Fråga om ett påstått aktieägartillskott, som skulle ha avhjälpt bristen i bolagets aktiekapital men som inte granskats av bolagets revisorer, kunde befria styrelseledamot från medansvar för framtida skulder enligt 13 kap. 2 § i 1975 års aktiebolagslag i dess lydelse före år 2002. Dessutom fråga om rätt till partssuccession.


Lagrum:
13 kap. 2 § aktiebolagslagen (1975:1385) i dess lydelse före år 2001; 13 kap. 7 § rättegångsbalken (1942:740)

Stockholms tingsrätt

Micro Systemation Aktiebolag väckte vid Stockholms tingsrätt den talan mot P.W. som framgår av tingsrättens dom.

Tingsrätten (rådmännen Joakim Munter och Bertil Sundin samt tingsfiskalen Petter Franke) anförde i dom den 27 mars 2003:

Bakgrund

Signator Scandinavia AB, fortsättningsvis Signator, försattes den 25 augusti 2000 i konkurs. Micro Systemation Aktiebolag (publ.), fortsättningsvis Micro, levererade till Signator under november 1999 varor, GSM-modem för datakommunikation över GSM-nätet, mot fakturor uppgående till det omstämda beloppet. Fakturorna betalades inte av Signator och Micro har inte erhållit någon utdelning i Signators konkurs. Signators aktier ägdes till 73 procent av Acorn Media AB och till 27 procent av P.B., Signators verkställande direktör under 1999. P.W. var under 1999 och fram till konkursen styrelseledamot i Signator. P.W. var under 1999 styrelseledamot i Acorn Media AB.

Yrkanden m.m.

Micro har yrkat att rätten förpliktar P.W. att till Micro betala 1 682 697 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 11 december 1999 till dess betalning sker.

P.W. har bestritt yrkandet. Han har inte vitsordat något belopp som skäligt i och för sig. Han har dock vitsordat att Micro fakturerat Signator med angivna belopp samt vitsordat räntan som skälig i och för sig.

Grunder

Micro har anfört följande grund för käromålet. Micro har förfallna fordringar på Signator som uppkommit mellan den 8 oktober 1999 och den 11 november 1999 uppgående till det omstämda beloppet. Signators eget kapital var under slutet av februari 1999 förbrukat till mer än hälften. P.W. har som styrelseledamot genom att underlåta att vidta relevanta åtgärder enligt 13 kap. 2 § aktiebolagslagen i dess då gällande lydelse ådragit sig medansvar för Signators efter februari 1999 uppkomna skulder. Underlåtenheten består i att inte ofördröjligen upprätta och låta revisorerna granska en kontrollbalansräkning samt att inte heller läka den uppkomna kapitalbristen i tid.

P.W. har anfört följande grund för sitt bestridande. Under våren 1999 upprättades en kontrollbalansräkning som utvisade att det egna kapitalet var förbrukat på påstått sätt. Som en följd härav beslutade moderbolaget Acorn Media AB i maj 1999 att lämna en utfästelse om ett ovillkorat aktieägartillskott, en s.k. kapitaltäckningsgaranti. Acorn Media AB var solvent med följd att Signators egna kapital genom utfästelsen återställdes till det registrerade aktiekapitalet. Fordringarna som görs gällande i detta mål uppkom fem månader efter återställandet. Med hänsyn härtill görs i första hand gällande att den omständigheten att utfästelsen lämnats med följd att det egna kapitalet återställts innan rådrumsfristen löpt ut leder till att något ansvar enligt 13 kap. 2 § aktiebolagslagen inte kan göras gällande. I andra hand görs gällande att en kontrollbalansräkning upprättades i rätt tid och att denna kontrollbalansräkning presenterades på en extra bolagsstämma i Signator, varvid stämman konstaterade att aktiekapitalet återställts. Ansvaret för därefter uppkomna skulder har därmed upphört. Det förhållandet att kontrollbalansräkningen inte granskats av Signators revisor saknar betydelse i medansvarsfrågan eftersom en sådan granskning skulle ha saknat betydelse.

Sakframställning

Micro

Micro utvecklar och säljer mjukvaruprodukter (programvara). Under hösten 1999, mellan den 8 oktober och den 9 november, beställde Signator varor - SoftGSM, ett mjukvarubaserat GSM-modem - från Micro till ett sammanlagt ordervärde uppgående till det omstämda beloppet. Leveransen skedde mot fakturor men dessa kom inte att betalas av Signator. Micro har bevakat sina fordringar i Signators konkurs dock utan att erhålla någon utdelning. Micro har förvärvat ifrågavarande GSM- modem från konkursboet för att undvika att dessa försåldes på marknaden till underpris. Dessa modem är i nuvarande skick inte möjliga att sälja eftersom de fordrar en omfattande omprogrammering.

Signators registrerade aktiekapital uppgick under 1999 till 470 000 kr. Enligt årsredovisningen för verksamhetsåret 1998 uppgick det egna kapitalet per den 31 december 1998 till 463 552 kr. Under januari 1999 gick verksamheten med 203 992 kr i förlust och under februari 1999 uppgick förlusten till 320 632 kr. Senast den sista februari 1999 var aktiekapitalet således helt förbrukat. Enligt 13 kap. 2 § aktiebolagslagen ålåg det därmed styrelsen, däribland P.W., att ofördröjligen upprätta och låta revisorerna granska en kontrollbalansräkning. P.W. upprättade inte och lät inte heller revisorerna granska någon kontrollbalansräkning. Han har därigenom ådragit sig personligt medansvar för Signators därefter uppkomna skulder, bl.a. skulderna till Micro. Micro bestrider att Acorn Media AB lämnat en utfästelse om ovillkorligt aktieägartillskott i maj 1999. Omständigheterna är i stället sådana att påståendet om att det vid ett styrelsemöte i maj 1999 beslutats om aktieägartillskott framstår som en efterhandskonstruktion. Även om en sådan utfästelse skulle ha lämnats så räcker inte det för att aktiekapitalet skall återställas utan detta sker först när utfästelsen infrias.

P.W.

Under 1997 ägde Acorn Media AB ett antal bolag, däribland ett vid namn Media Broker AB som såldes detta år med god vinst. P.W. var intresserad av att hitta ett lämpligt område att investera delar av denna vinst. Vid den tidpunkten lanserades ISDN-tekniken, dåtidens bredband, för överföring av data över telefonnätet. I kontakter med P.B. konstaterade P.W. att det vore intressant att försöka utveckla och marknadsföra ISDN-tekniken. I maj 1998 skapades Signator genom att ett vilande dotterbolag till Acorn Media AB gavs namnet Signator ISDN AB, dvs. det bolag som sedermera fick namnet Signator Scandinavia AB. Signator ägdes till 27 procent av P.B. Denne var Signators verkställande direktör och tillika styrelseledamot fram till april 2000. M.T., styrelsens suppleant, deltog aktivt i verksamheten.

Under åren 1998-1999 bestod Signators verksamhet i att anpassa och utveckla europeiska produkter för den svenska marknaden samt att marknadsföra produkter. Signator byggde under den tiden upp ett omfattande lager. Under denna tid samarbetade Signator med Telia när det gällde marknadsföring av ISDN-tekniken.

Enligt årsredovisningen för år 1998 uppvisade Signator ett negativt resultat. Eftersom förlusterna fortsatte under 1999 ville P.W. ha kontroll över det ekonomiska läget och gav C.F. i uppdrag att upprätta en kontrollbalansräkning. C.F., som tidigare varit Signators registrerade revisor, fungerade som P.W:s ekonomiska rådgivare. Ett ytterligare skäl för P.W. att låta upprätta en kontrollbalansräkning var att Signator stod i begrepp att återköpa produkter som tidigare levererats till ett bolag, Cellstar, till en återköpskostnad om 10 miljoner kr. C.F. som erhöll uppdraget under första halvan av mars 1999 lät kontrollbalansräkningen avse förhållandet per den 17 mars 1999 och rent faktiskt blev kontrollbalansräkningen färdig under mars-april 1999. Av denna kontrollbalansräkning kunde utläsas att det fordrades ett kapitaltillskott i storleksordningen 1,1 miljoner kr för att återställa aktiekapitalets storlek.

Efter att kontrollbalansräkningen färdigställts i mars-april 1999 analyserade P.W. situationen tillsammans med C.F. och M.T. Man kunde se vissa ljuspunkter, marknadsläget såg ljusare ut, det diskuterades en sammanslagning mellan Signator och ett företag, Uniaccess AB, vilket skulle innebära att sistnämnda bolag skulle tillskjuta kapital. P.W. diskuterade storleken på det kapitaltillskott som Acorn Media AB, då med investeringsbara medel om ca 25 miljoner kr, skulle skjuta till. P.W., som i praktiken var ensam ägare till Acorn Media AB, beslutade efter diskussioner med C.F. och M.T. att detta bolag skulle lämna ett tillskott om 12 miljoner kr och gav C.F. i uppdrag att upprätta erforderliga handlingar för detta. Så skedde också varvid C.F. i maj 1999 tog fram styrelseprotokoll för styrelsesammanträde i Acorn Media AB angående ovillkorat aktieägartillskott, skriftlig utfästelse om detta att överlämnas till Signator samt protokoll till extra bolagsstämma i Signator där kontrollbalansräkning och utfästelsen presenterades för Signator, varvid stämman beslutade att driva verksamheten vidare. Genom dessa handlingar åstadkoms en utfästelse från Acorn Media AB som Signator underrättades om. Tyvärr kom inte handlingarna rent fysiskt att undertecknas i maj 1999 vilket upptäcktes året därpå då de undertecknades. De datum som då angavs på handlingarna var grundade på det datum handlingarna upprättats enligt C.F:s datalogg. Utfästelsen om det ovillkorade aktieägartillskottet finns upptagen i Signators och Acorn Media AB:s årsredovisningar för år 1999. Acorn Media AB betalade under år 2000 totalt 10,5 miljoner kr av det utfästa beloppet till Signator.

Därefter fortsatte diskussionerna med Uniaccess ägare om samgående varvid ägarna åtog sig att lösa problemet med Uniaccess svaga balansräkning. Samtidigt kom Signator att flytta in i Uniaccess lokaler.

Hösten 1999 satsade Telia stort på marknadsföring av ISDN-tekniken med följd att efterfrågan steg på sådana produkter. Signator drabbades därför av leveransproblem i form av brist på produkter samtidigt som problem uppstod i kundledet. Signator inledde diskussioner med Micro om att de skulle återköpa de levererade GSM-modemen, dock utan framgång.

När sedan Telia under år 2000 avbryter sin satsning på ISDN-teknik för att välja en annan teknik försvann i praktiken hela marknaden för Signator. Detta fick till följd att Signator inledde företagsrekonstruktion vilken inte lyckades utan i stället försattes bolaget i konkurs den 25 augusti 2000.

Domskäl

På Micros begäran har H.T., styrelseledamot och verkställande direktör i Micro, hörts under sanningsförsäkran. Vidare har P.E., L.Ja., G.D. och L.Jä. hörts som vittnen på Micros begäran. På P.W:s begäran har C.F. hörts som vittne och P.W. under sanningsförsäkran. På båda parters begäran har P.B. och M.T. hörts som vittnen. Parterna har åberopat skriftlig bevisning.

I målet är ostridigt att Signators egna kapital i slutet av februari 1999 var helt förbrukat. Det är vidare ostridigt att P.W. under denna tid och fram till dess att Micros fordringar uppkom var styrelseledamot i Signator. Vidare är det ostridigt att den handling som P.W. åberopat som kontrollbalansräkning per den 17 mars 1999 inte granskats av Signators revisorer.

I målet är tvistigt huruvida Acorn Media AB i maj 1999 efter styrelsebeslut lämnat en utfästelse om ovillkorat aktieägartillskott till Signator med följd att aktiekapitalet skall anses som återställt. Tingsrätten finner därför mest ändamålsenligt att först pröva P.W:s andrahandsgrund för sitt bestridande, nämligen att en kontrollbalansräkning upprättats i rätt tid och att denna kontrollbalansräkning presenterats på en extra bolagsstämma i Signator, varvid stämman konstaterat att aktiekapitalet återställts samt att ansvaret för därefter uppkomna skulder därmed upphört. P.W. har därvid gjort gällande att det förhållandet att kontrollbalansräkningen inte granskats av Signators revisor saknar betydelse i frågan om ansvar enligt 13 kap. 2 § aktiebolagslagen eftersom en sådan granskning skulle ha saknat betydelse. Kravet på att en kontrollbalansräkning skall vara granskad av revisor infördes genom lagändring 1991. I förarbetena (prop. 1990/91:198 s. 16) behandlas nu aktuell fråga:

Om styrelsen har upprättat kontrollbalansräkning när detta varit erforderligt men inte låtit revisorerna granska den, har styrelsens ledamöter, i enlighet med vad som sägs i paragrafens fjärde stycke, underlåtit att fullgöra vad som åligger dem enligt första stycket. Frågan om styrelseledamöternas personliga ansvar för bolagets uppkomna förbindelser blir i ett sådant fall att bedöma på samma sätt som om någon kontrollbalansräkning över huvud taget inte har upprättats.

Tingsrätten som instämmer i det nyss anförda finner därigenom att P.W. genom att inte låta revisorerna granska kontrollbalansräkningen underlåtit att fullgöra vad som ålegat honom enligt 13 kap. 2 § första stycket aktiebolagslagen. Han har därigenom ådragit sig personligt betalningsansvar för bolagets förbindelser under den tid underlåtenheten varat. I målet är ostridigt att någon kontrollbalansräkning som utvisar att bolagets eget kapital uppgår till det registrerade inte blivit granskad av revisorerna och godkänd av bolagsstämma före den årsredovisning för verksamhetsåret 1999 som åberopats i målet. Eftersom Micros fordringar uppkommit dessförinnan kan P.W. inte undgå betalningsansvar för dessa fordringar på den grunden att han fullgjort vad som ankommer på en styrelseledamot enligt 13 kap. 2 § första stycket aktiebolagslagen.

P.W. gör emellertid också gällande att på grund av att aktiekapitalet genom den påstådda utfästelsen av Acorn Media AB faktiskt återställts innan den s.k. rådrumsfristen löpt ut så kan inte något ansvar för styrelsens eventuella underlåtenhet enligt 13 kap. 2 § första stycket aktiebolagslagen leda till betalningsansvar för styrelsens ledamöter. Frågan gäller sålunda vilken betydelse som ett återhämtande av det egna kapitalet som sker efter att styrelsen i och för sig underlåtit att förfara på sätt som anges i lagrummets första stycke har för det personliga betalningsansvaret. Av praxis (NJA 1988 s. 620) framgår att betalningsansvar inte bör komma i fråga om sådan återhämtning skett före den tidpunkt då kontrollbalansräkning senast skulle ha upprättats. Av rättsfallet NJA 1942 s. 696 skulle möjligen kunna dras den slutsatsen att betalningsansvar inte heller bör komma i fråga om återhämtning sker i ett senare skede eller, med andra ord, så snart ett faktiskt återhämtande sker bortfaller styrelseledamöternas ansvar för underlåtenheten att förfara på sätt som sägs i lagrummet första stycke. I 1942 års rättsfall var dock fråga om tilllämpning av 1910 års aktiebolagslag som stadgade skyldighet för styrelsen att om bolagets aktiekapital till två tredjedelar gått oförlorat ordfördröjligen lämna meddelande om den uppkomna bristen vid bolagsstämma. Att rättsläget enligt 1975 års aktiebolagslag skulle vara sådant att ett faktiskt återställande undanröjer det personliga betalningsansvaret motsägs av 13 kap. 2 § sista stycket. Även ändamålsskäl - bestämmelsens handlingsdirigerande effekt - talar mot en sådan tolkning. Enligt tingsrättens mening bör således fordras att det egna kapitalet faktiskt återställts senast vid den tidpunkt då kontrollbalansräkning senast skulle ha upprättats. I målet är ostridigt att kapitalbrist förelåg redan i slutet av februari 1999. Enligt tingsrättens mening borde därför styrelsen i Signator senast under april månad 1999 upprättat och låtit revisorerna granska en kontrollbalansräkning (RH 1989:43). Så har inte skett. Det faktiska återställandet av Signators egna kapital som påståtts ha skett under senare halvan av maj 1999 påverkar därmed inte frågan om personligt betalningsansvar. De fordringar som görs gällande i målet har ostridigt uppkommit i tiden därefter och i tiden före den årsredovisning för år 1999 som åberopats i målet. P.W. kan därmed inte undgå personligt betalningsansvar för dessa fordringar.

Sammanfattningsvis skall käromålet således bifallas.

Domslut

Tingsrätten förpliktar P.W. att till Micro Systemation Aktiebolag betala 1 682 697 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 11 december 1999 till dess betalning sker.

Svea hovrätt

P.W. överklagade i Svea hovrätt och yrkade ogillande av Micros vid tingsrätten förda talan.

I hovrätten övertog H.T. med stöd av 13 kap. 7 § första stycket RB Micros talan i målet och inträdde i rättegången. Han bestred P.W:s yrkanden och yrkade för egen del att tingsrättens dom skulle ändras på så sätt att P.W. skulle förpliktas att utge det av tingsrätten utdömda kapitalbeloppet jämte ränta till honom i stället för till Micro.

P.W. åberopade ett rättsutlåtande av professor Claes Norberg. H.T. åberopade rättsutlåtanden av professor Jan Andersson och advokaten Stefan Lindskog.

Hovrätten (hovrättslagmannen Ulf Bjällås, hovrättsråden Roland Halvorsen, referent, och Lars Dirke samt tf. hovrättsassessorn Paul Magnusson) anförde i dom den 23 april 2004:

Domskäl

Parterna har åberopat samma grunder och omständigheter till stöd för sin talan som vid tingsrätten. Samma skriftliga bevisning har åberopats. P.W. och H.T. har på nytt hörts under sanningsförsäkran. Vidare har vittnena C.F., G.D., M.T. och P.B. hörts på nytt medan förhöret med L.Ja. har förebringats genom banduppspelning av förhöret med honom vid tingsrätten.

Parterna har i allt väsentligt lämnat samma uppgifter i hovrätten som de enligt tingsrättens dom lämnade där. De har därutöver anfört följande.

P.W.

H.T. övertog Micros påstådda fordran hösten år 2002, dvs. redan före huvudförhandlingen i tingsrätten. Micro var därför inte saklegitimerat vid tidpunkten för tingsrättens dom och tingsrätten skulle rätteligen ha ogillat Micros talan på den grunden att bolaget inte hade någon fordran gentemot P.W. H.T:s inträde i processen i hovrätten kan inte läka den felaktighet som föreligger i tingsrättens dom, varför H.T:s talan skall ogillas redan av detta skäl. P.W. fick inte kännedom om att fordringen var överlåten förrän vid huvudförhandlingen i hovrätten. P.W. har inte gett sitt samtycke till att H.T. inträder i processen. Eftersom P.W. är klagande skall han anses som kärande i hovrätten och då krävs P.W:s samtycke för att partssuccession skall få ske.

H.T.

Fordringen överläts från Micro till H.T. hösten år 2002 och genom att träda in i processen i hovrätten, vilket inte kräver P.W:s samtycke, har han övertagit Micros talan. Eftersom H.T. är innehavare av fordringen skall hans yrkande bifallas.

Hovrätten gör följande bedömning.

Frågan om partssuccession

I 13 kap. 7 § första stycket RB sägs att om käranden överlåter tvisteföremålet får den som har övertagit det utan ny stämning överta kärandens talan i målet sådan den är vid hans inträde i rättegången. Bestämmelsens andra stycke anger att om överlåtelsen sker på svarandesidan krävs kärandens samtycke för att den som har övertagit tvisteföremålet skall få inträda i målet.

Bestämmelsen är inte endast tillämplig vid rättegången i tingsrätten utan partssuccession kan ske även i högre rätt (se NJA 1950 s. 570 och Ekelöf, Rättegång II, åttonde uppl. s. 153). Med hänsyn till bestämmelsens syfte - att käranden inte skall behöva acceptera att t.ex. en insolvent person sätts in som svarande - är det uppenbart att med kärande och svarande avses dem som ursprungligen intog den ställningen i målet. P.W:s samtycke krävs därför inte för att H.T. skall få överta Micros talan i målet och inträda i rättegången.

Inträder inte förvärvaren i rättegången enligt 13 kap. 7 § första stycket RB skall överlåtarens talan ogillas (se NJA 1946 s. 638). Inträder däremot förvärvaren bör denne ändra yrkandet i processen så att motparten skall förpliktas i förhållande till honom i stället för i förhållande till överlåtaren. Har partssuccession skett är en sådan ändring av yrkandet tillåten. Likaså är det tillåtet för förvärvaren att efter inträdet justera grunden för talan på det sätt som föranleds av att fordringen överlåtits och att förvärvaren inträtt i rättegången (jfr Ekelöf, a.a. s. 153, Fitger, Rättegångsbalken I s. 13:61 och NJA 1982 s. 320). I det fall överlåtaren redan före underrättens dom överlåtit det som gjorde honom saklegitimerad i underrätten, skall dennes talan vid fullföljd inte avvisas i högre rätt utan, för det fall förvärvaren inte inträder i processen, ogillas (se NJA 1950 s. 570 och NJA 1991 s. 488).

Eftersom partssuccession får ske i högre rätt har även den som i detta skede inträder i processen rätt att justera yrkandet och åberopa ny omständighet till stöd för sin talan i den utsträckning detta är en direkt följd av partssuccessionen. Att tvisteföremålet överlåtits före underrättens dom förändrar inte den bedömningen. Sammantaget finner hovrätten att H.T. kan justera såväl yrkandet som grunden för talan i hovrätten och att han därmed, såsom innehavare till den påstådda fordringen, kan få bifall till sin i hovrätten förda talan.

P.W:s överklagande kan sålunda inte bifallas på nu behandlad grund.

P.W:s betalningsansvar

Vad gäller frågan om P.W:s personliga betalningsansvar för de i målet aktuella fordringarna gör hovrätten samma bedömning som tingsrätten. Det kan därutöver tilläggas att, även om det skulle anses möjligt att läka en kapitalbrist, med den följden att medansvaret bortfaller, även efter den tidpunkt då styrelsen senast skulle ha upprättat och låtit revisorerna granska en särskild balansräkning enligt 13 kap. 2 § första meningen aktiebolagslagen (1975:1385) i dess i målet aktuella lydelse, någon sådan läkning inte har kommit till stånd före den tidpunkt då Micros fordringar på Signator uppstod. Den i målet åberopade utfästelsen från Acorn Media AB, enligt vilken Acorn Media AB vid anfordran, såsom ovillkorat aktieägartillskott, skulle betala 12 miljoner kr till Signator, kan enligt hovrätten inte tillmätas någon betydelse för bedömningen av om det egna kapitalet i Signator var återställt förrän Signator avropat utfästelsen och kapitaltäckning skett genom tillskottet, antingen genom att likvida medel tillförts Signator eller att en fordran motsvarande det utfästa beloppet uppkommit (jfr Lindskog, Aktiebolagslagen 12:e och 13:e kap. Kapitalskydd och likvidation, andra uppl. s. 224 f. samt Lindskog, Om kapitaltillskott, JT 1992-93 s. 842 ff.). Att något avrop skulle ha skett före den tidpunkt då Micros fordringar på Signator uppstod har inte påståtts i målet. Det kan för övrigt anmärkas att enligt vad P.W. uppgett endast 10,5 miljoner kr av de utfästa 12 miljoner kr verkligen tillförts Signator från Acorn Media AB, detta under år 2000, trots att Signator i augusti 2000 försattes i konkurs och uppenbarligen inte hade medel att betala sina fordringar.

Hovrätten finner sålunda att P.W:s överklagande i denna del skall avslås och att P.W. skall förpliktas att utge yrkat belopp till H.T.

Domslut

Hovrätten ändrar endast på det sättet tingsrättens domslut att det belopp jämte ränta som P.W. enligt tingsrättens dom skall betala till Micro Systemation Aktiebolag i stället skall betalas till H.T.

Högsta domstolen

P.W. överklagade och yrkade att HD skulle med ändring av hovrättens dom ogilla käromålet.

H.T. och Micro Systemation Aktiebolag bestred ändring.

HD meddelade prövningstillstånd dels beträffande frågan om H.T:s talan skulle lämnas utan bifall redan på den grunden att han övertagit den i målet aktuella fordringen innan tingsrätten dömt i målet, dels, för det fall så inte skulle ske, beträffande frågan huruvida den av P.W. påstådda ovillkorliga utfästelsen om aktieägartillskott, om sådan utfästelse lämnats, skulle medföra att H.T. inte kunde göra gällande fordringen. Frågan om prövningstillstånd rörande målet i övrigt förklarades vilande.

HD avgjorde målet efter föredragning.

Föredraganden, rev.sekr Tommie Börjesson, föreslog i betänkande följande dom:

Domskäl

Partssuccession

Under huvudförhandlingen i hovrätten framkom för rätten att käranden Micro Systemation Aktiebolag (Micro) redan före huvudförhandlingen i tingsrätten hade överlåtit tvisteföremålet till H.T. Denne har därefter önskat inträda som kärande i rättegången i Micros ställe.

Enligt 13 kap. 7 § första stycket RB får den som förvärvat tvisteföremålet från käranden utan ny stämning överta kärandens talan i målet sådan den är vid hans inträde i rättegången. Bestämmelsen uppställer inga villkor för att partssuccession på kärandesidan skall vara tillåten utöver att det förekommit en överlåtelse av tvisteföremålet (jfr däremot andra stycket i nyss nämnt lagrum). Eftersom Micro var kärande i tingsrätten, saknar alltså P.W:s inställning till H.T:s inträde i rättegången betydelse.

Inträder förvärvaren inte i rättegången skall överlåtarens talan ogillas. Eftersom förvärvaren då skulle kunna väcka ny talan om samma sak, har motparten enligt 13 kap. 7 § tredje stycket rätt att kräva att förvärvaren inträder i den pågående rättegången. Inträder förvärvaren, har denne rätt att justera yrkandet och grunden för talan på det sätt som föranleds av att fordringen överlåtits och förvärvaren inträtt i rättegången. (Se NJA 1946 s. 638 och 1982 s. 320 samt Ekelöf, Rättegång, andra häftet, 8 uppl. s. 153, Fitger, Rättegångsbalken I s. 13:59 ff. och Gärde, Nya rättegångsbalken s. 140 f.)

Bestämmelserna om partssuccession är tillämpliga även i högre rätt. Ifall överlåtaren redan före underrättens dom överlåtit det som gjorde denne saklegitimerad i underrätten, skall ett överklagande av denne inte avvisas, utan förvärvaren skall också i denna situation beredas möjlighet att inträda (se NJA 1950 s. 570 och 1991 s. 488 samt Ekelöf, a.a. s. 158 och Fitger, a.a. s. 13:60). Inträdesrätten är inte, som P.W. gjort gällande, villkorad av att förvärvaren kan förebringa en giltig ursäkt (jfr 50 kap. 25 § RB) i de fall han inte inträtt i rättegången omedelbart efter överlåtelsen. Det spelar därför ingen roll att H.T. först vid huvudförhandlingen i hovrätten begärt att få inträda i rättegången, trots att överlåtelsen ägt rum redan innan tingsrätten dömde i målet.

På grund av det ovan anförda skall den första i prövningstillståndet angivna frågan besvaras nekande.

Aktiebolagsrättsligt medansvar

Den andra frågan som angivits i prövningstillståndet rör tillämpningen av 13 kap. 2 § aktiebolagslagen (1975:1385) i paragrafens lydelse före den 1 januari 2002:

”Det åligger styrelsen att ofördröjligen upprätta och låta revisorerna granska en särskild balansräkning så snart det finns skäl att anta att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. - - - Visar balansräkningen att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet, skall styrelsen snarast möjligt till bolagsstämma hänskjuta fråga om bolaget skall träda i likvidation. Godkänns ej på bolagsstämma inom åtta månader efter hänskjutandet av en revisorerna granskad balansräkning avseende ställningen vid tiden för stämman som utvisar att det egna kapitalet uppgår till det registrerade aktiekapitalet, skall styrelsen, om ej bolagsstämman beslutar att bolaget skall träda i likvidation, hos rätten ansöka att bolaget försätts i likvidation. Sådan ansökan kan även göras av styrelseledamot, verkställande direktör, revisor eller aktieägare.”

Om styrelseledamöterna underlåter att fullgöra vad som åligger dem enligt det nyss citerade första stycket, svarar enligt fjärde stycket styrelseledamöterna (och andra som med vetskap om denna underlåtenhet handlar på bolagets vägnar) solidariskt för de förpliktelser som uppkommer för bolaget. En styrelseledamot undgår dock ansvar, om han visar att underlåtenheten inte beror på försummelse av honom.

Denna reglering har som övergripande syfte att sätta upp gränser för hur långt en förlustbringande verksamhet skall få fortsätta, innan den måste avbrytas genom likvidation. Regleringen syftar därvid till att skydda såväl befintliga som tillkommande borgenärer men också till att ge aktieägarna rådrum för lämpliga åtgärder i ett underkapitaliserat bolag. Det medansvar som följer av regleringen utgör ett påtryckningsmedel för att få styrelsen att följa det handlingsmönster som lagen föreskriver. (Jfr t.ex. Lindskog, Aktiebolagslagen, 12:e och 13:e kapitlet. Kapitalskydd och likvidation, 2 uppl. s. 208 ff.) Vid tolkningen av regleringens närmare innebörd bör risken för kringgående av dess övergripande syfte beaktas.

Regleringen finns numera i 13 kap. 12-19 §§ aktiebolagslagen (se prop. 2000/01:150 s. 34 f., 43, 50 och 100; se även 25 kap. 13-20 §§ i 2005 års aktiebolagslag, prop. 2004/05:85).

Det är ostridigt att Signator Scandinavia Aktiebolags (Signator) egna kapital i slutet av februari 1999 var helt förbrukat, att P.W. insåg behovet av en kontrollbalansräkning senast i början av mars 1999 och att P.W. under denna tid och fram till dess att Micros fordringar uppkom var styrelseledamot i Signator. Det är vidare ostridigt att den handling som P.W. åberopat som kontrollbalansräkning per den 17 mars 1999 inte har granskats av Signators revisorer.

P.W. har gjort gällande att styrelsen fullgjort sina skyldigheter till undvikande av medansvar genom att en i rätt tid upprättad kontrollbalansräkning presenterades på en extra bolagsstämma i Signator den 19 maj 1999, varvid stämman konstaterade att aktiekapitalet återställts genom ett samma dag lämnat kapitaltillskott. Ansvaret för därefter uppkomna skulder skulle därmed ha upphört.

Av lagtexten framgår emellertid att en kontrollbalansräkning skall granskas av revisorerna. Kravet infördes genom lagändringar som trädde i kraft den 1 januari 1992. I förarbetena motiveras kravet bl.a. med intresset att motverka efterhandskonstruktioner. I förarbetena uttalas vidare att, om styrelsen upprättat en kontrollbalansräkning men inte låtit revisorerna granska den, frågan om styrelseledamöternas personliga ansvar för bolagets uppkommande förbindelser blir att bedöma på samma sätt som om någon kontrollbalansräkning över huvud taget inte har upprättats. (Se prop. 1990/91:198 s. 8 och 16.)

Med hänsyn till det anförda och då Micros fordringar uppkommit före den årsredovisning för 1999 som omnämns i tingsrättens domskäl, kan P.W. inte undgå medansvar för Micros fordringar på grunden att han fullgjort vad som ankommer på en styrelseledamot enligt dåvarande 13 kap. 2 § aktiebolagslagen.

P.W. har också hävdat att något medansvar enligt dåvarande 13 kap. 2 § aktiebolagslagen inte kan göras gällande, eftersom kapitaltillskottet den 19 maj 1999 innebär att det egna kapitalet återställts innan rådrumsfristen löpt ut.

HD finner inte skäl att frångå domstolarnas bedömning att styrelsen i Signator senast under april 1999 skulle ha upprättat en sådan kontrollbalansräkning som avses i dåvarande 13 kap. 2 § första stycket aktiebolagslagen.

I P.W:s invändningar får emellertid dessutom anses ligga att styrelseledamöterna skall undgå medansvar för skulder som uppkommit efter det att aktiekapitalet enligt den extra bolagsstämmans konstaterande återställdes den 19 maj 1999, trots att någon revisorsgranskad kontrollbalansräkning inte förelåg.

Visst stöd för ståndpunkten att inget medansvar skall gälla för förpliktelser som uppkommit efter det att aktiekapitalet varaktigt åter nått över den kritiska gränsen eller åtminstone sedan aktiekapitalet helt återställts, oavsett om styrelsen underlåtit att vidta föreskrivna åtgärder, finns i rättsfallet NJA 1942 s. 696 (se Nial, SvJT 1943 s. 703 ff.). Rättsfallet rörde emellertid 1910 års aktiebolagslag.

I rättsfallet NJA 1988 s. 620 uttalade HD att den år 1982 tillämpliga lydelsen av 13 kap. 2 § aktiebolagslagen inte rimligen kunde ges den innebörden att betalningsansvar skulle uppkomma även om bolagets egna kapital inte kan anses ha faktiskt underskridit den kritiska gränsen. HD uttalade vidare att - om ett bolags egna kapital underskridit den kritiska gränsen men ställningen därefter, fram till dess att kontrollbalansräkning enligt 13 kap. 2 § första stycket första meningen aktiebolagslagen skall ha upprättats, har förbättrats så att kapitalet överstiger gränsen - styrelsen inte rimligen kan vara skyldig att vidta någon i samma stycke angiven åtgärd för att undgå ansvar för bolagets förbindelser.

Redan av rättsfallet NJA 1988 s. 620 får anses följa - fastän frågan inte behövde besvaras i det rättsfallet - att en faktisk återhämtning, som äger rum sedan en kontrollbalansräkning senast skulle ha upprättats, inte i sig befriar styrelseledamöterna från medansvar. Därefter har det, som ovan nämnts, införts en bestämmelse om att en kontrollbalansräkning måste vara revisorsgranskad, bl.a. i syfte att motverka efterhandskonstruktioner. Ändamålet med den nya bestämmelsen skulle bli väsentligt undergrävt, om medansvar skulle falla bort för framtida skulder på grund av ett aktieägartillskott, såvida inte tillskottet bl.a. vad gäller tidpunkten blivit granskat av revisorerna.

I enlighet med det anförda kan det påstådda kapitaltillskottet den 19 maj 1999, även om det skulle ha lämnats, inte anses ha befriat styrelsen i Signator från skyldigheten att upprätta en revisorsgranskad kontrollbalansräkning till undvikande av medansvar för Micros fordringar.

Det kan tilläggas att också regeln (vilken återfinns i nu gällande aktiebolagslag) - att en faktisk läkning av kapitalbristen innan kontrollbalansräkningen senast skulle ha framlagts vid bolagsstämma medför att allt medansvar bortfaller - äventyrar syftet med revisorsgranskningen. Stränga krav bör därför ställas på bevisning om att en återhämtning genom kapitaltillskott inträffat före denna tidpunkt, ifall tillskottet inte är revisorsgranskat.

Också den andra frågan i prövningstillståndet skall således besvaras nekande. Skäl saknas därför att meddela prövningstillstånd beträffande återstående delar av målet.

Domslut

HD förklarar dels att H.T:s talan inte skall lämnas utan bifall redan på den grunden att han övertagit den i målet aktuella fordringen innan tingsrätten dömt i målet, dels att den av P.W. påstådda ovillkorliga utfästelsen om aktieägartillskott inte skall medföra att H.T. inte kan göra gällande fordringen.

HD meddelar inte prövningstillstånd beträffande de i målet vilandeförklarade delarna. Hovrättens dom står därmed fast.

HD (justitieråden Svensson, Lennander, Håstad, referent, Lindeblad och Virdesten) meddelade den 28 november 2005 dom i enlighet med betänkandet.

HD:s dom meddelad: den 28 november 2005.

Mål nr: T 2265-04.

Lagrum: 13 kap. 2 § aktiebolagslagen (1975:1385) i dess lydelse före år 2002 samt 13 kap. 7 § RB.

Rättsfall: rörande medansvaret NJA 1942 s. 696 och NJA 1988 s. 620; rörande partssuccessionen NJA 1946 s. 638, NJA 1950 s. 570, NJA 1982 s. 320 och NJA 1991 s. 488.

Rättsfall från Högsta domstolen
Publicerat med tillstånd
av Sveriges Domstolar

Avgörandedatum:
2005-11-28

Målnummer:
T2265-04