Utdrag ur Centrala studiestödsnämndens register över mottagare av studiemedel har ansetts kunna lämnas ut för kommersiellt ändamål. Tillämpning av 7 kap. 16 § sekretesslagen och 10 § f personuppgiftslagen.


Lagrum:
7 kap. 16 § och 9 kap. 5 § sekretesslagen (1980:100); 10 § personuppgiftslagen (1998:204)

Mecenat AB (bolaget) begärde att Centrala studiestödsnämnden (CSN) skulle lämna ut utdrag ur sitt register över studiestödsmottagare på universitets- och högskolenivå i form av listor med namn, adress samt postadress. Bolaget uppgav att det avsåg att använda de begärda uppgifterna för att distribuera ett av bolaget framtaget rabattkort för studenter.

CSN avslog i beslut den 15 mars 2001 bolagets begäran med stöd av 7 kap. 16 § sekretesslagen (1980:100) och anförde som skäl för sitt beslut bl.a. att bolagets intresse av att distribuera sitt rabattkort och därmed marknadsföra ett okänt antal företags tjänster och produkter till studenter borde få stå tillbaka för den enskildes intresse av skydd för den personliga integriteten.

Bolaget överklagade beslutet hos kammarrätten och anförde bl.a. följande. De rabatter som studenterna skulle komma att erbjudas avser bl.a. inrikesresor med SAS, och på sikt eventuellt även resor med SJ, samt varor inom olika branscher såsom dagligvaror, konfektion, data, elektronik och facklitteratur. De studerande skulle inte komma att kontinuerligt utsättas för direktreklam utan endast en gång per termin erbjudas de olika förmånerna.

Kammarrätten i Sundsvall (2001-06-29, Häggbom, referent, Pettersén, Kareld) yttrade: Enligt 7 kap. 16 § sekretesslagen gäller sekretess för personuppgift om det kan antas att ett utlämnande skulle medföra att uppgiften behandlas i strid med personuppgiftslagen (1998:204), PuL. I 10 § PuL föreskrivs att en personuppgift får behandlas bara om den registrerade har lämnat sitt samtycke eller - såvitt är relevant i detta mål - om behandlingen är nödvändig för att ett ändamål som rör ett berättigat intresse hos den personuppgiftsansvarige eller hos en sådan tredje man till vilken personuppgifterna lämnas ut skall kunna tillgodoses, om detta intresse väger tyngre än den registrerades intresse av skydd mot kränkning av den personliga integriteten. - Frågan i målet blir sålunda om bolagets intresse av att få tillgång till namn- och adressuppgifterna för att kunna förmedla olika företags tjänster och produkter med erbjudande om rabatter till de registrerade studiestödsmottagarna väger tyngre än de registrerades intresse av skydd mot kränkning av den personliga integriteten. Även om många registrerade skulle kunna ha nytta av bolagets erbjudanden finner kammarrätten vid den avvägning som måste ske att de registrerades intresse av skydd mot kränkning av den personliga integriteten väger tyngre än bolagets intresse, som måste anses vara av kommersiell natur. Bolagets användande av de registrerade uppgifterna skulle sålunda ske i strid med 10 § PuL. Som CSN har funnit skall de begärda uppgifterna därför inte lämnas ut. - Kammarrätten avslår överklagandet.

Bolaget överklagade kammarättens dom och yrkade att Regeringsrätten skulle ålägga CSN att till bolaget lämna ut de begärda handlingarna. Bolaget anförde bl.a. följande. Kammarrätten har inte utförligt tagit ställning till den nytta som erhållande av adressuppgifterna medför för den enskilde universitets- eller högskolestudenten. Det är fråga om ett intresse hos bolaget, vilket avsevärt kommer att gynna de registrerade studenterna och detta intresse väger tyngre än dessas intresse av skydd mot kränkning av den personliga integriteten. Ett utlämnande av de efterfrågade adresserna kommer inte att på något sätt inkräkta på den personliga integriteten. Tvärtom är erhållandet av ett rabattkort osedvanligt fördelaktigt för studenterna och dessa förmåner förbättrar deras studiesociala situation. Studenterna kommer inte att kontinuerligt utsättas för direktreklam avseende diverse rabatter och förmåner. Endast en gång per termin kommer studenterna att erbjudas ett rabattkort. Statsmakterna har dessutom givit CSN i uppdrag att se till att studerande med studiestöd skall få bästa tänkbara rabatter.

Prövningstillstånd meddelades.

Datainspektionen avgav på Regeringsrättens begäran yttrande i målet och anförde bl.a. följande. - Bolagets insamling och användning av personuppgifterna innebär att de behandlas i den mening som avses i PuL. Datainspektionen utgår vidare från att bolaget avser att behandla personuppgifterna helt eller delvis automatiserat, exempelvis genom att registrera dessa i datorformat. Med dessa utgångspunkter är PuL:s regler tillämpliga. - Det finns inte anledning att anta att de grundläggande kraven i 9 § PuL inte kommer uppfyllas vid bolagets planerade behandling av personuppgifter. - Den bestämmelse som kan tillämpas beträffande direkt marknadsföring är 10 § f PuL. Mot bakgrund av vad bolaget anfört angående den planerade marknadsföringen får det anses att den behandling av personuppgifter som skulle komma att ske är nödvändig för att kunna distribuera rabattkorten och att ändamålet att erbjuda studenterna rabatter hos bolagets samarbetspartners rör ett berättigat intresse. Avgörande för om den planerade marknadsföringen är tillåten enligt PuL är därför om bolagets kommersiella intresse av att använda personuppgifterna väger tyngre än studenternas ideella intresse av att ha sina personuppgifter i fred. - De uppgifter som behandlingen skall omfatta är inte till sin art särskilt integritetskänsliga. - Den planerade marknadsföringen är förhållandevis återhållsam och innebär endast att studenterna en gång per termin erbjuds ett rabattkort som berättigar dem till rabatter och förmåner, vilka får antas vara till nytta för dem. Detta förhållande talar till fördel för bolagets intresse. - Det bör också vägas in att studenterna enligt 11 § PuL har en ovillkorlig rätt att när som helst motsätta sig behandlingen av personuppgifter. Det finns inte någon omständighet som ger anledning att anta att bolaget skulle behandla personuppgifterna i strid med 11 § PuL. - Slutligen bör det vägas in att Datainspektionen tidigare meddelat bolaget tillstånd enligt datalagen (1973:289) att inrätta och föra ett personregister över namn och adress till gymnasieelever för samma ändamål som det nu aktuella. Vid prövningen av om tillstånd skulle meddelas gjorde Datainspektionen den bedömningen att bolagets kommersiella intresse av att i marknadsföringssyfte inrätta och föra ett register över gymnasieeleverna vägde tyngre än elevernas intresse av skydd för sina personuppgifter. - Datainspektionen anser sammantaget att bolagets kommersiella intresse av att behandla personuppgifterna på ett tydligt sätt överväger studenternas intresse av skydd för den personliga integriteten. - Det finns inte heller något skäl att anta att bolagets planerade behandling av studenternas personuppgifter skulle strida mot någon av de övriga bestämmelserna i PuL.

Regeringsrätten (2002-06-24, Lavin, Schäder, Melin, Stävberg, Kindlund) yttrade: Skälen för regeringsrättens avgörande. Enligt 7 kap. 16 § sekretesslagen gäller sekretess för personuppgift, om det kan antas att ett utlämnande skulle medföra att uppgiften behandlas i strid med PuL.

Enligt 5 § första stycket PuL gäller lagen för sådan behandling av personuppgifter som helt eller delvis är automatiserad. Eftersom det är fråga om en stor mängd personuppgifter får det antas att bolaget har för avsikt att använda sig av sådan behandling.

Personuppgifter får enligt 10 § PuL behandlas bara om den registrerade har lämnat sitt samtycke till behandlingen. Även utan samtycke får emellertid personuppgifter behandlas om behandlingen är nödvändig för att uppfylla något av de i 10 § a-f angivna syftena. Enligt 10 § f får således personuppgifter behandlas utan samtycke om behandlingen är nödvändig för att ett ändamål som rör ett berättigat intresse hos den personuppgiftsansvarige eller hos en sådan tredje man till vilken personuppgifterna lämnas ut skall kunna tillgodoses, om detta intresse väger tyngre än den registrerades intresse av skydd mot kränkning av den personliga integriteten.

Enligt 11 § PuL får personuppgifter inte behandlas för ändamål som rör direkt marknadsföring, om den registrerade hos den personuppgiftsansvarige skriftligen har anmält att han eller hon motsätter sig en sådan behandling.

Den av bolaget avsedda behandlingen omfattas av PuL och får anses nödvändig för att tillgodose bolagets intresse av att i marknadsföringssyfte skicka ut ett rabattkort till studenter vid universitet och högskolor. Detta ändamål får ses som ett berättigat intresse. Fråga är då om begärda uppgifter kan lämnas ut på den grunden att bolagets intresse av att behandla uppgifterna för marknadsföring kan anses väga tyngre än den enskildes integritetsintresse.

Regeringsrätten har i rättsfallet RÅ 2001 ref. 68 ansett att Jordbruksverkets adressregister över mjölkproducenter kunde lämnas ut till ett bolag för kommersiellt ändamål. Med hänsyn till att det var fråga om marknadsföring riktad till näringsidkare, att uppgifterna i fråga inte kunde bedömas som känsliga och att den enskilde kunde motsätta sig att personuppgifterna användes för direkt marknadsföring fann Regeringsrätten att bolagets kommersiella intresse fick anses väga tyngre än den enskildes integritetsintresse.

I detta mål är det emellertid fråga om privatpersoners intresse av skydd för den personliga integriteten. Det bör i ett sådant fall därför krävas att avvägningen mellan bolagets kommersiella intresse och den enskildes integritetsintresse på ett entydigt sätt utfaller till det förstnämndas förmån för att ett utlämnande av de begärda uppgifterna skall kunna ske.

Såvitt gäller den planerade marknadsföringens omfattning beaktar Regeringsrätten att denna får anses vara förhållandevis begränsad genom att den inskränker sig till ett utskick per termin. Beträffande marknadsföringens innehåll har bolaget inte närmare klargjort vilka företag som kommer att erbjuda rabatter eller andra förmåner via bolagets rabattkort. Det saknas emellertid skäl att anta att marknadsföringen skulle komma att innehålla inslag som i sig kan betraktas som integritetskränkande.

Det bör vidare beaktas att de uppgifter som begärs utlämnade inte kan bedömas vara känsliga. Den bedömningen förändras inte av det förhållandet att enligt nu gällande studiestödslag (1999:1395) storleken på såväl studiebidrag som studielån påverkas av den studerandes inkomster. Den omständigheten att en studerande erhåller studiemedel i någon omfattning kan nämligen, med hänsyn till det s.k. fribeloppets storlek och den successiva nedtrappning av studiemedlen som sker vid inkomster som överstiger det beloppet, inte leda till någon annan slutsats om hans eller hennes övriga inkomstförhållanden än att dessa inte är osedvanligt goda.

Med hänsyn till nu nämnda förhållanden, liksom till att den enskilde har en ovillkorlig rätt att motsätta sig att personuppgifterna används för direkt marknadsföring, finner Regeringsrätten att bolagets kommersiella intresse i förhållande till det motstående integritetsintresset väger så tungt att dess tilltänkta behandling av personuppgifterna inte kan anses stå i strid med 10 § PuL. Det kan inte heller antas att den planerade behandlingen av personuppgifterna skulle strida mot någon annan bestämmelse i PuL. Någon sekretess enligt 7 kap. 16 § sekretesslagen gäller därför inte. I målet har inte heller framkommit att begäran om utlämnande avser sådana uppgifter som kan vara belagda med sekretess enligt 9 kap. 5 § andra stycket sekretesslagen. Handlingarna skall därför lämnas ut till bolaget.

Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten upphäver Kammarrättens i Sundsvall dom i mål nr 1157-2001 och Centrala studiestödsnämndens beslut i ärende 01-19-4311 och förordnar att de efterfrågade handlingarna skall lämnas ut till Mecenat AB. Det ankommer på Centrala studiestödsnämnden att lämna ut handlingarna.

Föredraget 2002-05-29, föredragande I. Larsson, målnummer 4367-2001

Rättsfall från Regeringsrätten
Publicerat med tillstånd
av Sveriges Domstolar

Avgörandedatum:
2002-06-24

Målnummer:
4367-01