Fotografier som tagits av kronofogdemyndighet i samband med en avhysning från en bostad har ansetts kunna lämnas ut till en socialnämnd för att användas i en utredning rörande två barns hemsituation.


Lagrum:
1 kap. 3 §, 7 kap. 4 §, 9 kap. 19 § och 14 kap. 1 §, 2 § och 3 § sekretesslagen (1980:100); 11 kap. 1 § och 2 § samt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453); 16 kap. 2 § utsökningsförordningen (1981:981)

Arbets- och familjestödsförvaltningen i Mölndals kommun begärde hos Kronofogdemyndigheten i Göteborg att få ta del av fotografier som myndigheten hade tagit i samband med en avhysning från en bostad. Fotografierna skulle enligt begäran användas i en utredning av två barns hemsituation.

Kronofogdemyndigheten avslog genom beslut den 8 november 2004 framställningen med hänvisning till 9 kap. 19 § samt 14 kap. 1 och 3 §§ sekretesslagen (1980:100).

I överklagande hos kammarrätten vidhöll Arbets- och familjestödsförvaltningen i Mölndals kommun sin begäran att få ta del av de aktuella fotografierna och anförde bl.a. följande. En av socialnämndens viktigaste uppgifter och skyldigheter är att se till att barn och ungdomar som befinner sig i en utsatt situation får den vård eller det skydd de behöver. Nämnden har en skyldighet att utreda ett barns situation. I 11 kap. 2 § socialtjänstlagen (2001:453) klargörs att nämnden har rätt och skyldighet att inhämta upplysningar från olika håll utan vårdnadshavarens samtycke. För att kunna uppfylla denna funktion måste socialnämnden ha möjlighet att utreda den unges situation och dennes behov av hjälp. Socialtjänsten är ofta mycket beroende av i vilken utsträckning man kan få tillgång till uppgifter från andra myndigheter och befattningshavare. Detta gäller även i de fall det inte är aktuellt med vård enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. I avhysningsärenden som gäller barnfamiljer föreligger vanligen samverkan mellan kronofogdemyndigheten och socialtjänsten genom att socialtjänsten är närvarande vid själva avhysningen. Det är först sedan utredningen genomförts som det står klart om det finns något vårdbehov för den unge och i så fall hur det ser ut. Syftet med en sekretesslagstiftning kan knappast vara att hindra eller försvåra genomförandet av sådana utredningar. Det är angeläget från såväl rättssäkerhetssynpunkt som av hänsyn till barnets skydd att sådana fall blir så noggrant och allsidigt belysta som möjligt. De ifrågavarande fotografierna är nödvändiga eftersom de kan beskriva barnets hemmiljö. Vid denna avhysning var nämndens barnutredare inte närvarande. Således är fotografierna ett sätt för socialsekreteraren att säkerställa utredningen. Fotografierna kan ligga till grund för att kunna ingripa till ett barns skydd eller stöd för bedömningen av behovet av insatser. Det är också mycket viktigt att kunna jämföra bilderna med information som handläggaren fått från andra uppgiftslämnare. Enligt kronofogdemyndighetens motivering väger skyddet över för föräldern framför barnet. FN:s konvention om barnets rättigheter som fått sin tillämpning genom 1 kap. 2 § socialtjänstlagen stadgar att barnets bästa alltid skall komma i främsta rummet. Beslutet strider mot barnkonventionen. Det är viktigt att kunna sätta sig in i barnets situation. Ett utlämnande av fotografierna är ett skydd för barnet och detta kan aldrig innebära att den enskilde och dennes närstående lider men.

Kammarrätten i Göteborg (2004-12-22, Nordberg, Öhvall, referent, Nielsen) yttrade: Som kronofogdemyndigheten har funnit ingår de aktuella fotografierna inte i något beslut så att de därmed kan anses vara offentliga. Vid bedömningen av om sekretesslagens bestämmelser i övrigt hindrar att fotografierna lämnas ut till socialnämnden instämmer kammarrätten i kronofogdemyndighetens bedömning. - Kammarrätten avslår överklagandet.

Arbets- och familjestödsförvaltningen i Mölndals kommun fullföljde sin talan och anförde bl.a. följande. En av socialnämndens viktigaste uppgifter är att se till att utsatta barn och ungdomar får den hjälp och det stöd eller skydd som de behöver. För att fullgöra sin uppgift måste socialnämnden kunna inhämta uppgifter från andra myndigheter. Dessa myndigheter har också en korresponderande skyldighet att informera socialnämnden när det finns tecken på missförhållanden. Brister i boendeförhållanden är exempel på företeelser som skall anmälas till socialnämnden. Kronofogdemyndigheten har enligt 16 kap. 2 § utsökningsförordningen (1981:981) en skyldighet att underrätta socialnämnden när ansökan gjorts om avhysning från en bostad. Socialnämnden skall också underrättas om tiden för avhysningsförrättningen. Nämnden brukar i de flesta fall närvara vid förrättningen för att bistå de boende och skaffa sig en uppfattning om och på vilket sätt det är nödvändigt med stödåtgärder. - Förvaltningen instämmer i kronofogdemyndighetens bedömning att de efterfrågade uppgifterna i sig är integritetskränkande. Det ligger dock i sakens natur att frågor om tvångsvård och de utredningar som företas i samband med sådana ärenden i de flesta fall kränker den personliga integriteten. Det faktum att uppgifter är integritetskränkande får emellertid inte hindra att socialtjänsten kan få ta del av de uppgifter som krävs för att genomföra en korrekt utredning avseende barns situation. - Myndigheter skall samverka för att förhindra att barn far illa. Hänsyn bör också tas till att ärenden om tvångsvård hanteras med mycket sträng sekretess såväl hos förvaltningen som hos de domstolar som senare kan komma att besluta om tvångsvård. - I 14 kap. 1-3 §§ sekretesslagen förordnas om vissa generella begränsningar i sekretessen mellan myndigheter vilka är nödvändiga för att myndigheterna skall kunna fullgöra sina respektive uppgifter. Den s.k. generalklausulen återfinns i 14 kap. 3 § första stycket och är tillkommen för att sekretessen inte bör hindra myndigheter från att utväxla uppgifter i situationer där intresset av att uppgifterna lämnas ut bör ha företräde framför det intresse som sekretessen skall skydda. Enligt förvaltningen är det i detta fall uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen skall skydda.

Regeringsrätten (2005-10-19, Nordborg, Dexe, Brickman, Knutsson) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. Frågan i målet är om fotografier tagna av kronofogdemyndigheten vid en avhysning från en bostad kan lämnas ut till en kommunal social förvaltning med stöd av generalklausulen i 14 kap. 3 § första stycket sekretesslagen. Fotografierna har fogats till det protokoll som kronofogdemyndigheten förde vid förrättningen. De ger en detaljerad bild av förhållandena i bostaden. Av protokollet framgår att närvarande var bl.a. den person som avhystes, företrädare för polismyndigheten i Mölndal och en socialassistent från socialförvaltningen i Mölndal.

Enligt 9 kap. 19 § sekretesslagen gäller sekretess inom exekutionsväsendet i mål eller ärende angående bl.a. utsökning och indrivning för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider skada eller men. Sekretess gäller därmed med ett s.k. omvänt skaderekvisit. Det kan i förevarande fall inte anses att det står klart att uppgifterna kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men. Sekretess gäller därmed för fotografierna enligt detta lagrum.

Av 7 kap. 4 § sekretesslagen framgår att sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgift om enskilds personliga förhållanden med ett omvänt skaderekvisit, dvs. i samma utsträckning som inom exekutionsväsendet.

Enligt 14 kap. 3 § första stycket sekretesslagen får sekretessbelagd uppgift lämnas till en myndighet, om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen skall skydda. Arbets- och familjestödsförvaltningen har uppgett att hemsituationen för de barn som bodde i lägenheten är föremål för utredning enligt 11 kap. 2 § socialtjänstlagen och att fotografierna behövs i den utredningen. Det är alltså intresset av att barnens hemförhållanden blir grundligt utredda som skall vägas mot det intresse som sekretessen är avsedd att skydda. Till stöd för sin begäran har förvaltningen även pekat på bestämmelsen i 14 kap. 1 § socialtjänstlagen om att var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd bör anmäla detta till nämnden.

Mot bakgrund av det anförda finner Regeringsrätten att det är uppenbart att intresset av att fotografierna lämnas ut har företräde framför det intresse som sekretessen skall skydda. Fotografierna skall därför lämnas ut till förvaltningen.

Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten upphäver kammarrättens dom och Kronofogdemyndighetens i Göteborg beslut och förordnar att de efterfrågade fotografierna skall lämnas ut till Arbets- och familjestödsförvaltningen i Mölndals kommun. Det ankommer på kronofogdemyndigheten att lämna ut fotografierna.

Regeringsrådet Hamberg var av skiljaktig mening och anförde: De fotografier som Arbets- och familjestödsförvaltningen önskar utlämnade har tagits i samband med ett avhysningsärende och ger en mycket detaljerad bild av den avhysta personens hemförhållanden, personliga ägodelar m.m. Fotografierna kan antas ha tillkommit endast för att dokumentera själva avhysningsförfarandet. Med hänsyn till fotografiernas innehåll och omständigheterna vid deras tillkomst måste det krävas att den myndighet som önskar att sekretessen bryts med avsevärd styrka kan visa att fotografierna oundgängligen erfordras för myndighetens arbete. I annat fall kan det inte anses uppenbart att myndighetens intresse tar över den enskildes intresse av sekretess. Arbets- och familjestödsförvaltningen har åberopat att fotografierna är nödvändiga för att på ett tillfredsställande sätt kunna utreda situationen för den vräkta personens barn. Därvid har angivits att en utredning genomförs enligt 11 kap. 2 § socialtjänstlagen. Det framgår emellertid inte närmare av handlingarna i vilket skede denna utredning befinner sig och vilken roll fotografierna antas kunna få i utredningen.

Arbets- och familjestödsförvaltningen har vidare åberopat 14 kap. 1 § första stycket socialtjänstlagen, enligt vilken bestämmelse var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd bör anmäla detta till nämnden. Bestämmelsen får också anses ge uttryck för att skyddsintresset när det gäller barn skall väga tungt. Detta bör tillmätas väsentlig betydelse vid tillämpningen av sekretesslagens generalklausul. Förekomsten av detta skyddsintresse kan emellertid inte innebära att det, vid tillämpning av generalklausulen, utan vidare prövning anses uppenbart att det allmännas intresse av att sekretessen bryts skall ta över. Även om ingripande till barns skydd åberopas som skäl för brytande av sekretessen, måste således en prövning ske av myndighetens behov av sekretessgenombrott i det individuella fallet, och detta behov måste vägas mot den enskildes intresse av att sekretessen består.

Vid en samlad bedömning finner jag att vad som åberopats som stöd för att fotografierna skall utlämnas inte visar att det är uppenbart att utlämnandeintresset har företräde framför den enskildes intresse av sekretess. Överklagandet skall därför avslås.

Föredraget 2005-09-21, föredragande Ingegerd Bolin, målnummer 361-05


Litteratur:
Prop. 1979/80:2 Del A, s. 287-291, 320-329; prop. 2000/01:3 s. 185-194 och s. 225; Regner, Eliason, Heuman, Sekretesslagen En kommentar, s. 9:56-58; 14:2-10, 14:23-31

Rättsfall från Regeringsrätten
Publicerat med tillstånd
av Sveriges Domstolar

Avgörandedatum:
2005-10-19

Målnummer:
361-05