Ägarna av en fastighet som berördes av en anläggningsförrättning överklagade anläggningsbeslutet trots att de dessförinnan hade sålt fastigheten. Deras talan har ansetts inte böra avvisas.

(Jfr 1946 s 638 och 1950 s 570)

Fastighetsbildningsmyndigheten i Helsingborg meddelade d 31 jan 1989 beslut i anläggningsförrättning avseende väg inom kvarteret Carolus i Helsingborg. Beslutet berörde bl a fastigheten Carolus 26. Ylva E och Helena L hade vid anläggningsförrättningen upptagits som sakägare i egenskap av lagfarna ägare till fastigheten.

Ylva E och Helena L överklagade anläggningsbeslutet till Malmö TR, fastighetsdomstolen i besvärsinlaga, som inkom till rätten d 14 febr 1989 och de angav sina yrkanden i en d 6 april 1989 ingiven skrivelse. I första hand yrkades att anläggningsbeslutet skulle upphävas, eftersom den inrättade gemensamhetsanläggningen inte var av väsentlig betydelse för fastigheten Carolus 26. I andra hand yrkades vissa ändringar i anläggningsbeslutet.

Det framkom i TR:n att Ylva E och Helena L d 1 jan 1989 hade sålt fastigheten Carolus 26 till ett bolag, Anaco Industrikemikalier i Karlstad AB, vars firma senare ändrades till Fastighets AB Hasseln, och att lagfart hade utfärdats för bolaget d 5 april 1989. Sedan dessa förhållanden meddelats klagandena översände dessa till TR:n ett registreringsbevis för det nämnda bolaget jämte rättegångsfullmakt från dess styrelse för klagandena att föra bolagets talan.

TR:n (rådmannen Naumann) anförde i slutligt beslut d 13 sept 1989 bl a: TR:n finner att anläggningsbeslutet överklagats inom fullföljdstiden enbart av klagandena för egen räkning. Eftersom de då redan sålt  fastigheten har de inte längre haft ställning av sakägare och inte ägt fullfölja talan. Denna rätt har i stället tillkommit bolaget, vilket dock inte överklagat beslutet inom fullföljdstiden. Bolagets sedermera vidtagna åtgärd att utfärda en generell rättegångsfullmakt kan inte tillmätas någon betydelse i förevarande hänseende.

TR:n prövar på angivna grunder lagligt avvisa den i målet förda besvärstalan i följd varav fastighetsbildningsmyndighetens beslut skall stå fast.

Ylva E och Helena L anförde besvär i HovR:n över Skåne och Blekinge och yrkade att HovR:n skulle undranröja TR:ns och fastighetsbildningsmyndighetens beslut och visa förrättningen åter till fastighetsbildningsmyndigheten. I andra hand yrkade de att HovR:n med undanröjande av TR:ns beslut skulle återförvisa målet till TR:n för prövning i sak.

HovR:n (hovrättsrådet Eilard, fastighetsrådet Carlander, hovrättsrådet Ohlsson och adj led Cappelen-Smith, referent) meddelade d 29 maj 1990 följande slutliga beslut: HovR:n fastställer TR:ns beslut.

Ylva E och Helena L (ombud jur kand Kaj Lindahl) anförde besvär och yrkade i första hand att HD skulle återförvisa anläggningsärendet till fastighetsbildningsmyndigheten för ny handläggning. Som grund härför åberopade de att fastighetsbildningsmyndigheten hade förfarit felaktigt genom att inte se till att rätt sakägare kallades till förrättningen och genom att meddela beslut mot någon som inte var sakägare. I andra hand yrkade de att målet skulle återförvisas till TR:n för saklig prövning.

Vissa sakägare (ombud advokaten Christian Rosenberg och advokaten Erling Persson) bestred bifall till besvären medan andra avstod från att yttra sig eller inte hördes av.

Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, Revsekr Forss, hemställde i betänkande att HD skulle meddela följande beslut: Skäl. Klagandena har som grund för sitt förstahandsyrkande om återförvisning till fastighetsbildningsmyndigheten anfört att myndigheten underlåtit att kalla AB Anaco till förrättningen d 31 jan 1989 samt meddelat beslut mot bolaget vilket medfört att Anaco lidit förfång.

Av handlingarna framgår bl a följande. Köpebrevet beträffande fastigheten Carolus 26 av d 1 jan 1989 är undertecknat av klagandena som säljare med godkännande av deras respektive makar Leif E och Jan L. För köparen, AB Anaco under namnändring till Hasseln, har köpebrevet undertecknats av Leif E och klaganden Helena L. I sakägarförteckningen i fastighetsbildningsmyndighetens akt har Leif E antecknats som närvarande vid förrättningssammanträdet d 31 jan 1989 för båda klagandena. Någon fullmakt finns ej i akten men i protokollet från ett tidigare förrättningssammanträde omnämns Leif E som "ombud för Carolus 26".

Att bolaget inte behandlats som sakägare vid förrättningen efter sitt förvärv av fastigheten bör i och för sig kunna föranleda undanröjande av förrättningen om bolaget därigenom lidit förfång, NJA 1971 s 528. Något  sådant kan emellertid inte anses ha uppkommit i detta fall med hänsyn till den kunskap om den pågående förrättningen som funnits hos bolagets ställföreträdare till följd av de förhållanden vid köpet och den fortsatta förrättningen för vilka nyss redogjorts. Yrkandet om återförvisning till fastighetsbildningsmyndigheten kan därför inte bifallas.

Att klagandena överlåtit fastigheten till bolaget innan de fullföljt talan mot anläggningsbeslutet utgör inte anledning att avvisa deras vid fastighetsdomstolen fullföljda talan (NJA 1950 s 570). Avvisningsbeslutet skall därför upphävas och målet återförvisas till fastighetsdomstolen.

HD:s avgörande. Med undanröjande av domstolarnas beslut återförvisar HD målet till fastighetsdomstolen för prövning av besvären över fastighetsbildningsmyndighetens beslut.

HD (JustR:n Vängby, Rydin, Magnusson, referent, Lind och Lars Å Beckman) fattade följande slutliga beslut, varur här uteslutits en inledande redogörelse för saken av i allt väsentligt samma innehåll som redovisats i det föregående:

Skäl. - - - I tvistemål i allmänhet får anses gälla att, om en part har överlåtit sin rätt till tvisteföremålet innan han har fullföljt talan, detta inte utgör anledning att avvisa hans sedermera fullföljda talan. En annan sak är att, om partssuccession inte äger rum i den högre instansen, överlåtarens talan kan komma att ogillas. (NJA 1946 s 638, 1950 s 570 och 1953 A 9; se också Ekelöf, Rättegång II, 7 uppl s 151, Larsson, Studier rörande partshandlingar s 156 f och Welamson, Rättegång VI, 2 uppl s 30.)

Övervägande skäl talar för att de angivna principerna tillämpas även i det nu aktuella målet. Ett avvisande av Ylva E:s och Helena L:s besvär över anläggningsbeslutet innebär att bolaget, för att få beslutet upphävt eller ändrat, har varit hänvisat till att anlita ett extraordinärt rättsmedel. Oavsett om bolaget kunnat ha framgång med en sådan talan eller ej (se i fråga om domvillobesvär beträffande ägoutbyte enligt äldre lag NJA 1971 s 528; jfr också Welamson, Domvillobesvär av tredje man s 155 ff och Gyllensvärd i SvJT 1977 s 366 och 1981 s 357 f), måste en sådan ordning betraktas som onödigt omständlig. Det får anses lämpligare att Ylva E:s och Helena L:s talan tas upp till prövning och att bolaget bereds tillfälle att inträda i rättegången.

På grund av det anförda bör fastighetsdomstolens avvisningsbeslut undanröjas och målet återförvisas dit. Det får ankomma på fastighetsdomstolen att bl a pröva om det har begåtts något processuellt fel vid fastighetsbildningsmyndigheten och vilken åtgärd detta i så fall föranleder.

HD:s avgörande. Med undanröjande av HovR:ns och fastighetsdomstolens beslut återförvisar HD målet till fastighetsdomstolen.

NJA 1946 s. 638; NJA 1950 s. 570; NJA 1953 A 9

Rättsfall från Högsta domstolen
Publicerat med tillstånd
av Sveriges Domstolar

Avgörandedatum:
1991-10-02

Målnummer:
Ö955-90