I ett mål om klagan över ett godkänt föreläggande av ordningsbot har begäran om muntlig förhandling avslagits.


Lagrum:
52 kap. 11 § rättegångsbalken (1942:740); Artikel 6 europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (1994:1219)

K.A. godkände den 27 april 2005 ett föreläggande av ordningsbot för att hon med personbil inte hade iakttagit väjningsplikt vid ett övergångsställe på Kyrkogatan i Jönköping. I en ansökan till Jönköpings tingsrätt yrkade K.A. att föreläggandet skulle undanröjas.

Jönköpings tingsrätt (2005-08-04, rådmannen Kjell Björklund), som inte höll muntlig förhandling, lämnade ansökan utan bifall.

K.A. överklagade till Göta hovrätt och vidhöll sitt yrkande. Hon begärde att hovrätten skulle hålla muntlig förhandling för att sålunda få framföra sina synpunkter i målet.

Göta hovrätt (2005-12-28, hovrättslagmannen Tomas Stahre, hovrättsråden Carl-Gustav Ohlson, referent, och Lars Holm) lämnade på anförda skäl överklagandet utan bifall. I frågan om muntlig förhandling yttrade hovrätten följande.

Enligt 52 kap. 11 § rättegångsbalken, som är tillämplig i mål av förevarande slag, får rätten besluta att en part eller annan hörs muntligen om det är nödvändigt för utredningen i målet. K.A. har inte åberopat någon muntlig bevisning i hovrätten. En annan sak är om det är påkallat att K.A. hörs muntligen för att sålunda framlägga sin sak. Bestämmelsen i rättegångsbalken skall därvid tillämpas i överensstämmelse med artikel 6 i den Europeiska konventionen den 4 november 1950 om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen). Artikeln innebär som huvudregel att en muntlig förhandling skall hållas när det är fråga om att ta ställning till en persons civila rättigheter och skyldigheter eller till anklagelser mot någon för brott. Enligt 48 kap. 3 § rättegångsbalken gäller ett godkänt föreläggande av ordningsbot som en lagakraftägande dom. En klagan över ett godkänt föreläggande av ordningsbot är därför i princip att se som ett extraordinärt rättsmedel och är sålunda inte att jämställa med ett ordinärt rättsmedel. Bestämmelsen i Europakonventionen anses i normalfallet inte vara tillämplig när det gäller extraordinära rättsmedel. Vidare skall beaktas att den som har godkänt ett föreläggande om ordningsbot i princip får anses genom denna åtgärd ha avstått från att ta i anspråk ett domstolsförfarande som inkluderar muntlig förhandling. - Mot bakgrund av det anförda och den prövning som äger rum i målet finner hovrätten att någon muntlig förhandling inte skall hållas i målet.

Målnummer Ö 2195-05


Litteratur:
Hans Danelius, Mänskliga rättigheter i europeisk praxis, 2 uppl., s. 164, 184 och 186; Hans Danelius, Mänskliga rättigheter, 5 uppl., s. 149 och 157 ff; Elisabeth Palm o.a., Att klaga till Europadomstolen, 2005, s. 120-122; SOU 1995:124 s. 161 ff (särskilt s. 162 f /kassationsdomstol/ och 165 /passivitet i underrätt/); Prop. 1996/97:131 s. 54 och 63 ff

Rättsfall från hovrätterna
Publicerat med tillstånd
av Sveriges Domstolar

Avgörandedatum:
2005-12-28

Målnummer:
Ö2195-05