Fullföljdsförbudet i 54 kap 7 § RB är inte tillämpligt i fall där HovR ogillat invändning om att svensk domstol överhuvud ej är behörig att uppta målet. Sedan HovR meddelat visst beslut med tillkännagivande att talan mot beslutet inte fick föras, anförde part besvär över beslutet. Besvärsinlagan inkom till HovR:n först efter det att fyra veckor förflutit från dagen för HovR:ns beslut. Härom underrättades partens ombud genom HovR:ns försorg. Ombudet framställde likväl önskemål om att inlagan skulle översändas till HD, och detta önskemål efterkom HovR:n som även översände akten i målet. Vid angivna förhållanden ansågs besvärsinlagans översändande till HD inte böra tilläggas betydelsen att talan skulle anses ha fullföljts i föreskriven ordning. HD, som fann att parten ägt föra talan mot beslutet, förordnade därför att handlingarna skulle återsändas till HovR:n för prövning som avses i 56 kap 3 § RB.


Lagrum:
54 kap. 7 § rättegångsbalken (1942:740); 56 kap. 3 § rättegångsbalken (1942:740); NJA 1969 s. 179
NJA 1969 s. 179; NJA 1982 s. 823
NJA 1983 s 177 (nr 16)

Rättsfall från Högsta domstolen
Publicerat med tillstånd
av Sveriges Domstolar

Avgörandedatum:
1983-02-24

Målnummer:
Ö683-82