Vid kumulation av flera käromål enligt 14 kap 2 § RB krävs inte prövningstillstånd vid överklagande av TR:ns dom när det sammanlagda belopp varom talan förts överstiger ett basbelopp, även om beloppet i varje särskilt mål är lägre än basbeloppet.


Lagrum:
14 kap. 2 § rättegångsbalken (1942:740); 49 kap. 12 § rättegångsbalken (1942:740)

Genom dom av Luleå TR, vattendomstolen ålades Vattenfall AB att utge skadestånd med vissa belopp till Ralf N och Einar E samt att ersätta deras rättegångskostnader i målet. Sedan Vattenfall överklagat domen träffade parterna en förlikning, enligt vilken Vattenfall åtog sig att betala skadestånd och ersättning för rättegångskostnader till motparterna. Sedan tvist uppkommit i frågan om betalningsskyldigheten omfattade ränta på rättegångskostnaderna, väckte Ralf N och Einar E talan mot Vattenfall vid Stockholms TR och yrkade utfående av upplupen sådan ränta, Ralf N med 26 200 kr och Einar E med 25 400 kr.

TR:n biföll i dom d 18 mars 1994 käromålen och ålade Vattenfall att utge till Ralf N 26 200 kr och till Einar E 25 400 kr jämte ränta.

Sedan Vattenfall överklagat i Svea HovR meddelade HovR:n (hovrättslagmannen Holmquist, hovrättsrådet Hahn, referent, och tf hovrättsassessorn Ulla Gustavsson) d 28 april 1994 följande beslut: HovR:n meddelar ej prövningstillstånd. TR:ns dom står därför fast.

Vattenfall (ombud advokaten Urban Wingenblixt) överklagade och yrkade att HD skulle meddela tillstånd till målets prövning i HovR:n. Ralf N och Einar E (ombud för båda advokaten Theodor Sandgren) bestred yrkandet.

HD beviljade prövningstillstånd i frågan huruvida det krävdes prövningstillstånd i HovR:n och förklarade frågan om prövningstillstånd i övrigt vilande.

Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, RevSekr Ruhe, föreslog i betänkande följande beslut: Skäl. Enligt 49 kap --- se HD:s beslut --- yrkandena basbeloppet.

Motivet för att införa regler om prövningstillstånd i HovR för vissa mål som handläggs enligt den ordinära processordningen är att minska HovR:nas arbetsbelastning (prop 1992/93:216 s 36). Departementschefen anförde i propositionen (se 86f) att när det gäller reglerna kring värdegränsen viss vägledning kan hämtas från den praxis som utvecklats kring småmålsgränsen enligt 1 kap 3 d § RB.

I förarbetena till småmålslagen (prop 1973:87 s 175) anför departementschefen att om någon väcker flera käromål mot samma svarande skall käromålen enligt 14 kap 1 § RB handläggas i samma rättegång, om de stöder sig på väsentligen samma grund. Tvisteföremålets värde bör i sådana situationer bestämmas genom en sammanräkning av de olika yrkandena. Detsamma gäller om kumulation sker enligt 14 kap 6 §. I litteraturen har Ekelöf anfört att det vid kumulation kommer an på det sammanlagda värdet av de olika målen vilken processform som skall användas (Rättegång V, 5 uppl s 81f). Fitger m fl, Rättegångsbalken (s 1:21f) anför också att det - i vart fall vid ursprunglig kumulation enligt 14 kap 1 § - bör vara det sammanlagda beloppet som avgör frågan om processform. Det anförs vidare att detsamma rimligen bör gälla - även om det inte anges i motiven - för det fall att en ursprunglig förening av målen är tvingande och obligatorisk enligt 14 kap 2 §.

Ralf N:s och Einar E:s yrkanden har handlagts i en rättegång enligt reglerna om förening av mål i 14 kap 2 § RB. Med hänsyn till vad som ovan anförts skall det sammanlagda beloppet av yrkandena vara avgörande för om prövningstillstånd behövs i HovR:n. Eftersom detta belopp överstiger beloppsgränsen i 49 kap 12 § RB erfordras inte prövningstillstånd i HovR:n. HovR:ns beslut i frågan om prövningstillstånd skall därför undanröjas och målet återförvisas till HovR:n för erforderlig behandling.

HD:s avgörande. HD undanröjer HovR:ns beslut att inte meddela prövningstillstånd i målet och återförvisar det till HovR:n för erforderlig behandling.

HD (JustR:n Knutsson, Gregotu, Lind, referent, Nyström och Danelius) fattade följande slutliga beslut: Skäl. Enligt 49 kap 12 § 1 st RB fordras prövningstillstånd för att HovR:n skall pröva TR:ns dom om, såvitt nu är av intresse, värdet enligt 1 kap 3 d § 3 st RB uppenbart inte överstiger

basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring. Det är uppenbart att ettvart av de belopp som Ralf N och Einar E yrkat, 26 200 kr resp 25 400 kr, understiger basbeloppet, som vid tiden för talans väckande uppgick till 34 400 kr. Däremot överstiger värdet av de sammanlagda yrkandena basbeloppet.

Ralf N och Einar E väckte samtidigt talan mot Vattenfall AB. Deras yrkanden stödde sig på väsentligen samma grund. Av 14 kap 2 § RB följer att de båda käromålen skulle handläggas gemensamt i en rättegång, vilket också skett.

När det som i detta fall är fråga om en ursprunglig obligatorisk kumulation av flera käromål bör vid tillämpningen regeln i 49 kap 12 § 1 st RB tvisteföremålets värde bestämmas med utgångspunkt i det sammanlagda belopp varom talan förs (jfr prop 1973:87 s 175, Ekelöf, Rättegång V, 5 uppl s 81f samt Fitger m fl, Rättegångsbalken s 1:211). HovR:ns beslut i frågan om prövningstillstånd skall därför undanröjas och målet återförvisas till HovR:n.

HD:s avgörande. HD förklarar att prövningstillstånd inte krävts för målets prövning i HovR:n, meddelar prövningstillstånd i målet i dess helhet, undanröjer HovR:ns beslut och återförvisar målet till HovR:n för erforderlig behandling.

HD:s beslut meddelades d 11 jan 1996 (nr SÖ 3).

Rättsfall från Högsta domstolen
Publicerat med tillstånd
av Sveriges Domstolar

Avgörandedatum:
1996-01-11

Målnummer:
Ö2661-94