En person har trots ett enligt 1989 års utlänningslag i brottmålsdom meddelat förbud att återvända till riket återvänt hit vid två tillfällen. Vid det första tillfället gällde fortfarande 1989 års lag (I = B 2740-06). Vid det andra tillfället hade en ny utlänningslag (2005:716) trätt i kraft (II = B 5037-06). Åtal för brott mot utlänningslagen har ogillats i båda fallen.


Lagrum:
4 kap. 7 § och 10 kap. 4 § utlänningslagen (1989:529); 8 kap. 8 § och 20 kap. 2 § utlänningslagen (2005:716); 1 kap. 1 § brottsbalken (1962:700); 5 § lagen (1964:163) om införande av brottsbalken; NJA 1973 s. 109
NJA 1973 s. 109; NJA 1978 s. 452; NJA 1985 s. 788; NJA 1993 s. 511; NJA 1994 s. 480; NJA 1995 s. 606; NJA 1996 s. 613; NJA 1999 s. 215; NJA 2001 s. 623; NJA 2006 s. 708
NJA 2007 s 400 (nr 50)

Rättsfall från Högsta domstolen
Publicerat med tillstånd
av Sveriges Domstolar

Avgörandedatum:
2007-06-01

Målnummer:
B5037-06