Domarjäv ------ Tekniskt råd deltog i två avgöranden från mark- och miljödomstol som innebar att beslut från en länsstyrelse rörande föreläggande att vid vite återställa stenmurar överprövades. Vid överklagande till Mark- och miljööverdomstolen gjordes jäv gällande. Jävet uppgavs bestå bl.a. i att tekniska rådet är gift med en tjänsteman på länsstyrelsen som uttalat sig i media i frågan om stenmurars bevarande. Tjänstemannen deltog inte i beslutet hos länsstyrelsen men ansågs ha tagit befattning med sakfrågan och, som hög tjänsteman, uttalat sig på länsstyrelsens vägnar. Omständigheterna har sammantaget ansetts vara ägnade att rubba förtroendet för tekniska rådets opartiskhet i enlighet med 4 kap. 13 § 10 punkten rättegångsbalken. Domarna har undanröjts och målen återförvisats till mark- och miljödomstolen för ny prövning.


Lagrum:
4 kap. 13 § och 14 § rättegångsbalken (1942:740); 3 § lagen (1996:242) om domstolsärenden

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2012-10-02 i mål nr M 2803-12, se bilaga

KLAGANDE

C.W.

Ombud: Advokat E.A.

MOTPART

Länsstyrelsen i Kalmar län

391 86 Kalmar

SAKEN

Jäv i mål om föreläggande vid vite om återställande av stenmurar, odlingsröse och dike på fastigheten X i Mörbylånga kommun

___________________

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen undanröjer mark-och miljödomstolens dom och återförvisar målet till mark- och miljödomstolen för förnyad handläggning.

________________

YRKANDEN M.M. I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

C.W. har yrkat i första hand att Mark- och miljööverdomstolen på grund av jäv ska undanröja mark- och miljödomstolens dom och visa målet åter till mark- och miljödomstolen för fortsatt behandling. I andra hand har han yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska undanröja Länsstyrelsens i Kalmar län beslut. För det fall Mark- och miljööverdomstolen anser att beslutet inte ska undanröjas har han yrkat att muren, nr 4 enligt länsstyrelsens beslut, ska uppföras på plats som framgår av en av honom bifogad karta samt att vitesbeloppet i punkten 5 ska sättas ned och att vitet inte ska vara löpande.

Länsstyrelsen i Kalmar län har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom.

C.W. har, såvitt avser frågan om jäv, anfört i huvudsak följande. Efter att mark- och miljödomstolen meddelat dom i målet har det kommit till hans kännedom att tekniska rådet B.V. är gift med länsrådet A-L.F. på Länsstyrelsen i Kalmar län. I sin roll som länsråd har A-L.F. starkt engagerat sig i just det aktuella ärendet. Hon har under pågående handläggning av ärendet låtit meddela att Länsstyrelsen i Kalmar län ser allvarligt på att stenmurar tas bort, att länsstyrelsen vill statuera exempel och att länsstyrelsen nu måste agera för att behålla sin trovärdighet. Hennes engagemang i frågan har uppmärksammats av pressen. Att länsrådets make deltagit som ledamot av domstolen när länsstyrelsens beslut överprövades utgör ett uppenbart jäv. Att B.V. är gift med denne högt uppsatta och dessutom i frågan starkt engagerade företrädare för hans motpart utgör en sådan omständighet som rubbar förtroendet för domstolens opartiskhet. Redan under sammanträdesdagen då även syn företogs anades att domstolen inte var helt opartisk. Han hade svårt att få gehör för sina synpunkter och det han ville visa vid synen. När sedan domstolen, trots att man på sammanträdet aviserat att det högst troligt skulle dröja avsevärt innan domen meddelades, så snart som efter fyra arbetsdagar meddelade domen förstärktes hans känsla att domslutet i stort var bestämt i förväg. Vid efterforskningar fick han då vetskap om släktskapet mellan den tekniska ledamoten och länsrådet.

C.W. har gett in och åberopat tidningsartiklar.

Mark- och miljödomstolen har i yttrande anfört i huvudsak följande. Av det överklagade beslutet och utredningen i övrigt framgår att länsrådet A-L.F. inte deltagit i handläggningen hos länsstyrelsen. Någon jävsinvändning framfördes heller aldrig under målets handläggning. Frågan om eventuellt jäv för det tekniska rådet var således aldrig aktuell att ta ställning till under handläggningen i mark- och miljödomstolen. Varken rådmannen eller det tekniska rådet hade fram till meddelandet av domen kännedom om att länsrådet A-L.F. hade uttalat sig i massmedia. Om sådan kännedom hade förelegat hade frågan om eventuellt jäv självklart tagits upp. Det invänds bestämt mot påståendet att domslutet var bestämt i förväg.

I yttrandet har B.V. framfört i huvudsak följande. Han är gift med A-L.F. som är anställd som länsråd vid Länsstyrelsen i Kalmar län men som sedan den 5 september 2012 är tjänstledig. Han har inte deltagit i några mål där hon beslutat eller medverkat i handläggningen av länsstyrelsens överklagade beslut. Däremot har han sett sig oförhindrad att delta i andra mål där Länsstyrelsen i Kalmar län varit underinstans eller part. Om han, när målet kom in till mark- och miljödomstolen, hade vetat att hans fru uttalat sig i massmedia om de aktuella besluten hade han givetvis sett sig som jävig.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Frågan som Mark- och miljööverdomstolen har att ta ställning till är om jäv förelegat vid mark- och miljödomstolens handläggning.

I målet är ärendelagen tillämplig. Av 3 § första stycket i den lagen följer att 4 kap. rättegångsbalken ska tillämpas i fråga om domstolar och domare. Annat har inte framkommit än att invändningen om jäv gjorts i rätt tid enligt vad som följer av 4 kap. 14 § rättegångsbalken.

I 4 kap. 13 § rättegångsbalken återfinns bestämmelserna om i vilka situationer en domare är jävig. I punkterna 1-9 uppräknas de fall då en domare utesluts från handläggningen av ett mål till följd av sin ställning i förhållande till någon av parterna eller till saken. Av punkten 10, generalklausulen, framgår att domare är jävig om eljest särskild omständighet föreligger, som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i målet. Bestämmelsen omfattar, trots ordalydelsen, även omständighet som inverkar på domarens oberoende i målet. Med oberoende eller oavhängighet förstås att domaren inte får ha sådana bindningar, sådan nytta eller sådant obehag av en viss utgång, att det påverkar domarens ställningstagande. Det är inte tillräckligt att domaren faktiskt är opartisk och oberoende för att kravet på ojävighet ska vara uppfyllt (s.k. subjektiv opartiskhet). Det får inte heller föreligga någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet för hans opartiskhet och oberoende. Detsamma gäller enligt Europadomstolens praxis, enligt vilken det krävs såväl att varje domare faktiskt ska döma opartiskt och oavhängigt som att det för en objektiv iakttagare inte får finnas legitima tvivel om domstolens opartiskhet och oberoende. Av detta följer att det inte är tillräckligt att part saknar förtroende för domaren; det måste finnas rimlig grund för partens åsikt (se NJA 2010 s. 274). I sammanhanget kan tilläggas att domarens egna subjektiva uppfattning huruvida han är jävig eller inte i princip saknar betydelse för jävsfrågan.

C.W. har anfört att punkten 7 i ovan nämnda bestämmelse är av intresse vid bedömningen av om jäv förelegat. Denna behandlar situationer där domaren tidigare har tagit befattning med den sak som varit föremål för prövning, till exempel s.k. tvåinstansjäv. Såvitt framgått har emellertid inte någon av domstolens ledamöter tidigare tagit befattning med målet på ett sätt som skulle kunna göra denna bestämmelse tillämplig. Av större intresse är punkten 4 som beskriver ställföreträdarjäv, dvs. sådana fall där en domaren närstående är ställföreträdare för en part såsom styrelseledamot eller på annat närmare angivet sätt. Inte heller denna bestämmelse kan dock, trots att tjänsten som länsråd innebär en hög tjänsteställning, anses vara direkt tillämplig.

Vad som påståtts om rättens uppträdande vid företagen syn, liksom det förhållandet att dom meddelades snart därefter, innebär inte att jäv kan konstateras. Det saknas anledning att sätta i fråga mark- och miljödomstolens uppgift om att uttalandena i massmedia inte var kända för domstolen under den tid målet handlades och avgjordes där. Detta har dock ingen avgörande betydelse för frågan om jäv.

A-L.F. har inte deltagit i länsstyrelsens beslut. Såvitt framgår av länsstyrelsen akt har hon inte heller deltagit i den handläggning som föregick beslutet. A-L.F. har emellertid i nära anslutning till att beslutet meddelades och under en period då frågan om återställande av stenmurar var aktuell hos länsstyrelsen (jfr Mark- och miljööverdomstolens mål M 9237-12) uppenbarligen tagit befattning med sakfrågan och därvid uttalat sig på länsstyrelsens vägnar. B.V. är genom giftermål närstående till en person som har en hög tjänst hos en part. Omständigheterna har därmed sammantaget varit ägnade att rubba förtroendet för B.V. opartiskhet i förevarande mål i enlighet med 4 kap. 13 § punkten 10 rättegångsbalken.

Mark- och miljödomstolens dom ska därför undanröjas på grund av jäv och målet återförvisas till mark- och miljödomstolen för förnyad handläggning.

Vid denna utgång saknas skäl att ta ställning till C.W:s övriga yrkanden i målet.

Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Per-Anders Broqvist, hovrättsrådet Vibeke Sylten, referent, tekniska rådet Mikael Schultz och tf. hovrättsassessorn Erika Enlund.

Föredragande har varit Åsa Talvik.

______________________________________

MÖD 2013:19

Rättsfall från Miljööverdomstolen
Publicerat med tillstånd
av Sveriges Domstolar

Avgörandedatum:
2013-04-23

Målnummer:
M9238-12