En samfällighetsförening kan inte låta bli att avsätta medel till en fond för förnyelse och underhåll av sådana skäl att föreningens stadgar inte innehåller några grunder för fondavsättningen och att planer för förnyelse och underhåll saknas.

Ångermanlands tingsrätt

C.M. och W.M. yrkade att ett beslut av styrelsen i Lervikens samfällighetsförening om att godkänna styrelsens förslag till utgifts- och inkomststat samt debiteringslängd vid en extra föreningsstämma skulle upphävas.

Lervikens samfällighetsförening (föreningen) bestred yrkandet.

C.M. och W.M. anförde:

Föreningen förvaltar Myre ga:1 och ga:2. Myre ga:2 består bl.a. av vattenverk med tillhörande ledningar som försörjer 30 fastigheter med vatten.

Den 1 januari 1990 infördes i 19 § lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter (SFL) skyldighet för samfällighetsförening att avsätta medel till en fond för att säkerställa underhåll och förnyelse av gemensamhetsanläggning när den är av kommunalteknisk natur eller annars av större värde samt inrättad för småhusfastigheter. I 28 § SFL intogs skyldighet att i stadgarna ange grunderna för sådan fondavsättning. Enligt övergångsbestämmelserna skulle sådana ändringar av föreningens stadgar som föranleds av 19 § andra stycket SFL beslutas på den föreningsstämma som äger rum närmast efter sex månader efter ikraftträdandet. Av det förslag till inkomst- och utgiftsstat samt debiteringslängd som fastställts genom det överklagade beslutet framgår att föreningen inte avsatt medel till en fond för att säkerställa underhåll och förnyelse av vattenverk med tillhörande ledningar. Beslutet strider således mot 19 § SFL.

Inkomst- och utgiftsstaten innebär att av behållningen från 2009 om 187 079 kr, ca 105 000 kr avses att förbrukas för andra ändamål än vattentäkt och ledningar. I bilaga 3 till protokollet redovisas förslag till investeringsplaner till en sammanlagd kostnad om 340 000 kr. Planerna avser inte till någon del vattentäkt och ledningar.

Av bilaga 1 till protokollet framgår att 31 000 kr avsatts för akut reparation av piren. Detta sker trots att föreningen i mål F 1979-10 medgivit att beslut därom vid den extra föreningsstämman den 24 juli 2010 strider mot SFL, att föreningen medger att beslutet upphävs och att punkten om denna fråga utgått enligt § 13 i protokollet från den extra föreningsstämman den 3 oktober 2010. Även i denna del strider således det överklagade beslutet mot SFL.

Lervikens samhällighetsförening anförde:

Den debiteringslängd som framlagts vid den extra föreningsstämman den 3 oktober 2010 avser uttaxering av medel för föreningens behov under verksamhetsåret 2010. Den ersätter de debiteringslängder som framlagts vid det ordinarie årsmötet och den extra föreningsstämman den 24 juli 2010, vilka - såsom föreningen medgett i målen F 1276-10 och 1979-10 - varit i olika hänseenden bristfälliga.

Den nu framlagda debiteringslängden uppfyller de formella krav på debiteringslängd som uppställs i 41 och 42 §§ SFL. Något annat har inte påståtts av C.M. och W.M. Deras klandertalan grundas enbart på att den utgifts- och inkomststat som utgör underlag för uttaxeringen står i strid med SFL, dels genom att den inte innehåller någon avsättning till underhålls- och förnyelsefond, dels genom att i staten upptagits en utgift om 31 000 kr för akut reparation av en pir.

Det saknas skäl för påståendet att utgiften för reparation av piren skulle stå i strid med SFL. Åtgärden faller helt inom ramen för ändamålet med samfälligheten enligt anläggningsbeslutet. Reparation av piren var nödvändig av säkerhetsskäl. C.M:s och W.M:s uppfattning, att föreningen tidigare medgett att åtgärden är oförenlig med SFL, måste bero på ett missförstånd.

Föreningens styrelse är medveten om att det borde skett avsättning till en fond för underhåll och förnyelse av gemensamhetsanläggningarna. För fondavsättning enligt 19§ SFL förutsätts emellertid, dels att det upprättas en underhålls- och förnyelseplan, dels att i stadgarna intas bestämmelse om grunderna för fondavsättningen. Det är styrelsens avsikt att få till stånd sådan plan och erforderlig stadgeändring.

Fastighetsdomstolen (lagmannen Lena Wahlgren, f.d. lagmannen Lars G Eriksson och fastighetsrådet Mats Andersson) anförde i dom den 28 april 2011 bl.a. följande.

DOMSKÄL

Enligt 19 § SFL ska en samfällighetsförening som förvaltar en gemensamhetsanläggning avsätta medel till en fond för att säkerställa underhåll och förnyelse av gemensamhetsanläggningen, när gemensamhetsanläggningen - såvitt nu är av intresse - är av kommunalteknisk natur eller annars av större värde samt inrättad för småhusfastigheter. Föreningens styrelse ska också upprätta en underhålls- och förnyelseplan som ska innehålla upplysningar som är av betydelse för att fondavsättningarnas storlek ska kunna bedömas. Denna fondavsättningsskyldighet förutsätter dock att föreningens stadgar innehåller en bestämmelse om fondavsättning och att det finns en underhålls- och förnyelseplan. Om så inte är fallet finns det inte grund för samfällighetsföreningen att göra någon lagenlig fondavsättning. Stadgarna för Lervikens samfällighetsförening innehåller ingen bestämmelse om obligatorisk fondavsättning. Föreningen kan därför inte anses vara skyldig att göra någon fondavsättning (jfr Svea hovrätts dom den 6 december 2001 i T 3363-00).

Som C.M. och W.M. har gjort gällande har det ålegat Lervikens samfällighetsförening att ändra sina stadgar i anledning av införandet av fondavsättningsskyldigheten. Att föreningen ännu inte har gjort det föranleder dock ingen annan bedömning av fastighetsdomstolen.

Enligt anläggningsbeslutet från 1975 utgör ändamålet för Myre ga:2, förutom annat, vattenområde med pir och 30 båtplatser av flytbryggstyp. Av vad som framkommit i målet kan den akuta reparationen av piren inte anses vara främmande för det ändamål som föreningen ska tillgodose. Enligt fastighetsdomstolens mening finns det därför grund för att ta upp en kostnadspost för den åtgärden i utgifts- och inkomststaten. Behandlingen av debiteringslängden på stämman och dess innehåll synes uppfylla kraven enligt 42 § SFL.

De omständigheter som C.M. och W.M. åberopat som skäl för att upphäva föreningens beslut om att godkänna styrelsens förslag till utgifts- och inkomststat samt behandlingen av debiteringslängden på den extra föreningsstämman kan inte anses strida mot reglerna i SFL. C.M:s och W.M:s talan ska därför lämnas utan bifall.

Hovrätten för Nedre Norrland

Domen överklagades och C.M. och W.M. yrkade att hovrätten skulle upphäva föreningens beslut att godkänna styrelsens förslag till utgifts- och inkomststat samt debiteringslängd vid föreningsstämman.

Lervikens samfällighetsförening (föreningen) har motsatt sig att fastighetsdomstolens dom ändras.

I hovrätten gjorde C.M. och W.M. inte längre gällande att beslutet på föreningsstämman skulle strida mot lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter på den grunden att det hade avsatts medel till reparation av en pir. Parterna åberopade i övrigt de omständigheter som framgår av fastighetsdomstolens dom.

Hovrätten (hovrättsråden Mats Fällström och Per-Anders Svensson samt tf. hovrättsassessorn Johanna Rejdemo Storbjörk) anförde i dom den 30 oktober 2012 bl.a. följande.

DOMSKÄL

Enligt 19 § andra stycket 1 lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter ska en samfällighet som förvaltar en gemensamhetsanläggning avsätta medel till en fond för att säkerställa underhåll och förnyelse av gemensamhetsanläggningen, när gemensamhetsanläggningen är av kommunalteknisk natur eller annars av större värde samt inrättad för bl.a. småhusfastigheter. Därutöver ska föreningens styrelse enligt 19 § tredje stycket samma lag upprätta en underhålls- och förnyelseplan som innehåller de upplysningar som är av betydelse för att fondavsättningarnas storlek ska kunna bedömas. En förenings stadgar ska också innehålla grunderna för fondavsättningen (28 § första stycket 7 samma lag). Om en fondavsättning ska göras ska beloppen framgå av utgifts- och inkomststaten (41 § tredje stycket samma lag).

Det är ostridigt att det handlar om en förening som har skyldighet att avsätta fondmedel. Det är också klarlagt att föreningen inte har gjort detta. Eftersom några belopp för fondavsättning inte finns i den utgifts- och inkomststat som godkändes av föreningens stämma den 3 oktober 2010 stämmer utgifts- och inkomststaten inte överens med reglerna i 41 § tredje stycket lagen om förvaltning av samfälligheter. Det innebär också att debiteringslängden är materiellt felaktig.

Skyldigheten att göra fondavsättningar infördes den 1 januari 1990. Syftet var att de som hade fördel av en anläggning även skulle ha ett ansvar för att den bibehölls och ersattes samt att kostnaderna av rättviseskäl skulle fördelas över anläggningens livslängd (prop. 1988/89:77 s. 74).

Föreningen har gjort gällande att den inte behövde fullgöra skyldigheten eftersom föreningens stadgar inte innehöll några grunder för fondavsättning och för att underhålls- och förnyelseplan saknades. Den invändningen innebär i praktiken att föreningen inte skulle behöva avsätta fondmedel av det skälet att föreningen inte hade vidtagit andra krav enligt lagen. Enligt hovrättens uppfattning är det dock inte ett legitimt skäl för att underlåta att göra fondavsättningar. Det handlar om förhållanden som föreningen själv helt råder över och om invändningen accepterades skulle också skyldigheten att avsätta medel till en fond enkelt kunna kringgås och missbrukas. Det skulle också motverka syftet med regleringen om det skapades en möjlighet att avstå från att fatta de beslut som skulle behövas för att praktiskt genomföra skyldigheten att göra fondavsättningar. C.M:s och W.M:s talan ska därför bifallas.

DOMSLUT

Med ändring av fastighetsdomstolens dom i huvudsaken upphäver hovrätten Lervikens samfällighetsförenings beslut vid föreningsstämman om att godkänna styrelsens förslag till utgifts- och inkomststat samt debiteringslängd för föreningen.

Hovrättens dom meddelad: den 30 oktober 2012.

Mål nr: T 259-12.

Lagrum: 19, 28 och 41 §§ lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter.

Litteratur: Prop. 1988/89:77.

Prop. 1988/89:77
Litteratur:
Prop. 1988/89:77
RH 2012:71

Rättsfall från hovrätterna
Publicerat med tillstånd
av Sveriges Domstolar

Avgörandedatum:
2012-10-30

Målnummer:
T259-12