En utländsk juridisk person, som enligt lagen om skyldighet för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader skulle vara skyldig att ställa sådan säkerhet, väckte tillsammans med en person som inte hade denna skyldighet talan mot en svensk juridisk person. Fråga om den omständigheten att det mellan de två kärandena rådde nödvändig processgemenskap medförde att den utländska juridiska personen inte var skyldig att ställa säkerhet.


Lagrum:
1 § och 5 § lagen (1980:307) om skyldighet för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader; 14 kap. 8 § och 18 kap. 9 § rättegångsbalken (1942:740); Artikel 12 fördraget om upprättande av Europeiska gemenskapen (EG-fördraget).

Göteborgs tingsrätt

A.S., medborgare i Tyskland, med uppgiven firma ASK Technik och Union Trading Company (LLC) (Union Trading), registrerat i Dubai i Förenade Arabemiraten, väckte talan mot Volvo Lastvagnar Aktiebolag (Volvo) och yrkade att tingsrätten skulle fastställa att Volvo är skyldigt att till A.S. och Union Trading leverera 500 lastbilar av närmare angiven beskaffenhet och på närmare angivna villkor och tidpunkter. Volvo bestred käromålet.

I målet yrkade Volvo att tingsrätten skulle förplikta Union Trading att ställa säkerhet för Volvos rättegångskostnader med ett belopp om 10 000 000 kr vid äventyr att käromålet skulle avvisas.

A.S. och Union Trading bestred yrkandet.

I frågan om ställande av säkerhet anförde parterna i huvudsak följande.

Volvo: Enligt lagen (1980:307) om skyldighet för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader (lagen om säkerhet) är Union Trading skyldigt att ställa säkerhet för att täcka de rättegångskostnader som Union Trading genom ett laga kraft ägande avgörande i målet kan bli skyldigt att betala till Volvo. Vid uppskattningen av rättegångskostnaderna storlek skall alltså hänsyn tas till att rättegång kan komma att föras i flera instanser. Volvo anser att dess rättegångskostnader kan uppskattas uppgå till sammanlagt 10 000 000 kr. Eftersom kärandena i händelse av en ogillande dom är solidariskt ansvariga för Volvos rättegångskostnader, och det således står Volvo fritt att rikta sitt anspråk mot den av kärandena som Volvo önskar, skall Union Trading ställa säkerhet för hela det belopp som Volvos rättegångskostnader kan uppskattas till.

A.S. och Union Trading: Syftet med lagen om säkerhet är att undvika att en utländsk kärande kan väcka talan vid domstol utan att löpa ekonomisk risk för det fall denne förlorar målet. Frågan aktualiseras således när ett eventuellt avgörande att erlägga rättegångskostnader inte är verkställbart i kärandens hemland. I målet för Union Trading talan tillsammans med A.S. som är tysk medborgare. Enligt lagen om säkerhet skall A.S. behandlas på samma sätt som en svensk medborgare. Kärandenas ansvar för rättegångskostnader är solidariskt. För det fall Volvo skulle tillerkännas rättegångskostnader har Volvo en i Tyskland verkställbar fordran på A.S. Volvo behöver således inte begära verkställighet i Förenade Arabemiraten. Enligt 1 § lagen om säkerhet skall utländsk kärande med hemvist både inom EES och utomlands inte vara skyldig att ställa säkerhet (prop. 1979/80:78 s. 9). Volvos yrkande om ställande av säkerhet skall på denna grund ogillas. Kärandena gör vidare gällande att lagen om säkerhet inte kan tillämpas i förevarande fall eftersom en tillämpning skulle stå i strid med artikel 12 i EG-fördraget, vilken är direkt tillämplig rätt i tvister mellan enskilda. Genom denna artikel har medborgare inom EES-området tillförsäkrats en från svenska regler självständig rätt att föra process i svenska domstolar i frågor som gäller bl.a. handel med varor. Även bortsett från 1 § tredje stycket lagen om säkerhet har således A.S. rätt att föra den aktuella processen utan att drabbas av krav på säkerhet. Denna EG-rättsgrundade rättighet får inte rubbas av det förhållandet att det aktuella målet drivs i processgemenskap med en kärande som har hemvist utanför EES-området. En sådan ordning skulle utgöra en inskränkning av A.S:s rätt. En svensk domstol får inte inskränka A.S:s rättighet med mindre än att det kan motiveras utifrån objektivt godtagbara skäl. Sådana skäl saknas i detta fall. För det fall tingsrätten skulle bifalla yrkandet om ställande av säkerhet för Volvos rättegångskostnader kan kärandena inte vitsorda storleken på den av Volvo begärda säkerheten. I denna fråga kan de endast vitsorda ett belopp om 300 000 kr såsom skäligt i och för sig.

Volvo: I händelse av en ogillande dom står det Volvo fritt att rikta hela sitt anspråk avseende rättegångskostnader mot Union Trading. Därför har Volvo yrkat att Union Trading skall ställa säkerhet för hela det belopp som dessa kostnader kan beräknas uppgå till. Att Volvo i stället lagligen skulle kunna begära ersättning av A.S. saknar betydelse för bedömningen av Union Tradings skyldighet att ställa säkerhet. EG-fördraget är inte tillämpligt på relationen mellan Volvo och Union Trading.

A.S. och Union Trading: Effekten av Volvos tolkning av EG-fördraget är att en tysk medborgare, som råkar ha en medkärande utanför EU, inte får sin sak prövad utan att ställa säkerhet, vilket inte drabbar en tysk medborgare som väcker talan själv. Avtalet har ingåtts mellan kärandena å ena sidan och Volvo å den andra sidan. Kärandenas rätt till egendomen är gemensam. Kärandena har således inte var för sig någon rätt under avtalet.

Volvo: Väljer part att, såsom här är fallet, föra talan gemensamt med en annan part som omfattas av lagen om säkerhet behöver den förstnämnda parten naturligtvis inte ställa säkerhet, men den parten får finna sig i att medparten har den skyldigheten.

Tingsrätten (rådmannen Tommy Persson) anförde i beslut den 15 juni 2009 följande.

Den som är medborgare i ett land inom EES-området skall enligt lagen om säkerhet likställas med en svensk medborgare vid lagens tillämpning. A.S., som är tysk medborgare, behöver således inte ställa säkerhet för sin talan mot Volvo. Vidare skall i den mån det har avtalats i internationella överenskommelser även andra utländska medborgare och utländska juridiska personer likställas med svenska medborgare och svenska juridiska personer. Union Trading är ett bolag registrerat i Förenade Arabemiraten. Eftersom Förenade Arabemiraten inte ingått någon sådan överenskommelse kan bolaget inte likställas med en svensk juridisk person enligt lagen om säkerhet.

A.S. och Union Trading har gjort gällande att deras rätt enligt avtalet är gemensam och att de var för sig inte har någon rätt under avtalet. Enligt tingsrättens mening skall, vid prövningen av frågan om ställande av säkerhet, deras uppgifter läggas till grund för bedömningen. Den rätt som A.S. och Union Trading hävdar sig ha i saken får alltså i förevarande sammanhang anses vara gemensam och odelbar. Följaktligen föreligger nödvändig processgemenskap för deras talan.

Att i ett fall där det föreligger nödvändig processgemenskap mellan flera kärande kräva att en av dem skall ställa säkerhet, när sådan skyldighet inte får åläggas den andre, måste anses utgöra sådan diskriminering som är förbjuden enligt artikel 12 i EG-fördraget. Vid denna bedömning kan Volvos yrkande inte bifallas.

Tingsrätten lämnar Volvos yrkande om ställande av säkerhet utan bifall.

Hovrätten för Västra Sverige

Volvo anmälde missnöje mot beslutet och överklagade detta samt vidhöll sin begäran att Union Trading skulle ställa säkerhet för Volvos rättegångskostnader.

A.S. och Union Trading motsatte sig ändring av tingsrättens beslut.

Hovrätten (hovrättslagmannen Sigvard Helin samt hovrättsråden Lennart Morard och Ola Olsson) anförde i beslut den 21 december 2009 följande.

SKÄL

Enligt 1 § lagen (1980:307) om skyldighet för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader skall en utländsk juridisk person som vill väcka talan mot en svensk juridisk person på svarandens yrkande ställa säkerhet för rättegångskostnader. Av bestämmelsen framgår att medborgare inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) likställs med svenska medborgare. Enligt 5 § i lagen är utländska juridiska personer inte skyldiga att ställa säkerhet i den mån det har avtalats i internationella överenskommelser som är bindande för Sverige.

A.S., som är tysk medborgare, har ingen skyldighet att ställa säkerhet. Union Trading är ett bolag registrerat i Förenade Arabemiraten. Landet saknar överenskommelser med Sverige om ställande av säkerhet. Union Trading är därför inte befriat från att ställa säkerhet enligt den ovannämnda lagen.

Som tingsrätten funnit råder det nödvändig processgemenskap mellan A.S. och Union Trading. Det framgår inte av lagen om säkerhet att en utländsk part vid nödvändig processgemenskap med svensk medborgare eller därmed likställd person är undantagen från skyldighet att ställa säkerhet. I förarbetena till lagen nämns inget om nödvändig processgemenskap. Det synes inte heller finnas praxis som tar upp frågan till behandling.

Säkerhet för rättegångskostnader skall täcka alla de rättegångskostnader som en kärande genom ett lagakraftvunnet avgörande i målet kan bli skyldig att betala. Enligt 18 kap. 9 § rättegångsbalken skall rättegångskostnader som regel ersättas solidariskt av medparter vid nödvändig processgemenskap. Det förhållandet att det finns två parter på kärandesidan kan dock få till följd att rättegångskostnaderna blir högre än som skulle ha varit fallet om det bara funnits en kärande, och om en av medparterna har orsakat kostnader på grund av fel och försummelse skall den parten betala kostnaden ensam. Om en part som eljest skulle ha varit skyldig att ställa säkerhet vore befriad därifrån vid nödvändig processgemenskap med part som inte har denna skyldighet skulle det kunna inträffa att en part av det förstnämnda slaget kringgår kravet på ställande av säkerhet genom att se till att föra sin talan i nödvändig processgemenskap med en medellös part av det senare slaget. Om käromålet ogillas kan detta leda till att svaranden får en domfäst fordran på ersättning för rättegångskostnader som inte kan verkställas mot den av kärandena som har några tillgångar. Dessa förhållanden talar mot att en utländsk juridisk person skulle befrias från skyldighet att ställa säkerhet på den grunden att det föreligger nödvändig processgemenskap.

Enligt hovrättens mening gäller, under de förutsättningar som anges i lagen om säkerhet, skyldighet för en utländsk juridisk person att ställa säkerhet oberoende av om det föreligger nödvändig processgemenskap med en svensk medborgare eller med likställd person.

Frågan är då om det, som tingsrätten har ansett, utgör diskriminering som är förbjuden enligt artikel 12 EG-fördraget att kräva säkerhet av Union Trading, när en sådan skyldighet inte får åläggas A.S., med vilken Union Trading är i nödvändig processgemenskap i detta mål.

Artikel 12 i EG-fördraget ger uttryck för likabehandlingsprincipen. Förenklat uttryckt innebär principen att fysiska och juridiska personer från någon annan medlemsstat inom EU skall behandlas på samma sätt som det egna landets medborgare och företag. Av det följer att A.S. inte blir diskriminerad enligt artikel 12 EG-fördraget om Union Trading åläggs att ställa säkerhet för rättegångskostnader. A.S. blir nämligen i detta avseende behandlad på samma sätt som en svensk medborgare skulle bli.

Med hänsyn till det anförda anser hovrätten att Union Trading skall ställa säkerhet för rättegångskostnader vid tingsrätten. Prövningen av storleken på säkerheten och i vilken form denna skall ställas bör lämpligen ske vid tingsrätten.

BESLUT

Med ändring av tingsrättens beslut bifaller hovrätten Volvos yrkande om att Union Trading skall föreläggas att ställa säkerhet för rättegångskostnader. Det ankommer på tingsrätten att ta ställning till i vilken form och till vilket belopp säkerheten skall ställas.

Hovrättens beslut meddelat: den 21 december 2009.

Mål nr: Ö 3159-09.

Lagrum: 1 och 5 §§ lagen (1980:307) om skyldighet för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader; 14 kap. 8 § och 18 kap. 9 § rättegångsbalken; Artikel 12 fördraget om upprättande av Europeiska gemenskapen (EG-fördraget).

Litteratur: Prop. 1979/80:78 s. 9.

Prop. 1979/80:78 s. 9
Litteratur:
Prop. 1979/80:78 s. 9

Rättsfall från hovrätterna
Publicerat med tillstånd
av Sveriges Domstolar

Avgörandedatum:
2009-12-21

Målnummer:
Ö3159-09