa sin arbetsordning i vilken inrättandet av underkommittéer inom ramen för styrelsen i mån av behov får föreskrivas.

h)

Anta de förfaranden som krävs för att kontrollorganet skall kunna utföra sina uppgifter.

Artikel 24

Styrelsens sammansättning

1.   Styrelsen skall bestå av företrädare för medlemsstaterna och sex företrädare för kommissionen. Varje medlemsstat skall ha rätt att utse en ledamot. Medlemsstaterna och kommissionen skall utse en suppleant för varje ledamot, som skall företräda ledamoten i dess frånvaro.

2.   Styrelseledamöter skall utses på grundval av relevant erfarenhet och sakkunskap inom området för fiskerikontroll och -inspektion.

3.   Mandatperioden för varje ledamot skall vara fem år från och med dagen för tillsättningen. Mandatet kan förnyas.

Artikel 25

Ordförandeskap i styrelsen

1.   Styrelsen skall utse en ordförande bland kommissionens företrädare. Styrelsen skall utse en vice ordförande bland sina ledamöter. Vice ordföranden skall automatiskt ersätta ordföranden om denne är förhindrad att fullgöra sina åligganden.

2.   Mandatperioden för ordföranden och vice ordföranden skall vara tre år och skall upphöra om uppdraget som styrelseledamot upphör. Mandatet skall kunna förnyas en gång.

Artikel 26

Sammanträden

1.   Styrelsens ordförande skall sammankalla styrelsens sammanträden. Dagordningen skall fastställas av ordföranden, vilken skall beakta förslag från styrelsens ledamöter samt från kontrollorganets verkställande direktör.

2.   Den verkställande direktören och den företrädare som utsetts av den rådgivande nämnden skall delta i överläggningarna utan att ha rösträtt.

3.   Styrelsen skall hålla minst ett ordinarie sammanträde per år. Den skall dessutom sammanträda på initiativ av ordföranden eller på begäran av kommissionen eller en tredjedel av de medlemsstater som är företrädda i styrelsen.

4.   Styrelsen får, om det är fråga om konfidentiella uppgifter eller intressekonflikter, besluta att ta upp särskilda frågor på sin dagordning utan att den företrädare som utsetts av den rådgivande nämnden är närvarande. Närmare föreskrifter för tillämpningen av denna bestämmelse får fastställas i arbetsordningen.

5.   Styrelsen får bjuda in alla personer vars åsikter kan vara av intresse att delta som observatörer vid sammanträdena.

6.   Styrelseledamöterna får, med förbehåll för bestämmelserna i arbetsordningen, biträdas av rådgivare eller experter.

7.   Styrelsens sekretariat skall tillhandahållas av kontrollorganet.

Artikel 27

Omröstning

1.   Styrelsen skall fatta sina beslut med absolut majoritet.

2.   Varje ledamot skall ha en röst. I en ledamots frånvaro skall suppleanten ha rätt att utöva dennes rösträtt.

3.   Röstningsförfarandena skall fastställas mer i detalj i arbetsordningen, särskilt villkoren för hur en ledamot får agera på en annan ledamots vägnar och eventuella krav på beslutförhet när så är lämpligt.

Artikel 28

Redovisning av intressen

Styrelseledamöterna skall avge en intresseförklaring som antingen anger att de inte har några intressen som negativt skulle kunna påverka deras oavhängighet eller ange alla de direkta eller indirekta intressen som negativt skulle kunna påverka deras oavhängighet. Dessa förklaringar skall göras skriftligen varje år, eller närhelst en intressekonflikt skulle kunna uppkomma i samband med punkterna på dagordningen. I det senare fallet skall den berörda ledamoten inte ha rätt att rösta om dessa punkter.

Artikel 29

Den verkställande direktörens arbetsuppgifter och befogenheter

1.   Kontrollorganet skall ledas av den verkställande direktören. Utan att det påverkar kommissionens eller styrelsens respektive befogenheter, får den verkställande direktören varken begära eller ta emot instruktioner från någon regering eller annat organ.

2.   Vid utövandet av sina arbetsuppgifter skall den verkställande direktören genomföra den gemensamma fiskeripolitikens principer.

3.   Den verkställande direktören skall ha följande arbetsuppgifter och befogenheter:

a)

Utarbeta ett utkast till arbetsprogram och lägga fram det för styrelsen efter samråd med kommissionen och medlemsstaterna. Vidta de åtgärder som krävs för att arbetsprogrammet genomförs inom de tidsramar som fastställs i denna förordning, tillämpningsföreskrifterna till denna och all annan tillämplig lagstiftning.

b)

Vidta nödvändiga åtgärder för att se till att kontrollorganet organiseras och fungerar i enlighet med bestämmelserna i denna förordning, bl.a. genom att anta anvisningar för den interna administrationen och offentliggöra meddelanden.

c)

Vidta nödvändiga åtgärder för att anta beslut som rör kontrollorganets ansvar enligt kapitlen II och III, där det ingår ansvar för att befrakta och stå för driften av medlen för kontroll och inspektion samt att hålla i ett informationsnätverk.

d)

Svara på framställningar från kommissionen samt på framställningar om bistånd från en medlemsstat i enlighet med artiklarna 6, 7 och 15.

e)

Organisera ett effektivt övervakningssystem för att kunna jämföra kontrollorganets resultat med verksamhetens mål. På grundval därav varje år utarbeta ett utkast till allmän rapport och lägga fram det för styrelsen. Fastställa förfaranden för regelbunden utvärdering baserade på erkända branschnormer.

f)

Utöva de befogenheter i förhållande till personalen som anges i artikel 19.2.

g)

Göra beräkningar av kontrollorganets intäkter och utgifter i enlighet med artikel 35 och genomföra budgeten i enlighet med artikel 36.

4.   Den verkställande direktören skall ansvara för sin verksamhet inför styrelsen.

Artikel 30

Utseende och avsättning av den verkställande direktören

1.   Den verkställande direktören skall utses av styrelsen på grundval av meriter och dokumenterad relevant erfarenhet inom den gemensamma fiskeripolitiken samt inom fiskerikontroll och fiskeriinspektion, och skall väljas från en förteckning om minst två kandidater som kommissionen föreslår till följd av ett urvalsförfarande efter offentliggörande av tjänsten i Europeiska unionens officiella tidning samt av uppmaning till intresseanmälan i annan press.

2.   Styrelsen skall ha befogenhet att avsätta den verkställande direktören. Styrelsen skall överlägga om denna fråga på begäran av kommissionen eller av en tredjedel av sina ledamöter.

3.   Styrelsen skall fatta beslut enligt punkterna 1 och 2 med två tredjedelars majoritet.

4.   Den verkställande direktörens mandatperiod skall vara fem år. Mandatperioden skall kunna förnyas en gång för ytterligare fem år på förslag av kommissionen och efter godkännande av två tredjedelars majoritet av ledamöterna i styrelsen.

Artikel 31

Rådgivande nämnd

1.   Den rådgivande nämnden skall bestå av företrädare för de regionala rådgivande nämnder som föreskrivs i artikel 31 i förordning (EG) nr 2371/2002, varvid varje regional rådgivande nämnd skall utse en företrädare. Företrädarna får ersättas av suppleanter som utses samtidigt.

2.   Ledamöterna i den rådgivande nämnden får inte vara styrelseledamöter. Den rådgivande nämnden skall utse en av sina ledamöter för att delta i styrelsens överläggningar utan rösträtt.

3.   Den rådgivande nämnden skall på begäran av den verkställande direktören ge denne råd i samband med utförandet av dennes arbetsuppgifter enligt denna förordning.

4.   Den verkställande direktören skall vara ordförande i den rådgivande nämnden. Den skall sammanträda när den sammankallas av ordföranden, dock minst en gång om året.

5.   Kontrollorganet skall tillhandahålla det logistiska stöd som den rådgivande nämnden behöver samt sekretariatshjälp för dess möten.

6.   Styrelseledamöterna får närvara vid mötena i den rådgivande nämnden.

Artikel 32

Öppenhet och information

1.   Förordning (EG) nr 1049/2001 skall tillämpas på handlingar som kontrollorganet förfogar över.

2.   Styrelsen skall inom sex månader från och med dess första möte anta föreskrifter för det praktiska genomförandet av förordning (EG) nr 1049/2001.

3.   Kontrollorganet får på eget initiativ kommunicera på de områden som ingår i dess uppdrag. Det skall särskilt se till att allmänheten och alla berörda parter snabbt får objektiv, tillförlitlig och lättbegriplig information om dess arbete.

4.   Styrelsen skall fastställa de interna bestämmelser som är nödvändiga för tillämpningen av punkt 3.

5.   Beslut som kontrollorganet fattar i enlighet med artikel 8 i förordning (EG) nr 1049/2001 kan ge upphov till klagomål till ombudsmannen eller leda till att talan väcks inför domstolen enligt artiklarna 195 och 230 i fördraget.

6.   Den information som kommissionen och kontrollorganet samlar in i enlighet med denna förordning skall omfattas av förordning (EG) nr 45/2001.

Artikel 33

Sekretess

1.   Styrelseledamöter, den verkställande direktören och medlemmar av kontrollorganets personal skall också efter det att de upphört att utöva sina arbetsuppgifter omfattas av sekretesskravet enligt artikel 287 i fördraget.

2.   Styrelsen skall fastställa interna bestämmelser för hur de sekretesskrav som avses i punkt 1 skall genomföras i praktiken.

Artikel 34

Tillgång till information

1.   Kommissionen skall ha fullständig tillgång till all information som samlats in av kontrollorganet. Kontrollorganet skall, på kommissionens begäran, tillhandahålla denna all tillgänglig information tillsammans med en utvärdering av denna information, i den form som kommissionen anger.

2.   De medlemsstater som berörs av någon särskild verksamhet som kontrollorganet bedriver skall ha tillgång till den information som samlats in av kontrollorganet i samband med denna verksamhet, enligt de villkor som kan fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 30.2 i förordning (EG) nr 2371/2002.

KAPITEL V

FINANSIELLA BESTÄMMELSER

Artikel 35

Budget

1.   Kontrollorganets intäkter skall bestå av

a)

ett bidrag från gemenskapen som förs in i Europeiska gemenskapernas allmänna budget (kommissionens avsnitt),

b)

avgifter för tjänster som kontrollorganet utfört åt medlemsstaterna i enlighet med artikel 6,

c)

avgifter för publikationer, utbildning och/eller andra tjänster som kontrollorganet tillhandahåller.

2.   Kontrollorganets utgifter skall omfatta kostnader för personal, administration, infrastruktur och drift.

3.   Den verkställande direktören skall göra ett utkast till beräkning av kontrollorganets intäkter och utgifter för påföljande budgetår och överlämna detta till styrelsen tillsammans med ett utkast till tjänsteförteckning.

4.   Det skall råda balans mellan inkomster och utgifter.

5.   Varje år skall styrelsen, på grundval av ett utkast till beräkning av intäkter och utgifter, sammanställa en beräkning av kontrollorganets intäkter och utgifter för det kommande budgetåret.

6.   Senast den 31 mars skall styrelsen skicka denna beräkning, som skall innehålla ett utkast till tjänsteförteckning, och det preliminära arbetsprogrammet till kommissionen.

7.   Kommissionen skall vidarebefordra beräkningen av kontrollorganets intäkter och utgifter till Europaparlamentet och rådet (budgetmyndigheten) tillsammans med det preliminära förslaget till Europeiska unionens allmänna budget.

8.   På grundval av denna beräkning skall kommissionen i det preliminära förslaget till Europeiska unionens allmänna budget ta upp de beräkningar som den anser vara nödvändiga med avseende på tjänsteförteckningen samt de bidrag som skall belasta den allmänna budgeten, och förelägga budgetmyndigheten detta i enlighet med artikel 272 i fördraget.

9.   Budgetmyndigheten skall fastställa de anslag som skall utgöra bidrag till kontrollorganet. Budgetmyndigheten skall anta kontrollorganets tjänsteförteckning.

10.   Styrelsen skall anta budgeten. Budgeten skall bli slutlig efter det slutliga antagandet av Europeiska unionens allmänna budget. Den skall när så krävs anpassas i enlighet därmed.

11.   Styrelsen skall så snart som möjligt underrätta budgetmyndigheten om sin avsikt att genomföra projekt som kan ha betydande ekonomiska konsekvenser för finansieringen av budgeten, särskilt projekt som rör fast egendom, t.ex. hyra eller förvärv av fastigheter. Den skall informera kommissionen om detta.

12.   Om någon av budgetmyndighetens båda parter har meddelat att den har för avsikt att lämna ett yttrande skall den överlämna detta till styrelsen inom sex veckor från och med den dag då meddelandet om projektet gjordes.

Artikel 36

Genomförande och kontroll av budgeten

1.   Den verkställande direktören skall genomföra kontrollorganets budget.

2.   Senast den 1 mars efter utgången av det berörda budgetåret skall kontrollorganets räkenskapsförare förse kommissionens räkenskapsförare med de preliminära räkenskaperna och en rapport om budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen under budgetåret. Kommissionens räkenskapsförare skall sammanställa institutionernas och de decentraliserade organens preliminära redovisningar i enlighet med artikel 128 i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (11) ("budgetförordningen").

3.   Senast den 31 mars efter utgången av det berörda budgetåret skall kommissionens räkenskapsförare förse revisionsrätten med kontrollorganets preliminära räkenskaper samt med en rapport om budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen under budgetåret. Rapporten om budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen skall också översändas till Europaparlamentet och rådet.

4.   Efter mottagandet av revisionsrättens synpunkter på kontrollorganets preliminära räkenskaper, enligt artikel 129 i budgetförordningen, skall den verkställande direktören ansvara för upprättandet av de slutliga räkenskaperna och översända dem till styrelsen för yttrande.

5.   Styrelsen skall avge ett yttrande om kontrollorganets slutredovisning.

6.   Senast den 1 juli följande år skall den verkställande direktören överlämna den slutliga redovisningen tillsammans med styrelsens yttrande till Europaparlamentet, rådet, kommissionen och revisionsrätten.

7.   Slutredovisningen skall offentliggöras.

8.   Kontrollorganet skall inrätta en intern revisionsfunktion som skall överensstämma med tillämpliga internationella standarder.

9.   Senast den 30 september skall den verkställande direktören förse revisionsrätten med ett svar på dess iakttagelser. Den verkställande direktören skall även översända detta svar till styrelsen.

10.   Den verkställande direktören skall på Europaparlamentets begäran lämna den information till parlamentet som behövs för en smidig tillämpning av förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet för det berörda budgetåret, i enlighet med artikel 146.3 i budgetförordningen.

11.   Europaparlamentet skall före den 30 april det andra därpå följande året på rekommendation av rådet bevilja den verkställande direktören för kontrollorganet ansvarsfrihet beträffande budgetens genomförande för det aktuella året.

Artikel 37

Bekämpning av bedrägeri

1.   För bekämpning av bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet skall bestämmelserna i förordning (EG) nr 1073/1999 gälla för kontrollorganet utan inskränkning.

2.   Kontrollorganet skall ansluta sig till det interinstitutionella avtalet av den 25 maj 1999 om interna utredningar som utförs av OLAF och skall utan dröjsmål utfärda lämpliga föreskrifter, som skall gälla all dess personal.

3.   I besluten om finansiering samt i de avtal om och instrument för genomförande som ingåtts till följd av dessa beslut skall det uttryckligen föreskrivas att revisionsrätten och OLAF vid behov skall få utföra kontroller på plats hos dem som mottagit anslag från kontrollorganet och hos de ombud som fördelat dessa anslag.

Artikel 38

Finansiella bestämmelser

Styrelsen skall, efter att ha mottagit kommissionens godkännande och revisionsrättens yttrande, anta kontrollorganets budgetförordning. Bestämmelserna får avvika från kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 23 december 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (12), endast om kontrollorganet har särskilda förvaltningsbehov som kräver detta, och endast efter det att kommissionen gett sitt godkännande.

KAPITEL VI

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 39

Utvärdering

1.   Styrelsen skall beställa en oberoende extern utvärdering av denna förordnings tillämpning inom fem år efter det att kontrollorganet inlett sin verksamhet och därefter vart femte år. Kommissionen skall tillhandahålla kontrollorganet all den information som detta anser sig behöva för att kunna genomföra utvärderingen.

2.   Varje utvärdering skall innehålla en bedömning av effekterna av denna förordning, kontrollorganets nytta, relevans och effektivitet och dess arbetsrutiner samt en bedömning av i hur stor utsträckning kontrollorganet bidrar till att en hög grad av efterlevnad av den gemensamma fiskeripolitikens bestämmelser uppnås. Styrelsen skall utarbeta särskilda riktlinjer i samförstånd med kommissionen och efter samråd med de berörda parterna.

3.   Styrelsen skall ta emot utvärderingen och utfärda rekommendationer till kommissionen om hur denna förordning, kontrollorganet och dess arbetsmetoder eventuellt bör ändras. Utvärderingsresultatet och rekommendationerna skall överlämnas av kommissionen till Europaparlamentet och rådet samt offentliggöras.

Artikel 40

Inledande av kontrollorganets verksamhet

Kontrollorganet skall inleda sin verksamhet senast tolv månader efter det att denna förordning trätt i kraft.

Artikel 41

Ändring

Artikel 34c i förordning (EG) nr 2847/93 skall ersättas med följande:

"Artikel 34c

1.   Kommissionen skall, i enlighet med förfarandet i artikel 36 och i samförstånd med de berörda medlemsstaterna, fastställa vilka av de fisken som involverar två eller flera medlemsstater som skall omfattas av särskilda program för kontroll och inspektion samt vilka villkor som skall styra sådana program.

I särskilda program för kontroll och inspektion skall det fastställas vilka fisken som involverar två eller flera medlemsstater som omfattas av programmet samt de villkor som skall gälla för sådana fisken.

I varje särskilt program för kontroll och inspektion skall det fastställas mål, gemensamma prioriteringar och förfaranden tillsammans med referenspunkter för kontroll- och inspektionsverksamhet, förväntade resultat av de åtgärder som anges samt den strategi som krävs för att det skall kunna garanteras att kontroll- och inspektionsverksamheten är så likvärdig, effektiv och ekonomisk som möjligt. För varje program skall det anges vilka medlemsstater som berörs.

Särskilda program för kontroll- och inspektion får inte pågå längre än tre år eller överskrida någon annan period som fastställs för detta ändamål i en återhämtningsplan som antagits enligt artikel 5 i rådets förordning (EG) nr 2371/2002 av den 20 december 2002 om bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken (13) eller en förvaltningsplan som antagits enligt artikel 6 i samma förordning.

De berörda medlemsstaterna skall genomföra de särskilda programmen för kontroll och inspektion på grundval av de planer för gemensamt utnyttjande som fastställs genom rådets förordning (EG) nr 768/2005 av den 26 april 2005 om inrättande av Gemenskapens kontrollorgan för fiske och om ändring av förordning (EEG) nr 2847/93 om införande av ett kontrollsystem för den gemensamma fiskeripolitiken (14).

2.   Kommissionen skall kontrollera och utvärdera effektivitetsgraden hos varje särskilt program för kontroll och inspektion, och skall rapportera till Europaparlamentet och rådet i enlighet med artikel 27.4 i förordning (EG) nr 2371/2002.

Artikel 42

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Luxemburg den 26 april 2005.

På rådets vägnar

F. BODEN

Ordförande


(1)  Yttrandet avgivet den 23 februari 2005 (ännu ej publicerat i EUT).

(2)  EGT L 358, 31.12.2002, s. 59.

(3)  EGT L 261, 20.10.1993, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1954/2003 (EUT L 289, 7.11.2003, s. 1).

(4)  EGT L 145, 31.5.2001, s. 43.

(5)  EGT L 8, 12.1.2001, s. 1.

(6)  EGT L 136, 31.5.1999, s. 1.

(7)  EGT L 136, 31.5.1999, s. 15.

(8)  EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

(9)  EGT L 56, 4.3.1968, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG, Euratom) nr 723/2004 (EUT L 124, 27.4.2004, s. 1).

(10)  EGT 17, 6.10.1958, s. 385/58.

(11)  EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.

(12)  EGT L 357, 31.12.2002, s. 72.

(13)  EGT L 358, 21.12.2002, s. 59.

(14)  EUT L 128, 21.5.2005, s. 1."

(EG) 768/2005

32005R0768
Källa: Eur-lex
©Europeiska gemenskapen
http://eur-lex.europa.eu/

Utfärdad:
2005-04-26

Uppdaterad:
t.o.m.

32016R1626