I mål om våldsamt motstånd har, med hänsyn till utredningen om brottet, skäl ansetts föreligga att förordna offentlig försvarare.

Malmö tingsrätt

Allmän åklagare väckte åtal vid Malmö tingsrätt mot M.C. för våldsamt motstånd enligt 17 kap. 4 § BrB med följande gärningsbeskrivning.

M.C. har den 26 februari 2012 på nattklubben Slakthuset i Malmö, i samband med att han skulle avvisas från stället, satt sig till motvärn mot ett flertal ordningsvakter, bl.a. R.S., S.Q. och M.O., i deras myndighetsutövning genom att vifta med armarna, svinga slag, spjärna emot med kroppen och sparka med benen.

R.S., S.Q. och M.O. yrkade skadestånd.

M.C. förnekade gärningen och bestred de enskilda anspråken.

Tingsrätten avslog en begäran av M.C. om offentlig försvarare.

Vid huvudförhandlingen hördes R.S., S.Q. och M.O. som målsägande.

Tingsrätten (ordförande rådmannen Jacob Heister) ogillade på anförda skäl åtalet och skadeståndsyrkandena.

Hovrätten över Skåne och Blekinge

Åklagaren överklagade i Hovrätten över Skåne och Blekinge. Han yrkade att hovrätten skulle döma M.C. för våldsamt motstånd i enlighet med gärningsbeskrivningen och bestämma påföljden till böter.

Hovrätten meddelade prövningstillstånd.

M.C. begärde att advokaten B.C. skulle förordnas som offentlig försvarare.

Hovrätten (hovrättsrådet Margareta Hansson) avslog yrkandet i beslut den 8 oktober 2013.

Skäl för beslutet

Hovrätten finner att det varken med hänsyn till utredningen om brottet, valet av påföljd, M.C:s personliga förhållanden eller av annan anledning föreligger skäl att förordna offentlig försvarare för M.C.

Högsta domstolen

M.C. överklagade och yrkade att HD skulle bifalla hans begäran om offentlig försvarare.

Justitiekanslern yttrade sig.

Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, justitiesekreteraren Cecilia Hartman, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande beslut.

Skäl

1. M.C. åtalades för våldsamt motstånd under påstående om att han hade satt sig till motvärn mot ett flertal ordningsvakter i samband med att han skulle avvisas från en nattklubb. M.C. förnekade gärningen. Åklagaren åberopade förhör med tre ordningsvakter. I samband med att stämning utfärdades avslog tingsrätten M.C:s begäran om att en offentlig försvarare skulle förordnas för honom. Tingsrätten fann anledning att ifrågasätta skälen för ingripandet och omständigheterna runt det. Tingsrätten ogillade därför åtalet, liksom målsägandenas yrkanden om skadestånd.

2. Åklagaren har överklagat tingsrättens dom och yrkat att hovrätten dömer M.C. för våldsamt motstånd i enlighet med gärningsbeskrivningen och att hovrätten bestämmer påföljden till böter. Som bevisning har åklagaren åberopat uppspelning av förhören vid tingsrätten med M.C. och de tre ordningsvakterna. Hovrätten har meddelat prövningstillstånd.

3. M.C. har i hovrätten begärt att advokaten B.C. förordnas som offentlig försvarare för honom. Genom det överklagade beslutet har hovrätten avslagit hans begäran.

4. Enligt 21 kap. 3 a § andra stycket RB ska offentlig försvarare förordnas bl.a. om den misstänkte är i behov av försvarare med hänsyn till utredningen om brottet.

5. Bestämmelsen infördes genom en ändring i rättegångsbalken år 1984 som hade till syfte att reglerna om rätten till offentlig försvarare skulle skärpas "något", samtidigt som reglerna skulle ges en mera preciserad lydelse. I förarbetena till lagändringen sägs beträffande tillämpningen av bestämmelsen bl.a. följande. Den som förnekar den gärning som han eller hon är misstänkt för kan ha behov av juridisk hjälp om målet innehåller komplicerade rätts- eller bevisfrågor eller om saken gäller omfattande eller på annat sätt svåröverskådliga förhållanden. Den misstänkte bör i enklare mål kunna föra sin talan själv även om muntlig bevisning förekommer, t.ex. i mål om mindre förseelser, trafikbrott och brott i övrigt med endast böter i straffskalan. Avsaknaden av försvarare kan kompenseras genom en mer aktiv processledning från domstolens sida. Att det ska förekomma förhör med målsägande och vittnen i sådana mål utgör inte i sig ett skäl att förordna offentlig försvarare. (Se prop. 1983/84:23 s. 1 och 15 f.)

6. Straffet för våldsamt motstånd är böter eller fängelse i högst sex månader. Det händelseförlopp som ligger till grund för åtalet mot M.C. är relativt begränsat. Händelseförloppet är emellertid inte helt okomplicerat och flera personer har hörts. De tre ordningsvakterna har berättat om delvis olika skeden ur delvis skilda perspektiv. M.C:s egen berättelse spänner över en längre tidsperiod och rör betydelsen också av tidigare kontakter med en av ordningsvakterna. Även om bevisningen, på sätt som åklagaren begärt, i hovrätten kan läggas fram genom ljud- och bildupptagning av förhören vid tingsrätten, kan fråga om tilläggsförhör och ny bevisning bli aktuell. M.C. får därför anses vara i behov av offentlig försvarare i hovrätten med hänsyn till utredningen om brottet.

HD:s avgörande

Med ändring av hovrättens beslut förordnar HD advokaten B.C. som offentlig försvarare för M.C.

HD (justitieråden Ann-Christine Lindeblad, Johnny Herre, Agneta Bäcklund, Svante O. Johansson, referent, och Dag Mattsson) meddelade den 14 februari 2014 beslut i enlighet med betänkandet.

HD:s beslut meddelat: den 14 februari 2014.

Mål nr: Ö 5079-13.

Lagrum: 21 kap. 3 a § RB.

NJA 2014 s 60 (nr 14)

Rättsfall från Högsta domstolen
Publicerat med tillstånd
av Sveriges Domstolar

Avgörandedatum:
2014-02-14

Målnummer:
Ö5079-13