Anläggningsavgift enligt va-lagen-----En kommun debiterade en fastighetsägare tilläggsavgift om drygt 17 000 kr vid en ombyggnad som medförde att en större lägenhet delades i två om vardera ca. 60 m2. Va-nämnden godtog tilläggsdebiteringen då beloppet inte kunde anses medföra att fastighetens andel av va-anläggningens utförande översteg vad som enligt 26 § lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar (va-lagen) var skäligt och rättvist. Miljööverdomstolen fastställde Va-nämndens beslut.


Lagrum:
26 § och 28 § lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Statens va-nämnds beslut 1999-08-31, Bva 44, se bilaga A

KLAGANDE

Liljehornet Aktiebolag, Box 1092, 621 21 VISBY

Ombud

Fastighetsjuristen GS

MOTPART

Gotlands kommun, 621 81 VISBY

Ombud

Kommunjuristen JO

SAKEN

Anläggningsavgift

_________________________

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Miljööverdomstolen fastställer Va-nämndens beslut.

_________________________

YRKANDEN M.M. I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Liljehornet AB (bolaget) har yrkat att Miljööverdomstolen med ändring av Va-nämndens beslut bifaller bolagets yrkande att den av Gotlands kommun debiterade tilläggsavgiften avseende lägenhetsavgift om 17 744 kr inklusive mervärdesskatt skall jämkas till ett skäligt belopp motsvarande en fjärdedel av debiterat belopp, dvs. 4 436 kr inklusive mervärdesskatt.

Gotlands kommun (kommunen) har bestritt ändring.

Bolaget har åberopat samma omständigheter som vid Va-nämnden med följande tillägg. Bestämmelsen om tilläggsavgift i § 5 i kommunens va-taxa är inte skälig då en lägenhet har tillkommit på sätt som i detta fall. Bestämmelsen i § 5 moment 3 första stycket va-taxan måste tolkas så att med tillkommande lägenhet avses en helt ny lägenhet som utrustats med nytt badrum och toalett samt nytt kök. I detta fall har endast en kokvrå tillkommit i en lägenhet som består av ett rum, sovloft, duschrum och kokvrå. Reduktion av avgiftsplikten måste kunna ske med stöd av § 5 moment 3 tredje stycket va-taxan. Denna bestämmelse anger att reduktion av avgiftspliktigt lägenhetsantal kan medges för fastigheten, om behov av va-installation bedöms vara väsentligt mindre än normalt eller ej föreligga. Bolaget anser vidare att § 10 va-taxan skall tillämpas eftersom det inte är skäligt att beräkna anläggningsavgiften enligt § 5. Va-verket får då enligt 28 § lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar träffa avtal om anläggningsavgiftens storlek.

Kommunen har åberopat samma skäl för sitt bestridande som vid Va-nämnden.

Miljööverdomstolen har avgjort målet utan huvudförhandling med stöd av 50 kap. 13 § andra stycket 2 rättegångsbalken.

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Utredningen är i allt väsentligt densamma som vid Va-nämnden. Vad bolaget har anfört till stöd för sin talan i Miljööverdomstolen utgör inte skäl att frångå den bedömning som Va-nämnden har gjort. Va-nämndens beslut skall därför fastställas.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B

Överklagande senast 2000-01-20

I avgörandet har deltagit hovrättsrådet Anders Holmstrand, miljörådet Rolf Svedberg, hovrättsrådet Mats Dahl, referent, och hovrättsassessorn Anders Lillienau. Enhälligt.

Rättsfall från Miljööverdomstolen
Publicerat med tillstånd
av Sveriges Domstolar

Avgörandedatum:
1999-12-23

Målnummer:
M6799-99