Part, som inte överklagat i rätt tid, har ansetts ha laga förfall med hänsyn till ombudets sjukdom i form av akut stressreaktion som förorsakats av att ombudets bror hastigt avlidit.

Svea hovrätt

B.J. ansökte i Svea hovrätt om återställande av försutten tid för överklagande av en av Solna tingsrätt den 18 februari 2009 meddelad dom i mål mellan A.T.B. och B.J. angående underhållsbidrag.

Hovrätten (hovrättsråden Anders Dereborg, referent, och Vibeke Sylten samt tf. hovrättsassessorn Mikaela Bexar) meddelade den 29 maj 2009 följande beslut:

Vad B.J. anfört utgör enligt hovrättens mening inte laga förfall (godtagbara skäl) för att inte i rätt tid ha överklagat tingsrättens dom. Hovrätten avslår därför ansökningen om återställande av försutten tid.

Högsta domstolen

B.J. överklagade och yrkade att HD skulle med ändring av hovrättens beslut bifalla hans ansökan om återställande av försutten tid för överklagande av tingsrättens dom.

A.T.B. bestred ändring.

HD avgjorde målet efter föredragning.

Föredraganden, rev.sekr. Anders Larsson, föreslog i betänkande följande beslut:

Skäl

Tingsrätten meddelade den 18 februari 2009 dom i ett mål mellan A.T.B. och B.J. rörande underhållsbidrag. Sista dag för att överklaga domen var den 11 mars 2009. Domen vann laga kraft.

B.J. ansökte i hovrätten om återställande av försutten tid för överklagande av tingsrättens dom. Som grund för sin ansökan åberopade B.J. att hans ombud, jur. kand. O.B., den 9 mars 2009 drabbats av ett oväntat dödsfall inom familjen (brodern hade avlidit) och att O.B. till följd härav underlåtit att överklaga domen i rätt tid. Av ett till ansökan fogat läkarintyg daterat den 11 mars 2009 framgick att O.B. hade diagnosticerats med akut stressreaktion samt bedömts ha haft helt nedsatt arbetsförmåga från och med den 11 mars 2009 till och med den 24 mars 2009.

Hovrätten har avslagit B.J:s ansökan med motiveringen att vad han anfört inte utgör laga förfall för att inte i rätt tid ha överklagat tingsrättens dom.

Har någon försuttit den tid som gäller för överklagande av bl.a. dom, och hade han laga förfall, får på ansökan av honom den försuttna tiden återställas. Enligt 32 kap. 8 § första stycket RB är laga förfall, när någon genom avbrott i allmänna samfärdseln, sjukdom eller annan omständighet, som han ej bort förutse eller rätten i annat fall finner utgöra giltig ursäkt, hindrats att fullgöra vad som ålegat honom. Såsom laga förfall för part ska enligt andra stycket samma lagrum även anses, då för ombud, som av parten vidtalats, förelegat hinder som nu sagts, och annat ombud inte kunnat ställas i tid.

Som laga förfall kan godtas inte bara absoluta hinder utan varje omständighet av den beskaffenhet, att det inte skäligen kan krävas att parten ska närvara eller i övrigt vara verksam i rättegången. Även familjeangelägenheter kan läggas till grund för laga förfall. (Se SOU 1938:44 s. 362, NJA II 1943 s. 420, Welamson, Rättegång VI, 3 uppl. 1994, s. 196 ff., JK 1983 s. 263 och NJA 2002 s. 32.)

Det finns ingen anledning att betvivla att B.J. givit O.B. i uppdrag att överklaga tingsrättens dom. Utredningen i målet visar att O.B:s bror oväntat avlidit två dagar före överklagandetidens utgång. Av åberopat läkarintyg framgår att O.B. har haft helt nedsatt arbetsförmåga från och med dagen för läkarbesöket den 11 mars 2009 till och med den 24 mars 2009. Det måste antas att arbetsoförmågan inträtt redan den 9 mars 2009.

Mot nu angiven bakgrund framstår det som sannolikt att O.B:s underlåtenhet att i rätt tid överklaga tingsrättens dom berott på broderns bortgång. Underlåtenheten framstår som ursäktlig, liksom det förhållandet att O.B. inte tillsett att domen genom annans försorg överklagats i rätt tid (jfr NJA 1973 s. 17).

B.J. har inte haft anledning att räkna med hinder av förevarande slag och det finns inget som tyder på att han fått vetskap om hindret före överklagandetidens utgång. Han har således inte haft någon möjlighet att ställa annat ombud för sig eller att på egen hand överklaga tingsrättens dom. Vid sådana förhållanden får B.J. anses ha haft laga förfall för att inte i rätt tid ha överklagat domen. Den försuttna tiden ska därför återställas.

HD:s avgörande

Med ändring av hovrättens beslut bifaller HD B.J:s ansökan om återställande av försutten tid och förordnar att han har rätt att inom tre veckor från HD:s beslut överklaga Solna tingsrätts dom den 18 februari 2009 i mål T 3770-07 genom att till Solna tingsrätt komma in med en överklagandeskrift, ställd till Svea hovrätt.

HD (justitieråden Gertrud Lennander, Dag Victor, Marianne Lundius, referent, Kerstin Calissendorff och Stefan Lindskog) fattade slutligt beslut i enlighet med betänkandet.

HD:s beslut meddelat: den 19 november 2009.

Mål nr: Ö 2995-09.

Lagrum: 32 kap. 8 § RB.

Rättsfall: NJA 1973 s. 17 och NJA 2002 s. 32.

NJA 1973 s. 17; NJA 2002 s. 32

Rättsfall från Högsta domstolen
Publicerat med tillstånd
av Sveriges Domstolar

Avgörandedatum:
2009-11-19

Målnummer:
Ö2995-09