Tillämpning av 50 kap 23 § RB.

Mats Åke J förde efter ansökan om stämning å Tomas Ö vid Norrköpings TR den talan som framgår av TR:ns dom.

TR:n (rådmännen Widebäck, Hedenmo och Widen) anförde i dom d 21 dec 1979: Yrkanden m m. Mats Åke J har yrkat förpliktande för Tomas Ö att till honom utge 13 140 kr jämte ränta därå enligt 6 § räntelagen från d 15 april 1979 tills betalning sker, utgörande Mats Åke J:s resterande fordran på Tomas Ö för till denne levererade mattor och tapeter enligt faktura d 31 mars 1979 och följesedlar nr 410, 411 och 453.

Tomas Ö har medgett att till Mats Åke J utge 1 000 kr men har i övrigt bestritt käromålet under åberopande av att han icke beställt ifrågavarande varor utan att beställning gjorts av Rolf Ö för Ö:s Byggfirmas räkning, vilken således är betalningsskyldig. Emot skäligheten i och för sig av yrkat belopp har Tomas Ö inte haft någon erinran.

Domskäl. Parterna har till utveckling av sin talan uppgivit i huvudsak följande.

Mats Åke J: Han driver rörelse i Norrköping under inregistrerade firman Tapetland med Färg. I rörelsen säljer han bl a tapeter och mattor. Vid årsskiftet 1978/1979 besöktes affärslokalen första gången av Tomas Ö, vilken skulle ha mattor och tapeter till sin villa, som uppfördes av en kusin till honom. Tomas Ö återkom sedan ensam vid 7-8 tillfällen för att välja tapeter och mattor till villan. Efter tredje besöket skedde första leveransen, sedan Tomas Ö bestämt sig. Först vid ett besök i affärslokalen långt senare kom Tomas Ö tillsammans med Rolf Ö. Tomas Ö presenterade då endast denne som den kusin som uppförde huset. Rolf Ö yttrade nästan ingenting under besöket. Leveransen enligt följesedel nr 410 hade då redan gått till Tomas Ö. Denne framhöll inte vid något tillfälle, att Rolf Ö var beställare av de levererade varorna. Mats Åke J sammanställde sedan följesedlar till två fakturor, dagtecknade d 15 och d 27 mars 1979. Då han endast hade telefonnumret till Tomas Ö:s arbetsplats, bad han sin hustru att ringa upp denne och fråga, vart han skulle skicka fakturorna. Hon fick då beskedet att de skulle sändas till Ö:s Byggfirma i Västervik, vilket också skedde. Ett par dagar senare hörde Tomas Ö av sig och frågade, om Mats Åke J skickat faktura till byggfirman. När han fick veta att så skett sade han, att det var tråkigt, eftersom byggfirman skulle gå i konkurs och Mats Åke J därför inte kunde påräkna några pengar. Mats Åke J blev då oroad och krediterade d 31 mars byggfirman samt skickade i stället fakturor till Tomas Ö. Den 4 april 1979 gick Rolf Ö:s hustru Birgit Ö, som var innehavare av Ö:s byggfirma, i konkurs. Det ifrågavarande köpeavtalet har träffats mellan parterna. Ingen annan än Tomas Ö har beställt varorna. Han är följaktligen betalningsskyldig

Tomas Ö: Beställare av varorna är Rolfs hustru Birgit Ö, innehavare av byggfirman, eller Rolf Ö, om denne inte anses ha haft ställningsfullmakt att företräda hustrun. - Tomas Ö är ingenjör och anställd vid Marvikens kraftverk. Han tecknade d 30 juni 1978 ett entreprenadkontrakt med byggfirman enligt vilket entreprenören åtog sig att för hans räkning uppföra ett enfamiljshus på fastigheten Bossgård 11:77 i Östra Husby socken. Han uppfattade sin kusin Rolf, som undertecknade kontraktet i byggfirmans namn, som innehavare av firman. Kontraktsumman var 310 000 kr. Av en bilaga till kontraktet framgår hur golv, tak och väggar skulle vara beskaffade. Bl a finns antecknat, att plasttapeter ingår enligt prisgrupp 7. Inom kontraktsumman skall entreprenören betala mattor och tapeter enligt de prisuppgifter som lämnats i kontraktet. Sedan man blivit överens satte arbetena igång. Under hösten - vintern blev det aktuellt för Tomas Ö att välja tapeter och golvbeläggning. Sannolikt redan i dec 1978 och innan Mats Åke J övertagit tapetaffären var Tomas Ö där och lånade hem tapet- och mattprover. Sedan gjordes flera besök i affären då man diskuterade priser och kvaliteter på tapeter. Troligen till det andra besöket hade hans hustru Eva med ledning av byggnadsbeskrivningen i entreprenadkontraktet gjort en handskriven förteckning över vad det skulle finnas för tapeter och mattor i husets olika rum. I förteckningen hade hon angivit vilken typ av tapet eller matta som önskades. Prissättning skedde sedan efter denna förteckning. Man kan inte säga om byggfirman fanns uppgiven i förteckningen, men under besöken och innan en enda tapet eller matta tagits hem talade han om att Rolf Ö eller byggfirman skulle uppföra huset på totalentreprenad och betala allt utom mellanskillnaderna på tapeter och mattor enligt uppställningen. Han bad Mats Åke J att räkna ut dessa mellanskillnader. Eva Ö skrev ut förteckningen på maskin. På denna maskinskrivna handling finns byggfirmans namn och telefonnummer angivna liksom Tomas Ö:s namn och privatadress samt telefonnumret till hans arbetsplats. Vid detta besök överlämnades också byggnadsritningarna till Mats Åke J för att denne skulle kunna räkna ut mängden tapeter och mattor. Sedan Mats Åke J gjort denna uträkning lämnade han en offert. Tomas Ö förklarade då att byggfirman, som skulle betala, måste godkänna priserna. Mats Åke J hade i sitt lager en del tapeter som han ansåg, att han kunde sälja till lägre pris. Dessa billigare tapeter reserverade han åt Tomas Ö, men ingenting togs hem innan Rolf Ö besökt affären. Denne fick uppställningen över de priser som hade räknats fram. Efter att under en kort tid ha undersökt om han kunde få bättre priser hos annan meddelade Rolf Ö att man kunde beställa. Beställningen skedde vid ett besök hos Mats Åke J vilket Tomas och Rolf Ö gjorde tillsammans under senare hälften av febr 1979. Ingen leverans hade då skett. Vid samma tillfälle tog de med sig de reserverade tapeterna. Leveransen av övriga tapeter och mattor skedde sedan successivt i snabb takt. När beställningen skedde bad man Mats Åke J räkna ut hur mycket Tomas Ö själv skulle betala för tapeter av högre kvalitet än prisgrupp 7. Tomas Ö fick ett underhandsbesked att det skulle röra sig om ca 800 kr. Han ville då ha en uppställning med uppgift om mervärdeskatt från Mats Åke J men någon sådan kom inte. Den 15 mars 1979 fakturerades de två första följesedlarna nr 410 och 411. Helt korrekt skedde faktureringen till byggfirman i Västervik med uppgift om att leverans skett till Tomas Ö:s dåvarande adress. Leverans enligt följesedel nr 453 hade då ännu inte ägt rum. I slutet av mars upptäckte Tomas Ö, att det gick dåligt för Rolf Ö. Denne kunde inte betala arbetare och hade bekymmer vid anskaffandet av material. Rolf Ö försvann från arbetsplatsen. Vid den tidpunkten återstod 46 500 kr av entreprenadsumman. Tomas Ö tyckte, att han borde underrätta Mats Åke J om situationen, så att Rolf Ö inte skulle få köpa mera hos denne på kredit. Han sade därför till Mats Åke J att Rolf Ö försvunnit från arbetsplatsen och att det var risk för konkurs. Fakturan d 31 mars 1979 kom Tomas Ö tillhanda d 3 eller 4 april. Han besökte genast advokaten Stängel, som d 4 april reklamerade och förklarade att köpare av de fakturerade varorna var byggfirman. I bouppteckningen i anledning av Birgit Ö:s konkurs upptogs också bland oprioriterade skulder en skuld till Tapetland på 12 642 kr. Detta belopp avser levererade varor enligt följesedlarna nr 410 och 411. Vid konkursutbrottet hade leverans inte ägt rum enligt följesedel nr 453.

Tomas Ö har som skriftlig bevisning åberopat entreprenadavtalet, den angivna uppställningen, fakturor och följesedlar samt bouppteckningen i Birgit Ö:s konkurs.

Parterna har hörts under sanningsförsäkran, varjämte som vittnen hörts på Mats Åke J:s begäran hans hustru Christina J och Sven B, samt på Tomas Ö:s begäran Rolf Ö och Tomas' hustru Eva Ö. Parter och vittnen har uppgivit i huvudsak följande.

Mats Åke J: Tomas Ö besökte hans affär första gången någon gång i dec 1978 för att köpa mattor och tapeter till sin fastighet. Tomas Ö träffade då inte Mats Åke J utan endast B, som är anställd i affären. Mats Åke J fick av Tomas Ö vid något av de första besöken en ritning och en handskriven förteckning på önskat material. Tomas Ö besökte affären vid sex tillfällen innan Rolf Ö kom dit. Tomas Ö sade, att en kusin som hade en byggfirma skulle bygga ett hus åt honom, men det talades inte om vem som skulle betala Mats Åke J:s räkningar. Entreprenadkontraktet har han fått se först i målet. Tapeter ingår vanligtvis inte i entreprenörers åtaganden, däremot i hustillverkares. Tomas Ö ville veta kostnaderna för de tapeter som var dyrare än de enligt prisgrupp 7. Detta uppfattade Mats Åke J som naturligt eftersom i 90 procent av alla hus ingår tapeter av prisgrupp 7. I början av mars kom Rolf Ö första gången till affären tillsammans med Tomas Ö. De hade en släpkärra med sig och skulle hämta mattorna, som var tillskurna och klara. Tomas Ö presenterade Rolf Ö som sin kusin, som skulle hämta mattor. Det var inget annat tal om pris än att Rolf Ö sade, att mattläggaren hade kunnat leverera mattor billigare. Före Rolf Ö:s besök hade tapeter i ganska stor omfattning levererats till Tomas Ö. Denne hade hämtat tapeter till minst 5-6 rum. Rolf Ö  gjorde sedan möjligen samma dag ännu ett snabbt besök i affären och hämtade mattbitar. Rolf Ö hade inte vid något tillfälle varit med och diskuterat priser eller försökt pruta på priser. Eftersom parterna inte tidigare diskuterat vem Mats Åke J skulle fakturera varorna på, bad han sin hustru ringa till Tomas Ö och ta reda på detta. Av denne fick de då för första gången veta, att fakturorna skulle sändas till byggfirman. Mats Åke J gick med på att fakturering skedde på sätt Tomas Ö begärde. Det är inte ovanligt att beställare av varor önskar få fakturan sänd till någon annan. Enligt Mats Åke J:s uppfattning innebär det inte att beställarens betalningsansvar upphör, om han villfar ett sådant önskemål. Följesedlarna skrevs ut på en gång. När hans hustru fått veta att byggfirman skulle faktureras, skrevs byggfirman som köpare på följesedlarna. Mats Åke J anser sig ha haft fullt fog att anta, att Tomas Ö var beställare av varorna. Denne uppträdde hela tiden som köpare av varorna. Om det uppgivits för honom, att byggfirman var beställare, hade han givetvis låtit göra en undersökning av dess kreditvärdighet.

Tomas Ö: Efter att först ha besökt tapetaffären i dec 1978 kom han på nytt dit i Jan 1979. Han hade med sig en ritning och en specifikation på tapeter och mattor. Man diskuterade vid detta tillfälle priser. Han talade om för Mats Åke J, att en kusin som hade en byggfirma i Västervik skulle bygga huset på totalentreprenad. Vid ett besök i affären i början av febr talade han om för Mats Åke J att han inte kunde ta ut några varor förrän Rolf Ö godkänt dem för det var Rolf Ö som skulle betala varorna utom vad som motsvarade kvalitetshöjningen på vissa tapeter. Han bad Mats Åke J att när han skrev räkning ange den mellanskillnad som Tomas Ö skulle betala. Mats Åke J räknade då ut att mellanskillnaden skulle bli ca 800 kr. Sista veckan i febr besökte Tomas och Rolf Ö tillsammans tapetaffären. Rolf Ö tittade då i samråd med Mats Åke J på den angivna uppställningen och godkände priserna. Före besöket hade Tomas Ö vid ett telefonsamtal underrättat Mats Åke J om att Rolf Ö skulle komma med och godkänna priser. Vid detta besök hämtades de första tapeterna av Tomas Ö. Troligen hämtade Rolf Ö också en kartong med mattor. Vid tillfället presenterades Rolf Ö som den kusin som uppförde Tomas Ö:s hus. Två eller tre gånger har Tomas och Rolf Ö tillsammans besökt Mats Åke J. En eftermiddag ringde Mats Åke J:s hustru till Tomas Ö och ville veta adressen till byggfirman. Hon frågade inte vem hon skulle fakturera, efter vad han minns.

Christina J: Hon arbetar i Mats Åke J:s affär. Hon har träffat Tomas Ö kanske 3-5 gånger och Rolf Ö vid ett enda tillfälle då denne var tillsammans med Tomas Ö. De besökte affären för att hämta mattor och hade därför en släpkärra med sig. De drack kaffe i affären och Tomas Ö talade om att Rolf Ö var hans kusin som byggde hans hus. Hon hade inte lämnat ut några varor till Tomas Ö tidigare. Det har inte sagts annat än att Tomas Ö skulle faktureras. När fakturering skulle ske hade Mats Åke J skrivit de ifrågavarande följesedlarna. Han bad henne skriva fakturan. I följesedlarna var byggfirman inte angiven som köpare. Hon frågade då sin man och han trodde att fakturan skulle gå fram på adressen för det nya huset, Kolstorp. Han bad henne ringa emellertid och fråga, om Tomas Ö bodde kvar på sin gamla adress. Vid telefonsamtalet med Tomas Ö fick hon byggfirmans adress i Västervik. Hon hade inte frågat efter den adressen utan endast efter vart hon skulle skicka fakturan. På hennes fråga sade Mats Åke J att faktureringen skulle ske på byggfirman. På följesedlarna nr 410 och 411 skrev Mats Åke J orden "Ö:s Byggfirma" medan hon skrev adressen. Mats Åke J måste ha gjort sin påskrift efter telefonsamtalet, eftersom han dessförinnan inte visste att byggfirman  skulle faktureras. På följesedel nr 453 är det hon som fyllt i byggfirmans namn och adress.

B: Han började arbeta hos Mats Åke J d 4 dec 1978 och träffade Tomas Ö i början av jan 1979. Denne uppgav, att han skulle bygga en villa och behövde mattor och tapeter. B hade hand om mattförsäljningen i butiken. Man har inte talat med honom om att någon annan än Tomas Ö skulle faktureras. Han träffade Rolf Ö när denne i sällskap med Tomas Ö kom och hämtade mattor. Tomas Ö sade då, att Rolf Ö var hans kusin, som byggde hans hus. Vid tillfället var mattorna tillskurna för Tomas Ö:s hus. Han kan inte säga om alla mattor levererades vid detta tillfälle. Tomas och Rolf Ö hade en släpkärra med sig. Detta var den törsta stora leveransen av mattor till Tomas Ö. Han vet inte om det tidigare varit någon liten leverans. Han kapar inte några mattor om de inte har beställts.

Rolf Ö: I början av 1979 hade han två eller tre, kanske fyra, kontakter med Mats Åke J. Vid första besöket i affären träffade Tomas Ö och han en annan person. De lämnade över en ritning på huset och sade, att Mats Åke J skulle ta mått på mattor efter golvytorna. Rolf Ö fick av Tomas Ö en kopia av uppställningen. Meningen var att han skulle kontrollera, att priserna överensstämde med entreprenadavtalet. Han godkände uppställningen. Byggfirman skulle betala tapeter enligt prisgrupp 7, medan Tomas Ö skulle svara för prisskillnaden på dyrare tapeter. Genom vad som förekom vid ett andra besök i affären då Rolf Ö träffade Mats Åke J visste denne om detta. Rolf och Tomas Ö samt Mats Åke J satt nämligen vid detta senare tillfälle och samtalade runt ett kaffebord Mats Åke J fick veta, att Rolf Ö var Tomas Ö:s kusin, att han skulle resa huset och att det var fråga om totalentreprenad. Det blev tal om att mellan byggfirman och Tomas Ö fördela kostnaderna för tapeter som var dyrare än den enligt prisgrupp 7. Vid kaffet måste de haft den omnämnda uppställningen framme och talat om den. Vid detta samtal blev det klart för Mats Åke J att Tomas Ö skulle betala mellanskillnaden på priset och byggfirman resten. Han antar, att det därigenom stått klart för Mats Åke J att byggfirman skulle betala. Firman blev ju också fakturerad och sedan krediterad. Han anser, att byggfirman är betalningsansvarig för fakturan av d 15 mars 1979. När de lämnade affären efter detta sammanträffande tog Tomas Ö med sig en kartong med tapeter, som troligen var från ett restlager. Vid detta tillfälle hade ännu inga tapeter eller mattor levererats. Mattläggningen skedde långt efter tapetseringen. Vid ett tredje besök i affären hämtade Rolf Ö mattor. Mats Åke J hjälpte honom då att lasta dem på en släpkärra. Då var det inget tal om betalningsansvar.

Eva Ö: Hon hade varit med i tapetaffären redan i nov och dec 1978 utan att då träffa Mats Åke J. Vid ett sammanträffande med denne troligen en lördag i jan samtalade de om vilka tapeter som fanns att välja på och vilka tapeter makarna Ö hade rätt till enligt entreprenadkontraktet. Tomas Ö sade, att han ville ha en specifikation på vilka kostnader utöver prisklass 7 som kunde läggas på dem. De talade om att de hade totalentreprenad med Ö:s byggfirma eller Rolf Ö. De sade, att Rolf Ö byggde åt dem och att de skulle stå för det som gick utöver kontraktet. Det övriga skulle bli en sak mellan Rolf Ö och Mats Åke J. Den 12 febr var hon tillsammans med Tomas Ö i affären och tittade på ett lager reatapeter. De bestämde sig för tre tapetsorter. På Mats Åke J:s fråga, om de skulle ta dem med sig, svarade Tomas Ö, att det skulle de inte eftersom Rolf Ö måste vara med och godkänna dem först. Tapeterna ställdes då undan. Hon var inte med när Rolf Ö besökte affären. Hon har gjort den handskrivna uppställning, som låg till grund för den maskinskrivna. Den maskinskrivna med påskrifter har hon däremot inte gjort. Byggfirmans namn fanns inte på den handskrivna uppställningen. Rolf Ö hade en fotokopia av uppställningen.

TR:n gör detta bedömande.

Ostridigt är, att de aktuella varorna skulle användas i det hus som uppfördes för Tomas Ö:s räkning samt att denne beställt varorna av Mats Åke J. För att undgå betalningsskyldighet för det fordrade, till sin storlek ostridiga beloppet, har Tomas Ö därför att styrka, att för Mats Åke J stått klart att denna betalningsskyldighet skulle åvila, icke Tomas Ö utan byggfirman eller Rolf Ö. Fråga är då huruvida Tomas Ö fullgjort denna bevisskyldighet.

Till stöd för sitt påstående härom har Tomas Ö åberopat sin egen utsaga under sanningsförsäkran, vittnesuppgifterna av Eva och Rolf Ö samt den i målet aktuella förteckningen över tapeter. Av denna bevisning kan slutas, att Mats Åke J före leveransen upplysts om att Tomas Ö lät uppföra huset på totalentreprenad samt att Mats Åke J fatt klart för sig att Tomas Ö skulle svara endast för den tapetkostnad som översteg prisklass 7. Under dessa förhållanden borde Mats Åke J ha insett att Tomas Ö utgick från att varorna skulle betalas, icke av denne utan av byggfirman eller av Rolf Ö. Omständigheterna kring Mats Åke J:s fakturering ger också stöd för att han haft sådan insikt. Enligt TR:ns mening har Tomas Ö därför fullgjort sin bevisskyldighet och kan inte hållas ansvarig för betalning i vidare mån än han själv medgivit.

Domslut. Tomas Ö förpliktas att till Mats Åke J utge 1 000 kr jämte ränta därå enligt 6 § räntelagen från d 15 april 1979, tills betalning sker.

Mats Åke J fullföljde talan i Göta HovR och yrkade bifall till sin i målet förda talan.

HovR:n (hovrättsrådet Smedberg, f d lagmannen Lilja och hovrättsassessorn Backlund) anförde i dom d 28 maj 1980:

Domskäl. Mats Åke J har i HovR:n till förtydligande av sin talan anfört. Tomas Ö har besökt affären vid 7-8 tillfällen och därvid beställt varorna. Det var aldrig tal om att byggfirman hade totalentreprenad. Rolf Ö har vid sina besök i affären varit helt passiv. Fakturorna skickades till byggfirman på begäran av Tomas Ö; I vart fall har Tomas Ö gjort beställningen tillsammans med Rolf Ö och/eller Birgit Ö. Tomas Ö är därför tillsammans med dem solidariskt betalningsskyldig.

Tomas Ö har i HovR:n tillagt. De beställda varorna har använts i det hus som byggfirman uppfört. Beställningen av varorna har gjorts av Rolf Ö i egenskap av företrädare/representant för byggfirman efter val av makarna Tomas Ö och Eva Ö. Fakturering har korrekt skett på byggfirman. Någon grund för att Tomas Ö skulle vara betalningsskyldig jämte byggfirman föreligger inte. Om HovR:n skulle finna att Tomas Ö:s agerande är att betrakta som hans beställning har Tomas Ö styrkt, att Mats Åke J före leveransen upplysts om att byggfirman  hade totalentreprenad och därvid var betalningsskyldig för allt material samt att Mats Åke J fatt veta och godkänt att byggfirman skulle betala uttagna varor med undantag för kostnaderna över viss prisklass. Mats Åke J:s fakturering på byggfirman visar denna vetskap och detta godkännande.

I HovR:n har förnyade förhör hållits med Mats Åke J, Tomas Ö, Christina J och Rolf Ö. Dessutom har åberopats Eva Ö:s utsaga vid TR:n och B:s berättelse såsom den återgivits i TR:ns dom.

Vid förhören i HovR:n har lämnats i huvudsak samma uppgifter som redovisats i TR:ns dom.

Mats Åke J har vidare anfört att det är möjligt att den första leveransen ägde rum först efter det att han gått igenom offerten tillsammans med Tomas Ö och Rolf Ö. Han skrev själv ut offerten på maskin. Mats Åke J trodde att Tomas Ö ville få, reda på de kostnader som översteg prisklass 7 för att få en uppfattning om husets totalkostnad. Han skrev själv följesedlarna sedan hans fru ringt Tomas Ö och frågat vem hon skulle fakturera.

Rolf Ö har i HovR:n därutöver anfört att han i febr 1979 första gången hade kontakt med Mats Åke J och då inte resonerade om något särskilt. Andra gången han träffade Mats Åke J berördes faktureringen men det kan ha framstått som osäkert för Mats Åke J vem som skulle faktureras. Han kan ej med säkerhet säga att Mats Åke J visste att hans fru hade en byggnadsfirma i Västervik när de gick därifrån. Han jämförde en totalsumma som han hade offert på med det pris Tomas Ö fatt av Mats Åke J men gjorde ingen närmare granskning. De hade inte med sig entreprenadkontraktet. Han har aldrig sagt direkt till Mats Åke J att byggfirman skulle betala de beställda varorna.

Av utredningen framgår att Tomas Ö vid förhandlingarna med Mats Åke J uppträtt som beställare av varorna. Med hänsyn härtill har det ålegat Tomas Ö att upplysa Mats Åke J om att byggnadsfirman eller Rolf Ö - i enlighet med bestämmelserna i entreprenadkontraktet - skulle vara betalningsskyldig för varorna. Av Tomas Ö:s vid förhör under sanningsförsäkran i HovR:n lämnade uppgifter framgår att han icke uttryckligen givit Mats Åke J upplysning härom. Tomas Ö har heller icke uppvisat entreprenadkontraktet för Mats Åke J eller närmare för denne redovisat kontraktets innehåll i denna del. Övrig i målet förebragt bevisning ger icke annat vid handen än att Mats Åke J haft fog för att uppfatta Tomas Ö såsom ansvarig för betalningen av varorna. Omständigheterna kring faktureringen kan ej uppfattas på annat sätt än som ett tillmötesgående av ett önskemål i detta avseende från Tomas Ö:s sida. Faktureringen kan således icke enligt HovR:ns mening innebära att Mats Åke J frånfallit sin rätt att kräva betalning av Tomas Ö. Vid angivna förhållanden skall Mats Åke J:s talan bifallas.

Domslut. Med ändring av TR:ns dom i huvudsaken förpliktar HovR:n Tomas Ö att till Mats Åke J utge 13 140 kr jämte ränta därå enligt 6 § räntelagen från d 15 april 1979 tills betalning sker.

Referenten, adj led rådmannen Thorelli var skiljaktig och anförde: Av utredningen framgår bl a följande.

Enligt entreprenadkontraktet skulle byggfirman uppföra ett enfamiljshus åt Tomas Ö. Av kontraktet framgår att entreprenadsumman innefattade mattor och tapeter. Plasttapeter ingick i prisgrupp 7. Tomas Ö och hans hustru besökte Mats Åke J:s affär vid ett flertal tillfällen för att titta på prover och få reda på kostnader. På grundval av en handskriven förteckning som han fått av Eva Ö samt en ritning över huset skrev Mats Åke J senare en "offert". I offertens inledning har angivits "Tomas Ö" och "Ö:s byggfirma" samt telefonnummer både till Tomas Ö och byggfirman. På ritningen finns Tomas Ö:s namn och adress samt anteckningen "tapeter klass 7". Tomas Ö begärde hos Mats Åke J en specifikation av de kostnader som översteg kostnaderna i prisklass 7. Mats Åke J upplyste då om att merkostnaderna skulle uppgå till ca 800 kr. Beställning skedde efter det att Tomas Ö och Rolf Ö i slutet av febr 1979 besökt affären och gått igenom offerten tillsammans med Mats Åke J. Därefter har Rolf Ö vid åtminstone två tillfällen i affären hämtat mattor och tapeter. På tre följesedlar, 410, 411 och 453 som skrivits av Mats Åke J har "Ö:s byggfirma" angetts som köpare. Även fakturorna, som är daterade d 15 mars 1979 och d 27 mars 1979, är ställda till "Ö:s byggfirma". Sedan Tomas Ö upplyst Mats Åke J om att byggfirman var konkursmässig, krediterade Mats Åke J byggfirman och krävde i stället Tomas Ö på beloppet. I krediteringen angavs att de tidigare fakturorna var "felsända".

Det åligger Mats Åke J att styrka att Tomas Ö genom beställning eller eljest tränat ett avtal om köp av de aktuella varorna av det innehåll Mats Åke J påstår. Han har till stod härför åberopat att Rolf Ö har varit helt passiv vid de förhandlingar som förts och att det aldrig mellan parterna var tal om att huset uppfördes på "totalentreprenad".

Av utredningen har framgått att Tomas Ö och Rolf Ö vid de förhandlingar som fördes med Mats Åke J utgått ifrån att det var byggfirman som i enlighet med villkoren i entreprenadkontraktet skulle betala varorna. Vad gäller frågan om Mats Åke J upplysts om detta förhållande står uppgift mot uppgift. Det är emellertid utrett att Mats Åke J kände till att Rolf Ö byggde huset samt att Tomas Ö begärde specifikation av det belopp som översteg prisklass 7. Vidare levererades varorna först efter det att Tomas Ö och Rolf Ö gått igenom offerten tillsammans med Mats Åke J. Varorna har i viss utsträckning hämtats av Rolf Ö. Dessa förhållanden samt den omständigheten att Mats Åke J på följesedlar och fakturor angett byggfirman som köpare utgör ett starkt stöd för påståendet att både Tomas Ö och Eva Ö förklarat att huset byggdes som totalentreprenad samt att Mats Åke J insett att Tomas Ö och Rolf Ö utgick ifrån att varorna, upp till en viss prisklass, skulle betalas av byggfirman.

På grund av vad som nu har anförts finner jag att Mats Åke J inte styrkt sin talan. Överröstad härutinnan är jag i övrigt ense med majoriteten.

Tomas Ö sökte revision och yrkade att HD med ändring av HovR:ns dom måtte fastställa TR:ns dom.

Mats Åke J bestred ändring.

Tomas Ö anförde vidare att HovR:n i strid mot bestämmelserna i 50 kap 23 § RB gjort ändring i TR:ns dom. I anledning härav infordrade HD yttrande från HovR:n.

HovR:n anförde i sitt yttrande bl a: Såväl TR:n som HovR:n fann utredningen i målet ge vid handen att Tomas Ö är att betrakta som beställare av varorna. TR:n anförde i sina domskäl att det mot denna bakgrund åligger Tomas Ö att styrka, att det för Mats Åke J stått klart att betalningsskyldigheten skulle åvila byggfirman eller Rolf Ö. Såvitt HovR:n uppfattar detta uttalande har det enligt TR:ns mening varit tillräckligt att Mats Åke J med hänsyn till omständigheterna borde ha förstått att annan person än Tomas Ö skulle vara betalningsansvarig för varorna. Enligt HovR:ns mening måste man emellertid i fall av förevarande slag tillämpa en gentemot beställaren betydligt strängare bevisbörderegel. Beställaren har att styrka, att han uttryckligen lämnat upplysning om att annan person skall ansvara för betalningen samt att säljaren godtagit den av beställaren angivna personen som betalningsansvarig. HovR:n fann därvid - utan att bedöma värdet av Eva Ö:s utsaga på annat sätt än vad TR:n gjort - att Tomas Ö ej uppfyllt denna bevisbörda. HovR:n ansåg således att avgörandet ej var beroende av tilltron till de uppgifter som Eva Ö lämnat vid TR:n. Av denna anledning bedömdes det ej vara erforderligt att höra om Eva Ö i HovR:n för ändring av TR:ns dom.

Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, RevSekr Svensson, hemställde i betänkande att HD måtte meddela följande slutliga beslut:

Skäl. TR:n har funnit det ankomma på Tomas Ö att styrka, att det för Mats Åke J stått klart att betalningsskyldigheten för varorna skulle åvila inte Tomas Ö utan Ö:s byggfirma eller Rolf Ö. Som bevisning i detta hänseende har Tomas Ö vid TR:n åberopat bl a vittnesförhör med Eva Ö. Enligt vad Eva Ö uppgett i sitt vittnesmål talade hon och Tomas Ö om för Mats Åke J att de hade totalentreprenad med byggfirman eller Rolf Ö, att Rolf Ö byggde åt dem, att de skulle stå för det som gick utöver kontraktet och att det övriga skulle bli en sak mellan Rolf Ö och Mats Åke J. På grundval av bl a Eva Ö:s uppgifter har TR:n ansett att Tomas Ö fullgjort sin bevisskyldighet.

Vid huvudförhandlingen i HovR:n har Eva Ö inte hörts på nytt men hennes vid TR:n avgivna vittnesutsaga föredragits.

HovR:n har funnit det åligga Tomas Ö att upplysa Mats Åke J om att byggnadsfirman eller Rolf Ö skulle vara betalningsskyldig för varorna. I HovR:ns domskäl sägs vidare att Tomas Ö såvitt framgår av hans i HovR:n lämnade uppgifter inte uttryckligen gett Mats Åke J upplysning härom, att Tomas Ö inte heller för denne uppvisat entreprenadkontraktet eller närmare redovisat kontraktets innehåll i denna del samt att övrig i målet förebragt bevisning inte ger annat vid handen än att Mats Åke J haft fog för att uppfatta Tomas Ö såsom ansvarig för betalningen av varorna.

Mot bakgrund av vad som nu redovisats måste avgörandet av målet såväl i TR:n som i HovR:n anses ha varit beroende av tilltron till Eva Ö:s uppgifter. Med hänsyn härtill och då synnerliga skäl inte förelegat att värdet av hennes vittnesmål varit ett annat än TR:n antagit, har HovR:n enligt 50 kap 23 § RB inte ägt att, såsom skett, ändra TR:ns dom utan att Eva Ö hörts ånyo i HovR:n. Till följd härav bör målet återförvisas till HovR:n för ny behandling.

Slut. Med undanröjande av HovR:ns dom, utom - - -, visar HD målet åter till HovR:n för erforderlig behandling.

HD (JustR:n Erik Nyman, Hessler, Ehrner, Rydin, referent, och Heuman) fattade slutligt beslut i enlighet med betänkandet.

Rättsfall från Högsta domstolen
Publicerat med tillstånd
av Sveriges Domstolar

Avgörandedatum:
1983-03-18

Målnummer:
T247-80