En arbetstagare som har lämnat en tillsvidareanställning för en provanställning har inte ansetts ha lämnat sin anställning utan giltig anledning och grund för avstängning från rätt till arbetslöshetsersättning har därmed inte funnits.


Lagrum:
43 § och 44 § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring; 6 § och 31 § lagen (1982:80) om anställningsskydd

HTF:s arbetslöshetskassa beslutade att stänga av P.S. från rätt till ersättning i 45 dagar. Som skäl för beslutet angavs i huvudsak följande. P.S. har sagt upp sin anställning som säljare hos Lyreco AB med sista anställningsdag den 31 augusti 2004 för att han hade fått en ny anställning hos Kontorab i Bromma från den 27 september 2004. Den anställningen kom inte till stånd. Det skäl P.S. angett utgör enligt försäkringens bestämmelser inte godtagbara skäl för att lämna sin anställning.

P.S. överklagade beslutet och yrkade att avstängningen skulle hävas. Till stöd för sin talan anförde han i huvudsak följande. Han har inte sagt upp sig utan giltig anledning. För att kunna påbörja en ny tjänst måste man avsluta en tidigare. Insänt anställningsavtal mellan honom och Kontorab visar att det fanns en överenskommelse mellan dem den 25 augusti 2004, alltså två dagar innan han avslutade sin anställning hos Lyreco. Han har tydligt visat att han har haft goda intentioner och även ett nytt arbete att påbörja.

HTF:s arbetslöshetskassa bestred bifall till överklagandet.

Länsrätten i Stockholms län (2005-05-12, ordförande Sandström) redogjorde för tillämpliga bestämmelser och yttrade: Länsrättens bedömning - Fråga i målet är om HTF:s arbetslöshetskassa har haft fog för sitt beslut att stänga av P.S. från rätt till ersättning i 45 dagar från och med den 1 september 2004. Avgörande för detta är om P.S. har haft giltig anledning att på egen begäran lämna sin tillsvidareanställning hos Lyreco. - Bedömningen av om en försäkrad har haft giltig anledning att lämna sin anställning skall göras utifrån vad som var känt vid tidpunkten för uppsägningen. Av handlingarna i målet har framkommit att P.S. vid tidpunkten för anställningens upphörande hos Lyreco hade ingått ett avtal med Kontorab om att påbörja en provanställning. P.S. fick efter det att han avslutat sin anställning hos Lyreco besked om att anställningen på Kontorab inte skulle påbörjas vid avtalad tidpunkt, varpå P.S. anmälde sig som arbetssökande. Enligt 6 § lagen (1982:80) om anställningsskydd övergår en provanställning till en tillsvidareanställning om arbetsgivaren inte vid prövotidens utgång lämnar besked om att anställningen inte skall fortsätta. En provanställning får enligt samma paragraf även avbrytas före prövotidens utgång. Det har i målet inte framkommit att det vid tidpunkten för anställningens upphörande hos Lyreco fanns anledning att tro att anställningen hos Kontorab inte skulle påbörjas och därefter övergå i en tillsvidareanställning. Med hänsyn härtill finner länsrätten att P.S. skall anses ha haft giltig anledning att lämna sin anställning hos Lyreco. HTF:s arbetslöshetskassa har därför inte haft fog för sitt beslut att stänga av P.S. från ersättning i 45 dagar från och med den 1 september 2004. - Överklagandet skall därför bifallas. - Med bifall till överklagandet upphäver länsrätten HTF:s arbetslöshetskassas beslut att avstänga P.S. från ersättning i 45 dagar inom kalendertiden från och med den 1 september 2004 till och med den 21 december 2004.

HTF:s arbetslöshetskassa överklagade hos kammarrätten och yrkade att länsrättens dom skulle upphävas och anförde bl.a. följande. P.S. har på egen begäran lämnat sin tillsvidareanställning på Lyreco AB för att påbörja en provanställning på Kontorab som sedermera inte kom till stånd. Han har tagit risken att säga upp sig från en tillsvidareanställning för att påbörja en provanställning. Även med beaktande av att provanställningar numera är mycket vanligt förekommande anser kassan att P.S. inte har haft giltig anledning att sluta sin anställning hos Lyreco AB innan han har haft en ny tillsvidareanställning.

P.S. hördes inte av.

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) yttrade sig i målet och anförde bl.a. följande.

IAF kan konstatera att bedömningen av vad som är att betrakta som giltig anledning för att sluta ett arbete på egen begäran är restriktiv. P.S. har när han sade upp sig från sin tillsvidareanställning tecknat avtal om provanställning med annan arbetsgivare. En provanställning är dock förenad med ett visst risktagande om man på egen begäran i samband därmed sagt upp en tillsvidareanställning. Trots det har P.S. sagt upp sig från sin tidigare tillsvidareanställning och såvitt framgår av utredningen utan att undersöka möjligheten till tjänstledighet. Enligt IAF:s uppfattning är arbetslöshetsförsäkringen en omställningsförsäkring som skall täcka ofrivillig arbetslöshet. IAF anser därför att P.S. inte har haft giltig anledning i den mening som avses i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) att säga upp sig från sin tillsvidareanställning. IAF tillstyrker bifall till överklagandet.

Kammarrätten i Stockholm (2006-03-06, Jansson, Linnander, Ek Oldsjö, referent, samt nämndemännen Sandqvist och Strid) yttrade: Frågan i målet gäller om kassan haft grund för att stänga av P.S. från ersättning under 45 dagar på grund av att han på egen begäran sagt upp sig från en tillsvidareanställning. - Kammarrätten gör följande bedömning. - Avstängningsregeln i 43 § ALF tillämpas bl.a. i de fall en anställd lämnar sitt arbete på egen begäran utan giltig anledning. P.S. sade upp sig från sitt arbete hos Lyreco AB för att börja ett nytt arbete hos Kontorab. Han får anses ha blivit arbetslös när Kontorab meddelade honom att provanställningen inte längre var aktuell och därigenom bröt det överenskomna arbetsavtalet. Det är således Kontorab och inte P.S. som har orsakat arbetslösheten. - Visserligen är här fråga om en anställd som har lämnat en tillsvidareanställning för att i stället tillträda en provanställning som är att anse som en från anställningsskyddssynpunkt osäkrare anställningsform. Förhållandena på arbetsmarknaden är emellertid numera sådana att provanställning i praktiken torde vara den vanligaste anställningsformen vid tillträdande av ett nytt arbete. Enligt kammarrättens mening bör under dessa förutsättningar ett provanställningsavbrott på det sätt som skett, och som, såvitt framgår av utredningen, inte har sin grund i något klandervärt från den anställdes sida, inte läggas den arbetslöse till last i ersättningshänseende. - På grund av det ovan anförda, och med beaktande av att P.S:s syfte med arbetsbytet inte synes ha varit annat än att erhålla ett varaktigt arbete hos Kontorab, finner kammarrätten att förutsättningar för att stänga av honom med tillämpning av 43 § ALF inte föreligger. Överklagandet skall således avslås. - Kammarrätten avslår överklagandet.

IAF överklagade och yrkade att Regeringsrätten skulle upphäva underinstansernas domar och fastställa HTF:s arbetslöshetskassas beslut. IAF anförde i huvudsak följande. Bedömningen av vad som anses utgöra giltig anledning att lämna ett arbete på egen begäran är restriktiv. Det måste anses som en försämring av en persons arbetsmarknadsmässiga ställning att gå från en tillsvidareanställning till en provanställning, även om avsikten med en sådan anställning är att den ska övergå i en tillsvidareanställning. Att lämna en tillsvidareanställning till förmån för en provanställning och därigenom riskera att bli arbetslös om provanställningen inte övergår i en tillsvidareanställning eller inte ens kommer till stånd är ett risktagande som den enskilde själv måste stå för och som inte ska bäras av arbetslöshetsförsäkringen, oavsett den enskildes avsikt. - Visserligen har lagstiftaren uttalat att reglerna inom arbetslöshetsförsäkringen, i möjligaste mån, ska motverka inlåsningseffekter på arbetsmarknaden (jfr SOU 1996:150 s. 27 och prop. 1996/97:107 s. 85 f.), men oaktat detta måste det försäkringsmässiga inslaget beaktas. En sökande bör inte på eget initiativ försätta sig i en situation där han eller hon riskerar att bli arbetslös och därmed kunna göra anspråk på arbetslöshetsersättning. Arbetslöshetsförsäkringen är en omställningsförsäkring, vars syfte är att kompensera inkomstförlust vid ofrivillig arbetslöshet på grund av vikande konjunktur eller andra liknande förhållanden som den enskilde inte kan råda över (jfr prop. 1973:56 s. 75 f., prop. 1995/96:25 s. 125 f., prop. 1996/97:107 s. 83 och 86 samt prop. 1999/2000:139 s. 29 och 57). - P.S. har lämnat en tillsvidareanställning för att påbörja en provanställning som inte kom till stånd. Han har därigenom på egen hand försatt sig i en situation där han riskerar att bli arbetslös. Mot denna bakgrund och med beaktande av vad som ovan anförts, särskilt om arbetslöshetsförsäkringens syfte som omställningsförsäkring, har det saknats giltig anledning för P.S. att på egen begäran lämna sin tillsvidareanställning. Arbetslöshetskassan har därför haft fog för att stänga av honom från hans rätt till ersättning under 45 dagar.

P.S. bestred bifall till överklagandet och anförde bl.a. följande. Han fick ett erbjudande om anställning hos en annan arbetsgivare och skrev anställningsavtal med denne. Därefter sade han upp sig hos sin dåvarande arbetsgivare. När datumet för anställningens start närmade sig fick han veta att den nya arbetsgivaren önskade skjuta på startdatumet och han rekommenderades att anmäla sig som arbetslös till dess arbetsgivaren ämnade påbörja hans anställning. Han gjorde allt i rätt ordning och med gott uppsåt. Inte många arbetsgivare skulle gå med på att låta någon vara tjänstledig för att påbörja en provanställning hos en konkurrent. IAF:s uppfattning leder till en låst arbetsmarknad där arbetstagarna inte vågar flytta på sig. Verkligheten är sådan att man nio gånger av tio erbjuds en provanställning när man byter arbete.

Regeringsrätten (2009-06-09, Eliason, Wennerström, Nord, Lundin, Ståhl) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 43 § ALF ska sökanden stängas av från rätt till ersättning en viss tid bl.a. om han eller hon har lämnat sitt arbete utan giltig anledning.

I 6 § lagen om anställningsskydd finns regler om provanställning. De innehåller följande. Avtal får träffas om tidsbegränsad provanställning, om prövotiden är högst sex månader. Vill inte arbetsgivaren eller arbetstagaren att anställningen ska fortsätta efter det att prövotiden har löpt ut, ska besked om detta lämnas till motparten senast vid prövotidens utgång. Görs inte detta, övergår provanställningen i en tillsvidareanställning. Om inte annat har avtalats, får en provanställning avbrytas även före prövotidens utgång.

Regeringsrättens bedömning

Frågan i målet är om den som lämnar en tillsvidareanställning för att börja en provanställning ska anses ha lämnat sin anställning utan giltig anledning i den mening som avses i 43 § ALF. Anledningen till att frågan uppkommer är att anställningsskyddet är svagare i en provanställning än i en tillsvidareanställning.

En provanställning är avsedd att användas av arbetsgivaren för att pröva en arbetstagares lämplighet för arbetet. Det framgår av konstruktionen av reglerna om provanställning att det vanliga ska vara att provanställningen övergår i en tillsvidareanställning. Att en tillsvidareanställning inleds med en provanställning är också normalt. P.S. hade, när han lämnade sin tidigare anställning, inget skäl att tro annat än att den nya anställningen skulle komma att inledas och senare övergå i en tillsvidareanställning. Den omständigheten att den nya anställningen var en provanställning innebär därför inte att han kan anses ha saknat giltig anledning att lämna sin tidigare anställning. IAF:s överklagande ska därför avslås.

Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten avslår överklagandet.

Föredraget 2009-05-13, föredragande Wenneberg, målnummer 2938-06

Rättsfall från Regeringsrätten
Publicerat med tillstånd
av Sveriges Domstolar

Avgörandedatum:
2009-06-09

Målnummer:
2938-06