Tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken för bortledning av grundvatten-----Två sakägare bekostade en teknisk granskning av en av sökanden utförd utredning. Då denna, för personer som inte var tekniskt kunniga, framstod som komplicerad fann Miljööverdomstolen att sakägarna för att kunna ta tillvara sina intressen i målet i skälig omfattning hade rätt att anlita konsult på sökandens bekostnad.


Lagrum:
18 kap. 8 § rättegångsbalken (1942:740); 25 kap. 2 § miljöbalken (1998:808)

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Växjö tingsrätts, miljödomstolen, dom den 22 mars 2005 i mål nr M 3173-04, se bilaga A

KLAGANDENA 1. RA 2. VP Ombud för båda: advokaten MW

MOTPART Hörby kommun, 242 80 Hörby Ombud: advokaten MB

SAKEN

Tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken för bortledning av grundvatten

_________________________

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Miljööverdomstolen avslår överklagandet i den del det avser tillståndsfrågan.

Med ändring av miljödomstolens dom, såvitt avser rättegångskostnader, förordnar Miljööverdomstolen att Hörby kommun skall betala ersättning till RA och VP med ytterligare adertontusensjuhundrafemtio (18 750) kronor avseende kostnader för SWECO VIAK:s PM 2004-12-21. På beloppet utgår ränta enligt 6 § räntelagen från och med den 22 mars 2005 tills betalning sker.

Kommunen skall vidare ersätta RA och VP för kostnader i Miljööverdomstolen med tvåtusen (2 000) kronor, utgörande ombudsarvode. På detta belopp utgår ränta enligt 6 § räntelagen (1975:635) från denna dag tills betalning sker.

______________________

YRKANDEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

RA och VP (klagandena) har yrkat att Miljööverdomstolen, med ändring av miljödomstolens dom, endast skall tillåta Hörby kommun att bortleda högst 10 000 m3 grundvatten per år och högst 35 m3 grundvatten per dygn. De har vidare yrkat ersättning för kostnaderna i miljödomstolen i första hand med yrkat belopp och i andra hand med det belopp som Miljööverdomstolen finner skäligt.

Hörby kommun (kommunen) har bestritt ändring.

Klagandena har yrkat ersättning för sina kostnader i Miljööverdomstolen.

Kommunen har bestritt sistnämnda yrkande.

UTVECKLING AV TALAN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Tillståndsfrågan

Klagandena

Det väsentligt ökade grundvattenuttaget efter år 2002 har medfört sättningsskador på deras byggnader som är belägna på fastigheten XX 2:33. Om kommunen skulle tillåtas ta ut vatten i den sökta omfattningen medför det risk för ännu större skador i framtiden. Enligt miljöbalkens hänsynsregler bör därför uttaget inte vara större än då situationen var stabil, dvs. före det att uttaget ökades.

Brunnen på deras fastighet har sinat vid ett stort antal tillfällen under tiden den 7 juli - den 14 september 2005. Förhållandet märks främst på kvällen och har uppenbarligen samband med det nya kommunala vattenuttaget på grannfastigheten, eftersom det aldrig tidigare förekommit problem i samma omfattning. Efter den 14 september har klagandena hämtat vatten utifrån till familjens fyra hästar. Därefter har de inte haft problem med vattnet i brunnen.

Kommunen

Klagandenas uppgifter om att brunnen sinat tyder på att det är deras egna uttag i samband med låga grundvattennivåer som medfört att brunnen sinat. Under perioden den 19 mars 2004 - den 12 maj 2004 gjordes 77 378 mätningar i klagandenas brunn (1 gång per minut). Av diagram från dessa mätningar framgår att klagandena under maj månad gjort dygnsuttag från brunnen som medfört kraftiga avsänkningar. Det är därför sannolikt att klagandena genom liknande större uttag under perioder med låga grundvattennivåer själva orsakat att den egna brunnen sinat under enstaka dygn.

Rättegångskostnaderna vid miljödomstolen

Klagandena

Det ankommer på kommunen att ersätta klagandenas skäliga kostnader. Klagandena bör med hänsyn till ärendets komplexitet få ersättning för hela ombudsarvodet. Den tekniska utredningen som Hörby kommun åberopade i miljödomstolens utmynnade i slutsatser som för sakägarna var oförenliga med deras egna iakttagelser. Ostridigt har deras byggnader, som förut varit hela, börjat spricka kort tid efter det att vattenuttaget ökandes drastiskt.

För att bedöma kommunens utredning krävdes teknisk sakkunskap. Klagandena vill inte gå till Hörby kommun med en begäran om komplettering av den tekniska utredningen. De hade redan producerat ett antal obesvarade framställningar, varningar och vädjanden till Hörby kommun. De ville inte heller göra framställningar till miljödomstolen om komplettering eftersom domstolen inte tagit intryck av den bevisning som tidigare hade ingivits. De ville först låta en sakkunnig tekniker bedöma rapportens bärighet. I den av SWECO VIAK utförda utredningen har påvisats vissa fel i kommunens utredning. Även om miljödomstolen valde att bifalla kommunens ansökan betyder inte detta att den av klagandena åberopade utredningen har varit onödig, varför de bör få ersättning även för denna kostnad.

Kommunen

Klagandenas ombud får anses mer än skäligen tillgodosedd med den ersättning som miljödomstolen dömt ut. Kommunen delar miljödomstolens bedömning rörande den av klagandena införskaffade utredningen från Sweco Viak. Den har inte haft någon betydelse för målets avgörande.

REMISSYTTRANDE

Sveriges geologiska undersökning, SGU, har i yttrande den 28 oktober 2005 anfört följande. Efter genomgång av, från Miljööverdomstolen, översända aktbilagor framgår att följande frågor återkommer i varierad form:

1. Har provpumpningen utförts tillräcklig tid för att bedöma verkningarna av grundvattensänkningar runt vattentäkten?

2. Kan det ökande uttaget av grundvatten orsakat skadorna/påverkan på omgivningen?

3. Är bedömningen av förekommande jordarters sättningskänslighet korrekt utförd?

SGU besvarar därför ovanstående frågor i stället för att behandla varje enskild aktbilaga.

1. Har provpumpningen utförts tillräcklig tid för att bedöma verkningarna av grundvattensänkningar runt vattentäkten?

Enligt underlagsmaterial utfördes provpumpning under perioden 16-23 april 2004. Mätning av grundvattennivåer genomfördes dock under en längre period det vill säga från den 19 mars till 12 maj 2004.

Provpumpningens längd och omfattning av grundvattennivåmätningar bedöms som tillräcklig för att beräkna de hydrauliska parametrarna för berggrunden. Utifrån dessa värden bör det vara fullt möjligt att utföra en prognos avseende grundvattenavsänkningar. Således gör SGU bedömningen att provpumpningens längd är tillräcklig.

2. Kan det ökande uttaget av grundvatten orsakat skadorna/påverkan på omgivningen?

Enligt översänt underlag har aktuellt vattenuttaget beräknats till ca 15 % av den totala grundvattenbildningen (22 % vid torrår). Grundvattenuttaget utgör således endast en mindre del av den totala grundvattenbildningen. I underlagsmaterialet har det konstaterats att vattenuttaget medför påverkan, i form av något sänkta grundvattennivåer, på närliggande brunnar i skifferberggrunden. För grunda brunnar i jordlagren samt ytvattendrag har bedömning gjorts att påverkan ej sker till följd av grundvattenuttag. Av handlingarna framgår dock ej om någon besiktning av fastigheterna utförts innan provpumpning som kan bekräfta eller dementera att påverkan på fastheterna skett.

Med hänsyn till de geologiska förutsättningar med relativt täta jordlager samt det begränsade vattenuttaget i hörhållande till den totala grundvattenbildningen bedömer SGU det ej som sannolikt att de i aktbilagorna hänvisade skadorna har sin grund i kommunens ökade grundvattenuttag.

3. Är bedömningen av förekommande jordarters sättningskänslighet korrekt utförd?

SGU har efter sonderingsborrning och provborrning konstaterat att jordlagren i huvudsak består av morän som ställvis underlagras av ett mer genomsläppligt och löst lagrat sand- och gruslager. Den geotekniska utvärderingen visade på att varken morän eller löst lagrad sand och grus kan betecknas som särskilt sättningskänsliga jordarter. SGU kan inte se att bedömningen av jordarter samt der as sättningskänslighet är felaktigt utförd.

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Tillståndsfrågan

Miljööverdomstolen finner ej skäl att frångå den bedömning som miljödomstolen redovisat i den överklagade domen. Överklagandet i denna del skall därför avslås.

Rättegångskostnaderna vid miljödomstolen

När det gäller kostnader för ombudet anser Miljööverdomstolen att klagandena är skäligen tillgodosedda med det belopp som miljödomstolen bestämt.

Vid miljödomstolen yrkade klagandena att kommunen skulle ersätta dem med 18 750 kronor för det arbete som SWECO VIAK (JL) redovisat i en som bevisning åberopad PM 2004-12-21. Miljödomstolen har ansett att denna PM utgjort en kompletterande utredning till den utredning som bifogats ansökan (domen s. 11 och 12). Miljööverdomstolen kan i allt väsentligt dela den uppfattning miljödomstolen redovisat beträffande frågan hur den typen av utredningar i princip bör komma till stånd. Miljööverdomstolen anser emellertid att ifrågavarande PM inte kan anses vara en sådan kompletterande utredning. Den måste i stället ses som en av klagandena inhämtad teknisk granskning av kommunens utredning. Eftersom denna för personer som inte är tekniskt kunniga på området får anses vara komplicerad, måste klagandena för att kunna tillvarata sina intressen i målet ha rätt att i skälig omfattning på sökandens bekostnad anlita en konsult för teknisk bedömning. Det i denna del yrkade beloppet får anses skäligt och skall betalas av kommunen, även om SWECO VIAK:s PM inte lett till att klagandenas talan bifallits.

Rätttegångskostnaderna i Miljööverdomstolen

Med hänsyn till den utgång målet fått i Miljööverdomstolen bör klagandena tillerkännas jämkad ersättning för sina kostnader.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B

Överklagande senast 2007-07-24

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Ulf Bjällås, miljörådet Sven Bengtsson, hovrättsrådet Liselotte Rågmark och f.d. hovrättsrådet Arne Kardell, referent. Enhälligt.

______________________________

BILAGA A

VÄXJÖ TINGSRÄTTS, MILJÖDOMSTOLEN, DOM

SÖKANDE

Hörby kommun, Tekniska kontoret, 242 80 Hörby

Ombud: jur. kand. MB

SAKEN

Tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken för bortledning av grundvatten från fastigheten XX 2:28 m m i Hörby kommun, Skåne län

_____________________________

DOMSLUT

Lagligförklaring

Miljödomstolen lagligförklarar anläggningen för bortledning av grundvatten (brunn1) på fastigheten XX 2:28 i Hörby kommun.

Tillstånd

Miljödomstolen lämnar sökanden tillstånd på de villkor som anges i denna dom och för Hörby kommuns vattenförsörjning att om behov härav uppstår, inom en sektor mellan ost och syd och på ett avstånd om högst 50 m från befintlig anläggning, utföra ersättningsanläggning för bortledning av grundvatten med maximalt samma djup som befintlig brunn1, och att ur befintlig anläggning och eventuell ersättningsanläggning, årligen bortleda högst 20 000 m3 dock högst 70 m3 under ett samma dygn.

Villkor för tillståndet

1. Verksamheten skall bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden redovisat och åtagit sig i målet.

2. Så länge grundvattenuttag sker med stöd av nu lämnat tillstånd skall sökanden mäta bortledd mängd vatten med summerande flödesmätare eller motsvarande vid uttagsbrunnen. Vattenuttagen skall journalföras

3. Mätning av grundvattennivån i produktionsbrunnen skall ske en gång i månaden under den tid som bestämts för anmälan om ersättning för oförutsedd skada. Resultatet av mätningarna skall journalföras.

4. Observation av grundvattennivåer skall ske i minst 2 befintliga brunnar inom påverkansområdet. Brunnarna väljs ut i samråd med Länsstyrelsen. Mätningarna skall ske en gång i månaden under den tid som bestämts för anmälan om ersättning för oförutsedd skada. Resultatet av mätningarna skall journalföras.

5. Journaler över utförda mätningar och observationer skall hållas tillgängliga hos sökanden för var och en som anser sig berörd av vattenverksamheten.

Kontroll

Det åligger kommunen att kontrollera verksamheten i enlighet med vad som närmare anges i ansökan. Förslag till kontrollprogram skall inges till tillsynsmyndigheten.

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljödomstolen godkänner den i målet upprättade miljökonsekvensbeskrivningen.

Verkställighetsförordnande

Miljödomstolen förordnar med stöd av 22 kap. 28 § första stycket miljöbalken att det i denna dom meddelade tillståndet får tas i anspråk även om domen inte har vunnit laga kraft.

Oförutsedd skada

Anspråk enligt 24 kap. 12 § miljöbalken på grund av oförutsedd skada skall, för att få tas upp till prövning, anmälas till miljödomstolen inom tio (10) år från dagen för lagakraftvunnen dom.

Rättegångskostnader

Sökanden skall betala ersättning för rättegångskostnader till

1. Länsstyrelsen i Skåne län för kostnader i målet med sammanlagt elvatusentvåhundra (11 200) kr.

2. advokat MW:s huvudmän med sammanlagt trettiotretusenfemhundraåttio (33 580) kr, varav 26 400 kr avser arvode, 6 600 kr avser lagstadgad moms och 580 kr avser reskostnader.

På ersättningsbeloppen skall utgå ränta enligt 6 § räntelagen (1975:635) från och med den 22 mars 2005 tills betalning sker.

ANSÖKAN

Hörby kommun, sökanden, har som sökanden slutligen bestämt sin talan yrkat att miljödomstolen på fastigheten XX 2:28, dels lagligförklarar befintlig brunn 1, dels om behov härav uppstår, inom en sektor mellan ost och syd och på ett avstånd om högst 50 m från befintlig anläggning, utföra ersättningsanläggning för bortledning av grundvatten med maximalt samma djup och dels ur befintlig anläggning och eventuell ersättningsanläggning, årligen bortleda högst 20 000 m3 dock högst 70 m3/dygn.

Sökanden har begärt att tiden för anmälan om oförutsedd skada bestäms till 5 år. Vidare har sökanden begärt verkställighetsförordnande.

Sökanden har till närmare utveckling av sin talan uppgivit bland annat följande.

Orientering

Vattentäkten är belägen ca 10 km sydsydväst om Hörby tätort invid väg 1123, Löberöd - Västerstad. Vattnet pumpas 1,5 km åt sydost till kommunens vattenverk i Askeröd. Vattenverket försörjer i huvudsak Askeröds tätort med dricksvatten. Tätorten har ca 250 innevånare. Hörby kommun är huvudman för den allmänna va-anläggningen.

Rådighet

Sökanden har såsom huvudman för allmän vattenförsörjning rådighet enligt 2 kap 4 § 2 p lag med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet (1998:812). Sökanden har även tillförsäkrat sig fastighetsrättslig rådighet enligt 2 kap 2 § samma lag genom servitutsavtal.

Tidigare vattendomar

Inom influensområdet finns, så vitt känt, inga äldre tillstånd enligt vattenlagen (1983:291) eller äldre lagstiftning. Inom området för grundvattenbildning finns inga kända tillståndsgivna grundvattentäkter.

Höjdsystem

Använt höjdsystem är rikets, RH70.

Planförhållanden

Fastigheten XX 2:28 ligger utanför detaljplanelagt område och omfattas sålunda endast av översiktsplan. Enligt översiktsplanen gäller generella bestämmelser för området. Några riksintressen berörs inte.

Om befintlig vattentäkt

Brunnen utfördes 1978 för enskilt hushåll. Sedan 1987 har Hörby kommun disponerat och använt brunnen för allmän vattenförsörjning. En djupvattenpump har installerats i brunnen med tillhörande motor. Vattnet leds via en ca 1.5 km lång ledning till kommunens vattenverk i Askeröd.

Vattenbehov

Hörby kommun producerar för närvarande ca 14 000 m3 drickvatten per år i vattenverket i Askeröd. Kommunen söker tillstånd till ett uttag om 20 000 m3 vatten per år för att täcka eventuella framtida exploateringar, bostäder och industri etableringar, inom verksamhetsområdet för allmän va-anläggning. Dessutom kan eventuellt ledningsläckage medföra betydande vattenförlust.

Provpumpning

En provpumpning av brunnen på fastigheten X 2:28 utfördes under tiden 16 till 23 april 2004. Den provpumpade mängden uppgick till 50 l/min, vilket kan jämföras med nuvarande årsmedeluttag om 24 l/min eller hittillsvarande högsta månadsuttag om ca 35 l/min. Vid ett uttag om 50 l/min kommer avsänkningen i brunnen att uppgå till drygt 1,4 m.

Provpumpningen har utrörts och utvärderats av SGU, Sveriges Geologiska Undersökning, i Lund.

Tillgängligt grundvatten

SGU har i rapporten redovisat en vattenbalansberäkning vari framgår att totala vattenuttagen, inkl det nu sökta, inom infiltrationsområdet uppgår till 35 000 m3 per år, vilket motsvarar ca 15 % av tillgänglig grundvattenbildning under normalår och ca 22 % under torrår. Grundvattentillgången är med andra ord god.

Påverkan vid grundvattenuttag

SGU beskriver i sin rapport det sökta vattenuttagets inverkan på grundvattenstånd och vattennivån i omkringliggande brunnar. Enligt rapporten förefaller grävda brunnar inte att ha påverkats av sökt vattenuttag vilket inte heller är att vänta med tanke på jordlagrens mäktighet och sammansättning.

Vid sökt vattenuttag påverkas vattennivån i brunnar inom influensområdet som borrats ner i bergrunden. Sökanden bedömer att vattenuttaget inte medför någon skadlig påverkan på omkringliggande borrade brunnar.

Den naturliga årliga fluktuationen av grundvattennivån i skifferakvifären bedöms uppgå till 2 - 3 meter. Ett område, begränsat av en cirkel med radien 260 m, inom vilket de borrade brunnarna påverkades med mer än 0,3 m, anses utgöra det praktiska influensområdet.

Någon påverkan på jordlagren bedöms inte bli följden av den ansökta verksamheten.

Vattenkvalitet

Hörby kommun tar regelbundet prov på vattnet från brunnen på fastigheten X 2:28 för analys. Vattnet är hårt och har svagt förhöjda halter av järn och mangan, halterna är dock inte anmärkningsvärda enligt gränsvärden för drickvatten.

Geoteknisk utredning

Sökanden har låtit SGU utföra en geoteknisk undersökning i området för att utröna huruvida grundvattenuttaget ur "brunn 1" kan medför någon risk för sättning i jordlagren. Undersökningen visar att jordarterna huvudsakligen utgörs av fast lagrade moräner med varierande sand och siltinnehåll. Lokalt i nivå med grundvattenytan i det övre grundvattenmagasinet förekommer dock morän med lägre fasthet. Mäktigheten av jord med lös lagring är endast ca en meter.

Slutsatserna i rapporten är att inga sättningsbenägna jordarter har kunnat konstateras och att det inte kunnat påvisas att provpumpningen har påverkat det ytliga grundvattenmagasinet inom de aktuella fastigheterna. Slutligen anges att det inte har kunnat påvisas att de av Hörby kommun gjorda grundvattenuttagen har förorsakat rörelser i marken på de aktuella fastigheterna.

Miljökonsekvensbeskrivning

Av miljökonsekvensbeskrivningen framgår bl a att några riksintressen för naturmiljö inte berörs av företaget och att någon risk för påverkan på natur- och kulturmiljöintressen inte bedöms föreligga. Beträffande en bäck som rinner ca 10 m från uttagsbrunnen konstateras att ett visst läckage från bäcken mot brunnen förekommer men att växt och djurlivet i bäcken inte bedöms påverkas härav.

Ekonomi

Sökanden, som erinrar om att det ansökta uttaget sker för allmän vattenförsörjning, har gjort en ekonomisk bedömning, och konstaterar att nyttan överstiger kostnaderna (kapitalkostnader samt kostnader för drift och underhåll) för sökt vattenverksamhet. Investeringarna är gjorda och alternativet är att bygga en överföringsledning från vattenverket i Hörby, vilket skulle erfordra kompletterande, mycket dyra, investeringar och ökade driftskostnader.

Tillåtlighet

Sökanden anser att den sökta vattenverksamheten inte strider mot gällande planer och att miljöbalkens syfte liksom dess hänsynsregler uppfylls. Sökanden menar vidare att nyttan med vattenföretaget överstiger kostnaderna. Sökanden anser därför att företaget bör tillåtas.

Sakägare, motstående intressen

Hörby kommun har slutit avtal med alla vars fastigheter berörs av "brunn l" och överföringsledningen från denna till vattenverket i Askeröd. I avtalen har även ersättningsfrågorna reglerats. Med utgångspunkt från detta och med stöd av vad som anges i denna ansökan jämte bilagor, gör sökanden gällande att sökt tillstånd inte medför skada, intrång eller annan olägenhet för omkringliggande fastigheter och brunnar eller för andra enskilda eller allmänna intressen.

Ersättningar

Sökanden anser att det inte uppkommer någon ersättningsgill skada till följd av vattenverksamheten.

Villkor, kontrollprogram

Sökanden föreslår att det i samråd med tillsynsmyndigheten, Länsstyrelsen, fastläggs ett kontrollprogram. Kontrollprogrammet föreslås få bestämmelser om mätning av från brunn l uttagen vattenmängd och kontrollmätning av vattennivån i brunn l samt någon grävd och någon borrad brunn i området. Mätresultatet skall journalföras och hållas tillgängligt för de som vill ta del av det. Kontrollmätning föreslås ske under den tid som bestäms för anmälan om ersättning för oförutsedd skada.

MOTSTÅENDE INTRESSEN

Länsstyrelsen i Skåne län har anfört i huvudsak följande: Ansökan innefattar bland annat att på ett avstånd om högst 50 meter från befintlig anläggning utföra ersättningsanläggning. Sökanden uppger vidare att påverkansområdets utbredning och form såsom ett cirkulärt praktiskt influensområde "troligtvis" kan bibehållas vid anläggande aven ersättningsbrunn inom 50 meters radie från befintlig brunn. Länsstyrelsen yrkar att sökande redovisar det praktiska influensområdet vid installation av en ersättningsbrunn inom 50 meters radie från befintlig brunn. Vid ett utökat praktiskt influensområde kommer bland annat naturbetesmarken vid Kvarnhem beröras. Detta område utgör även bevararandsvärd ängs- och hagmark. Ett utökat influensområde kan leda till andra miljökonsekvenser och nya sakägare i ärendet. Länsstyrelsen yrkar att ansökan kompletteras med dessa uppgifter. Enligt handlingarna i ärendet, MKB samt rapport från SGU, visar att brunnen är lättpåverkad genom läckage från närliggande bäck. Länsstyrelsen yrkar att sökanden kompletterar ansökan med storleken på läckaget från bäcken till brunnen, vilka konsekvenserna blir om bäcken torkar ut samt risken för förorening av vattnet i uttagsbrunnen med beaktande av att vattnet skall användas för dricksvattenförsörjning. Detta ställer i sin tur krav på skyddsåtgärder uppströms uttagsbrunnen, vilket sökanden i ett senare skede bör ta ställning till.

Miljönämnden i Hörby kommun har inga synpunkter på ansökan.

Ägarna till Hörby Gummarstorp 2:28 och 2:33, företrädda av advokaten MW, har anfört i huvudsak följande: På uppdrag av mina huvudmän har hydrogeologen JL, granskat en av Hörby kommun åberopade utredningens bilagor E, F och G och kommenterat materialet i PM av den 21 december 2004. Sistnämnda handling närslutes och åberopas. I området finns två vattenmagasin. Dels ett ytligt skikt och dels ett skikt på betydligt större djup. Vattenuttag ur det nedre skiktet påverkar förr eller senare det övre på grund av tyngdlagen. Eftersom jordarterna är lösa, medför även uttag på stora djup risk för sättningsskador på sakägarnas byggnader. Hörby kommun har av den egna utredningen dragit slutsatsen att det sökta vattenuttaget ej medför risk för skador på sakägarnas byggnader och vattentäkter. Det påstås att vattenuttaget vid provpumpningarna inte var större än att det ledde till ett s.k. stabilt tillstånd, och att jordarterna är fasta. Därmed skulle vatten kunna hämtas i den sökta omfattningen. Vi hävdar med stöd av JL kommentar att Hörby kommun har dragit felaktiga slutsatser av den egna undersökningen. Kardinalfelet är att vattennivån efter provpumpning ej blev stabilt. Den utredning som redovisas i bilaga E ger i stället vid handen att det efter en veckas pumpning ännu inte hade uppstått ett stabilt tillstånd. Tillspetsat kan man säga att själva grundbulten i kommunens argumentering därmed har brustit. Ej heller ger kommunens egen utredning, bil F, stöd för påståendet att "jordarterna utgörs av fast lagrade moräner". Som L noterar på ss 6-7 påträffades i flera sonderingshål löst eller mycket löst material. L:s slutsats är att vattenuttaget medför effektivspänningar när de övre jordlagren torkar ut, vilket kan innebära risk för sättningar.

MS, X 2:23 förbehåller sig rätt att begära ersättning om hon lider skada av det begärda vattenuttaget.

K Å A, X 1:22 har i yttrande anfört i huvudsak följande: Några synpunkter på placeringen av utförda ersättningsanläggningar finns inte. Dock förbehåller jag rätten att anläggningen inte får påverka intilliggande brunnar med tanke på att anläggningen avser grundvatten (dricksvatten) och ej djupvatten. Anläggningen ligger så nära c:a 7-8 meter vägen 1123 Löberöd Västerstad, så att eventuellt vägsalt kan nå vattentäkten och kan skada dricksvattnet. Ersättning för servitutsavtal inskriven vid Eslöv domsaga 850702 där kommunen skall svara för kontakter med de som kan vara berörda av vattenuttaget samt att ägarna till brunnarna 6 A, B, C och D skall hållas skadelösa om brunnarna berövas vattnet genom uttag vid kommunen vattentäkt.

AA, X 2:38 och syssloman för dikningsföretaget ” Nygrävning av floddiket genom och från ägorna till nr. X Påarp av år 1914" har i yttrande anfört i huvudsak följande: Jag anser att ett vattenuttag i enlighet med ansökan (55 m3 / dygn) medför mycket stor negativ miljöpåverkan. Floddiket har under 3 av de senaste 7-8 åren tidvis varit uttorkad vilket har inneburit betydligt ökad igenväxning. Detta har under mina 58 levnadsår tidigare endast skett vid några mycket extrema torrår. Några andra påverkande faktorer än det ökade vattenuttaget från den aktuella vattentäkten har ej kunnat uppmärksammats. Vattenhål ( se bilaga) beläget ca 400 m. NO om den aktuella anläggningen har vid två tillfållen sedan 1999 varit helt uttorkad. I mitt skötselavtal med länsstyrelsen om bevarandeåtgärder i odlingslandskapet anges att det är av stor vikt att en vattenspegel finns. Vattenhålet fungerar såväl till dricksplats för djur som yngelplats för vissa grodarter enligt uppgift från miljöenheten. Jag anser, med mina kunskaper i hydroteknik, att ett uttag över 15 m3/dygn medför stora olägenheter för den omgivande miljön och att miljöpåverkan sker på mycket längre avstånd från täkten än det angivna influensområdet.

DOMSKÄL

Omfattningen av domstolens prövning

Ansökningen i målet innefattar yrkanden om dels lagligförklaring av tidigare utförd uttagsbrunn, dels tillstånd att vid behov anlägga ny brunn och dels tillstånd att ta ut grundvatten. Tillståndet till grundvattenuttag kan enligt gängse praxis endast lämnas för framtiden och kan aldrig ges retroaktiv verkan.

Den skadereglering beträffande den befintliga brunnen som med stöd av vattenlagens bestämmelser kan ske inom ramen för ett ansökningsmål avser uteslutande framtida skador till följd av det sökta vattenföretaget. Skador som förmenas ha uppkommit i gången tid på grund av ett icke tillståndsgivet grundvattenuttag kan alltså inte nu prövas utan får prövas i särskild ordning efter ansökan om stämning.

Rådighet

Av utredningen i målet framgår att anläggningarna ligger på fastighet som sökanden för ändamålet disponerar över genom avtal samt att ansökan avser vattentäkt för allmän vattenförsörjning. Miljödomstolen finner att sökanden har erforderlig rådighet för den sökta verksamheten.

Företagets tillåtlighet

Någon erinran mot en lagligförklaring av aktuella brunn har inte framförts. Anläggningarna strider inte mot tillåtlighetsreglerna i 3 kap. 1 - 3 §§ vattenlagen. Nyttan av anläggningarna uppfyller kravet för tillstånd enligt 3 kap. 4 § samma lag. Anläggningarna skall således förklaras lagliga.

Det sökta tillståndet till grundvattenuttaget eller anläggandet av en ersättningsbrunn strider inte mot miljöbalkens tillåtlighetsbestämmelser. Miljödomstolen finner ej skäl bestämma uttagsmängderna på annat sätt än vad sökanden begärt. Tillstånd skall lämnas i enlighet därmed.

Med beaktande av den utredning som sökanden redovisat i målet - vilken domstolen saknar anledning att ifrågasätta omfattningen och tillförlitligheten av - anser miljödomstolen att den nu tillståndsgivna verksamheten, med iakttagande av föreskrivna villkor, sannolikt inte skall komma att orsaka några skador och olägenheter varken med avseende på allmänna intressen eller enskilda fastigheter.

Skulle den nu tillståndsgivna verksamheten i framtiden ändå medföra skada eller olägenhet på motstående intressen får frågan anmälas i den ordning som föreskrivs för oförutsedda skador.

Villkor och kontroll

Enligt miljödomstolens mening bör villkor om mätning av vattenuttag föreskrivas. Dessutom bör grundvattennivåerna observeras i minst två brunnar som ligger inom påverkansområdet under tiden för anmälan av oförutsedd skada. Vilka brunnar som skall mätas kan bestämmas inom ramen för kontrollprogrammet.

Härutöver bör gälla ett s.k. allmänt villkor innebärande att verksamheten skall bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden redovisat och åtagit sig i målet. De villkor som i övrigt bör föreskrivas framgår av domslutet ovan.

Oförutsedd skada

Oaktat vattenuttag pågått ur täkterna under en längre tid anser miljödomstolen att tiden för anmälan av oförutsedd skada skäligen bör bestämmas till 10 år räknat från lagakraftvunnen dom.

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivningen kan godkännas.

Verkställighet

Den ansökta verksamheten tillgodoser ett betydelsefullt allmänt intresse. Det skulle medföra avsevärd olägenhet om sökanden skulle tvingas avbryta pågående vattenuttag i avvaktan på att detta tillstånd vinner laga kraft. Skäl föreligger därför enligt Miljödomstolens mening att medge sökt verkställighet.

Rättegångskostnader

Sökanden har medgivit av Länsstyrelsen framställt yrkande om ersättning för rättegångskostnader. Den skall utges.

M W har yrkat ersättning för sina huvudmäns kostnader i målet med 69 410 kr, varav 39 600 kr i arvode, 1 160 kr i reskostnader, 9 900 kr i moms och 18 750 kr för SWECO VIAKs utredning. Sökanden har delvis bestritt W yrkande, men har vitsordat 19 800 kr i arvode med tillkommande moms samt 580 kr i reskostnader.

Miljödomstolen gör följande bedömning.

Huvudprincipen om sökandens kostnadsansvar i ansökningsmål om vattenverksamhet återfinns i 25 kap. miljöbalken. Motsvarande bestämmelser för vattenverksamhet fanns även i tidigare lagstiftning. Undantag från sökandens skyldighet att ersätta sakägares rättegångskostnader finns i bl.a. 18 kap. 8 § rättegångsbalken. Enligt sistnämnda lagrum skall ersättning för rättegångskostnad fullt motsvara kostnaden för rättegångens förberedande och talans utförande jämte arvode till ombud eller biträde, såvitt kostnaden skäligen varit påkallad för att ta tillvara partens, d.v.s. sakägarens rätt. Detta innebär bl. a. att kostnader som av sakägare lagts ner på onödig utredning inte skall ersättas av sökanden.

Såsom sakägare i målet har W:s huvudmän att tillvarata sin rätt i målet och det kan därför inte ifrågasättas att sakägarna anlitat juridiskt biträde för att tillvarata sitt intresse, varken under förberedelsen i målet eller vid huvudförhandlingen. Miljödomstolen anser dock att den yrkade ombudsersättningen får anses oskäligt stor i beaktande av målets art och med hänsyn till W:s arbete i målet. Domstolen finner att W:s huvudmän får anses skäligen tillgodosedda för sina kostnader med 33 580 kr, varav ersättningen för ombudsarvode avser 24 timmar á 1100 kr, 6 600 kr avser 25 % moms och 580 kr avser reskostnader.

Återstår frågan huruvida kostnaden för den av W:s huvudmän införskaffade utredningen i målet (J L) skall ersättas av sökanden. W:s huvudmäns ifrågasättande av sökandens utredning borde i första hand ha föranlett dem att genom frågor till sökanden, som har utredningsansvaret, möjliggöra för sökanden att komplettera utredningen i de avseenden som W:s huvudmän ansåg brast. I andra hand borde W:s huvudmän ha anmält till miljödomstolen, som har att tillse att målet blir utrett i den omfattning som dess beskaffenhet kräver, att man ansåg att det förelåg brister i utredningsmaterialet och att det borde kompletteras på visst sätt. Det sistnämnda förfaringssättet är viktigt också därför att domstolen har att tillse att onödig utredning inte tillförs målet. Som framgår av domskälen ovan anser domstolen att den utredning som sökanden presenterat har varit fullt tillräcklig för målets avgörande. Den utredning som W:s huvudmän lagt fram har därför sakligt sett varit onödig samt då utredningen inte heller i övrigt kan anses ha haft någon relevans för prövningen av detta mål skall sökanden inte åläggas att utge ersättning till W:s huvudmän för kostnaderna för utredningen.

Mot bakgrund av det anförda finner miljödomstolen att kostnaden för SWECO VIAKs utredning inte skall ersättas av sökanden. W:s huvudmän skall erhålla ersättning för sina kostnader i övrigt med det belopp som framgår av domslutet.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga.

Överklagande senast den 12 april 2005

Klas Bergenstråhle Roger Ödmark

I avgörandet har deltagit rådmannen Klas Bergenstråhle, ordförande, och miljörådet Roger Ödmark samt de sakkunniga ledamöterna Hans Eliasson och Börje Ekstrand.

Rättsfall från Miljööverdomstolen
Publicerat med tillstånd
av Sveriges Domstolar

Avgörandedatum:
2006-06-26

Målnummer:
M2870-05