Konkursbos yrkande om ersättning för rådgivningskostnad har ogillats då kostnaden inte ansågs ha varit skäligen påkallad för konkursboet.


Lagrum:
18 kap. 8 a § rättegångsbalken (1942:740)

Borås tingsrätt

B.A. väckte vid tingsrätten viss talan mot H.A:s konkursbo. B.A. återkallade sedermera sin talan.

Konkursboet yrkade ersättning för rättegångskostnader avseende rättslig rådgivning under en timme.

Tingsrätten (hovrättsassessorn Eva-Charlotte Salvall) meddelade beslut den 20 oktober 2005:

Tingsrätten avskriver målet från vidare handläggning. B.A. skall till konkursboet utge ersättning med 1 260 kr avseende rättslig rådgivning under en timme.

Hovrätten för Västra Sverige

B.A. överklagade tingsrättens beslut och yrkade befrielse från skyldigheten att ersätta konkursboet för rättegångskostnader. Han anförde bl.a. att ärendet var så enkelt att motparten inte behövt någon juridisk rådgivning.

Konkursboet bestred ändring och anförde bl.a. följande: Konkursboet har ingen egen personal. Konkursboets uppfattning är att arbetet utgjort rättslig rådgivning i lagens mening. Rådgivningen kommer att debiteras konkursboet i form av förvaltararvode och det är denna kostnad som konkursboet yrkar ersättning för. Det förefaller även rimligt att i vart fall en del av den kostnad som B.A. orsakat konkursboet skall bäras av denne i stället för att i sin helhet belasta borgenärskollektivet eller staten.

Hovrätten (hovrättslagmannen Hans Frennered, hovrättsrådet Åke Thimfors och tf. hovrättsassessorn Johan Kylenfelt, referent) meddelade den 7 februari 2006 följande beslut:

I ett sådant mål som förekom vid tingsrätten, ett s.k. förenklat tvistemål, får enligt 18 kap. 8 a § rättegångsbalken ersättning för rättegångskostnad avse kostnad för rättslig rådgivning under en timme i den mån kostnaden varit skäligen påkallad för tillvaratagande av partens rätt.

Målet vid tingsrätten var av relativt enkel beskaffenhet och rörde ett rättsområde, separationsrätt, som normalt sett faller inom det kompetensområde som en advokat sysselsatt med konkursförvaltning har god kännedom om. Vid detta förhållande kan det inte anses ha varit skäligen påkallat för konkursboet, som ju företräds av en konkursförvaltare tillika advokat, att söka rättslig rådgivning, till följd varav B.A. inte haft att svara för denna kostnad vid tingsrätten.

Hovrätten ändrar tingsrättens beslut på så sätt att B.A. befrias från skyldigheten att utge ersättning till konkursboet för rättegångskostnader.

Hovrättens beslut meddelat: den 7 februari 2006.

Mål nr: Ö 4394-05.

Lagrum: 18 kap. 8 a § rättegångsbalken.

Rättsfall från hovrätterna
Publicerat med tillstånd
av Sveriges Domstolar

Avgörandedatum:
2006-02-07

Målnummer:
Ö4394-05