Spörsmål om undanröjande jämlikt grunderna för 59 kap 1 § RB av beslut om inteckningar i tomträtt i visst fall, där ansökan om fyra inteckningar i tomträtten av misstag föranlett att fyra inteckningar beviljats på envar av två inskrivningsdagar.

Inskrivningsmyndigheten i Stockholms domsaga (tingsnotarien Hagdahl) beviljade d 20 juni 1979 fyra inteckningar under nr 4 242-4 245, lydande på 100 000 kr, 100 000 kr, 60 000 kr och 40 000 kr, i tomträtten till Kammarjungfrun 8 i Stockholms kommun.

Jan-Anders K och Gunnel L anförde i Svea HovR besvär över domvilla och yrkade att inteckningarna måtte undanröjas.

HovR:n (hovrättslagmannen Wikner och hovrättsrådet Bolte) anförde i beslut d 25 april 1980:

Skäl. Jan-Anders K och Gunnel L har under Åberopande av att grovt rättegångsfel förekommit vid inskrivnings  myndigheten anfört besvär över domvilla samt till utveckling av sin talan i huvudsak anfört: De beviljades på inskrivningsdagen d 20 juni 1979 inskrivning av sitt förvärv av tomträtten till Kammarjungfrun 8. Samtidigt som de ansökte om inskrivning av förvärvet ansökte de på sedvanlig blankett om fyra inteckningar, lydande på 100 000, 100 000, 60 000 och 40 000 kr. Förutom ansökningsblanketten ingav de en missivskrivelse i vilken de angav vad som söktes. Efter föreläggande av inskrivningsmyndigheten kompletterade de ärendet i inteckningsdelen d 21 samma månad med personbevis utvisande deras civilstånd. I samband med inskrivningen av tomträtten beviljade inskrivningsmyndigheten d 20 juni 1979 under nr 4 242-4 245 fyra inteckningar i enlighet med ansökningsblanketten. Påföljande inskrivningsdag, d 27 juni 1979, beviljades utan ansökan ytterligare fyra inteckningar under nr 4 925-4 928, lydande på samma belopp som de d 20 juni beviljade inteckningarna. - Jan-Anders K och Gunnel L har sedermera erhållit åtta pantbrev av vilka fyra hänför sig till inskrivningen d 20 juni och fyra till inskrivningen d 27 juni.

Inskrivningsmyndigheten har i yttrande anfört:

Sökandenas i besvärsskriften d 19 sept 1979 lämnade redogörelse är i alla delar riktig och inskrivningsmyndigheten har således felaktigt utfärdat åtta pantbrev i stället för fyra. - Av akten och dagboksanteckningarna för d 20 respektive d 27 juni 1979 framgår att ansökan om inteckning (sedvanlig blankett) dagbokfördes d 20 juni 1979 under nr 4242-45, att inteckningar beviljats enligt denna ansökan samt att samma dag under nr 4656-59 dagbokfördes ytterligare en ansökan (missivskrivelsen). Nr 4656-59 har sedan antecknats som utgående ärende. Denna ansökan (missivskrivelsen) har upptagits igen d 27 juni 1979 och dagbokförts under nr 4925-28. Enligt dagboken har inteckningar beviljats. Pantbrev har expedierats i två omgångar dels nr 4242-45 och dels nr 4925-28. Av fastighetsboken framgår att inteckningar beviljats d 27 juni 1979 nr 4925-28. En närmare granskning av införingen ger vid handen att datum ändrats från 20 till 27 genom att nollan skrapats bort och sjuan skrivits dit. Skrapning har på samma sätt skett av dagboksnumren. Det troliga är således att det funnits en korrekt införing då inteckningarna nr 4242-45 beviljades d 20 juni 1979, men att denna införing sedermera ändrats i samband med beviljandet d 27 juni 1979.

Inskrivningsmyndighetens beslut d 20 juni 1979 har vunnit laga kraft.

Inskrivningsmyndigheten har i formellt hänseende förfarit felaktigt, dels genom att vid två tillfällen bevilja inteckningar för 100 000, 100 000, 60 000 och 40 000 kr i tomträtten till Kammarjungfrun 8, dels genom att ur tomträttsboken avföra de vid det första tillfället d 20 juni 1979 beviljade inteckningarna.

Avförandet ur tomträttsboken av beslutet d 20 juni 1979 om inteckningar innebär, trots att förfarandet ej står i överensstämmelse med gällande bestämmelser, att detta beslut eliminerats; de nämnda dag beviljade inteckningarna belastar därefter ej längre tomträtten. Vid sådant förhållande kan de mot allenast nämnda beslut riktade besvären ej föranleda någon åtgärd. Enligt grunderna för 19 kap 18 § JB och 14 § 6 st kungörelsen (1971:784) med tillämpningsföreskrifter för  inskrivningsväsendet enligt JB skall emellertid inskrivningsmyndigheten snarast möjligt infordra de d 20 juni 1979 utfärdade pantbreven, göra dessa obrukbara och behålla dem.

På grund av det anförda skall besvären lämnas utan bifall.

HovR:ns avgörande. HovR:n lämnar besvären utan bifall.

Referenten, adj led Sahlström, med vilken hovrättsrådet Bäärnhielm instämde, var skiljaktig och anförde: Inskrivningsmyndighetens beslut d 20 juni 1979 har vunnit laga kraft.

Till den ursprungliga ansökningen om inteckning hade ej fogats personbevis för ägarna. Hinder mötte därför att bevilja inteckningarna d 20 juni 1979. Besluten att trots detta nämnda dag bevilja inteckningarna nr 4242-4245 var därför felaktiga. Inskrivningsmyndighetens vidare åtgärder att bl a ändra datum och dagboksnummer i tomträttsboken har bidragit till att ytterligare fyra inteckningar kom att beviljas och var också felaktiga. Även om inskrivningsmyndigheten ansett att tomträttsboken för d 20 juni 1979 innehöll uppenbar oriktighet till följd av skrivfel eller annat dylikt förbiseende, skulle införingen ha rättats i enlighet med bestämmelserna i 19 kap 17 § JB.

Jag finner således att inskrivningsmyndigheten d 20 juni 1979 felaktigt beviljat inteckningarna nr 4242-4245 samt att myndigheten i övrigt ej handlagt ärendet i enlighet med gällande inskrivningsrättsliga bestämmelser. Vad som sålunda förekommit är att anse som grovt rättegångsfel. Inskrivningsmyndighetens beslut d 20 juni nr 4242-4245 om inteckningar på 100 000, 100 000, 60 000 och 40 000 kr i tomträtten till Kammarjungfrun 8 skall därför med bifall till besvären undanröjas enligt grunderna för 59 kap 1 § RB De pantbrev som utfärdats på grundval av de sålunda undanröjda inteckningarna skall göras obrukbara och behållas av inskrivningsmyndigheten.

Jan-Anders K och Gunnel L anförde besvär och yrkade bifall till domvillobesvären.

Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, RevSekr Carbell, hemställde i betänkande, att HD måtte meddela följande beslut:

Skäl. Den införing i tomträttsboken som gjordes d 20 juni 1979 under nr 4242-4245 innebar, sedan justering skett, att beslut fattats om beviljande av fyra inteckningar i enlighet med sökandenas ansökan. Detta beslut har sedermera vunnit laga kraft och kan inte, såsom HovR:n funnit, anses "eliminerat" genom det oegentliga förfarandet att medelst skrapning radera bort och därefter ändra delar av införingen i tomträttsboken. Innebörden av dessa åtgärder begränsar sig i stället till att tomträttsboken inte längre ger en rättvisande bild av de inteckningsbeslut som fattats och som alltjämt är gällande.

Det beslut som fattades d 27 juni 1979 under nr 4925-4928 innebar, sedan införing i tomträttsboken skett och justering ägt rum, att sökandena med anledning av sin ansökan om fyra inteckningar beviljades ytterligare fyra sådana, eller sammanlagt åtta inteckningar, och därigenom påfördes stämpelskatt för ett belopp som är dubbelt så stort som det med ansökningen avsedda. Också beslutet d 27 juni 1979 har vunnit laga kraft.

Med hänsyn till vad sålunda anförts måste fattandet av beslutet d 27 juni 1979 anses ha utgjort grovt rättegångsfel som i och för sig är av beskaffenhet att föranleda undanröjande av beslutet jämlikt grunderna för 59 kap 1 § RB. Annat bedömande föranleds inte av det förhållandet, att personbevis avseende sökandena inte funnits tillgängligt på inskrivningsdagen d 20 juni 1979. Eftersom de personer, som bevittnat sökandenas namn teckningar på ansökningshandlingen, därvid också intygat att sökandena var äkta makar, kan avsaknaden av personbevis ej anses ha utgjort hinder mot att redan på inskrivningsdagen d 20 juni 1979 bifalla ansökningen.

Såsom klagandenas talan får förstås vill de genom sina besvär åstadkomma att tomträtten inte besväras av inteckning till högre belopp än som angivits i deras till inskrivningsmyndigheten ingivna ansökan. Att de därvid i den uppkomna situationen såsom yrkandena framställdes i HovR:n formellt riktat sin talan mot det beslut som meddelades d 20 juni 1979, och inte mot det som meddelades d 27 juni samma år, får antas ha sin förklaring i att tomträttsboken för närvarande, efter de manipulativa åtgärder som vidtagits, enbart upptar det senare beslutet och det tidigare alltså skenbart framstår som obefintligt. Vid den bedömning som HD gjort av de båda besluten bör emellertid det förhållandet att besvären riktats allenast mot det beslut som meddelats d 20 juni 1979 inte utgöra hinder mot att de vidtagna inteckningsåtgärderna nu prövas i ett sammanhang samt att det beslut vars fattande HD funnit utgöra domvilla därvid undanröjs.

Slut. HD undanröjer de inteckningar som beviljats genom inskrivningsmyndighetens beslut d 27 juni 1979 under nr 4925-4928 samt upphäver inskrivningsmyndighetens beslut om stämpelskatt såvitt avser de undanröjda inteckningarna.

Det åligger den som innehar de pantbrev som utfärdats på grund av de undanröjda inteckningarna att tillhandahålla inskrivningsmyndigheten dessa. Myndigheten skall därefter tillse att pantbreven göres obrukbara.

Inskrivningsmyndigheten skall vidare ombesörja att beslutet om inteckning d 20 juni 1979 under nr 4242-4245 och undanröjandet av beslutet om inteckning d 27 juni 1979 under nr 4925-4928 framgår av tomträttsboken.

HD JustR:n Westerlind, Brundin, Welamson, referent, Sven Nyman och Rydin) fattade slutligt beslut i enlighet med betänkandet.

Rättsfall från Högsta domstolen
Publicerat med tillstånd
av Sveriges Domstolar

Avgörandedatum:
1982-01-13

Målnummer:
Ö586-80