Två män har dömts som gärningsmän för dråp genom knivhugg - mot invändningar om nödvärn och bristande uppsåt att döda - fastän det inte kunnat fastställas vem av dem som utdelat det dödande knivhugget och inte heller att den ene alls använt kniv.


Lagrum:
3 kap. 2 § brottsbalken (1962:700); 23 kap. 1 § brottsbalken (1962:700); 23 kap. 4 § brottsbalken (1962:700); 24 kap. 1 § brottsbalken (1962:700); NJA 1968 s. 500
NJA 1968 s. 500; NJA 1975 s. 230; NJA 1975 s. 230; NJA 1977 s. 630; NJA 1980 s. 514; NJA 1980 s. 606; NJA 1985 s. 496; NJA 1986 s. 802; NJA 1990 s. 210; NJA 1990 s. 776
NJA 1992 s 474 (nr 69)

Rättsfall från Högsta domstolen
Publicerat med tillstånd
av Sveriges Domstolar

Avgörandedatum:
1992-07-20

Målnummer:
B1965-92