Försökspunkten vid köp av sexuella tjänster.


Författningsreferens:
Lagen (1998:408) om förbud mot köp av sexuella tjänster; Brottsbalken Kap 23

Lagrum:
Lagen (1998:408) om förbud mot köp av sexuella tjänster; 23 kap. 1 § brottsbalken

Åklagaren åtalade M.N., född 1981, för försök till köp av sexuella tjänster enligt lagen (1998:408) om förbud mot köp av sexuella tjänster samt 23 kap. 1 § brottsbalken enligt följande gärningsbeskrivning. M.N. har den 15 januari 2001 på Celsiusgatan i Malmö försökt att mot ersättning skaffa sig en tillfällig sexuell förbindelse genom att komma överens med en kvinna att de skulle ha samlag mot betalning om 500 kr. M.N. har därefter låtit kvinnan ta plats i sin bil varefter de åkt mot kvinnans bostad. Sedan de båda lämnat bilen för att gå mot kvinnans bostad har polis ingripit. Fara för brottets fullbordan har förelegat.

M.N. erkände gärningen.

Malmö tingsrätt (2001-03-22, chefsrådmannen Johan Hansson) ogillade åtalet och anförde i domskälen:

Den som mot ersättning skaffar sig tillfällig sexuell förbindelse döms, om inte gärningen är straffbar enligt brottsbalken, för köp av sexuella tjänster. Försök till köp av sexuella tjänster är straffbart enligt 23 kap. brottsbalken.

Rimligen måste förbudet mot köp av en sexuell tjänst förstås så att själva den sexuella förbindelsen rent fysiskt måste ha påbörjats för att ett fullbordat brott skall anses vara begånget. Försöksbestämmelsen skulle annars bli tämligen meningslös.

Den avgörande frågan i detta mål är om M.N. i den mening som avses med 23 kap. 1 § brottsbalken ens påbörjat det brott vars fullbordan skulle utgöra en tillfällig sexuell förbindelse eller om den s.k. försökspunkten uppnåtts. I propositionen uttalas att den punkten torde vara uppnådd när ett erbjudande om betalning lämnats (prop. 1997/98:55 s. 137). Uttalanden i lagförarbeten kan väl sägas vara vägledande men är på intet sätt bindande för domstolarna. Att placera försökspunkten där förarbetena förlagt den kan sägas stå i överensstämmelse med åsikten att det för att försökspunkten skall vara uppnådd måste ha utförts eller påbörjats ett agerande som närmast föregår själva den brottsliga handlingen. I litteraturen kallas detta agerande den näst sista handlingen. Denna ståndpunkt har i vissa, dock icke alla, rättsfall fått stöd i mål angående bl.a. varusmuggling.

Högsta domstolen har (NJA 1991 s. 332) påpekat angelägenheten av att, allmänt sett, inte förlägga försökspunkten för ett brott alltför långt från tidpunkten för dess fullbordan. Svensk rätt är också restriktiv till frågan om försöks straffbarhet. En förflyttning med bil eller till fots till platsen för ett brott kan inte utan vidare betraktas som ett försök till brottet även om agerandet är en del av brottsplanen. Detta gäller i synnerhet, som i detta fall, där ytterligare handlingar, som framstår som naturliga för att bestämma försökspunkten, återstår att göra för att brottet skall anses fullbordat. Som en slutsats av det sagda finner tingsrätten inte att den s.k. försökspunkten ens är nådd när man som i detta fall lämnat bilen för att gå mot kvinnans bostad. Åtalet mot M.N. skall ogillas.


Åklagaren överklagade domen och yrkade att hovrätten skulle bifalla åtalet.

M.N. bestred ändring.

Hovrätten över Skåne och Blekinge (2002-03-06, hovrättslagmannen Per Eriksson, hovrättsrådet Roger Bergforsen och hovrättsassessorn Margita Åhsberg, referent) ändrade den överklagade domen och dömde M.N. för försök till köp av sexuella tjänster till 40 dagsböter.

I domskälen anförde hovrätten följande.

Den som mot ersättning skaffar sig tillfällig sexuell förbindelse döms, om inte gärningen är straffbar enligt brottsbalken, för köp av sexuella tjänster. Försök till köp av sexuella tjänster är straffbart enligt 23 kap. brottsbalken.

För att straffbart försök skall föreligga krävs att någon har påbörjat utförandet av ett visst brott, utan att detta har kommit till fullbordan, och att fara har förelegat för att handlingen skulle leda till brottets fullbordan eller sådan fara har varit utesluten endast på grund av tillfälliga omständigheter. I förarbetena (NJA II 1942 s. 248) sägs bl.a. att, i de fall då försökspunkten förläggs till en tidigare handling än den enligt brottsplanen sista, man måste göra den begränsningen att den handling som det är fråga om skall vara avsedd att något så när omedelbart följas av eller stå i samband med den handling varigenom brottet skall fullbordas, för att försökspunkten skall anses överskriden. Har gärningsmannen tänkt sig ett uppehåll i utförandet, tyder detta på att han ännu inte slutgiltigt har bestämt sig för att företa brottet utan vill kunna betänka sig ännu något.

I förarbetena till lagen om förbud mot köp av sexuella tjänster (prop. 1997/98:55 s. 137) uttalas att försökspunkten i vart fall torde vara uppnådd när ett erbjudande om betalning har lämnats.

I rättsfallet NJA 1991 s. 332 har Högsta domstolen hänvisat till angelägenheten, allmänt sett, av att inte förlägga försökspunkten för ett brott alltför långt från tidpunkten för brottets fullbordan. I rättsfallet NJA 1995 s. 405 uttalade Högsta domstolen att en förflyttning med bil till platsen för ett tänkt brott (t.ex. villainbrott) inte utan vidare kan betraktas som försök till brottet, även om förflyttningen av naturliga skäl förutsetts bli genomförd enligt och ingått som del i planeringen av brottet. Högsta domstolen uttalade vidare att detta i all synnerhet bör gälla i ett fall där ytterligare handlingar, som också ter sig naturliga att beakta för bestämmandet av försökspunkten, måste vidtas innan någon handling som innefattas i brottsbeskrivningen kan påbörjas och förflyttningen inte kan anses som början på en förflyttning som innefattas i brottsbeskrivningen för brottet.

M.N. och den prostituerade kvinnan har kommit överens om att ha samlag i kvinnans lägenhet på Fricksgatan och även om priset för samlaget. M.N. har haft pengar tillgängliga för att kunna uppfylla sin del av avtalet. När M.N. och kvinnan stoppades av polis hade de åkt direkt till Fricksgatan och var på väg till kvinnans bostad, uppenbart i syfte att fullfölja vad de kommit överens om. Ingenting har kommit fram, som ger anledning till antagande att M.N. på vägen upp till lägenheten skulle komma på andra tankar.

M.N. har härmed påbörjat utförandet av brottet, och försökspunkten har uppnåtts. Fara för brottets fullbordan har förelegat. M.N. kan således inte undgå ansvar för försök till köp av sexuella tjänster i enlighet med åtalet.

Med beaktande av M.N:s ålder bör påföljden bestämmas till fyrtio dagsböter.

Målnummer B 1041-01

NJA 1991 s. 332; NJA 1995 s. 405; NJA 2001 s. 527
Litteratur:
Prop. 1997/98:55 s. 137; NJA II 1942 s. 248.

Rättsfall från hovrätterna
Publicerat med tillstånd
av Sveriges Domstolar

Avgörandedatum:
02-03-06

Målnummer:
B-1041/01