Fråga om uttaxering av bidrag till samfällighetsförening.


Lagrum:
41 § lag (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter; 42 § lag (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter; 46 § lag (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter

I ansökan om betalningsföreläggande hos Bollnäs TR yrkade Hässjavattnets samfällighetsförening att Elof O skulle förpliktas att till föreningen utge 11 217 kr avseende Elof O:s andel i de uttaxeringar föreningen beslutat för åren 1981 och 1982. För år 1981 angavs kapitalbeloppet till 875 kr och för år 1982 till 10 342 kr. Därjämte yrkades ränta.

Sedan Elof O bestritt ansökningen blev målet såsom tvistigt hänskjutet till rättegång.

TR:n (rådmannen Oja) anförde i dom d 12 sept 1984:

Domskäl. Samfällighetsföreningen har till utveckling av sin talan anfört: Samfällighetsföreningen har tillkommit vid förrättning enligt anläggningslagen och registrerades d 19 aug 1981. Samfällighetsföreningen förvaltar tre vägar, Stavsbovägen, Mörtbovägen och Homnabovägen. Elof O har genom sin fastighet andel i Stavsbovägen med 17,18 procent och i Homnabovägen med 0,86 procent. Efter föredragning av förslag till inkomst- och utgiftsstat beslutade föreningen vid årssammanträden d 29 okt 1981 och d 10 maj 1982 om uttaxering för underhåll av de vägar som ingår i den gemensamhetsanläggning som föreningen förvaltar. År 1981 uttaxerades 3 000 kr för Mörtbovägen, 5 000 kr för Stavsbovägen och 2 000 kr för Homnabovägen. Är 1982 uttaxerades 15 000 kr för Mörtbovägen, 60 000 kr för Stavsbovägen och 6 000 kr för Homnabovägen. Vidare beslutades att betalningen skulle vara kassören tillhanda d 30 nov 1981 respektive d 30 juni 1982. Några debiteringslängder upprättades och framlades inte vid årssammanträdena. Klander av besluten har inte skett. Varje delägare påfördes del av de beslutade uttaxeringarna i enlighet med de andelstal som fastställdes vid den förrättning varvid gemensamhetsanläggningen bildades. För Elof O:s del innebar detta att han år 1981 påfördes 875 kr och år 1982 10 342 kr eller sammanlagt för de två åren 11 217 kr. Samtliga delägare förutom Elof O har betalt uttaxerade belopp.

Elof O har till utveckling av sin talan anfört att det är riktigt att han inte klandrat uttaxeringarna. Vid besluten förelåg dock grovt formella brister vilket medför att uttaxeringarna inte är gällande gentemot honom. Föreningens styrelse upprättade och framlade inte någon debiteringslängd vilket enligt lag och föreningens stadgar skall ske vid uttaxering. Styrelsen har trots lagstadgad skyldighet underlåtit att lämna honom de upplysningar om föreningens verksamhet som han begärt och som varit av betydelse för honom. Protokoll över beslut som fattats på föreningsstämma har inte hållits tillgängligt för honom inom lagstadgad tid av två veckor efter stämman. Enligt stadgarna skall före ordinarie stämma förvaltnings- och revisionsberättelse samt utgifts- och inkomststat hållas tillgänglig för granskning vilket inte skett.

TR:n gör följande bedömning.

Till en början kan konstateras att Elof O:s andel av uttaxerade belopp rätteligen utgör 11 235 kr 80 öre. Det belopp samfällighetsföreningen yrkat avser ett lägre belopp.

I målet är ostridigt att debiteringslängd inte upprättats och framlagts vid de två årssammanträdena. Därigenom har uttaxeringarna skett på ett formellt felaktigt sätt. Medlem eller innehavare av rättighet i delägarfastighet vars rätt berörs av beslut som fattas på föreningsstämma har dock att enligt 53 § lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter klandra beslutet genom att väcka talan mot föreningen hos fastighetsdomstolen. Grundas talan på att beslutet inte tillkommit i behörig ordning, dvs att formella brister föreligger, skall talan väckas inom fyra veckor från beslutets dag vid påföljd att beslutet annars gäller. I målet har framkommit att klander av uttaxeringarna inte har skett. De belopp som belöper på Elof O kan beräknas med ledning av dennes andelstal. Tvist föreligger inte om storleken av Elof O:s andelstal. Även om uttaxeringarna inte skett på föreskrivet sätt bör dessa på grund av det anförda anses gällande mot Elof O. De övriga omständigheter Elof O anfört till stöd för sin talan föranleder inte annan bedömning. Käromålet skall därför bifallas.

Domslut. Elof O skall till samfällighetsföreningen utge 11 217 kr jämte ränta som med fyra procentenheter överstiger riksbankens vid varje tid gällande diskonto från d 26 okt 1983 tills betalning sker.

Elof O fullföljde talan i HovR:n för Nedre Norrland och yrkade att samfällighetsföreningens talan måtte ogillas.

Föreningen bestred ändring.

HovR:n (hovrättsråden Englund och Brandoné samt adj led Wersäll, referent) anförde i dom d 17 april 1986:

Domskäl. Elof O har till utveckling av sin talan anfört: Enligt lagen om förvaltning av samfälligheter (SFL) har styrelsen för samfällighetsförening följande åligganden: 1) Innan uttaxering sker, skall styrelsen upprätta utgifts- och inkomststat, som skall föreläggas stämman för godkännande, med föreskrift tillika, att skilda stater skall upprättas för varje verksamhetsgren för sig (41 § 1 st SFL samt 9 och 15 §§ i föreningens stadgar). 2) Från tidpunkten för kallelse till ordinarie stämma skall styrelsen hålla tillgängliga, förutom förvaltningsberättelse och revisionsberättelse, utgifts- och inkomststat för granskning, ävensom i kallelsen ange den plats, där handlingarna tillhandahålls (12 § i stadgarna). 3) Såsom underlag för uttaxering av bidrag från medlem skall styrelsen upprätta debiteringslängd, hålla denna tillgänglig för granskning under kallelsetiden (12 § i stadgarna) samt framlägga längden för godkännande å föreningsstämma (42 § 1 st SFL och 15 § i stadgarna), med föreskrift tillika om redovisning däri av varje verksamhetsgren för sig (42 § sista stycket SFL). 4) Styrelsen är skyldig att på föreningsstämma lämna de upplysningar om verksamheten som medlem begär och som kan vara av betydelse för medlemmarna (50 § 1 st SFL). 5) Protokoll med vid stämman fattade beslut skall hållas tillgängligt senast två veckor efter stämman (50 § 2 st SFL). - Föreningens styrelse har underlåtit att i samtliga nu angivna hänseenden fullgöra sina åligganden. I följd härav är de i målet ifrågavarande uttaxeringarna inte gällande mot Elof O. - I 53 § SFL finns bestämmelser om talan mot föreningsstämmobeslut. Lagrummet innefattar stadganden om dels genom klander inom viss tid angripliga beslut, dels ock beslut, som kan klandras utan iakttagande av den i lagrummet angivna fristen. Besluten om uttaxering är av den fundamentalt bristfälliga karaktären att de utan iakttagande av den i 53 § SFL angivna klandertiden kan angripas av Elof O. De ovan katalogiserade felen och bristerna i handläggningen utgör klara brott mot tvingande bestämmelser i samfällighetslagen. Uttaxeringarna är därför att anse såsom nulliteter (jämför Erik Hagberghs m fl kommentar till Lagen om ekonomiska föreningar, 5 uppl 1981 s 154 ff, G Kedners m fl kommentar till Aktiebolagslagen, Del I, 2 uppl 1982 s 222 ff, Gösta Walins kommentar till Ärvdabalken, Del I, 1973 s 343 ff). Särskilt måste understrykas att bestämmelserna i 41 § SFL om upprättande av utgifts- och inkomststat samt föreläggande av denna för godkännande av föreningsstämma, ävensom beräkning av skilda verksamheter för sig, är tvingande och icke kan sättas ur spel genom annan föreskrift i föreningens stadgar. Samma är i själva verket förhållandet med bestämmelserna i 42 § SFL om uttaxering av medlemmarnas bidrag på grundval av en av styrelsen upprättad debiteringslängd, vilken i sin tur skall grundas på utgifts- och inkomststaterna för de skilda verksamhetsgrenarna. Visserligen är bestämmelsen i fråga dispositiv, i det att annat kan föreskrivas i föreningens stadgar. Med hänsyn till att föreningens stadgar innehåller samma bestämmelse som i det åberopade lagrummet och alldeles särskilt med beaktande av den i sig tvingande bestämmelsen i 46 § SFL, torde otvivelaktigt föreskriften om upprättande och framläggande på föreningsstämma av debiteringslängd vara tvingande. Eftersom det faktiska läget är det, att inga debiteringslängder ännu framlagts av styrelsen, har inte ens fristen för klander av verkställd uttaxering med tillämpning av 46 § SFL börjat löpa. Här stadgas nämligen om rätt att väcka talan inom fyra veckor från den dag, då debiteringslängden framlades på föreningsstämma. Slutligen är stadgandena i 50 § SFL klart tvingande. Genom att styrelsen brutit mot häri intagna stadganden har Elof O betagits sin rätt till kunskap om föreningens verksamhet och av de på föreningsstämmorna fattade besluten. Då TR:n inte beaktat de av Elof O sålunda resta invändningarna mot käromålet, är TR:ns domskäl felaktiga.

Föreningen har genmält bl a: Samfälligheten kan ej vits orda huvuddelen av påstådda brister vid besluten om uttaxering. Förslag till inkomst- och utgiftsstat har förelagts föreningsstämman vilket framgår av årssammanträdesprotokollen. Elof O har erhållit de uppgifter han begärt. Beträffande uppgiften att debiteringslängd ej framlagts vitsordas densamma. Oavsett detta bestrider föreningen att besluten om uttaxering skulle vara av den bristfälliga karaktären att de utan iakttagande  av den i 53 § SFL angivna klandertiden kan angripas av Elof O. De brister som kan konstateras i handläggningen är inte av den kvalificerade art att de på något sätt betagit Elof O hans möjligheter att ta del av nödvändiga handlingar, påverka besluten, eller på annat sätt medfört att desamma inverkat på beslutens innehåll. Tveksamhet råder ej heller beträffande storleken på det belopp varje enskild delägare har att erlägga till föreningen. Föreningens inställning är sålunda den att uttaxeringen är gällande mot Elof O.

HovR:n gör följande bedömning.

Medlem vars rätt berörs av beslut som fattas på föreningsstämma äger enligt 53 § lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter klandra beslutet hos fastighetsdomstolen om han anser att beslutet ej tillkommit i behörig ordning eller att detta strider mot lagen eller mot stadgarna. Grundas talan på att beslutet ej tillkommit i behörig ordning eller att det eljest kränker endast medlems eller rättighetshavares rätt, skall talan väckas inom fyra veckor från beslutets dag, vid påföljd att det annars gäller.

Vid besluten om uttaxering å föreningsstämmorna d 29 okt 1981 och d 10 maj 1982 har uppenbarligen vissa i lag och stadgar givna föreskrifter ej iakttagits. Sålunda synes bl a förvaltnings- och revisionsberättelse samt utgifts- och inkomststat ej funnits tillgängliga för granskning före respektive stämmor. Vidare har besluten om uttaxering ej grundats på sådan debiteringslängd som stadgarna föreskriver. Besluten om uttaxering har alltså ej tillkommit i behörig ordning.

Elof O har ostridigt ej väckt klandertalan inom i 53 § 2 st föreskriven tid. Han har emellertid gjort gällande att besluten innebär kränkning av tvingande bestämmelser i samfällighetslagen, varför besluten - oaktat den i 53 § angivna klandertiden icke iakttagits - ändock inte kan göras gällande mot honom.

Avsikten med den angivna klanderfristen är enligt förarbetena (prop 1973:160 s 441) att frågan om giltigheten av ett föreningsstämmobeslut skall bli avgjord så fort som möjligt. Om beslutet strider mot vissa tvingande rättsregler gäller dock inte den angivna klanderfristen, utan beslutet är i detta fall att anse som en nullitet. Ett sådant beslut kan inte göras gällande mot medlemmen, oavsett om denne klandrat beslutet eller ej. De rättsregler som här avses är enligt förarbetena sådana som inte kan åsidosättas ens med samtycke av samtliga medlemmar. Någon närmare ledning för bedömningen av vilka rättsregler som har denna karaktär ges inte, men vad som åsyftas torde vara sådana föreskrifter som huvudsakligen är avsedda att skydda andra intressen än medlemmarnas.

Föreskrifterna om utställandet av redovisning för förenings ekonomiska förhållanden och upprättandet av debiteringslängd har tillkommit främst för att ge medlemmarna insyn i och möjlighet att påverka föreningens verksamhet och för att få ett rationellt uttaxeringsförfarande. Att märka är också att möjlighet ges att i stadgarna föreskriva andra förmer för uttaxering än genom framläggande av debiteringslängd.  Uttaxeringarna har vidare till enda syfte att täcka föreningens eget medelsbehov. Brott mot de angivna föreskrifterna kan därför inte sägas kränka annans än enskild medlems eller rättighetshavares rätt.

Till följd härav hade det ålegat Elof O att, därest han velat angripa besluten, väcka talan mot föreningen inom den angivna klanderfristen. När så ej skett äger besluten giltighet mot honom. Tvist råder ej om storleken av Elof O:s andelstal. Lika med TR:n finner därför HovR:n att Elof O är skyldig att utge av föreningen fordrat belopp.

Domslut. HovR:n fastställer TR:ns domslut.

Elof O (ombud advokaten Sören Falkman) sökte revision och yrkade bifall till sin i HovR:n förda talan.

Samfällighetsföreningen (ombud advokaten Lars Lundkvist) bestred ändring.

Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, RevSekr Svensson, hemställde i betänkande, att HD måtte fastställa HovR:ns dom.

HD (JustR:n Persson, Bengtsson, Gregow, referent, Svensson och Lambe) beslöt följande dom:

Domskäl. Enligt 40 § lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter skall, om samfällighetsförenings medelsbehov inte täcks på annat sätt, bidrag i pengar uttaxeras av medlemmarna. Uttaxeringen skall enligt 42 § ske genom att föreningens styrelse - efter att ha upprättat utgifts- och inkomststat för föreningen vilken föreläggs föreningsstämman för godkännande - upprättar debiteringslängd och framlägger denna på föreningsstämma för granskning. Berörda medlemmar har sedan möjlighet att få frågan om uttaxering omprövad i den ordning som anges i 46 § i lagen, dvs genom att vid fastighetsdomstol väcka talan mot föreningen om rättelse. I stadgarna kan föreskrivas annan ordning för uttaxering, men så har inte skett i förevarande fall.

I målet är ostridigt att debiteringslängder avseende de nu ifrågavarande bidragen inte har upprättats. Något för Elof O bindande beslut om skyldighet att erlägga bidrag har därför inte kommit till stånd.

På grund av det anförda skall föreningens talan ogillas.

Domslut. Med ändring av HovR:ns dom lämnar HD föreningens talan utan bifall.

Rättsfall från Högsta domstolen
Publicerat med tillstånd
av Sveriges Domstolar

Avgörandedatum:
1989-03-07

Målnummer:
T266-86