En målsägande har överklagat tingsrättens dom i ansvarsdelen. Fråga om han därvid också fullföljt talan såvitt gäller hans skadeståndstalan i tingsrätten. Den som offentlig försvarare förordnade advokaten har inte ansetts biträda målsägandens motpart i denna egenskap vid särskilt överklagande av hovrättens beslut att avvisa målsägandens överklagande dit i skadeståndsdelen.


Lagrum:
50 kap. 4 § och 51 kap. 4 § rättegångsbalken (1942:740)

Allmän åklagare väckte vid Ystads tingsrätt åtal mot J.J. för bl.a. misshandel, ringa brott, begånget mot B.D. (åtalspunkt 5). B.D. yrkade i anslutning till åtalet skadestånd av J.J. med 3 000 kr jämte ränta. Tingsrätten ogillade i dom den 19 maj 2004 åtalet i denna del och B.D:s skadeståndstalan.

Hovrätten över Skåne och Blekinge

B.D. överklagade tingsrättens dom i Hovrätten över Skåne och Blekinge. Efter föreläggande från hovrätten inkom B.D. med en skrift i vilken han angav sina ändringsyrkanden. Rörande det närmare innehållet i B.D:s båda skrifter hänvisas till HD:s beslut.

Även åklagaren överklagade tingsrättens dom och yrkade bifall till åtalet enligt åtalspunkt 5.

Hovrätten (hovrättsråden Roberth Nordh och Hanserik Romeling, hovrättsassessorn Charlotte Biörklund Uggla, referent, samt två nämndemän) avvisade i beslut den 8 februari 2006 B.D:s överklagande i skadeståndsdelen.

Som skäl för beslutet anförde hovrätten: Det överklagande som B.D. gav in inom överklagandetiden innefattar inget yrkande eller hänvisning i övrigt till tingsrättens ogillande av hans skadeståndstalan. B.D. har först efter överklagandetidens utgång inkommit med överklagande angående skadeståndet. Den del av hans överklagande som rör skadeståndet bör därför avvisas.

Högsta domstolen

B.D. överklagade hovrättens avvisningsbeslut.

J.J. bestred genom sin offentlige försvarare i brottmålet advokaten S.P.P. ändring.

S.P.P. yrkade ersättning av allmänna medel för sitt biträde åt J.J.

HD avgjorde målet efter föredragning.

Föredraganden, rev. sekr. Ulf Melchior, föreslog i betänkande följande beslut:

Skäl

B.D:s överklagande innefattar enligt ordalydelsen inte något ändringsyrkande annat än i ansvarsdelen. Hovrätten har förelagt B.D. att ange vilken ändring han yrkar att hovrätten skulle göra i det överklagade avgörandet. I den komplettering B.D. har gjort efter överklagandetiden har han förklarat att han yrkade skadeståndsersättning på sätt han framställt i tingsrätten samt att han i övrigt biträdde åklagarens talan.

Hovrättens skäl att förelägga B.D. att komplettera överklagandet måste rimligen ha skett för att ta ställning i frågan, om även skadeståndstalan kunde inrymmas under den fullföljda talan, sådan denna angivits i överklagandet. Överklagandet i ansvarsdelen måste anses tillräckligt klart, varför något föreläggande i den delen inte behövde ha utfärdats (jfr Welamson i Festskrift till Westerberg, Förvaltningsrättslig tidskrift 1984 s. 375). Med hänsyn till vad sålunda anförts ankommer det på hovrätten att pröva B.D:s överklagande även i skadeståndsdelen. Med hänsyn till att S.P.P. biträder J.J. som offentlig försvarare i brottmålet är hon berättigad till ersättning av allmänna medel jämväl i detta mål (jfr NJA 1955 s. 212).

HD:s avgörande

Med ändring av hovrättens beslut förordnar HD, att hovrätten har att till prövning uppta även B.D:s yrkande i fråga om skadeståndsskyldighet, till följd av ansvar för brott, på sätt han framställt i tingsrätten.

För försvaret av J.J. i HD tillerkänns S.P.P. ersättning av allmänna medel med 1 928 kr - - -.

HD (justitieråden Regner, referent, Lundius, Lindeblad, Nyström och Calissendorff) meddelade den 4 juli 2006 följande beslut:

Skäl

I anslutning till att åklagaren förde talan vid tingsrätten om ansvar för J.J. bl.a. för misshandel som han skulle ha begått mot B.D. förde denne skadeståndstalan mot J.J. på grund av brottet. Tingsrätten ogillade åtalet och talan om skadestånd på grund av gärningen eftersom tingsrätten inte ansåg det tillfredsställande utrett att J.J. var gärningsmannen.

B.D. överklagade domen till hovrätten och angav därvid att han ville överklaga tingsrättens dom och att han inte godkände domen där den åtalspunkt som gällde honom ogillades. Han uppgav vidare att J.J. misshandlat honom vid brottstillfället och att han hade ett vittne på detta. Slutligen krävde han - med hänvisning till tingsrättens konstaterande att det inte var tillfredsställande utrett att gärningsmannen var J.J. - att polis och åklagare skulle ta upp fallet på nytt och utreda det på ett tillfredsställande sätt inför hovrättens prövning i målet.

Sedan B.D. förelagts att komplettera överklagandet eftersom han inte angett vilken ändring han yrkade att hovrätten skulle göra i det överklagade avgörandet, inkom han till hovrätten med en skrift enligt vilken yrkades att hovrätten skulle göra följande ändring. J.J. skulle dömas för misshandeln och åläggas att betala skadestånd i enlighet med skadeståndsanspråket i tingsrätten. Vidare skulle J.J. dömas till ett högre bötesstraff i förening med den villkorliga dom som tingsrätten beslutat. Slutligen förklarade sig B.D. i övrigt biträda åklagarens talan.

Även åklagaren överklagade tingsrättens dom såvitt J.J. hade friats från ansvar för misshandel av B.D.

När hovrätten skulle hålla huvudförhandling uteblev J.J. från denna, varför hovrätten ansåg att hinder mot huvudförhandling då förelåg. Hovrätten avvisade vidare i det nu överklagade beslutet B.D:s överklagande i skadeståndsdelen. Hovrätten motiverade detta med att B.D. först efter överklagandetidens utgång inkommit med överklagande angående skadeståndet.

Hovrätten har sedermera dömt J.J. till ansvar för misshandel av B.D.

B.D., som inte var företrädd av ombud, har i sitt överklagande till hovrätten inte klart angett i vilken del som tingsrättens dom överklagades eller den ändring i domen som han yrkade, och hans komplettering av överklagandet har getts in till hovrätten först efter det att tiden för överklagande av domen gått ut. Det framgick emellertid att han ansåg att J.J. skulle dömas till ansvar för misshandelsbrottet. Formuleringen av överklagandet kan inte anses utesluta att han önskade ändring också i skadeståndsdelen, och hovrättens föreläggande om komplettering tyder närmast på att hans talan först uppfattades så i hovrätten. När överklagandet kom in där måste det också ha legat närmast till hands att anta att han var missnöjd med tingsrättens dom även i den del där han själv fört talan i tingsrätten.

HD har i tidigare rättsfall ansett att ett överklagande av den tilltalade i brottmål med yrkande om ändring beträffande åtalet också kunde anses innefatta ett överklagande i t.ex. en skadeståndsfråga (NJA 1979 s. 282 och 1983 s. 567; annan utgång i NJA 1987 s. 965). På motsvarande sätt kan i B.D:s fall hans överklagande till hovrätten anses innefatta också ett yrkande om ändring i skadeståndsdelen. Hovrättens avvisningsbeslut bör därför upphävas och målet prövas av hovrätten i den delen.

S.P.P. har i egenskap av offentlig försvarare för J.J. begärt ersättning av allmänna medel för det biträde hon lämnat honom i HD. Eftersom målet nu endast avser skadeståndsfrågan är hon inte berättigad till sådan ersättning.

HD:s avgörande

HD upphäver hovrättens beslut att avvisa B.D:s överklagande i skadeståndsdelen. Hovrätten har därmed att ta upp hans skadestånd till prövning.

HD avslår S.P.P:s begäran om ersättning av allmänna medel för biträde här åt J.J.

HD:s beslut meddelat: den 4 juli 2006.

Mål nr: Ö 774-06.

Lagrum: 50 kap. 4 § och 51 kap. 4 § RB.

Rättsfall: NJA 1953 s. 269, NJA 1955 s. 212, NJA 1965 s. 285, NJA 1966 s. 131, NJA 1966 s. 541, NJA 1979 s. 282, NJA 1983 s. 567 och NJA 1987 s. 965.

Rättsfall från Högsta domstolen
Publicerat med tillstånd
av Sveriges Domstolar

Avgörandedatum:
2006-07-04

Målnummer:
Ö774-06