Fråga om offentlig försvarare, som i mål om misstanke om skattebrott anlitat revisionsbyrå för genomgång av bl a viss bokföring, är berättigad till förskott för revisionsbyråns arbete.

Åmåls TR förordnade d 27 maj 1980 advokaten Bengt L till offentlig försvarare för Erik J med anledning av att Erik anhållits såsom misstänkt för grovt bedrägeri, skattebrott m m. Åtal mot Erik J väcktes därefter vid TR:n d 17 nov 1982. Åtalet omfattade ej ansvar för skattebrott, i fråga om vilket brott förundersökningen då ej var slutförd.

TR:n meddelade dom över åtalet d 19 april 1984 och HovR:n för Västra Sverige dömde Erik J d 22 nov 1984 för grovt bedrägeri m m till fängelse 1 år. Sedan Erik J fullföljt talan mot HovR:ns dom, fann HD enligt beslut d 19 sept 1985 ej skäl meddela prövningstillstånd, i följd varav HovR:ns dom skulle stå fast.

I en till TR:n d 2 juni 1983 ingiven skrift yrkade Bengt L - under åberopande av en av Björn H:s revisionsbyrå AB utfärdad a contoräkning - förskott av allmänna medel med 75 000 kr för anlitande av revisionsbyrån för genomgång av de olika påståendena mot Erik J om skattebrott.

TR:n (lagmannen Jonsson) anförde i beslut d 26 okt 1984: Enligt 21 kap 10 § RB äger offentlig försvarare erhålla skälig ersättning av allmänna medel för arbete, tidsspillan och utlägg som uppdraget krävt. Den offentlige försvararen är sålunda berättigad till ersättning för alla åtgärder som varit påkallade från hans sida för fullgörande av skyldigheten att med nit och omsorg tillvarataga den misstänktes intresse. Det måste emellertid klarläggas att de åtgärder, som vid tagits inom ramen för uppdraget och för vilka ersättning begärs av allmänna medel, varit skäligen påkallade för den misstänktes försvar.

Vad beträffar nu ifrågavarande förskottsyrkande framgår av handlingarna att H:s revisionsbyrå nedlagt ett omfattande arbete bl a med genomgång av revisionspromemorior avseende såväl Erik J:s personliga som honom tillhöriga bolags taxeringar, med bearbetning av detta material och med att lämna Erik J biträde i skattedomstolar. Även om Bengt L:s anlitande av revisionsbyrån skulle anses ligga  inom ramen för hans uppdrag såsom offentlig försvarare kan någon tillförlitlig bedömning av frågan om och i vilken mån detta varit skäligen påkallat för Erik J:s försvar icke ske på grundval av hittills föreliggande material utan först efter ett negativt åtalsbeslut eller i samband med dom i målet.

På grund av det anförda lämnar TR:n yrkandet om förskott utan bifall.

Bengt L anförde besvär i HovR:n för Västra Sverige och yrkade bifall till sin vid TR:n framställda begäran om förskott på försvararersättningen.

HovR:n (hovrättslagmannen Arning, hovrättsrådet Ihrfelt, referent, och hovrättsassessorn Rundegren) lämnade i beslut d 17 jan 1985 besvären utan bifall.

Bengt L anförde besvär och yrkade bifall till sin begäran om förskott.

Domstolsverket bestred ändring.

Åklagaren beslutade d 16 dec 1985 att åtal ej skulle ske för skattebrott på den grunden att åtal var utan betydelse för påföljden samt ej heller var påkallat av väsentligt allmänt eller enskilt intresse.

Riksåklagaren avgav efter förordnande av HD yttrande i målet.

HD avgjorde målet efter föredragning.

Föredraganden, RevSekr Möller, hemställde i betänkande, att HD måtte meddela följande beslut:

Skäl. Av handlingarna i målet framgår att Bengt L anlitat revisionsbyrån för genomgång och handläggning av taxeringsärenden inför skattemyndighet avseende, förutom Erik J personligen, ett flertal honom tillhöriga bolag. Revisionsbyråns faktura upptar arbete som nedlagts fr o m febr 1982 t o m april 1983. Enligt till fakturan hörande specifikation har revisionsbyråns arbete bestått i inläsning av revisionspromemorior och genomgång av dessa med Erik J, besök hos polisen för genomgång av bokföringen, upprättande av koncept till promemorior, genomgång och bearbetning av dessa, slutförande av promemoria avseende 1981 års taxering, handhavande av ärenden inför skattemyndighet samt utskrifter. Specifikationen upptar en tidsåtgång om 302,5 timmar.

Frågan om ersättning av allmänna medel till utomstående expertis som juridiskt biträde anlitar för att förenkla sitt arbete är inte reglerad i lag. Arbete som utförts av sådan utomstående medhjälpare har dock i praxis beaktats vid bestämmande av biträdets arvode (se bl a NJA 1952 s 434). Mål avseende skattebrott kan röra sådana frågor att det får anses befogat att en offentlig försvarare anlitar skattesakkunnig vid genomgång av den misstänktes bokföring m m. Ett sådant förfarande kan leda till lägre kostnader än om försvararen själv hade vidtagit åtgärderna. Ersättning åt revisionsbyrån för dess arbete kan alltså utgå inom ramen för den offentlige försvararens arvode, i den mån  denne varit berättigad till gottgörelse om arbetet i stället hade utförts av honom själv.

Vad gäller offentlig försvarares rätt till ersättning av allmänna medel för vid tagna åtgärder som kan ha varit av betydelse också i eller för annan rättslig angelägenhet, som berört den misstänkte eller tredje man, har HD i tidigare sammanhang slagit fast att rätt till ersättning för sådant arbete kan föreligga samt att detta i princip måste gälla även i fall då den offentlige försvararen har fått ett uttryckligt uppdrag av den misstänkte eller tredje man att tillvarata hans intresse i den angelägenheten. HD framhöll därvid att, då sådant uppdrag föreligger, det är särskilt angeläget att det klarläggs att de åtgärder, som vidtagits inom ramen för uppdraget och för vilka ersättning begärs av allmänna medel, verkligen varit sådana att de kan anses ha varit påkallade för den misstänktes försvar. (NJA 1982 s 212.)

Frågan vilka arbetsuppgifter som innefattas i uppdraget som offentlig försvarare berördes även i det lagstiftningsärende varigenom reglerna i 21 kap 10 § RB om offentlig försvarares rätt till ersättning av allmänna medel fick sin nuvarande lydelse (NJA II 11 s 651 ff). Enligt förarbetsuttalandena borde domstolarna iaktta en betydande restriktivitet när det gäller att tillerkänna försvararen ersättning för att han, förutom att biträda den misstänkte i processen, tillvaratar huvudmannens rättsliga, ekonomiska eller personliga intressen i andra avseenden. I sammanhanget framhöll föredragande statsrådet även det angelägna i att kostnadsräkningar har en lämplig utformning. Större krav kunde enligt föredraganden ställas på en kostnadsräknings arbetsredogörelse såvitt gäller de delar av biträdets arbete som den prövande myndigheten inte själv vid förhandling eller på annat sätt kan bilda sig en uppfattning om. I lagstiftningsärendet uttalades också att brister och ofullständigheter i redogörelsen för utfört arbete skulle gå ut över den som begär arvodet.

Det ligger i sakens natur att en domstol i ett tidigt skede av ett måls handläggning har begränsade möjligheter att bedöma, om ersättning kan utgå för arbete som inte har omedelbart samband med brottmålsprocessen. När förskottsersättning yrkas i ett mål där åtal ej är väckt, måste därför särskilda krav ställas på att kostnadsräkningen innefattar en så fyllig redogörelse för ändamålet med och omfattningen av det utförda arbetet att domstolen får tillräckligt underlag för att avgöra om anspråket är berättigat.

Varken av Bengt L:s framställning om förskott på försvararersättningen eller av övriga handlingar i målet kan utläsas om och i vilken utsträckning det arbete som revisionsbyrån nedlagt varit direkt påkallat för Bengt L:s fullgörande av försvararuppdraget. Ett fullgott beslutsunderlag kan därför ej anses föreligga.

På grund av det anförda skall Bengt L:s framställning om förskott lämnas utan bifall.

HD:s avgörande. HD lämnar besvären utan bifall.

HD JustR:n Brundin, Bengtsson, Heuman, referent, Lind och Lars K Beckman) fattade slutligt beslut i enlighet med betänkandet.

Rättsfall från Högsta domstolen
Publicerat med tillstånd
av Sveriges Domstolar

Avgörandedatum:
1986-12-19

Målnummer:
Ö216-85