Tillstånd till anläggning för avloppsrening-----I ett tillstånd för ett reningsverk hade länsstyrelsen föreskrivit att kommunen som kompensationsåtgärd skulle komplettera reningsverket med anläggande av en våtmark, ett krav som miljödomstolen godtog. Miljööverdomstolen upphävde villkoret med hänvisning till att en våtmarks fosforreducerande effekt skulle vara mycket begränsad och fördelarna för miljön därigenom små, särskilt med beaktande av de utsläppsnivåer som fastställts för anläggningen (10 mg/l BOD7 och 0,3 mg/l totalfosfor). Mot denna bakgrund och de driftkostnader som skulle uppkomma ansåg domstolen att kravet på våtmark var orimligt.


Lagrum:
2 kap. 3 § och 7 §, 9 kap. samt 16 kap. 9 § miljöbalken (1998:808)
MÖD 2002:80

Rättsfall från Miljööverdomstolen
Publicerat med tillstånd
av Sveriges Domstolar

Avgörandedatum:
2002-11-25

Målnummer:
M506-01