En person som har dömts till fängelse i tio år för grovt narkotikabrott och som saknar erfarenhet av juridiskt arbete har inte ansetts kunna vara ombud i ett tvistemål som inte är helt enkelt.

Gävle Tingsrätt

D.G. väckte talan mot Rikspolisstyrelsen angående skadestånd och anmälde G.K. som ombud i målet.

Tingsrätten (rådmannen Annika Hessel) anförde i beslut den 21 juni 2011 följande.

SKÄL

För att en person ska tillåtas vara ombud i ett mål krävs att denne med hänsyn till redbarhet, insikter och tidigare verksamhet bedöms vara lämplig som ombud i målet. Detta följer av bestämmelsen i 12 kap 2 § rättegångsbalken.

Av utredningen framgår att G.K. är dömd till ett långvarigt fängelsestraff för grovt narkotikabrott, vilket han idag avtjänar på Tidaholmsanstalten. G.K. kan med hänsyn härtill inte anses uppfylla kravet på redbarhet. Han avvisas därför som ombud i målet.

SLUT

G.K. avvisas som ombud.

Hovrätten för Nedre Norrland

D.G. överklagade tingsrättens beslut och anförde att han själv saknar möjligheter att vara personligen närvarande vid tingsrättens förhandling i målet eftersom han kommer att utvisas från Sverige och inte heller tillåts att vara närvarande via telefon eller videolänk.

Hovrätten (tf. hovrättspresidenten K-G Ekeberg samt hovrättsråden Irja Öhrnell och Per-Anders Svensson, referent) meddelade prövningstillstånd och anförde i beslut den 24 augusti 2011 följande.

SKÄL

Som tingsrätten har anfört krävs det för att vara ombud i ett tvistemål att personen är lämplig med hänsyn till redbarhet, insikter och tidigare verksamhet. Av handlingarna i målet framgår att G.K. har dömts till fängelse i tio år för grovt narkotikabrott och att han nu avtjänar det fängelsestraffet.

Den omständigheten att en person har dömts för brott medför i vissa fall att personen inte är redbar. Det kan bl.a. gälla personer som har dömts för grövre förmögenhetsbrott. Brottslighet av annat slag har ibland mindre betydelse för redbarheten (se Ekelöf, Rättegång II, 8 uppl., s. 82-83). Ett narkotikabrott av den omfattningen att påföljden har bestämts till tio års fängelse har många gånger förmögenhetsrättsliga inslag och är av sådan natur att redbarheten måste ifrågasättas.

Tvisten rör dessutom frågor som innebär att talan inte är helt enkel att föra. Omständigheterna är oklara och vittnesbevisning har åberopats vid tingsrätten. G. K. har inte någon erfarenhet av juridiskt arbete. Även kravet på insikter och tidigare verksamhet kan därmed ifrågasättas.

Mot den redovisade bakgrunden finner hovrätten att de krav på lämplighet med hänsyn till redbarhet, insikter och tidigare verksamhet som lagstiftaren har ställt upp sammantagna inte är uppfyllda när det gäller G.K. Tingsrättens beslut ska därför fastställas.

BESLUT

Hovrätten avslår överklagandet.

Hovrättens beslut meddelat: den 24 augusti 2011.

Mål nr: Ö 731-11.

Lagrum: 12 kap. 2 § första stycket rättegångsbalken.

Rättsfall: NJA 2007 s. 650.

Litteratur: Ekelöf, Rättegång II, 8 uppl., s. 82-83.

Ekelöf, Rättegång II, 8 uppl., s. 82-83
Litteratur:
Ekelöf, Rättegång II, 8 uppl., s. 82-83

Rättsfall från hovrätterna
Publicerat med tillstånd
av Sveriges Domstolar

Avgörandedatum:
2011-08-24

Målnummer:
Ö731-11