Vid rånförsök mot butik har en medhjälpare till butiksägaren, B, skjutit två skott med en pistol och skadat en av deltagarna i rånet, K. 1. Hovrätten har ansett B ha befunnit sig i en nödvärnssituation men fällt honom till ansvar på grund av att hans handlande varit uppenbart oförsvarligt och att det saknats förutsättningar för ansvarsfrihet på grund av nödvärnsexcess. Riksåklagaren överklagade domen med yrkande om straffskärpning under påstående att någon nödvärnssituation inte förelegat. Reglerna i 51 kap 23 a § RB har ansetts sakna tillämpning i detta fall. 2. B har vid avlossandet av skotten ansetts ha uppfattat situationen så, att det förelåg ett överhängande brottsligt angrepp mot honom, men funnits ha förfarit uppenbart oförsvarligt genom att med livsfarligt vapen utsätta K för allvarliga risker för skada till liv och lem. 3. K har ansetts ha genom grov vårdslöshet medverkat till den skada som tillfogats honom genom skottlossningen, varför skadeståndet till honom jämkats på grund av 6 kap 1 § skadeståndslagen och ersättning inte utdömts enligt 1 kap 3 § samma lag.


Lagrum:
24 kap. 1 § brottsbalken (1962:700); 24 kap. 6 § brottsbalken (1962:700); 1 kap. 3 § skadeståndslagen (1972:207); 6 kap. 1 § skadeståndslagen (1972:207); 51 kap. 23 a § rättegångsbalken (1942:740); 55 kap. 15 § rättegångsbalken (1942:740); 3 kap. 6 § brottsbalken (1962:700); NJA 1970 s. 280
NJA 1970 s. 280; NJA 1977 s. 655; NJA 1990 s. 210; NJA 1994 s. 48; NJA 1995 s. 187
NJA 1995 s 661 (nr 102)

Rättsfall från Högsta domstolen
Publicerat med tillstånd
av Sveriges Domstolar

Avgörandedatum:
1995-12-01

Målnummer:
B2810-95