I tingsrätten dömdes J.T. för försök till mord och R.T. för att han undanröjt bevis om J.T:s brott. Som vittne till J.T:s brott hördes R.T:s f.d. sambo M.M. Då den gärning som R.T. åtalats för ansågs ha ett omedelbart samband med den gärning som J.T. åtalats för har hovrätten ansett att vittnesförhöret med M.M. avsett förhållanden av omedelbar betydelse för R.T:s ansvar varför M.M. inte varit skyldig att vittna. Hovrätten ansåg därför att rättegångsfel förekommit vid tingsrätten och undanröjde tingsrättens dom.

Falu tingsrätt

Allmän åklagare väckte vid Falu tingsrätt åtal mot J.T. för bl.a. försök till mord och mot R.T. för bl.a. skyddande av brottsling, grovt brott, med följande gärningsbeskrivning.

J.T. har den 29 oktober 2008 i R.T:s lägenhet i Borlänge försökt att beröva J.E. livet genom att skjuta J.E. med två skott med en pistol. Skotten har träffat J.E. i halsen och i bröstet. Fara för brottets fullbordan har förelegat.

R.T. har efter det att ovan angivna brott hade förövats dolt J.T. och undanröjt bevis om brottet genom att sanningslöst förneka att J.T. hade befunnit sig i lägenheten, att försöka få grannarna att tro att det varit fråga om smällare och inte skarpa skott, att gömma undan ett vapen som J.T. kvarlämnat i lägenheten, att gömma ett skottskadat fönster och att tvätta bort blodspår. Brottet är att anse som grovt med hänsyn till grovheten i J.T:s brott.

Som bevisning åberopade åklagaren bl.a. vittnesförhör med R.T:s f.d. sambo, M.M., angående hennes iakttagelser vid tillfället till styrkande av gärningspåståendet avseende J.T.

Vid huvudförhandlingen uppgav J.T:s offentlige försvarare att han ansåg att M.M. inte var skyldig att vittna i målet, då hon i egenskap av före detta sambo till R.T. var att anse som närstående till part i den mening som avses i 36 kap. 3 § rättegångsbalken och då det fanns ett nära samband mellan den brottslighet som R.T. respektive J.T. stod åtalad för.

Åklagaren ansåg att M.M. var skyldig att vittna i de delar som avsåg J.T.

Tingsrätten (lagmannen Lars Eklycke, samt nämndemännen Margareta Sjölund, Marcus Ragnegård och Åke Eriksson) anförde i beslut den 18 februari 2009 följande.

M.M. är att anse som närstående till R.T. i den mening som avses i 36 kap. 3 § rättegångsbalken. Hennes rätt att undslippa att vittna gäller emellertid enbart i förhållande till den brottslighet som R.T. står åtalad för. Att det finns en koppling mellan brottsligheten som R.T. respektive J.T. står åtalade för utgör inte tillräcklig grund för att hon ska undslippa att vittna i de delar som avser J.T.

Tingsrätten anser således att M.M. är skyldig att vittna, men enbart i de delar som gäller den brottslighet som J.T. står åtalad för och inte i de delar som avser R.T.

Tingsrätten dömde därefter den 25 februari 2009 J.T. för bl.a. försök till mord och R.T. för bl.a. skyddande av brottsling, grovt brott.

Svea hovrätt

J.T. och R.T. överklagade tingsrättens dom.

J.T. yrkade i samband därmed att hovrätten skulle undanröja tingsrättens dom och återförvisa målet till tingsrätten för fortsatt handläggning. Han anförde att det förekommit ett rättegångsfel vid tingsrätten då R.T:s f.d. sambo M.M. hördes som vittne beträffande åtalet mot J.T. trots att hon bedömdes vara närstående till R.T. enligt 36 kap. 3 § rättegångsbalken och klart gav uttryck för att hon inte ville vittna i målet.

Åklagaren och målsägandebiträdet motsatte sig J.T:s yrkande.

R.T. överlämnade frågan om återförvisning till hovrättens bedömning.

Hovrätten (hovrättsråden Agneta Fergenius, referent, och Ulrika Ihrfelt samt tf. hovrättsassessorn Jonas Manole) anförde i beslut den 27 mars 2009 följande.

SKÄL

Av 36 kap. 1 § rättegångsbalken framgår att var och en, som inte är part i målet, får höras som vittne. Vidare framgår att i brottmål får vittnesförhör inte hållas med målsägande, även om denne ej för talan, eller med någon som har åtalats för medverkan till den gärning förhöret gäller eller för någon annan gärning som har omedelbart samband med den gärningen.

I 36 kap. 3 § rättegångsbalken stadgas att den som på visst sätt är släkt eller på liknande sätt närstående med part inte är skyldig att avlägga vittnesmål. Ett vittne som hörs får enligt 36 kap. 6 § rättegångsbalken vägra att yttra sig om en omständighet, vars yppande skulle röja att vittnet eller någon vittnet närstående, som avses i 3 §, har förövat brottslig eller vanärande handling.

Genom tingsrättens dom dömdes J.T. för försök till mord. R.T. dömdes i sin tur för att på visst angivet sätt ha dolt J.T. och undanröjt bevis om J.T:s brott. En förutsättning för att R.T. skulle dömas för brott var att J.T. förövat brott. Den gärning som R.T. åtalats för har således ett omedelbart samband med den gärning som åtalet mot J.T. avser.

Även med det vid tingsrätten angivna bevistemat för vittnesförhöret med M.M. har detta avsett förhållanden av omedelbar betydelse för R.T:s ansvar. Såsom närstående till part i målet har hon därför inte varit skyldig att vittna. Trots detta har hon, såvitt framgår av tingsrättens protokoll, inte tillfrågats om hon varit villig att vittna. Det framgår också att hon avlagt ed.

Hovrätten finner därför att det förekommit ett rättegångsfel vid tingsrätten genom att M.M., som av tingsrätten bedömdes vara närstående till R.T. i den mening som avses i 36 kap. 3 § rättegångsbalken, hördes som vittne trots att hon inte förklarat sig villig att vittna. Felet kan antas ha inverkat på målets utgång och kan inte utan väsentlig olägenhet avhjälpas i hovrätten. Tingsrättens dom ska därför undanröjas och målet återförvisas till tingsrätten för fortsatt handläggning.

SLUT

Hovrätten undanröjer tingsrättens dom och visar målet åter till tingsrätten för erforderlig handläggning.

Hovrättens beslut meddelat: den 27 mars 2009.

Mål nr: B 2198-09.

Lagrum: 36 kap. 3 § rättegångsbalken.

Rättsfall från hovrätterna
Publicerat med tillstånd
av Sveriges Domstolar

Avgörandedatum:
2009-03-27

Målnummer:
B2198-09