Innehav av 5 490 bilder och 38 filmer med barnpornografiskt material har inte ansetts vara grovt barnpornografibrott. Även fråga om försvarligheten av innehav.


Författningsreferens:
Brottsbalken Kap 16

Lagrum:
16 kap. 10 a § brottsbalken

Åklagaren väckte åtal vid Stockholms tingsrätt mot P.T., född 1974, för grovt barnpornografibrott med följande gärningspåstående: P.T. har fram till den 22 maj 2000 i dator och på CD-skiva i sin bostad (- - -) innehaft 5 490 bilder och 38 filmer som skildrar barn i pornografisk bild. - Brottet är grovt eftersom det avsett en särskilt stor mängd bilder och flera bilder visar barn som utsätts för särskilt hänsynslös behandling.

P.T. åtalades också för grovt narkotikabrott, narkotikabrott och grovt vapenbrott.

Stockholms tingsrätt (2000-11-09 rådmannen Meit Camving samt nämndemännen Marianne Vougt, Alvar Alaperä, Ann-Katrin Säflund och Bengt Lundquist) dömde P.T. för grovt barnpornografibrott, narkotikabrott, grovt narkotikabrott (delvis ogillat) och grovt vapenbrott till fängelse åtta år.

P.T. vitsordade i fråga om åtalet för grovt barnpornografibrott de faktiska omständigheterna men förnekade brott. Han gjorde i första hand gällande att han saknade kännedom om att det i datorn och på CD-skivan funnits barnpornografiskt material och att han i allt fall inte hade besittning till det. I andra hand gjorde han gällande att innehavet var försvarligt eftersom han handlat i syfte att motarbeta barnpornografi.

Åklagaren utvecklade vid tingsrätten åtalet enligt följande.

I P.T:s bostad påträffades vid husrannsakan en stationär dator med CD-brännare samt en förvaringsbox för datamedia. I boxen fanns ett CD-fodral för vuxenpornografi, men i fodralet fanns också en CD-skiva som var märkt "Images" med handskriven text. CD-skivan innehöll barnpornografiskt material. Enligt analys av de tre hårddiskarna i datorn som Länskriminalens IT-enhet utfört fanns även på den översta och mellersta hårddisken barnpornografiskt material.

Kriminalinspektören A.P. hos Rikskriminalpolisen har granskat bilderna och filmerna. Han har kommit fram till att det finns sammanlagt 5 490 barnpornografiska bilder, varav 902 på den översta hårddisken, 138 på den mellersta hårddisken och 4 450 på CD-skivan, samt 38 videosekvenser på CD-skivan. Vissa bilder och filmer skildrar barn som utsätts för särskild hänsynslös behandling.

Åklagaren anförde vidare. P.T. har uppgett att han är medlem i en amerikansk organisation, "Cyberangels". Denna organisation existerar och bedriver olika verksamhet, bl.a. har den en grupp som arbetar för att stoppa barnpornografi på Internet. Denna grupp är emellertid öppen endast för anställda inom rättsväsendet, exempelvis polis och åklagare. Cyberangels har endast en grupp som är öppen för allmänheten. Denna grupp verkar för ett "fritt Internet". För att bli medlem i sistnämnda grupp krävs att man visar upp ett straffrihetsregister från den lokala polisen, att man genomgår en personundersökning samt att man genomgår Cyberangels olika kurser för hur man skall bete sig för att få verka för Cyberangels. En av dess kurser är "Cyberangel's Code of Conduct". Av denna framgår bl.a. att man inte får ladda ner, spara eller packa upp barnpornografiskt material till någon dator, utan man får endast granska nyhetsgrupper utan att ladda ner material samt anmäla var någonstans man hittat barnpornografi. Från Cyberangels har inkommit besked att P.T. är medlem i Cyberangels men att han inte arbetar i gruppen mot barnpornografi och inte för "netpatrol". Netpatrol är en civil enhet som arbetar mot barnpornografi.

P.T. uppgav vid tingsrätten följande. Han har länge sysslat med datorer. Eftersom två av hans systrar utsatts för sexuella övergrepp då de var små har han alltid känt ett starkt hat mot barnpornografi. I början av år 1999 kom han i kontakt med Cyberangels, som bl.a. bekämpar barnpornografi. Enligt Cyberangels regler krävdes ett straffrihetsintyg för att bli medlem i organisationen. Han upplyste dem om att han var straffad tidigare, men fick då svaret att det inte var särskilt intressant utan mest gällde amerikanska medborgare, varför han tilläts bli medlem i IRC-gruppen och deltog i olika samtalsgrupper samt i olika kurser. Han var också medlem i en tysk organisation som bekämpade barnpornografi och samarbetade där bl.a. med en tysk man. Om man för Cyberangels räkning ville arbeta mot barnpornografi på nätet var nog vissa kurser obligatoriska. Han fick dock inte någon upplysning om att Cyberangels kurs "Code of Conduct" var obligatorisk och han upplystes heller inte om att det ingick i Cyberangels regler att man inte fick ladda ner bilder.

Han fick i uppdrag från Cyberangels att leta i nyhetsgrupper och på hemsidor efter barnpornografiska bilder. Han fick också bilder till sig av andra medlemmar. Han använde sig av ett specifikt dataprogram. Där valde han de speciella alt.grupper där bilder fanns. Programmet laddade därefter automatiskt ner bilderna till hans dator troligen direkt under DOWNLOAD i olika mappar. Alla filer som kom via e-mail hamnade också där. Han fick olika sorters bilder, inte endast barnpornografiska. Hans dator är uppkopplad mot Internet dygnet runt. Det är bara han som haft fysisk åtkomst till datorn.

Hans uppdrag från Cyberangels innebar att han skulle skriva ut listor på alla bilder med uppgifter om namn, filformat, storlek osv. Dessa listor sände han därefter till Cyberangels och ibland även till den tyska organisationen för att dessa organisationer skulle kunna spåra vem som lagt ut bilderna på nätet. Genom detta arbete fick han en hemsida stängd under 1999. Han vet inte om han lagrat listorna. Hans kontakt med Cyberangels har skett via e-mail. Vid några tillfällen har han själv, genom att använda sig av olika listor, försökt spåra vem som lagt ut material på nätet.

Det material som finns på CD-skivan har han nog bränt ut från hårddisken och kopierat på CD-skivan för att han inte hunnit granska det ännu. Materialet var nog krypterat redan då han fick det eftersom han inte har något minne av att han själv gjort det. Sin egen krypteringsnyckel förvarade han öppet. Han har nog registrerat och spridit sin publika nyckel. Han har inte sett mapparna tidigare. Den undermapp med namnet "Blandat" som fanns på CD-skivan kan ha lagts ut på nätet av någon svensk person, varefter han fått den skickad till sig. CD-skivan har nog av misstag hamnat i ett omslag med vuxenpornografi. De fragment som i okrypterad form återfunnits på en hårddisk är inte helt identisk med det material som fanns på CD-skivan.

Såvitt han minns har han inte flyttat bilder i datorn förutom vid något tillfälle då han bränt ut dem. Under rooten finns en komprimerad fil. Han har troligen lagt den där för att han skulle göra en back-up av den för att skapa listor, antagligen på en CD-skiva. Det kan ha varit barnpornografi, men han vet inte. Han var tvungen att ladda ner bilderna för att få tillgång till den textinformation han behövde för att skapa textlistorna. Han sorterade inte bilderna i olika kategorier och han gjorde inte heller någon egen gallring av de bilder han fick utan sände textlistor på alla bilder till Cyberangels. Om han hittade en ny bild skulle den dock kategoriseras. I de fall bilderna i hans dator är kategoriserade har han fåt dem på detta sätt av någon annan person. Han har inte använt sig av Microsoft Outlook.

- - -

Polisassistent J.K. har bekräftat vad åklagaren framfört sakframställningsvis om analysen av hårddiskarna och CD-skivan samt därutöver tillagt följande.

De olika mapparna var skapade vid olika tillfällen. Han har testat det aktuella programmet. Programmet sorterar ut de nyhetsgrupper som täcker det område man valt och laddar ner det. Programmet kan dock inte sortera bilder efter innehåll eller flytta bilder. När bilder laddas ner får de, beroende på vilket område som har valts, exempelvis beteckningen - - - (här utelämnad). Själva headinformationen, där ursprungsuppgifterna finns, läggs i en särskild mapp "records". Av denna framgår bildens namn, storlek, vem som lagt ut den på nätet, tidpunkt m.m. I vissa mappar med undermappar finns enbart bilder och ingen headinformation. Av analysprogrammet framgår att vissa filer kan ha skapats på ett ställe i hårddisken och därefter lagrats på ett nytt ställe. Det förhållandet att datum för "file created" är senare än datum för "last written" visar att någon flyttat filen.

En viss komprimerad mapp skapades den 21 maj 2000. Den är identisk med innehållet i en annan mapp med undermappar. Dessa sistnämnda undermappar är dock inte skapade vid samma tillfälle. Om P.T. hade fått bilderna på zip-fil via e-mail och packat upp samt extraherat dem vid samma tillfälle skulle de ha fått samma datum.

Vid analys av de aktuella filerna i den mellersta hårddisken framgår att vissa av filerna har flyttats. Detta kan inte ske utifrån genom något program utan har skett i datorn.

Kriminalinspektör A.P. bekräftade vid tingsrätten vad åklagaren anfört sakframställningsvis om bildernas och filmernas innehåll. I samband med förhöret med honom har för tingsrätten förevisats ett antal av de bilder och filmer som omfattas av åtalet. A.P. uppgav att det övervägande antalet bilder var av typen grövre barnpornografi och inte endast poseringsbilder.

Tingsrättens bedömning.

P.T. har vitsordat att det i hans dator och på en CD-skiva tillhörig honom funnits 5 490 bilder och 38 filmer som skildrar barn i pornografisk bild. Detta styrks också av den i målet förebringade bevisningen. Någon annan än P.T. har inte haft tillgång till eller använt sig av datorn.

Av prop. 1997/98:43 s. 164f framgår att med innehav av en barnpornografisk bild avses att ha besittning i civilrättslig mening. Det är inte straffbart att på sin dators skärm titta på en barnpornografisk bild, men om bilden däremot sparas genom att föras över på datorns hårddisk eller på diskett uppkommer ett innehav. Uppsåt krävs i förhållande till såväl innehavet som till bildens innehåll.

P.T. har gjort gällande att han saknat kännedom om att det i datorn och på CD-skivan har funnits barnpornografiskt alster och att han i allt fall inte haft besittning till det. Samtidigt har han sagt att han på uppdrag från Cyberangels aktivt sökt efter barnpornografi på nätet. Av utredningen framgår att filer har flyttats sedan de kommit på hårddisken, vilket inte programmet (--), som han sagt att han använt sig av, kan göra. Han har vidare sagt att han inte varit intresserad av bilderna utan endast av den textinformation som följt med bilderna och som han skulle använda sig av för att göra listor med vars hjälp man kunde spåra bilderna. Emellertid finns i flera mappar med barnpornografiskt material inget textmaterial alls utan enbart bilder. Bilderna är också sorterade efter innehåll, vilket inte heller något program kan göra. Det finns vidare spår på hårddisken som tyder på att den krypterade filen (--) varit lagrad på hårddisken i okrypterad form innan den överfördes till CD-skivan. Enligt tingsrättens bedömning är det med hänsyn till den nu angivna omständigheterna styrkt att P.T. haft insikt om att han i sin dator och på sin CD-skiva innehaft och således haft besittning till det av åklagaren angivna barnpornografiska materialet.

P.T. har i andra hand gjort gällande att innehavet varit försvarligt eftersom han handlat i syfte att motarbeta barnpornografi.

Av 16 kap. 10 a § femte stycket brottsbalken framgår att innehav av barnpornografisk bild inte är brottsligt, om gärningen med hänsyn till omständigheterna är försvarlig. Enligt prop. 1997/98:43 s. 93 finns det situationer där befattning med barnpornografi kan framstå som befogad och därmed undantagen från straffbarhet. De fall som avses är seriös verksamhet som syftar till bl.a. forskning, nyhetsförmedling och opinionsbildning.

Det sätt på vilket P.T., enlig vad tingsrätten kommit fram till ovan, hanterat bilderna motsäger att han handlat i det syfte han uppgett. Tingsrätten finner därför att hans innehav av bilderna och filmerna inte varit försvarligt.

Med hänsyn till att brottet avsett en mycket stor mängd bilder samt att flera bilder, enligt vad tingsrätten iakttagit, visar barn som utsätts för särskild hänsynslös behandling är brottet att bedöma som grovt.

Tingsrätten tog härefter ställning till vissa förverkandeyrkanden.


P.T. överklagade tingsrättens dom och yrkade i hovrätten - sedan han återkallat sitt överklagande i övrigt - att åtalet för grovt barnpornografibrott skulle ogillas eller att gärningen i vart fall skulle bedömas vara icke grovt brott. Han yrkade vidare strafflindring. Åklagaren bestred ändring.

Svea hovrätt (2001-01-31, hovrättslagmannen Birgitta Widebäck, hovrättsrådet Bertil Ahnborg, referent och hovrättsassessorn Björn Hansson samt nämndemännen Ingrid Gafvelin och Elisabet Falk) dömde P.T. för barnpornografibrott enligt 16 kap. 10 a § första stycket brottsbalken och fastställde den av tingsrätten bestämda påföljden.

P.T. medgav i hovrätten att han innehaft barnpornografi på det sätt som åklagaren påstått men gjorde i första hand gällande att det var försvarligt och i andra hand, om innehavet inte skulle anses försvarligt, att brottet inte skulle bedömas som grovt barnpornografibrott.

P.T. och vittnena A.P. och J.K. hördes på nytt. Bilder och filmer ur beslaget förevisades. Den skriftliga bevisningen var i hovrätten i huvudsak densamma som vid tingsrätten. Därutöver åberopades bl.a. viss e-post mellan P.T. och andra personer.

P.T. tillade bl.a. följande. Sommaren 1999 fick han kontakt via en hemsida på Internet med en tysk organisation som hette ICSG eller något liknande. Organisationen arbetar mot barnpornografi på Internet, mot piratkopiering och datavirus. Han anmälde sig som medlem och fick kontakt med en person vid namn Thomas K. P.T. uppfattade sig som uppdragstagare i förhållande till denne. De skulle övervaka Internet och spana efter barnpornografi. Syftet var att skapa en databas i Tyskland med katalogiserade bilder. För detta ändamål fick P.T. ta emot filer från Thomas K, bearbeta dem och skicka tillbaka dem till honom. Thomas K bad honom vidare t.ex. att ladda ner en fil och skaffa information om den. De hade ytterligare kontakt om databaser som innehöll barnpornografi. - Han har även haft kontakt med Cyberangels och sänt meddelanden till dem men minns inte till vilka personer. - Han sparade material på CD-romskivan för den händelse att hårddisken skulle gå sönder.

Anders P, som arbetar med barnpornografibekämpning inom polisen, omvittnade bl.a. att den tyska polisen inte känner till vare sig organisationen ICSG eller Thomas K.

Hovrätten tog del av ett, enligt uppgift i Anders P:s vittnesmål, representativt urval av de beslagtagna bilderna och ett par av filmsekvenserna. Dessa visar barn i åldrarna från småbarnsåldern upp till åren före puberteten, ofta uppenbarligen i verkliga sexuella situationer med vuxna. De flesta är flickor i nio-tioårsåldern tillsammans med vuxna män. Det rör sig om samlagsbilder och bilder med oralsex. På en av de förevisade bilderna är en flickas ben bundna vid en stång så att de är fjättrade brett isär. I något enstaka fall har upplysts att bilden är ett arrangerat kollage där barnet och den vuxne inte fotograferats tillsammans. Flera av bilderna är välkända av polisen då de cirkulerat länge på Internet och i andra sammanhang.

Hovrättens bedömning.

Det är utrett att P.T. på hårddiskar i sin dator och på en CD-romskiva innehaft 5 490 bilder och 38 filmsekvenser som skildrar barn i pornografisk bild. Videosekvenserna och merparten av bilderna, 4 450 stycken, fanns på CD-romskivan märkt Teens 2 till vilken P.T. alltså har överfört dessa från hårddisk.

P.T. har i första hand gjort gällande att innehavet är försvarligt eftersom han arbetar med att bekämpa barnpornografi.

Av 16 kap. 10 a § femte stycket sista meningen brottsbalken framgår att de i paragrafen straffbelagda gärningarna inte skall utgöra brott om gärningen med hänsyn till omständigheterna är försvarlig. Bestämmelsen i denna del fick sin utformning av konstitutionsutskottet (betänkande 1997/98:KU 19). Regeringen hade i propositionen 1997/98:43 föreslagit att en gärning inte skulle utgöra brott om särskilda omständigheter gjorde att gärningen måste anses uppenbart befogad medan konstitutionsutskottet således förordade en annan lagteknisk lösning. Utskottet delade regeringens uppfattning att det fanns behov av ett visst begränsat straffritt område. Utskottet framhöll det betydelsefulla i att inte bara polis och åklagare är aktörer i kampen mot barnpornografi utan att även massmedier och seriöst arbetande organisationer som arbetar med opinionsbildning mot sexuell exploatering av barn har en viktig funktion i sammanhanget. Enligt utskottet får inte seriös nyhetsförmedling, forskning och opinionsbildning hämmas i alltför hög grad av ett innehavsförbud av barnpornografi. Det är syftet med befattningen med barnpornografi som skall vara bestämmande för om innehavet skall anses försvarligt, inte att det är fråga om en speciell yrkesgrupp i sig, framhöll utskottet. Detta förbättrar möjligheterna att avslöja och bekämpa barnpornografi, men ställer samtidigt kravet att var och en som i t.ex. forsknings- eller opinionsbildande syfte befattar sig med barnpornografiska bilder måste ställa sig frågan huruvida innehavet verkligen är nödvändigt, framhöll utskottet (a. bet. s. 26 f.).

I målet är utrett att P.T. haft viss kontakt med Cyberangels men det är också utrett att han inte ingått i organisationens barnpornografigrupp då han inte ens uppfyllde de grundläggande kriterier som uppställs för detta. Av organisationens uppförandekod framgår vidare bl.a. att de som antagits som medlemmar i barnpornografigruppen aldrig får ladda ner barnpornografi på datorer.

Uppgiften om att han på ett liknande sätt skulle ingå i något tyskt nätverk har utvecklats något i hovrätten. Det är dock anmärkningsvärt att tysk polis inte känner till organisationen eller den person som P.T. haft kontakt med. Det är vidare anmärkningsvärt att P.T. som säger sig vilja bekämpa barnpornografi endast tycks ha varit intresserad av att lägga upp en databas med sorterade bilder, vilket motsäger att hans innehav av bilderna haft det syfte han angett.

På grund av det nu anförda finner hovrätten att P.T:s innehav av barnpornografi inte kan anses försvarligt och att innehavet således inte är straffritt.

I frågan om brottet skall bedömas som grovt eller inte gör hovrätten följande bedömning.

Enligt det av Barnpornografiutredningen avgivna betänkandet Barnpornografifrågan Innehavskriminalisering m. m. (SOU 1997:29) skulle ett rent innehav av barnpornografi inte kunna betraktas som grovt brott. Regeringen föreslog emellertid i den efterföljande propositionen (prop. 1997/98:43) att samtliga gärningsformer av barnpornografibrottet skulle kunna anses som grova. I propositionen uttalades bl. a. att även om ett rent innehav sällan torde ha ett straffvärde som motiverar att gärningen bedöms som grov kan man tänka sig situationer där exempelvis en mellanhand gjort sig skyldig till innehav som varit ett led i en verksamhet som syftat till smuggling eller överlåtelse av ett större parti barnpornografiskt material. Andra faktorer som, enligt vad som sägs i propositionen, kan motivera att brottet bedöms som grovt är t.ex. att en viss befattning avsett en betydande mängd barnpornografiskt material eller företagits yrkesmässigt eller i rent vinstsyfte. Vidare framhålls att för grovt brott kan dömas också framställning eller hantering av en enstaka film om filmen i fråga visar ett barn som utsätts för särskilt hänsynslös behandling under förutsättning att filmen kan antas vara en dokumentation av ett verkligt övergrepp. Det framhålls att de kriterier som anges i lagrummet endast är exemplifieringar som inte skall uppfattas som uttömmande. Det är således inte uteslutet att ett brott bedöms som grovt även om ingen av de uppräknade omständigheterna föreligger. Å andra sidan är det inte nödvändigt att döma för grovt brott i de angivna fallen (a. prop. s. 97).

Åklagaren har som skäl för att brottet skall anses som grovt angett att det avsett en särskilt stor mängd bilder och att flera bilder visar barn som utsätts för särskilt hänsynslös behandling.

Även om P.T:s innehav från allmänna utgångspunkter måste anses utgöra en stor mängd bilder finner hovrätten emellertid att kriteriet särskilt stor mängd rimligen måste avse innehav av ännu större omfattning. Således kan inte enbart storleken av innehavet i detta fall leda till att brottet är att anse som grovt.

De bilder som förevisats hovrätten visar, liksom alla barnpornografiska bilder, barn som utsätts för en hänsynslös behandling. Till stor del utgörs materialet av tämligen stereotypa bilder av ett slag som sannolikt är den vanligaste typen av barnpornografi men det är också utrett att det i materialet ingår bilder som visar verkliga sexuella handlingar och därmed en dokumentation av begångna sexualbrott.

Även om materialet således innehåller bilder som visar barn som utsätts för mycket hänsynslös behandling anser hovrätten dock inte att det finns tillräckliga skäl att bedöma innehavet som grovt brott på den grunden att det finns bilder som visar barn som utsätts för en särskild hänsynslös behandling.

Sammantaget finner hovrätten således att P.T., med ändring av tingsrättens dom i den delen, skall dömas för barnpornografibrott som inte är att anse som grovt brott.

Förutom det barnpornografibrott som hovrätten funnit P.T. skyldig till skall han, i enlighet med tingsrättens i den delen inte överklagade dom, dömas för grovt narkotikabrott, narkotikabrott och grovt vapenbrott. Även om rubriceringen beträffande barnpornografibrottet nu lindras finns det enligt hovrätten inte skäl att sänka fängelsestraffet.

Målnummer B 8164-00

RH 2000:97; RH 1998:22; RJ 1996:87; NJA 1993 C 135
Litteratur:
SOU 1997:29; Prop. 1997/98:43; Bet. 1997/98:KU19.

Rättsfall från hovrätterna
Publicerat med tillstånd
av Sveriges Domstolar

Avgörandedatum:
01-01-31

Målnummer:
B-8164/00