Riksförsäkringsverket har inte ägt utnyttja ett bemyndigande att meddela verkställighetsföreskrifter i fråga om beräkning av bostadskostnad till att besluta en föreskrift om rätt till bostadstillägg. Prövningstillstånd i kammarrätt.


Lagrum:
8 kap. 13 § och 11 kap. 14 § regeringsformen; 34 a § förvaltningsprocesslagen (1971:291)

V.F.H. hyrde under tiden mars 1991 - april 1998 en lägenhet i andra hand. Hyresvärden för förstahandskontraktet godkände uthyrningen i andra hand under tiden maj 1994 - april 1996. Stockholms läns allmänna försäkringskassa beslöt den 9 juni 1997 efter omprövning att inte ändra sitt tidigare beslut att provisoriskt dra in V.F.H:s bostadstillägg fr.o.m. maj 1997 med motiveringen att hon inte inkommit med giltigt kontrakt. Den 15 oktober samma år beslöt kassan efter omprövning att inte heller ändra sitt tidigare beslut om definitiv indragning av bostadstillägget med motiveringen att då V.F.H. inte hade ett giltigt andrahandskontrakt som godkänts av fastighetsägaren hon inte längre hade rätt till bostadstillägg. V.F.H. överklagade besluten hos Länsrätten i Stockholms län och yrkade att hon skulle beviljas bostadstillägg för tiden t.o.m. april 1998. Länsrätten avslog överklagandena i dom den 16 september 1998. V.F.H. fullföljde sin talan hos Kammarrätten i Stockholm, som i beslut den 25 november 1998 inte meddelade prövningstillstånd.

V.F.H. överklagade kammarrättens beslut och anförde bl.a. att det förelegat ett faktiskt och avtalsenligt hyresförhållande för vilket hon haft bostadskostnader.

Prövningstillstånd meddelades.

Riksförsäkringsverket bestred bifall till överklagandet och anförde till grund härför bl.a. följande. Riksförsäkringsverket konstaterar att det efter april 1996 inte fanns något andrahandskontrakt som hade godkänts av hyresvärden (fastighetsägaren). Verket anser därför med stöd av förordningen (1994:1545) med bemyndigande att meddela vissa föreskrifter för verkställighet av lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer och 6 § 2 Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1993:8) om beräkning av bostadskostnad att V.F.H. inte var berättigad till bostadstillägg fr.o.m. maj 1997.

Regeringsrätten (2002-12-17, Lavin, Schäder, Ersson, Melin, Nord) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. Försäkringskassan har dragit in V.F.H:s bostadstillägg huvudsakligen av det skälet att hon inte längre uppfyllde villkoren för rätt till bidrag enligt 6 § Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1993:8) om beräkning av bostadskostnad. I paragrafen föreskrevs, efter en ändring av lydelsen genom RFFS 1994:32, att bidrag för bostadskostnad i form av bostadstillägg, familjebidrag eller bostadsbidrag lämnades till den som hyrde en bostad i andra hand endast om 1. hyresavtalet var skriftligt och gällde för en hyrestid om minst tre månader samt 2. hyresvärd, bostadsrättsförening eller hyresnämnd hade godkänt andrahandsupplåtelsen. Ändringen genomfördes, vad gällde bostadstillägget, med stöd av förordningen (1994:1545) med bemyndigande att meddela vissa föreskrifter för verkställighet av lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer. I förordningen angavs att bemyndigandet omfattade verkställighetsföreskrifter i fråga om 1. ansökningsförfarandet, 2. beräkning av bostadskostnad, 3. beräkning av årsinkomst, 4. beräkning av förmögenhet samt avkastning därav, 5. ändrad folkbokföring samt 6. utbetalning av bostadstillägg.

Föreskriften i 6 § Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1993:8) om beräkning av bostadskostnad och bestämmelsen i 1994 års förordning återfinns numera i 7 § Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:9) om beräkning av bostadskostnad respektive 3 § 5 förordningen (1998:562) med vissa bemyndiganden för Riksförsäkringsverket att meddela föreskrifter.

Den ovannämnda bestämmelsen om andrahandsupplåtelser (6 §) ingick, som ovan framgått, i en författning som enligt sin rubrik innehöll föreskrifter om beräkning av bostadskostnad. I den mån föreskrifterna angick det sistnämnda ämnet, hade Riksförsäkringsverket haft stöd av bemyndigandet i 1994 års förordning för att meddela föreskrifterna. Bestämmelsen i 6 § reglerade emellertid ett annat förhållande, nämligen rätten till bostadstillägg m.fl. bidrag, vilket verket också angivit i en rubrik till paragrafen. Föreskrifter om rätt till bostadstillägg nämndes över huvud taget inte i bemyndigandet enligt 1994 års förordning. Riksförsäkringsverket hade därför inte kunnat härleda någon rätt från denna förordning att besluta en ny lydelse av 6 §.

Vidare omfattade bemyndigandet endast föreskrifter för verkställighet av lagen om bostadstillägg till pensionärer. Bestämmelsen i 6 § Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1993:8) om beräkning av bostadskostnad innehöll nya villkor för rätt till bostadstillägg, vilket delvis skulle påverka lagens tillämpningsområde. Härigenom hade verket tillfört regleringen något så väsentligen nytt att föreskriften måste anses ha gått utöver vad som kan anses som en verkställighetsföreskrift.

Vad ovan anförts innebär att den föreskrift av Riksförsäkringsverket som medfört att V.F.H:s rätt till bostadstillägg ansetts ha gått förlorad varit behäftad med sådant fel att den inte skulle ha tillämpats i fallet. Härav följer att kammarrätten borde ha meddelat prövningstillstånd därför att anledning förekommit till ändring i det slut vartill länsrätten kommit (34 a § andra stycket 2 förvaltningsprocesslagen /1971:291/).

Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten upphäver det överklagade beslutet och meddelar V.F.H. prövningstillstånd för prövning i Kammarrätten i Stockholm av Länsrättens i Stockholms län dom den 16 september 1998. Handlingarna överlämnas till kammarrätten för fortsatt handläggning.

Föredraget 2002-11-27, föredragande Holmstedt, målnummer 1086--1087-1999


Litteratur:
JO 1998/99 s. 199; Strömberg, Normgivningsmakten enligt 1974 års regeringsform, 3 u. 1999, s. 141-144.

Rättsfall från Regeringsrätten
Publicerat med tillstånd
av Sveriges Domstolar

Avgörandedatum:
2002-12-17

Målnummer:
1087-99