Marknadsföring av vin i viss förpackning har varken ansetts utgöra vilseledande efterbildning, vilseledande om kommersiellt ursprung, kvalitet eller andra utmärkande egenskaper eller renommésnyltning eftersom det inte visats att förpackningen tillkom käranden. Ej heller angivandet av vissa artikelnummer avseende vinet har ansetts utgöra vilseledande marknadsföring eller renommésnyltning då det inte visats att artikelnumren var kända och förknippades med käranden i huvudkäromålet. Även ett i genstämning yrkat förbud för käranden i huvudkäromålet att marknadsföra en vinförpackning som påståtts utgöra vilseledande efterbildning, vilseledande om kommersiellt ursprung och renommésnyltning har ogillats eftersom förväxlingsrisk inte förelegat och förpackningen inte bedömts ha en tillräckligt stark anknytning eller association till genkärandens förpackning. Även fråga om marknadsföringslagens tillämplighet på varningsbrev och pressreleaser och om fördelning av rättegångskostnader.


Lagrum:
3 §, 5 §, 6 §, 8 §, 10 § och 14 § marknadsföringslagen (2008:486); 18 kap. 1 § och 4 § rättegångsbalken (1942:740)
MD 2010:21

Rättsfall från Marknadsdomstolen
Publicerat med tillstånd
av Sveriges Domstolar

Avgörandedatum:
2010-07-14

Målnummer:
2010-21