Fråga om påföljd för dopningsbrott (I och II).


Lagrum:
3 § lag (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel; 30 kap. 4 § brottsbalken (1962:700)

I

Allmän åklagare yrkade vid Kalmar TR ansvar å Ziad A, född 1971, enligt följande:

1. Olovlig befattning med smuggelgods, brott mot läkemedelsförordningen (grovt brott) och dopningsbrott.

Ziad A har i bland annat Kalmar under tiden våren 1991 -d 30 juni 1992 uppsåtligen och olovligen innehaft 150 kapslar Deca Durabolin, ett okänt antal ampuller Testoviron, 360 kapslar Undestor 40 mg, 1200 sk "ryssfemmor", 110 st Testosteronsprutor, 35 Decca-ampuller, 120-130 olika ampuller Testosteronpreparat, sex ampuller Pregnyl samt 100 sprutor och kanyler. Av dessa preparat har Ziad A olovligen överlåtit 35 Decca-ampuller, 300 s k "ryssfemmor", sex Pregnyl samt 15 kapslar dopningspreparat av okänt fabrikat.

Ziad A har vidare i bland annat Kalmar under tiden d 1 juli 1992 - d 19 jan 1993 uppsåtligen och olovligen innehaft 120 ampuller Silabolin, 25 tabletter Winstrol Depot 50 mg, 400 tabletter Clenbuteron, 300 tabletter KHB, 25-30 sprutor Deca Durabolin 200 mg, 510-520 kapslar Andriol, 115 ampuller Testosteronolja, 195 ampuller Deca Durabolin, 100 ampuller Primobolan, 201 ampuller Testosteron, 12 000 "ryssfemmor", 140 ampuller Sustanon, 20 ml och 40 tabletter Efedrin, 10 ampuller Profasi-hcg, 10 ampuller Genotropin, 300 tabletter Stromba, 360 kapslar Undestor samt 100 tabletter Halotestin. Av dessa preparat har Ziad A uppsåtligen och olovligen överlåtit 100 ampuller Silabolin, 200 tabletter KHB, 345 kapslar Andriol, 35 ampuller Testosteronolja, 30 ampuller Deca Durabolin, 6 ampuller Testosteron, 9900 sk "ryssfemmor", 100 ampuller Sustanon 15 ml och 40 tabletter Efedrin samt 75 tabletter Halotestin.

Preparaten är anabola steroider respektive Testosteron som är dopningsmedel. De tillverkas inte och saluhålls inte i Sverige alternativt är receptbelagda läkemedel i Sverige.

Ziad A har genom de beskrivna förfarandena under tiden våren 1991 -d 30 juni 1992 förvärvat och förvarat gods som varit föremål för varusmuggling och dessutom avyttrat gods som varit föremål för varusmuggling. Han har under samma tid saluhållit nämnda preparat, som är läkemedel, utan att vara därtill berättigad. Detta brott är grovt enär det varit omfattande. Ziad A har slutligen under tiden d 1 juli 1992-d 19 jan 1993 olovligen överlåtit och innehaft dopningsmedel.

2. Varusmuggling och anstiftan därtill.

Ziad A har d 30 juni 1992 från Libanon till Sverige olovligen infört 460 st Undestorkapslar/Testosterol och 50 ampuller Deca hormonolja som är dopningsmedel. Ziad A har vidare vid två tillfällen under 1991 anstiftat andra att från Italien respektive Tyskland till Sverige olovligen införa 20 respektive 15 st ampuller Deca, som är dopningsmedel. Åklagaren yrkade förverkande av i beslag tagna injektionssprutor med kanyler, ampuller mm.

Såsom värde och vinning av överlåtna, otillåtna dopningsmedel yrkade åklagaren förverkande med 45 000 kr. Vidare yrkade åklagaren förverkande av 8 500 kr, som tagits i beslag hos Ziad A, utgörande utbyte eller vederlag av brott. Alternativt yrkade åklagaren kvarstad å sistnämnda belopp.

TR:n (ordf rådmannen Hägerdal) anförde i dom d 19 febr 1993: Domskäl.

Åtalspunkt 1 - Tiden före d 1 juli 1992.

Ziad A har uppgett följande: 1991 började han med s k bodybuilding och har själv använt olika slags preparat för att bygga upp kroppen. Han har ätit ca 25 tabletter dagligen och dessutom sprutat i sig två ampuller varje dag. Nu har han dock förstått att han måste sluta. Hans lever har tagit skada. - Av Waldemar Z har Ziad A förvärvat följande preparat. 1) 1991-våren 1992 360 tabletter Undestor för 600 kr, 2) 1991 eller 1992 50 ampuller Testosteronolja för 3 000 kr, 3) maj -juni 1992 500 sk "ryssfemmor" för 1000 kr, 4) april 1991 200 "ryssfemmor" för 500 kr och 15 Testosteronsprutor för 900 kr, 5) maj 1991 30 st Testosteronampuller för 1 800 kr, 6) våren 1992 100 sprutor och kanyler för 100 kr, 7) våren 1991 120-130 Testosteronampuller för 7200-7800 kr. Genom Waldemar Z:s förmedling har Ziad A från Peter A, som han inte känner, i juli-dec 1991 förvärvat 65 Testosteronampuller för 3 900 kr. I maj -juni 1992 sålde han tillbaka 300 "ryssfemmor" till Waldemar Z för 600 kr, dvs för samma pris per tablett som han själv gett.

TR:ns bedömning.

I målet är inte styrkt att Ziad A har tagit befattning med otillåtna medel i större utsträckning än vad han sålunda uppgett. Förskrivningen av läkemedel som används i dopingsammanhang är liten. Receptförfalskning och stölder förekommer inte i någon stor omfattning. Det stora tillflödet av dopningsmedel kommer in i landet genom illegal införsel (se prop 1990/91:199 s 8). Det kan enligt TR:ns mening hållas för visst att de nu ifrågavarande läkemedlen liksom kanylerna och sprutorna smugglats in i landet. Ziad A:s befattning med preparaten är att bedöma som olovlig befattning med smuggelgods.

Ziad A har överlåtit 300 "ryssfemmor" till Waldemar Z för 600 kr. Därigenom har han gjort sig skyldig till brott mot läkemedelsförordningen. Detta brott bör ej anses som grovt brott.

Åtalspunkt 1 - Tiden efter d 30 juni 1992.

Lagen om förbud mot vissa dopningsmedel trädde i kraft d 1 juli 1992. Olovlig befattning med dopningsmedel, som ägt rum efter d 30 juni 1992, beivras enligt denna lag. Olovlig införsel av dopningsmedel faller dock under bestämmelserna i varusmugglingslagen.

Vad avser tiden efter 30 juni 1992 har Ziad A uppgett följande: Av

Jan F har han köpt 25-30 sprutor Deca Durabolin för 3900 kr. Inköpen ägde rum i december 1992 och januari 1993. Av Waldemar Z har han köpt 1) hösten 1992 60-70 kapslar Andriol för 300-350 kr, 50 ampuller Deca Durabolin för 3 000 kr, 130 ampuller Testosteron för 7 800 kr, 10 ampuller Sustanon för 600 kr. Tillsammans med Christer K och Waldemar Z köpte han av Mikael J 8 000 "ryssfemmor", 120 Silabolin (ryssar), 130 ampuller Sustanon, 10 ml Efedrin, som dock ej är dopningsmedel, 10 Decca, 10 Profasi för 4 000 kr och 100 kanyler och 40 sprutor för 1 000 kr. Av Christer K har han hösten 1992 köpt 15 ampuller Genotropin för 4 000 kr och av Roger A 300 Stromba för 900 kr. Av Harri N har Ziad A tillsammans med Waldemar Z och Christer K i december 1992 köpt 27 Deca-ampuller för 5 400 kr, 180 kapslar Undestor för 3 900 kr, 40 Efedrin för 2 500 kr, 100 Halotestin för 5 400 kr, 3 ampuller Deca Durabolin för 800 kr samt 300 KHB, som är läkemedel som ej är klassat som dopningsmedel, för 4 500 kr. De hade även beställt 180 kapslar Andriol eller Undestor som dock ej levererades. Vidare har de i januari 1993 av Harri N köpt 180 kapslar Undestor för 3 900 kr, 25 Deca Durabolin för 1 875 kr. De hade även beställt men ej fått 400 tabletter Clenbuteron, som ej är klassat som dopningsmedel, samt 25 Winstrol. Vidare har Ziad A genom Waldemar Z:s förmedling från Peter A hösten 1992 anskaffat ca 65 ampuller Testosteron för 3 900 kr, 50 ampuller Testosteronolja för 3 000 kr och 30 ampuller Deca Durabolin för 1 050 kr. - Ziad A och Waldemar Z har från sommaren 1992 till jan 1993 gjort flera bytesaffärer. Ziad A har därvid bytt till sig ca 200-250 tabletter och ampuller och lämnat ifrån sig ungefär lika mycket. Det har rört sig om exempelvis Deca, Undestor, Halotestin och Pregnyl. - De gemensamma inköpen från Mikael J och Harri N sköttes av Ziad A, som mottog pengar från Waldemar Z och Christer K och betalade Mikael J och Harri N. Ziad A mottog varorna och fördelade dem mellan köparna. Det har alltså inte varit fråga om några överlåtelser från Ziad A:s sida till Waldemar Z och Christer K. Till Waldemar Z har sålunda Ziad A överlämnat 4 000 s k ryssar, 50 Silabolin, 50 Sustanon, 10 ml Efedrin, 40 kapslar Halotestin, 6 ampuller Pregnyl, 60 kapslar Andriol, 40 tabletter Efedrin och 100 KHB. Till Christer K har Ziad A överlämnat 35 Halotestin, 100 KHB, 4 000 "ryssar", 50 Silabolin och 50 ampuller Sustanon. - Till Waldemar Z har Ziad A överlåtit 35 ampuller Deca hormonolja för 1 575 kr, 125 kapslar Undestor för 1 250 kr. Vidare har Ziad A till Jan F överlåtit 6 ampuller Testosteron för 360 kr och 1 400 "ryssar" för 1820 -1 960 kr. Till Andre G har Ziad A överlåtit 500 "ryssar" för 750 kr.

TR:ns bedömning.

I målet är inte utrett att Ziad A tagit befattning med läkemedel och dopningsmedel i vidare omfattning än han sålunda vidgått. Preparaten är dopningsmedel bortsett läkemedlen Efedrin och Kl-IB.

Ziad A måste ha varit medveten om preparatens klassificering. Genom sitt innehav av de ifrågavarande dopningsmedlen har han gjort sig skyldig till dopningsbrott enligt 2 § 6 och 3 § 1 st dopningslagen. Vidare har Ziad A innehaft Efedrin och KHB, som är icke dopningsklassade läkemedel. Det kan hållas för visst att dessa varor olovligen införts i landet och att Ziad A haft detta klart för sig. Han har sålunda i denna del gjort sig skyldig till olovlig befattning med smuggelgods. Ziad A:s hantering med de varor han erhållit från Mikael J och Harri N bör ej till någon del betraktas som överlåtelse. Det är sålunda ej visat att han i denna del gjort sig skyldig till dopningsbrott enligt 2 § 2 och 3 § 1 st dopningslagen. Ej heller är klarlagt att Ziad A i denna del gjort sig skyldig till brott mot läkemedelsförordningen genom att överlåta läkemedel som ej är klassade som dopningsmedel.

Ziad A har till Waldemar Z, Jan F och Andre G överlåtit över 2 250 tabletter, ampuller och kapslar dopningsmedel av olika slag. I vederlag har Ziad A erhållit drygt 5 700 kr i kontanter och vid bytesaffärerna med Waldemar Z ca 200-250 tabletter och ampuller. Därigenom har Ziad A gjort sig skyldig till brott mot 2 § 2 och 3 § 1 st dopningslagen.

Åtalspunkt 2.

Ziad A har erkänt att han smugglat in 460 Undestorkapslar/Testosterol och 50 ampuller Deca hormonolja. Erkännandet stöds av övrig utredning. Åtalet för varusmuggling är alltså styrkt.

Ziad A har bestritt ansvar för anstiftan till varusmuggling.

Åtalet för anstiftan till varusmuggling bör därför ogillas.

Påföljden.

Ziad A är, såvitt känt är, tidigare ostraffad.

Brottslighetens straffvärde är inte så högt att fängelse bör utdömas av det skälet. I förarbetena till dopningslagen har inte gjorts några uttalanden som ger stöd för att brottslighet av ifrågavarande art skulle vara sådan att den oavsett straffvärdet bör följas av fängelse. Vanliga principer bör därför styra påföljdsvalet.

Med hänsyn till det anförda och till vad som blivit upplyst om Ziad A:s personliga förhållanden bör påföljden bestämmas till skyddstillsyn. Eftersom Ziad A suttit häktad i målet drygt tre veckor bör något särskilt bötesstraff inte utdömas.

Förverkandefrågan.

Ziad A bör såsom förverkat värde utge ett belopp som skäligen kan bestämmas till 7 000 kr. Kvarstad bör läggas å detta belopp.

Domslut. TR:n dömde Ziad A enligt 1 och 6 §§ varusmugglingslagen (1960:418), 20 § 2 mom a) läkemedelsförordningen (1962:701) och 2 § 2 och 6 samt 3 § 1 st lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel för varusmuggling, olovlig befattning med smuggelgods, brott mot läkemedelsförordningen och dopningsbrott till skyddstillsyn.

Ziad A förpliktades att såsom förverkat värde av överlåtna preparat utge 7 000 kr.

I beslag tagna injektionssprutor, ampuller mm förklarades förverkade.

Såväl åklagaren som Ziad A överklagade domen i Göta HovR. Åklagaren yrkade att HovR:n skulle helt bifalla åtalet och att påföljden skulle bestämmas till fängelse. Ziad A yrkade att som värde och vinning endast 3 585 kr skulle förverkas. Han bestred ändring i övrigt.

HovR:n (hovrättsråden Thorelli och Stenberg, hovrättsassessorn Lungdahl, referent, samt nämndemännen Nilsson och Nolin) anförde i dom d 11 juni 1993: Domskäl. Ziad A har beträffande åtalspunkten 1 anfört följande. "Ryssfemmor" är ett preparat som egentligen heter Tribiston och som inte är klassat som dopningsmedel. Förmedlingen av olika preparat har inneburit väntjänster och har inte medfört någon ekonomisk förtjänst för honom. Ziad A har vitsordat uppgifterna i den sammanställning åklagaren upprättat med anledning av de uppgifter Ziad A lämnade vid TR:n dock att han gör gällande att han av de 2 000 st "ryssfemmor" han stal från Waldemar Z endast överlät ca 1 700 st.

Åklagaren har i denna del uppgett följande. De uppgifter Ziad A lämnade vid förundersökningen har legat till grund för gärningsbeskrivningen. På vissa punkter har Ziad A inte varit säker på exakt vilket preparat som han haft befattning med, då många av de olika varuslagen i princip är samma preparat. Exempelvis är Deca Durabolin och Testoviron i princip samma sak. Enligt Statens kriminaltekniska laboratorium och det intyg som gavs in vid TR:n är "ryssfemmor" anabola steroider.

Beträffande åtalet under åtalspunkten 2 för anstiftan till varusmuggling gör HovR:n samma bedömning som TR:n.

"Ryssfemmor" är enligt vid TR:n ingivet intyg metandrostenolon methandienon och en syntetisk anabol steroid. Ziad A:s invändning föranleder därför inte HovR:n att frångå TR:ns bedömning i denna del.

Ziad A har till synes i vissa delar vidgått befattning med gods som inte omfattas av gärningsbeskrivningen. Ziad A har härom uppgett att den befattning utöver vad som anges i gärmngsbeskrivningen med Testosteron-olja, Testosteron-ampuller, Deca hormonolja och Undestor samt övriga tabletter och ampuller, som han erkänt, ingår i gärningsbeskrivningen under andra varunamn. I övrigt har han vidgått de uppgifter han lämnade vid TR:n.

Åklagaren har i HovR:n inte åberopat annan bevisning än vad Ziad A uppgett vid förundersökningen. Sådana uppgifter måste alltid bedömas med stor försiktighet. Att fälla en tilltalad till ansvar enbart på grundval av hans uppgifter vid polisförhör bör inte komma i fråga annat än om hans uppgifter vid domstolen ät- orimliga eller av annan anledning inte kan godtas. I det aktuella fallet rör åtalet ett mycket stort antal transaktioner av ett stort antal olika preparat och mängder. Det förefaller därför inte anmärkningsvärt om Ziad A inte kan hålla

alla olika preparat och mängder i minnet. På grund härav och då annan utredning saknas skall de uppgifter han lämnat vid TR:n och i HovR:n läggas till grund för bedömningen av åtalet. Ziad A kan således inte dömas för befattning med större mängder dopningsmedel än vad han medgett i HovR:n.

Vad gäller den befattning som Ziad A anser utgöra endast "förmedling" är följande att anföra. Ziad A har beträffande "ryssfemmor", som han själv inte nyttjade, uppgett att han endast handlade som ombud utan att ta betalt för sina tjänster. Beträffande övriga preparat har han anfört att han tillsammans med Mikael J och Harri N gjorde vissa gemensamma inköp och att han själv endast verkställde inköpen. Mot vad Ziad A sålunda berättat är inte visat att hans befattning inneburit överlåtelse. HovR:n gör således ej heller i denna del annan bedömning än TR:n.

I fråga om brottsrubriceringar delar HovR:n TR:ns mening. I fråga om påföljd gör HovR:n följande överväganden.

Ziad A har invänt bl a att brottet inte kan ses som särskilt allvarligt då det inte är vetenskapligt visat att dopningsmedel framkallar beroende eller aggressivitet.

Beträffande dopningsmedels farlighet uttalade departementschefen vid tillkomsten av lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel följande. Det är delvis oklart hur en användning av läkemedel som innehåller anabola steroider påverkar den mänskliga organismen på lång sikt. De anabola steroidernas verkningssätt - äggvitenybildande - tyder dock på att de på ett allvarligt sätt kan rubba kroppens normala funktion och ger anledning att befara skadeverkningar i form av störningar i hormonbalansen och fettomsättningen, vilket bl a innebär höjd risk för åderförkalkning och kranskärlssjukdomar. Ungdomar som ännu inte slutat växa kan stanna i växten om de ges anabola steroider. Liksom naturligt testosteron kan anabola steroider leda till en bestående virilisering hos kvinnor samt sterilitet hos män. Även andra skador, bl a vissa sällsynta former av cancer, misstänks ha samband med användning av anabola steroider. Psykisk påverkan har också rapporterats, bl a ökad aggressivitet. (Se Prop 1990/91:199 s 16.)

Ziad A har befunnits skyldig till befattning med en stor mängd otillåtna preparat. Hans befattning har till stor del bestått i innehav men han har även överlåtit ca 2 000 "ryssfemmor" och ca 160 enheter av andra dopningsmedel. Vidare är att beakta att den "förmedling" han vidgått utgjort en viktig länk i försäljningskedjan för de otillåtna preparaten. Det föreligger därför starka skäl att se allvarligt på Ziad A:s brottslighet. Som anförts ovan kan användning av dopningsmedel vara förenad med stora skadeverkningar och något skäl att acceptera ett missbruk av dessa medel vid sidan av den medicinska användningen finns absolut inte.

Med hänsyn främst till den mängd dopningsmedel brottsligheten rört och till att viss del överlåtits samt till vad som i övrigt anförts har brottsligheten ett högt straffvärde. Vidare är brottet av sådan art att ett fängelsestraff normalt bör följa om inte starka skäl talar häremot.

Vad som framkommit om Ziad A:s person tyder inte på något påtagligt övervakarbehov. Ej heller i övrigt har framkommit någon omständighet som föranleder att annan påföljd än fängelse bör följa. Med hänsyn till att Ziad A tidigare är ostraffad och att åtalet delvis avser tid då han ännu inte fyllt 21 år, kan fängelsestraffet stanna vid sex månader. TR:ns dom skall således ändras i denna del.

Beträffande värde- och vinningsförverkande gör HovR:n samma bedömning som TR:n.

Domslut. HovR:n ändrar TR:ns dom på det sätt att HovR:n jämväl med tillämpning av 29 kap 7 § BrB bestämmer påföljden till fängelse 6 mån. TR:ns dom i övriga delar skall stå fast.

Fängelsestraffet skall till en tid av 24 dagar anses verkställt i anstalt.

Ziad A (offentlig försvarare advokaten Sture Frylen) överklagade HovR:ns dom. Han yrkade att HD skulle bestämma påföljden till skyddstillsyn eller väsentligt avkorta fängelsestraffet. Han yrkade vidare att HD skulle nedsätta det belopp som utgör förverkat värde av överlåtna preparat till 3 600 kr.

Riksåklagaren bestred ändring.

HD meddelade prövningstillstånd såvitt gällde frågorna om påföljd och förverkande och förordnade att Socialstyrelsen skulle avge yttrande i fråga om skadeverkningarna av de dopningsmedel som är aktuella i målet.

Socialstyrelsen anslöt sig i yttrande till de synpunkter som anförts i ett av styrelsen inhämtat yttrande från professorn Folke Sjöqvist.

I yttrande d 22 sept 1994 anförde Sjöqvist: Den svarande har i samband med utredningen erkänt innehav och överlåtelse av dopningsmedel. En förteckning över de beslagtagna medlen åtföljer handlingarna. Av denna framgår att den svarande dels innehaft ett brett sortiment och stora kvantiteter av anabola steroider i form av tabletter, kapslar och ampuller, dels överlåtit sådana medel till andra personer. Dopningspreparaten är huvudsakligen anabola steroider men inkluderar även ett annat hormonpreparat och det centralstimulerande medlet efedrin i injektionsform och som tabletter. Totalt finns ett tjugotal olika preparat på listan.

De anabola steroidernas biverkningar kan grovt indelas i somatiska och psykiatriska. De somatiska biverkningarna är väl dokumenterade såväl i specifika vetenskapliga studier som i sammanfattande översiktsartiklar. Biverkningarna är särskilt förödande på kvinnor som drabbas av maskulinisering samt på barn och ungdom som kan drabbas av allvarliga hormon- och tillväxtrubbningar. De kan således stanna i växten och bli kortare än förväntat. I detta sammanhang kan påpekas att den svarande innehaft 23 000 tabletter ryssfemmor. Detta preparat användes för att introducera missbruk hos ungdomar och kvantiteten skulle räcka för ett 100-tal ungdomar med en sedvanlig "introduktionsdos" på 5 tabl/dag i 4-6 veckor. Vuxna män kan drabbas av förstoring av brösten (gynekomasti) p g a omvandling av testosteron till östrogent hormon. Hos män ses hämmande effekter på produktionen av kroppseget testosteron vilket leder till minskad spermieproduktion, testis atrofi och sterilitet. Man kan även se förstoring av prostatakörteln och sekundärt härtill urinvägsinfektioner och svårigheter att urinera. Hos båda könen försämras leverfunktionen när man använder anabola steroider vilket leder till ökning av sk leverenzymer i blodet. Man anser också att sambandet mellan anabola-androgena steroider och uppkomst av godartade levertumörer är säkerställt. Relativt nyligen har konstaterats att snabb åderförkalkning torde kunna drabba steroidmissbrukare på grund av en förändrad omsättning av blodfetterna. Denna biokemiska förändring är en viktig riskfaktor för utveckling av hjärtinfarkt. En ingående redogörelse för den somatiska biverkningsbilden finns bl a i Folkhälsoinstitutets utgåva 1993:2 "Män, muskler och ideal - fakta om missbruket av anabola steroider" samt i en serie artiklar i Nordisk Medicin, vol 108, s 174-183, 1993.

Den illegala hanteringen av anabola steroider som i mycket hög utsträckning innefattar injektioner innebär också risker för smittspridning av bl a HIV och hepatitvirus. Risken sammanhänger med att steroidmissbrukare likt andra missbrukare kan återanvända och dela sprutor och kanyler med varandra och därmed utsätta sig och andra för smittorisk. En allvarlig aspekt är att preparaten själva kan vara orena eller osterila. En annan risk är att utländskt tillväxthormon framställt från mänsklig hypofys i motsats till det i Sverige framställda tillväxthormonet kan innehålla smittämnen från avlidna personer vilket kan leda till allvarliga degenerativa hjärnsjukdomar. Ytterligare en samhällsfarlig konsekvens av missbruk av anabola steroider är att det ibland kombineras med samtidigt missbruk av narkotika och alkohol.

Det är således väl dokumenterat att anabola steroider kan ge allvarliga skadeverkningar på missbrukaren själv samt att sekundära samhällsfarliga konsekvenser av detta missbruk kan uppstå. Folkhälsoinstitutet har pga missbrukets allvarliga karaktär avsatt särskilda skattemedel för att inrätta en nationell s k Dopingjour på Huddinge sjukhus elit allmänheten kan vända sig för rådgivning beträffande dopningsmedel och deras biverkningar. Sedan denna jour inrättades i oktober 1993 har 2 500 sådana förfrågningar inkommit. Bland de som har sökt råd finns en liten grupp män som har behövt läkarvård.

I Folkhälsoinstitutets skrift framhålles också att de anabola steroiderna kan ge en rad psykofarmakologiska biverkningar genom att bl a påverka verklighetsuppfattningen och framkalla depressiva eller psykotiska tillstånd samt aggressivt beteende. Denna bedömning baseras på kasuistiker, dvs väl beskrivna fallrapporter i litteraturen. Man diskuterar även ett eventuellt samband mellan användningen av anabola steroider och olika våldsbrott. I en amerikansk rapport beskrivs således tre tidigare psykiskt friska män som blivit dömda till långa fängelsestraff för brutala mord och mordförsök under inverkan av anabola steroider. Ur strikt vetenskaplig synvinkel är det omöjligt att genom fallrapporter bevisa ett kausalt samband mellan ett visst läkemedel och en biverkan. För detta fordras prospektiva studier eller fallkontroll-studier på stora material. Prospektiva studier med de doser som missbrukarna använder och under lång tid är omöjliga att genomföra av etiska skäl. Alldeles nyligen har emellertid korttidsstudier utförts på friska försökspersoner vilka klart visar att anabola steroider har neuropsykiatriska effekter. I en mycket uppmärksammad studie publicerad i den kända amerikanska läkartidskriften JAMA (Tung-Ping Su et al, vol 269, s 2760-2764, 1993) genomfördes en dubbelblind, placebokontrollerad undersökning av effekten av metyltestosteron på somatiskt och psykiatriskt helt friska försökspersoner. Studien utfördes vid National Institute of Mental Health, Bethesda, Maryland som är ett världsledande center för neuropsykiatrisk forskning. Man jämförde metyltestosteron i två doser (40 mg/dag och 240 mg/dag) under en "behandlingstid" av tre dagar. En akut manisk episod inträffade hos en av 20 försökspersoner, en annan blev hypoman och en tredje depressiv efter den högre dosen. Signifikanta effekter sågs även av metyltestosteron i den högre dosen i form av eufori, irritabilitet, våldsamma känslor och aggressivitet. I denna första placebokontrollerade, prospektiva studie säkerställdes således neuropsykiatriska biverkningar av anabola steroider. Den försöksperson som utvecklade maniskt tillstånd hade bla symptomen ilska och aggressivitet ("violent feelings"). Författarna konstaterar att dessa experimentella studier utförda med höga doser anabola steroider under kort tid och på helt friska försökspersoner helt överensstämmer med de retrospektiva fallrapporter som beskrivit irritabilitet, labilt humör, aggressivitet, konfusion och hypomani i samband med intag av anabola steroider.

I en annan aktuell kontrollerad studie undersöktes anabola steroidanvändare och en kontrollgrupp med strukturerade psykiatriska skattningsskalor. (H G Pope och DL Katz, Psychiatric and medical effects of anabolic-androgenic steroid use. A controlled study of 160 athletes. Arch Gen Psych vol 51, s 375382, 1994). Steroidanvändare hade högre frekvens av gynekomasti, minskad testikellängd och högre kolesterolvärden än icke-användare. Som mest intressant noterades att 23% av steroidanvändarna rapporterade påtagliga förändringar i humöret såsom mani, hypomani och depression i samband med användningen. Författarna konstaterar att allvarliga förändringar i humöret i samband med användning av anabola-androgena steroider kan utgöra ett betydelsefullt folkhälsoproblem.

Dessa två kontrollerade studier i ledande amerikanska medicinska tidskrifter har således publicerats efter det att Folkhälsoinstitutet utgav sin faktabok om missbruket av anabola steroider. Studierna styrker på ett kraftfullt sätt sannolikheten att de psykiatriska symptom och beteendestörningar som kasuistiskt rapporterats i samband med användningen av anabola steroider de facto orsakas av dessa medel. Studierna ger också vissa hållpunkter för att medlen skulle ge eufori. Av intresse är att erfarenheter vid Maria ungdomsklinik talar för att medlen kan framkalla liknande symptom som andra beroendeframkallande medel, bla "kick"-effekter.

Målet avgjordes efter huvudförhandling (Riksåklagaren genom byråchefen Anne-Marie Nyholm).

HD (JustR:n Jermsten, Magnusson, Munck, referent, Danelius och Lennander) beslöt följande dom: Domskäl. Lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel (dopningslagen), som trädde i kraft d I juli 1992, är tillämplig på syntetiska anabola steroider, testosteron och dess derivat, tillväxthormon samt kemiska substanser som ökar produktion och frigörelse av testosteron och dess derivat eller av tillväxthormon (1 §). Sådana medel får enligt 2 § i lagen inte annat än för medicinskt eller vetenskapligt ändamål införas till landet, överlåtas, framställas, förvärvas i överlåtelsesyfte, bjudas ut till försäljning eller innehas. Den som uppsåtligen bryter mot detta förbud döms enligt 3 § för dopningsbrott till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader. Olovlig införsel bestraffas dock enligt lagen (1960:41 S) om straff för varusmuggling.

Ziad A har gjort sig skyldig till olovlig befattning med smuggelgods, brott mot läkemedelsförordningen, dopningsbrott och varusmuggling. Brotten, som delvis begicks före dopningslagens ikraftträdande, avser huvudsakligen syntetiska anabola steroider och testosteronpreparat. Fråga är nu vilken påföljd som skall bestämmas för brotten.

Enligt vad som uttalas i förarbetena till dopningslagen (prop 1990/91:199 s 24f) bör den straffrättsliga bedömningen av dopningsbrott inte vara "fullt lika sträng som beträffande narkotikabrott". I förarbetena har inte berörts frågan i vad mån dopningsbrott bör anses vara av den arten att påföljden normalt skall bestämmas till fängelse.

Av betydelse för bedömningen av frågor om påföljd för dopningsbrott är de faror som är förenade med användningen av anabola steroider och andra i dopningslagen avsedda medel. I förarbetena till lagen framhålls härvidlag (a prop s 16) att läkemedel som innehåller anabola steroider oftast tillförs i stora kvantiteter och under långa tidsperioder när de används i dopningssyfte. Det är enligt propositionen delvis oklart hur en sådan användning påverkar den mänskliga organismen på lång sikt. De anabola steroidernas verkningssätt - äggvitenybildande - tyder dock enligt propositionen på att de på ett allvarligt sätt kan rubba kroppens normala funktion och ger anledning att befara skadeverkningar i form av störningar i hormonbalansen och fettomsättningen, vilket bl a innebär höjd risk för åderförkalkning och kranskärlssjukdomar. Vidare framhålls att ungdomar som ännu inte slutat växa kan stanna i växten om de ges anabola steroider och att sådana medel liksom naturligt testosteron kan leda till en bestående virilisering hos kvinnor samt sterilitet hos män. Även andra skador, bl a vissa sällsynta former av cancer, misstänks ha samband med användning av anabola steroider. Slutligen anförs i propositionen att psykisk påverkan, bl a ökad aggressivitet, har rapporterats.

Efter förordnande av HD har Socialstyrelsen genom sitt rättsliga råd avgett yttrande i fråga om skadeverkningarna av de aktuella medlen. Socialstyrelsen har därvid inhämtat ett d 22 sept 1994 dagtecknat yttrande från professorn Folke Sjöqvist, som är vetenskapligt råd i klinisk farmakologi, och har anslutit sig till de synpunkter som anförs i dennes yttrande.

Enligt Folke Sjögvists yttrande är de somatiska biverkningarna av anabola steroider väl dokumenterade. Förutom sådana skadeverkningar som berörs i propositionen har Folke Sjöqvist därvid pekat på en del andra sådana verkningar, såsom förstoring av prostatakörteln och försämrade leverfunktioner. I yttrandet framhålls också att sådan illegal hantering av anabola steroider som innefattar injektioner innebär risker för smittspridning av bl a HIV och hepatitvirus med hänsyn till att missbrukare ofta delar sprutor och kanyler samt till att preparaten kan vara orena eller osterila.

I yttrandet tas även upp frågan om psykofarmakologiska biverkningar av anabola steroider. Enligt en bedömning baserad på fallrapporter kan anabola steroider bl a påverka verklighetsuppfattningen och framkalla depressiva eller psykotiska tillstånd samt aggressivt beteende. I yttrandet framhålls dock att det ur strikt vetenskaplig synvinkel är omöjligt att genom fallrapporter bevisa ett kausalt samband mellan ett visst läkemedel och en biverkan. Nyligen har emellertid två korttidsstudier utförts på friska personer vilka enligt Folke Sjöqvist klart visar att anabola steroider har neuropsykiatriska effekter. I en av dessa studier jämförde man metyltestosteron i två doser (40 mg/dag och 240 mg/dag) under en "behandlingstid" på tre dagar. Hos en av 20 försökspersoner inträffade en akut manisk episod, en annan blev hypoman och en tredje depressiv efter den högre dosen. Signifikanta effekter av den högre dosen iakttogs även i form av eufori, irritabilitet, våldsamma känslor och aggressivitet. I den andra studien, som avsåg 160 personer, noterades som mest intressant att 23 % av steroidanvändarna rapporterade påtagliga förändringar i humöret såsom mani, hypomani och depression.

Folke Sjöqvist har i HD hörts som sakkunnig. Han har därvid bl a berättat att två ytterligare studier, som publicerats efter det att han avgav sitt yttrande, ger mycket starkt stöd åt antagandet om psykiska biverkningar av anabola steroider. Han har vidare framhållit att flertalet biverkningar upphör om själva missbruket avslutas men att det är dokumenterat att missbrukare kan ha svårt att upphöra med användningen av medlen. Anabola steroider är dock inte beroendeframkallande på samma sätt som narkotika eller ens tobak. Det är enligt Folke Sjöqvist inte möjligt att i fråga om risken för biverkningar göra skillnad mellan olika slags anabola steroider med samma koncentration. Medlen verkar dock kraftigare om de injiceras än om de intas oralt. Folke Sjöqvist har ej velat yttra sig med bestämdhet om ett eventuellt samband mellan användningen av anabola steroider och vissa former av cancer men har betecknat ett sådant samband som tänkbart. Hur utbrett bruket av dopningsmedel är måste enligt Folke Sjöqvist bli en gissning, men man har enligt honom brukat anta att antalet missbrukare i Sverige uppgår till 20 000-100 000.

Tillkomsten av lagstiftningen om dopningsmedel grundar sig på uppfattningen att klara faror är förenade med en okontrollerad användning av sådana medel och att det inte finns något bärkraftigt skäl att acceptera ett alltmer utbrett bruk av dem vid sidan av den medicinska användningen. Även om de antagna skadeverkningarna inte i alla avseenden är fullt klarlagda och missbrukets faktiska omfattning är osäker, får det anses utgöra ett mycket framträdande intresse att dopningsmedlens spridning motverkas. Särskilda allmänpreventiva synpunkter gör sig därför gällande när påföljd för dopningsbrott skall bestämmas.

Det anförda talar för att dopningsbrott som inte är ringa och som innefattar överlåtelse eller annan medverkan till spridning av mera betydande kvantiteter dopningsmedel skall anses utgöra en brottslighet av sådan art att fängelse normalt bör följa som påföljd. Särskilda skäl, hänförliga till omständigheterna vid brottet eller gärningsmannens person, bör kunna föranleda en annan bedömning. Vad som har sagts nu får också anses ha avseende på förvärv och innehav i överlåtelsesyfte, medan innehav eller annan befattning som uteslutande är inriktad på det egna bruket bör kunna föranleda en mildare bedömning.

Ziad A:s brottslighet har avsett befattning med en stor mängd olika slags preparat och han har i betydande utsträckning överlåtit och på annat sätt medverkat till medlens spridning. Varken Ziad A:s ungdom eller övriga omständigheter innefattar särskilda skäl som har den styrkan att annan påföljd än fängelse bör väljas. Med beaktande av att brotten delvis begicks före dopningslagens ikraftträdande och att Ziad A vid en del av dessa brott var under 21 år bör fängelsestraffet dock sättas något lägre än HovR:n bestämt.

Skäl saknas att frångå vad domstolarna bestämt i fråga om förverkande.

Domslut. HD ändrar endast på det sättet HovR:ns dom att påföljden bestäms till fängelse 4 mån.

II

Allmän åklagare yrkade vid Örebro TR ansvar å Fredrik H, född 1966, för dopningsbrott med följande gärningsbeskrivning:

Fredrik H har under tid efter d 1 juli 1992 i Örebro för annat än medicinska eller vetenskapliga ändamål i överlåtelsesyfte förvärvat, innehaft och i december 1992 överlåtit en större kvantitet syntetiska anabola steroider, omfattande 5000 Metandrostenolontabletter, sk "ryssfemmor".

Åklagaren yrkade vidare förverkande av värde och vinning av de försålda tabletterna, 5 500 kr.

Ansvar yrkades även å Metin Ö för dopningsbrott med påstående bl a att Metin O i december 1992 för annat än medicinskt eller vetenskapligt ändamål förvärvat och innehaft en större kvantitet syntetiska anabola steroider, omfattande 5 000 Metandrostenolontabletter.

TR:n (ordf tingsfiskalen Inga-Lill Staffansson) anförde i dom d 29 april 1993: Domskäl. Fredrik H har förnekat gärningen och bestritt det särskilda yrkandet.

Metin Ö har erkänt.

Metin O har närmare hörd över åtalet uppgett: Han tränade för flera år sedan och återupptog träningen under hösten 1992 med sikte på en veterantävling i slutet av 1993. Fredrik H arbetade i träningslokalen ibland så Metin Ö träffade honom där. Eftersom Metin Ö satsade så hårt med siktet inställt på tävling blev alla som han träffade i träningslokalen intresserade och det spred sig snabbt att han skulle börja tävla. Några dagar innan jul blev Metin Ö tillfrågad av Fredrik H om han använde anabola steroider, om han hade behov av det och i så fall ville köpa av honom. Metin Ö frågade vad det kostade och fick svaret 1,10 kr/styck. Han sade då att han kunde köpa 1500, men Fredrik H sålde inte mindre än 5 000. Metin O räknade efter och konstaterade att han hade behov av så många, varefter han sade att han kunde köpa det. Tre dagar innan julafton kontaktade Fredrik H honom och föreslog att de skulle träffas dagen efter utanför Åhlens och göra upp affären. Metin O betalade och trodde att han skulle få tabletterna då, men Fredrik H hade inget med sig utan sade att han skulle kontakta en person och att Metin O skulle få tabletterna dagen därpå. Någon leverans skedde emellertid inte då, utan Fredrik H ringde flera gånger till Metin Ö varvid både hans hustru och hans styvdotter svarade. På julafton kl 10.30 kom Fredrik H hem till Metin Ö med en kasse som det stod Intersport på. I den fanns tabletterna och en lapp på vilken Fredrik H antecknat diverse andra preparat och vilka priser de hade. Både hustrun och dottern såg att Fredrik H hade en plastkasse med sig. Fredrik H stannade i 15 till 20 minuter. Eftersom han glömt handskarna återvände han ytterligare en gång till Metin Ö:s lägenhet. När han hade gått andra gången kom Metin O:s dotter ut i hallen och fick syn på kassen varefter hon började att skälla på honom för att han använde anabola steroider. - - -

Fredrik H har närmare hörd över åtalet uppgett: Han arbetade i träningslokalen var tredje helg under hösten 1992. Första gången han träffade Metin Ö var när han krävde att Metin Ö skulle visa upp sitt medlemskort innan han släpptes in i träningslokalen. Metin O blev väldigt arg för detta men visade till slut upp medlemskortet. Senare frågade Metin Ö honom om han kände till något om anabola steroider eftersom han behövde det för sin onda rygg. Fredrik H kommenterade inte detta, men Metin Ö återkom med samma förfrågan i november och visade samtidigt upp bilder på sig själv från olika tävlingar. Han berättade vidare hur gammal han var samt att han tidigare använt anabola steroider. Eftersom Fredrik H hade en del kamrater som använt anabola steroider fick han fram priset på olika preparat. Han skrev ner dem på ett papper som han sedan överlämnade till Metin Ö. Efteråt har Fredrik H förstått att Metin O frågade efter prisnivån för att få reda på vad han skulle kunna sälja preparaten för. - På julaftonsmorgonen skulle Fredrik H ut och handla lite. Han kom då på att han samtidigt som han var ute skulle åka och besöka en kamrat vid namn Jerry, och diskutera en eventuell bilaffär. Jerry var inte hemma och eftersom Metin O bodde i samma trappuppgång kom Fredrik H på att han skulle passa på och önska honom god jul. Han var hos familjen Ö i fem till tio minuter. Han hade inte med sig något dit och såg heller inte någon kasse med tabletter. Det diskuterades inte något om anabola steroider under besöket hos familjen. Fredrik H har aldrig ringt till Metin O. Han har heller inte besökt honom tidigare, utan besöket var en plötslig ingivelse när han ändå var i samma trappuppgång.

På åklagarens begäran har vittnesförhör hållits med Ulla O, hustru till Metin O och med Linnea K, styvdotter till Metin O. Åklagaren har såsom skriftlig bevisning åberopat beslagsprotokoll och utlåtande över tabletternas klassificering.

TR:ns bedömning.

Metin Ö har berättat att han köpt 5 000 tabletter s k ryssfemmor. Av utredningen i målet framgår vidare att närmare 5 000 tabletter. beslagtagits hemma hos honom. - - - TR:n finner därför åtalet mot Metin Ö i sin helhet styrkt.

Vad gäller åtalet mot Fredrik H gör TR:n följande bedömning: Metin O har pekat ut Fredrik H som den som levererat tabletterna till honom. Detta ensamt kan emellertid inte medföra att åtalet skall anses styrkt, även om inte något motiv framkommit för att Metin O sanningslöst skulle tillvita Fredrik H dessa uppgifter. Metin Ö:s uppgifter stöds dock vidare av vad hans hustru och styvdotter berättat. Hustrun har inte tidigare iakttagit den aktuella kassen i lägenheten utan först efter det att Fredrik H varit där. Styvdottern har i omedelbar anslutning till att Fredrik H lämnat lägenheten sett att Metin O stått med en kasse innehållande anabola steroider i handen. TR:n anser att dessa uppgifter sammantagna visar att det är Fredrik H som levererat de anabola steroiderna till Metin O. Åtalet är därför styrkt.

Särskilda yrkanden.

Det mot Fredrik H riktade särskilda yrkandet är lagligen grundat och skall därför bifallas.

Påföljd.

Fredrik H förekommer under två avsnitt i kriminalregistret. Han dömdes första gången av Örebro TR d 27 nov 1987 för stöld till villkorlig dom. Även den andra domen är från denna tingsrätt. Fredrik H dömdes d 8 febr 1989 för tillgrepp av fortskaffningsmedel och försök till stöld. Den tidigare ådömda villkorliga domen undanröjdes och han ådömdes skyddstillsyn för den samlade brottsligheten. Fredrik H har såvitt framkommit vid huvudförhandlingen inte själv använt anabola steroider. Han har i stället varit den som försett användaren Metin O med de förbjudna preparaten. TR:n anser att brottets art med hänsyn till detta är sådant att annan påföljd än fängelse inte kan komma i fråga. Fängelsestraffets längd bestäms till tre månader.

Domslut. TR:n dömde Fredrik H enligt 1, 2 och 3 §§ lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel till fängelse 3 mån. Straffet skulle till en tid av 13 dagar anses verkställt i anstalt.

Fredrik H förpliktades att såsom förverkat värde av dopningsmedel samt vinning av brottet utge 5 500 kr.

Metin Ö dömdes för dopningsbrott till villkorlig dom och 100 dagsböter. Nämndemannen Karlsson var av skiljaktig mening och ansåg på anförda skäl att åtalet mot Fredrik H skulle ogillas.

Fredrik H överklagade i Göta HovR. Han yrkade att åtalet skulle ogillas eller, i andra hand, att påföljden skulle bestämmas till villkorlig dom.

Han yrkade vidare att han skulle befrias från skyldigheten att utge 5 500 kr. Åklagaren bestred ändring.

HovR:n (hovrättslagmannen Lunning, adj led rådmannen Kjell Björklund, referent, t f hovrättsassessorn Brokelind samt nämndemännen Hellberg och Kallin) anförde i dom d 16 febr 1994: Domskäl. I HovR:n har Fredrik H, Metin O, Ulla O och Linnea K hörts på nytt. - - -

Lika med TR:n finner HovR:n styrkt att Fredrik H har gjort sig skyldig till dopningsbrott.

Det är visserligen inte visat att det var Fredrik H som tog den första kontakten om överlåtelse av anabola steroider. Däremot har det blivit utrett att Fredrik H, med utnyttjande av sin position i träningslokalen, varit beredd att inte bara genomföra den med åtalet avsedda affären utan även att förmedla ytterligare affärer och andra preparat. Hans brott kan därför inte betraktas som ringa utan bör leda till ett fängelsestraff. Straffet bör dock, med hänsyn till preparatets art och den överlåtna mängden, sättas något lägre än vad TR:n har bestämt.

Vid denna utgång i ansvarsfrågan saknas skäl att göra ändring i frågan om förverkande.

Domslut. HovR:n ändrar TR:ns dom på det sättet att påföljden bestäms till fängelse 2 mån.

Fredrik H (offentlig försvarare advokaten Per-Åke Ericson) överklagade HovR:ns dom.

HD meddelade prövningstillstånd i påföljdsfrågan. Fredrik H yrkade därefter att HD skulle bestämma påföljden till villkorlig dom. Riksåklagaren bestred ändring.

Målet avgjordes efter huvudförhandling (Riksåklagaren genom byråchefen Anne-Marie Nyholm).

HD (JustR:n Jermsten, Magnusson, Munck, referent, Danelius och Lennander) beslöt följande dom: Domskäl. Lagen (1991:1969) om förbud - - - se HD:s dom i det under I refererade målet - - - om straff för varusmuggling.

Fredrik H:s brott avser överlåtelse av 5 000 Metandrostenolontabletter, s k ryssfemmor, som utgör syntetiska anabola steroider. Fråga är nu vilken påföljd som skall bestämmas för brottet.

Enligt vad som uttalas - - - se HD:s dom i det under I refererade målet - - - föranleda en mildare bedömning.

Vid bedömningen av den överlåtelse som Fredrik H har gjort sig skyldig till är av intresse att den sedvanliga "introduktionsdosen" av ryssfemmor enligt Folke Sjöqvists yttrande uppgår till fem tabletter per dag. I betraktande bl a härav får anses att överlåtelsen avsåg en så betydande kvantitet att brottet inte kan betecknas som ringa och att fängelse bör bestämmas som påföljd, om det inte finns några särskilda skäl som med styrka talar i annan riktning. Några sådana särskilda skäl föreligger inte. Med hänsyn till att fråga var endast om en enstaka överlåtelse bör straffet dock kunna stanna vid fängelse en månad.

Domslut. HD ändrar endast på det sättet HovR:ns dom att påföljden bestäms till fängelse 1 mån.

HD:s domar i de båda målen meddelades d 24 febr 1995 (nr DB 21 och DB 22).

Rättsfall från Högsta domstolen
Publicerat med tillstånd
av Sveriges Domstolar

Avgörandedatum:
1995-02-24

Målnummer:
B3004-93