Hovrätten har funnit att det vid stämningsmannadelgivning, när delgivningsmottagaren inte tagit emot handlingen som ska delges, inte varit olämpligt att lämna handlingen i en personbil.


Lagrum:
33 kap. 6 § rättegångsbalken (1942:740); 24 § delgivningslagen (2010:1932)

Stockholms tingsrätt

R.F. åtalades för hastighetsöverträdelse. Till åtalet bifogades en polisrapport avseende hastighetsöverträdelse, ett platsprotokoll och en handling rubricerad delgivningskvitto. I texten på delgivningskvittot angavs att den som undertecknat handlingen den angivna dagen tagit emot information om att polis/åklagare och tingsrätt kunde komma att använda sig av förenklad delgivning i målet. På platsen för underskrift hade dock en polisman skrivit "Vägrar skriva under", datum för hastighetsöverträdelsen och R.F:s personnummer.

Tingsrätten skickade ingen information om förenklad delgivning, men skickade stämning, även innehållande slutföreläggande, med lösbrev. Arbetsdagen därefter skickade tingsrätten meddelande om förenklad delgivning.

R.F. svarade inte och målet avgjordes därefter utan huvudförhandling.

Tingsrätten (tingsnotarien Mattias Ahlkvist) fann i dom den 16 maj 2011 åtalet mot R.F. styrkt och dömde denne för hastighetsöverträdelse till penningböter.

Svea hovrätt

R.F. överklagade domen och anförde bl.a. att han inte fått vetskap om målet vid tingsrätten.

Åklagaren motsatte sig att tingsrättens dom skulle ändras.

Yttrande inhämtades från Polismyndigheten i Stockholms län.

Hovrätten (hovrättsråden Mona Wildig, referent, och Carina Bring Sjögren samt tf. hovrättsassessorn Linda Kullberg) fann att R.F. inte var rätteligen stämd, meddelade prövningstillstånd och anförde i beslut den 15 september 2011följande.

SKÄL

Som Högsta domstolen anfört i rättsfallet NJA 2005 s. 175, rörande den tidigare delgivningslagen, är ett grundläggande krav på ett rättvist rättegångsförfarande att en part har haft möjlighet att ta del av och framföra synpunkter på det material som ligger till grund för beslutsfattandet och delgivning bör därför i princip inte godtas utan att det finns klart stöd för detta i delgivningsbestämmelserna.

Tingsrätten har i nu aktuellt fall använt förenklad delgivning vid stämning av R.F., trots att denne inte tidigare av tingsrätten delgetts information om att sådan delgivning kan komma att användas. Så får - såvitt nu är relevant - endast ske om delgivningsmottagaren av polisman vid ett personligt sammanträffande har delgetts information om att förenklad delgivning kan komma att användas i tingsrätten och det vid den tidpunkt då handlingarna av tingsrätten skickas till personen ifråga inte har förflutit längre tid än sex veckor sedan informationen lämnades (33 kap. 6 § rättegångsbalken jämfört med 24 § delgivningslagen).

I målet finns en handling rubricerad Delgivningskvitto på vilken det är meningen att den som delges sådan information som nyss sagts ska kvittera att han eller hon mottagit denna information. En polisman har på kvittot noterat att R.F. den 11 mars 2011, dvs. samma dag som påstådd hastighetsöverträdelse ska ha ägt rum, vägrat skriva under. Stämning i målet skickades till R.F. den 11 april 2011. Förutsättningarna för användande av förenklad delgivning vid delgivning av stämningen får därmed anses uppfyllda för det fall R.F. kan anses ha delgetts informationen vid sammanträffandet med polismannen den 11 mars 2011.

Delgivning av en handling sker genom att handlingen skickas eller lämnas till den eller de personer som har behörighet att ta emot delgivningen eller genom att något annat av de förfaranden som anges i delgivningslagen används. Polismyndigheten i Stockholms län har ombetts att yttra sig till hovrätten i frågan om delgivning av informationen har skett. Enligt de handlingar som därvid ingetts har den polisman som gjort tidigare nämnd anteckning uppgett att hon brukar lämna över informationen även till den som inte vill skriva under delgivningskvittot, men att hon inte säkert kan säga om så skedde till R.F. Det kan därför inte anses utrett att R.F. delgivits informationen genom vanlig delgivning, dvs. genom att informationen lämnats till denne.

En anställd vid polismyndighet får dock utföra stämningsmannadelgivning och sådan delgivning förutsätter inte alltid att delgivningsmottagaren tagit emot handlingen. Enligt 32 § delgivningslagen ska emellertid, när mottagaren vägrar att ta emot handlingen, denna lämnas kvar på platsen om det inte är olämpligt med hänsyn till omständigheterna. Att lämna en handling på allmän plats är normalt olämpligt (se s. 249 i prop. 2009/10:237). Enligt hovrättens mening kan det dock inte anses vara olämpligt att lämna en handling i ett fordon som en delgivningsmottagare befinner sig i. R.F. befann sig uppenbarligen i en personbil vid tillfället och det har inte framkommit att handlingen lämnades i bilen. Inte heller stämningsmannadelgivning kan därför anses ha skett.

Mot bakgrund av det anförda har enligt hovrättens mening tingsrätten inte utan föregående delgivning av information om förenklad delgivning i tingsrättens mål genom användande av den delgivningsformen kunnat delge R.F. stämning i målet. R.F. är alltså inte rätteligen stämd. Tingsrättens dom ska därför undanröjas och målet återförvisas till tingsrätten för ny handläggning.

AVGÖRANDE

Hovrätten undanröjer tingsrättens dom och visar målet åter till tingsrätten för ny handläggning.

Hovrättens beslut meddelat: den 15 september 2011.

Mål nr: B 5110-11.

Lagrum: 33 kap. 6 § RB; 24 § delgivningslagen (2010:1932).

Rättsfall: NJA 2005 s. 175.

Litteratur: Prop. 2009/10:237 s. 249.

Prop. 2009/10:237 s. 249
Litteratur:
Prop. 2009/10:237 s. 249

Rättsfall från hovrätterna
Publicerat med tillstånd
av Sveriges Domstolar

Avgörandedatum:
2011-09-15

Målnummer:
B5110-11