Fråga om brottsrubricering och straffmätning i mål om narkotikabrott (GHB).


Lagrum:
3 § och 4 § narkotikastrafflagen (1968:64); 23 kap. 2 § brottsbalken (1962:700)

Allmän åklagare yrkade vid Göteborgs TR ansvar å M. J., född 1977, och P. O., född 1977, för följande gärningar

1. Narkotikabrott, ringa. P O. brukade d. 26 aug. 2001 i Göteborg olovligen amfetamin och GHB, som är narkotika.

2. Narkotikabrott, ringa. P. O. brukade d. 12 sept. 2001 i Göteborg olovligen amfetamin, bensoylecgonin och GHB, som är narkotika.

3. Grovt narkotikabrott och förberedelse till grovt narkotikabrott. M. J. och P. O. driver gemensamt företaget Kemko i Göteborg. De har under oktober-november 2001 olovligen tillverkat minst 13,42 liter GHB, som är narkotika, vilken de sedan olovligen haft och förvarat i en gemensamt disponerad lagerlokal. De hade även d. 9 nov. 2001 olovligen 68 milliliter GHB i en plastflaska, sammanlagt 157 milliliter GHB, som förvarades i en bil, som disponerades vid tillfället, samt 1,58 gram pulver, innehållande GHB. - Brottet är grovt med hänsyn till den stora mängden narkotika.

M. J. och P. O. har tillsammans och i samråd under tiden oktober-9 november 2001 anskaffat minst 460 kg GBL, 100 kg kaustiksoda och 25 kg citronsyra, i avsikt att därav framställa GHB, som är narkotika. De har därvid lagrat godset i en särskilt förhyrd lagerlokal, som de disponerade gemensamt. - Brottet är grovt med hänsyn till den stora mängden narkotika, som skulle ha tillverkats.

3 och 4 §§ narkotikastrafflagen och 23 kap. 2 § BrB åberopades.

4. Narkotikabrott, ringa. M. J. och P. O. brukade d. 9 nov. 2001 i Göteborg olovligen amfetamin, som är narkotika.

5. Häleri. Den 4 nov. 2001 skedde ett inbrott i kontorslokalerna vid Botaniska Trädgården i Göteborg. Därvid stals bland annat en hårddisk till en dator Apple till okänt värde. M. J. köpte efter stölden datorn av en okänd trots att han insåg eller i vart fall hade skälig anledning anta, att den åtkommits genom brott. M. J:s befattning med datorn var ägnad att försvåra dess återställande.

Förverkande yrkades av i beslag tagen GHB (gammahydroxibutyrat) och GBL m.m.

TR:n (ordf. rådmannen Lundgren) anförde i dom d. 10 jan. 2002: Domskäl.

Åtalspunkterna 1, 2, 4 och 5. Var och en av P. O. och M. J. har erkänt det som åklagaren lagt dem till last. --- Gärningarna är alltså bevisade. TR:n delar åklagarens bedömning såvitt avser rubriceringen av gärningarna.

Åtalspunkten 3.

Bakgrund. M. J. och P. O. är kamrater sedan de gick i gymnasiet. M. J. studerar på Handelshögskolan i Göteborg. Som en uppgift i ett projekt under hans utbildning registrerade han den enskilda firman Kemko. Firman var vilande till hösten 2001. P. O., som tidigare arbetat vid Volvo i Göteborg, blev arbetslös under hösten 2001. Sedan han blivit arbetslös började han och M. J. att arbeta tillsammans med Kemko. Under hösten 2001 beställdes tre och levererades två fat GBL, totalt 460 kg, samt 100 kg kaustiksoda och 25 kg citronsyra till Kemko. För förvaringen av kemikalierna hade en lagerlokal hyrts d. 10 okt. 2001 på Humlans minilager i Göteborg. I denna lagerlokal förvarades därefter GBL, kaustiksoda och citronsyra. Lagerlokalen var försedd med hänglås. M. J. och P. O. hade nycklarna, två stycken, till hänglåset. Enligt M. J. och P. O. försvann en av nycklarna efter en tid i samband med att P. O:s bil stals. Samtidigt försvann, enligt M. J. och P. O., även ett av de båda passerkort till grinden till Humlans minilager som de kvitterat ut i samband med att hyreskontraktet undertecknades. M. J. och P. O. har därefter erhållit ytterligare var sitt passerkort till grinden. Den 9 nov. 2001 omkring kl. 17.30 greps M. J. och P. O. av polis. De befann sig då utanför lagerlokalen på Humlans minilager och var i färd med att rulla in ett fat innehållande 230 kg GBL i lagerlokalen. Inne i lagerlokalen fanns vid detta tillfälle ytterligare ett fat innehållande 230 kg GBL, 100 kg kaustiksoda och 25 kg citronsyra. Vid den husrannsakan som genomfördes i lagerlokalen omgående efter gripandet av M. J. och P. O. påträffades vidare sammanlagt 13,42 liter GHB, förvarat i en plastdunk och olika plastflaskor, som tillsammans med de båda faten med GBL, kaustiksodan och citronsyran togs i beslag. Husrannsakan genomfördes därefter i den personbil som M. J. och P. O. använt för färd till lagerlokalen. I den bilen påträffades därvid sammanlagt 157 ml GHB, förvarat i två plastflaskor samt därutöver tre plastkassar som innehöll flera hundratals oanvända kanyler och nålar. Vidare påträffades en plastflaska innehållande 68 ml GHB i närheten av P. O. när denne greps. Det påträffade godset togs i beslag. Sedan M. J. och P. O. gripits genomfördes en husrannsakan även i M. J:s bostad. I samband därmed påträffades två aluminiumkastruller och en plastskål belagda med sammanlagt 1,58 gram GHB i pulverform, tre flaskor innehållande kaustiksoda, ett recept för tillverkning av GHB samt därutöver bl.a. olika pärmar innehållande diverse olika handlingar.

M. J.:s och P. O:s inställning till åtalet. M. J. har förnekat gärningen i gärningsbeskrivningens första stycke. Han har vitsordat att han drivit företaget Kemko i Göteborg och har gjort gällande att han drivit företaget gemensamt med P. O. Han har erkänt att han och P. O. gemensamt anskaffat 460 kg GBL, 100 kg kaustiksoda och 25 kg citronsyra och att kemikalierna förvarats i en särskilt förhyrd lagerlokal som han och P. O. disponerade gemensamt. Han har förnekat att de angivna kemikalierna anskaffats i avsikt att därav framställa GHB.

P. O. har erkänt att han deltagit i skötseln av Kemko genom att arbeta med företagets reklam. Han har förklarat att han utfört detta arbete oavlönat och som en väntjänst till M. J. Han har förnekat vad som i övrigt läggs honom till last i gärningsbeskrivningens första stycke. Han har förnekat att han - vare sig ensam eller tillsammans med M. J. - anskaffat den mängd GBL och den citronsyra som anges i gärningsbeskrivningens andra stycke. Han har förklarat att det kan vara möjligt att han anskaffat den kaustiksoda som omtalas i gärningsbeskrivningens andra stycke men har förklarat att han inte har något helt säker minnesbild av att så är fallet. Han har slutligen - för det fall att de i gärningsbeskrivningens andra stycke angivna kemikalierna funnits i Kemkos besittning - anfört att anskaffningen inte gjorts i syfte att framställa GHB.

TR:ns bedömning

Den av åklagaren åberopade skriftliga bevisningen klarlägger till en början att 13,42 liter GHB, 460 kg GBL, 100 kg kaustiksoda och 25 kg citronsyra tagits i beslag i den lagerlokal som Kemko förhyrt hos Humlans minilager enligt det hyresavtal som P. O. undertecknat för Kemkos räkning. Genom den av åklagaren åberopade skriftliga bevisningen är det vidare utrett att 68 ml GHB, förvarat i en plastflaska, togs i beslag i P. O:s närhet i samband med att denne greps, att samtidigt 157 ml GHB fanns i den bil som M. J. och P. O. färdats i omedelbart innan de greps och att 1,57 gram GHB i pulverform påträffades i M. J:s lägenhet på två aluminiumkastruller och i en plastbunke när husrannsakan genomfördes i lägenheten. Härutöver har det genom den skriftliga bevisningen styrkts att det i M. J:s lägenhet även fanns bl.a. tre flaskor innehållande kaustiksoda, mätglas samt ett recept för tillverkning av GHB. Det nu sagda visar alltså att GHB påträffats i utrymmen som M. J. och P. O. disponerat liksom i den bil de haft tillgång till och bredvid P. O. när denne greps samt vidare att råvaror för tillverkning av GHB funnits i den lagerlokal som M. J. och P. O. hade tillgång till och även i M. J:s lägenhet. Det är också bevisat att ett recept för framställning av GHB funnits i M. J:s lägenhet.

Genom förhören med M. J. och P. O. har det klarlagts att lagerlokalen i Humlans minilager varit låst utom vid de tillfällen när M. J. och P. O. besökte lokalen. Det har vidare klarlagts att M. J. och P. O. hade var sin nyckel till lagerlokalen, att de inte överlämnat nycklarna till någon tredje person, att M. J. och P. O. uppgett att en av nycklarna förkommit i samband med en stöld av P. O:s bil samt att de inte heller därefter utlämnat den kvarvarande nyckeln till någon tredje person. Av utredningen framgår också att de passerkort till grinden vid Humlans minilager som M. J. och P. O. utkvitterat - av vilka ett, som redovisats tidigare, uppgetts ha försvunnit i samband med stölden av P. O:s bil - inte varit försedda med någon uppgift som kan härledas till Humlans minilager. Vid de förhållanden som nu redovisats framstår möjligheten att någon utomstående som kan ha fått tag i den försvunna nyckeln och det försvunna passerkortet skulle ha kunnat ta sig fram till och sedan in i den nu aktuella lagerlokalen för att där placera 13,42 liter GHB som så utomordentligt liten att det måste kunna bortses från den möjligheten. Inte heller i övrigt har det framkommit något som talar för att någon annan person utan M. J:s och P. O:s vetskap eller medverkan skulle ha placerat den angivna kvantiteten GHB i lagerlokalen. Förekomsten av den nu aktuella mängden GHB i lagerlokalen låter sig i stället inte godtagbart förklaras på annat sätt än att den placerats där av M. J. och P. O.

De förklaringar som M. J. och P. O. lämnat angående förekomsten av GHB i M. J:s lägenhet och i den bil som han och P. O. just hade färdats i innan de greps av polisen bär inte sannolikhetens prägel och lämnas därför utan avseende. När det slutligen gäller den plastflaska med GHB som påträffats i anslutning till P. O. när denne greps framgår det av det beslagsprotokoll, som av åklagaren åberopats som skriftlig bevisning, att P. O. kastat flaskan ifrån sig omedelbart innan han greps.

Åklagaren har gjort gällande att M. J. och P. O. tillverkat minst 13,42 liter GHB. Med hänsyn till den utrustning som tagits i beslag i M. J:s lägenhet, dvs. bl.a. aluminiumkastruller och en plastbunke som varit belagda med GHB samt flaskor med kaustiksoda och mätglas jämte receptet för framställning av GHB anser TR:n det ställt utom allt rimligt tvivel att M. J. och P. O. varit involverade i tillverkning av GHB. Utredning som klarlägger vilka kvantiteter GHB som tillverkats föreligger dock inte.

På grund av det nu sagda finner TR:n det bevisat att M. J. och P. O. gemensamt innehaft de tidigare angivna mängderna GHB liksom att de tillverkat GHB. De har därigenom gjort sig skyldiga till narkotikabrott som med hänsyn till den mängd GHB som de hanterat skall bedömas som grovt brott.

Förhören med M. J. och P. O. har gett vid handen att ingen av dem haft någon kännedom om branschen för kemiska råvaror. Det har inte heller framkommit något som visar att de haft några kunskaper i kemi av sådan art som torde vara nödvändiga för den som skall vara verksam inom den aktuella branschen. Den verksamhet som de uppgett sig vilja driva synes inte ha föregåtts av någon egentlig planering med avseende på finansiering, marknadsföring och redovisning. Inte heller beträffande den närmare fördelningen av ansvaret för olika funktioner inom verksamheten synes någon egentlig uppdelning ha gjorts. Redan på grund härav framstår M. J:s och P. O:s uppgifter om verksamheten i Kemko och syftet med den verksamheten som ytterst besynnerliga. Till detta kommer vidare även den omständigheten att de endast i svävande ordalag berättat om en norsk köpare till de båda faten med GBL utan att i övrigt ha kunnat lämna några uppgifter om denne köpare. Detta framstår som utomordentligt anmärkningsvärt särskilt sett i ljuset av den omständigheten att de båda faten redan var införskaffade och uppgetts vara klara för leverans till den norske köparen. Mot bakgrund av det nu sagda finner TR:n inte M. J:s och P. O:s uppgifter angående syftet med Kemko och den tilltänkta verksamheten i Kemko trovärdiga utan uppgifterna får lämnas utan avseende. Omständigheterna är i stället sådana att det måste kunna hållas för visst att M. J. och P. O. gemensamt införskaffat de nu aktuella kvantiteterna GBL och kaustiksoda uteslutande i syfte att därav framställa GHB. Det kan antas att citronsyran avsetts att användas till smaksättning men utredning som visar att så är fallet föreligger inte. På grund av det nu sagda finner TR:n det därför bevisat att M. J. och P. O. gjort sig skyldiga till förberedelse till narkotikabrott genom att införskaffa de i gärningsbeskrivningen angivna mängderna GBL och kaustiksoda. Brottet skall bedömas som grovt brott med hänsyn till den stora mängden narkotika som skulle ha tillverkats.

Påföljdsfrågan.

M. J. förekommer tidigare under ett avsnitt i belastningsregistret. Han dömdes d. 23 maj 2001 av HovR:n för Västra Sverige för bl.a. narkotikabrott till fängelse ett år. Detta straff avtjänar han sedan d. 11 dec. 2001.

De brott som nu är aktuella har M. J. gjort sig skyldig till efter den nämnda domen.

Vad som förekommer i belastningsregistret om P. O. saknar betydelse för bedömningen av påföljdsfrågan i detta mål.

Frivården har avgett yttranden avseende M. J. och P. O.

Den brottslighet som M. J. och P. O. gjort sig skyldiga till är av sådan art och har ett så högt straffvärde att det är uteslutet med en icke frihetsberövande påföljd. Vad som framkommit genom personutredningen i målet utesluter inte en sådan påföljd. M. J. och P. O. har hanterat sammanlagt 15,67 liter GHB i flytande form och 1,58 gram GHB i fast form samt har innehaft råvaror för tillverkning av hundratals liter GHB. Praxis från HD föreligger inte med avseende på straffvärdebedömning relaterad till GHB. Med hänsyn till den mängd färdig GHB som anträffats hos M. J. och P. O. och den mängd GHB som skulle ha tillverkats är brottslighetens samlade straffvärde mycket högt och bör bestämmas till ett fängelsestraff om sju år.

Domslut. TR:n dömde

M. J. enligt 3 och 4 §§ narkotikastrafflagen (1968:64) och 23 kap. 2 § BrB för grovt narkotikabrott och förberedelse till grovt narkotikabrott samt enligt 9 kap. 6 § 1 st. 1 BrB och 2 § narkotikastrafflagen för häleri och narkotikabrott

till fängelse 7 år,

P. O. enligt 3 och 4 §§ narkotikastrafflagen och 23 kap. 2 § BrB för grovt narkotikabrott och förberedelse till grovt narkotikabrott

samt enligt 2 § narkotikastrafflagen för narkotikabrott till fängelse 7 år.

I beslag taget gods förklarades med visst undantag förverkat.

Åklagaren, M. J. och P. O. överklagade i HovR:n för Västra Sverige.

M. J. yrkade att åtalet för grovt narkotikabrott och förberedelse till grovt narkotikabrott skulle ogillas samt att han för erkända gärningar skulle dömas till ett väsentligt kortare frihetsstraff. I andra hand yrkade han strafflindring.

P. O. yrkade att åtalet för grovt narkotikabrott och förberedelse till grovt narkotikabrott skulle ogillas och att påföljden för övriga gärningar skulle bestämmas till böter. Oavsett utgången i skuldfrågan yrkade han strafflindring.

Åklagaren bestred M. J:s och P. O:s ändringsyrkanden och yrkade för egen del straffskärpning för var och en av dem.

Yrkanden framställdes även om ändringar av TR:ns dom i fråga förverkande.

HovR:n (hovrättsråden Persson och Ekström, fd. hovrättslagmannen Malmström samt nämndemännen Skoglund och Sjören) anförde i dom d. 12 mars 2002: Domskäl.

Åklagaren har åberopat samma skriftliga bevisning som vid TR:n och ett nytt sakkunnigutlåtande från Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL). M. J. och P. O. har också åberopat skriftlig bevisning.

HovR:n gör följande bedömning.

Skuld. M. J. och P. O. har i HovR:n angett samma inställning till åtalet som vid TR:n. M. J. har i HovR:n uppgett att den GBL som fanns i lägenheten hade blivit över vid en tidigare försäljning som Kemko gjort. Han har vidare uppgett att han hade kaustiksoda hemma för sedvanlig användning i hushållet. P. O. har här uppgett att Kemkos exemplar av hyreskontraktet för lagerlokalen låg tillsammans med passerkortet i hans bil när den stals och att bilen senare har återfunnits brunnen vid Gasklockan.

Vittnet M. N. har i HovR:n berättat bl.a. att han såg att P. O. vid gripandet slängde ifrån sig en plastflaska som innehöll GHB.

Av vittnena U. L:s och A. J:s uppgifter framgår att många personer av och till har vistats i M. J:s lägenhet fram till det att M. J. greps och att A. J. under två veckoslut i november 2001 anordnade fester i lägenheten. Vad som förekommit i HovR:n i frågan om huruvida M. J. och P. O. gemensamt tillverkat och innehaft av åklagaren angivna mängder GHB leder inte till någon annan bedömning än den TR:n gjort. Brottet bör bedömas så som TR:n gjort.

I anslutning till åtalet för förberedelse till grovt narkotikabrott har M. J. och P. O. åberopat skriftlig bevisning som kan sägas ge visst stöd för deras påstående att Kemko var ett seriöst företag och att anskaffningen av kemikalier skett i Kemkos verksamhet med inköp och försäljning av sådana varor. M. J:s kontakter med norska tull- och miljömyndigheter talar i samma riktning. Vidare får M. J:s uppgift i HovR:n att en bil hade hyrts för transport d. 11-12 nov. 2001 av ett GBL-fat till köparen i Norge visst stöd av en orderbekräftelse från en biluthyrningsfirma.

Även med beaktande av det tidigare sagda instämmer HovR:n i det resonemang som TR:n fört och i dess bedömning att M. J:s och P. O:s uppgifter angående det grundläggande syftet med Kemko och den tilltänkta verksamheten inte förtjänar tilltro. HovR:n beaktar härvid särskilt att det i lagerlokalen fanns en stor mängd kaustiksoda, till vilken det inte fanns någon presumtiv köpare, och vidare att just den mängden - enligt vad som framgår av det först i HovR:n åberopade sakkunnigutlåtandet från SKL - väl motsvarar vad som skulle åtgå om den tillsammans med innehållet i ett fat GBL användes för tillverkning av GHB. Omständigheterna är därmed sådana att det kan hållas för visst att kaustiksodan och i vart fall ett fat GBL har anskaffats av M. J. och P. O. uteslutande i syfte att de därav skulle framställa GHB. Av sakkunnigutlåtandet framgår vidare att citronsyra visserligen inte krävs för att tillverka GHB utifrån GBL, kaustiksoda och vatten men att den kan användas för smaksättning eller för att neutralisera en tillverkningssats som fått för högt pH-värde på grund av att optimala proportioner av GBL och kaustiksoda inte använts. På grund härav och då den stora mängden citronsyra funnits i lagerlokalen tillsammans med de andra kemikalierna finner HovR:n utrett att också citronsyran anskaffats i tidigare angivet syfte. Liksom TR:n finner HovR:n sålunda styrkt att M. J. och P. O. gjort sig skyldiga till förberedelse till narkotikabrott. Brottet skall på av TR:n anförda skäl bedömas som grovt.

Påföljd. Som TR:n konstaterat är en icke frihetsberövande påföljd utesluten för den brottslighet som M. J. och P. O. gjort sig skyldiga till. De har innehaft en avsevärd mängd GHB i flytande form. Av ovan nämnda sakkunnigutlåtande framgår att den mängd GHB som skulle kunna tillverkas av de i lagret beslagtagna kemikalierna är begränsad av mängden kaustiksoda och att den skulle uppgå till ca 630 respektive 1 050 liter om en 50-procentig respektive 30-procentig vattenlösning skulle framställas. Vidare framgår att halten GHB i beslagtagna mängder GHB-lösning uppgick till 175-380 gram/liter. Den genomsnittliga halten kan beräknas till ca 300 gram/liter. M. J. och P. O. har således innehaft råvaror för tillverkning av en mycket stor mängd GHB, ett narkotiskt preparat som intas i doser om 1,5-2 centiliter och vars farlighet är betydande. De nu angivna omständigheterna är av avgörande betydelse för straffmätningen. Emellertid bör också beaktas att viss osäkerhet råder om vilka mängder GHB de slutligt avsett att framställa och att det inte ens påståtts, än mindre visats, att någon överlåtelse av GHB förekommit. Mot bakgrund av det angivna är TR:ns straffmätning väl avvägd.

Domslut. HovR:n ändrade TR:ns dom endast på så sätt att HovR:n biföll ett yrkande om förverkande.

M. J. och P. O. överklagade HovR:ns dom. HD meddelades i beslut d. 24 april 2002 prövningstillstånd i frågorna om brottsrubricering och påföljd men fann ej skäl att meddela prövningstillstånd beträffande målet i övrigt.

M. J. och P. O. yrkade härefter att gärningarna under åtalspunkten 3 skulle bedömas som brott av normalgraden och att straffen i allt fall skulle sättas ned.

Riksåklagaren bestred ändring.

Målet avgjordes efter huvudförhandling.

HD (JustR:n Magnusson, Nyström, Munck, Thorsson och Dahllöf, referent) beslöt följande dom: Domskäl. Enligt 3 § 2 st. narkotikastrafflagen (1968:64) skall vid bedömande huruvida ett narkotikabrott är grovt särskilt beaktas, om brottet har utgjort ett led i en verksamhet som har bedrivits i större omfattning eller yrkesmässigt, avsett särskilt stor mängd narkotika eller eljest varit av särskilt farlig eller hänsynslös art. Denna bedömning skall grundas på en sammanvägning av omständigheterna i det särskilda fallet. I förarbetena har betonats att vikt bör läggas vid preparatets farlighet och den hänsynslöshet gärningsmannen har ådagalagt genom sin befattning med narkotikan (se prop. 1980/81:76 s. 212).

Riksåklagaren har i HD till belysande av frågan om den illegala hanteringen av gammahydroxibutyrat (GHB) och missbrukets utbredning åberopat vittnesförhör med kriminalinspektören G. H. vid Rikskriminalpolisen. På Riksåklagarens begäran har HD förordnat forensiske kemisten Per Lundquist vid Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL), överläkaren Kai Knudsen vid Sahlgrenska sjukhuset och fil.kand. Jonas Hartelius till sakkunniga.

G. H. har berättat bl.a. följande: Under åren 2000 och 2001 gjorde polisen 103 respektive 154 beslag av GHB. Dessa gjordes på olika platser runt om i landet, där det dominerande antalet beslag är noterat från Göteborgsområdet. Beslagen gjordes företrädesvis hos unga män i åldern 20-30 år och bestod oftast av drickfärdiga lösningar med GHB. Polisens erfarenhet är att tillverkningen av lösningarna har skett i Sverige.

De sakkunniga har i skriftliga utlåtanden och vid huvudförhandlingen i HD uppgett bl.a. följande.

Per Lundquist: Recept för tillverkning av GHB finns på Internet. Tillverkningen är förhållandevis enkel. Den kan i princip ske i ett kärl på köksspisen. GHB tillverkas av gammabutyrolakton (GBL) och natriumhydroxid (kaustiksoda). Ingredienserna blandas i delarna 2:1. Under uppvärmning reagerar kemikalierna och bildar GHB. Av GBL och kaustiksoda kan bara GHB och inte något annat tillverkas. Om pH-värdet skulle bli för högt, eller med andra ord lösningen bli alltför basisk, kan t.ex. citronsyra tillsättas. Citronsyra kan också användas för smaksättning. Lösningens koncentration beror främst på hur mycket vatten som tillsätts. SKL har analyserat ett antal GHB-lösningar. Erfarenheten är att koncentrationen av GHB mestadels varierar mellan 30 och 60 %. Av de i lagerlokalen påträffade kemikalierna hade kunnat tillverkas en GHB-lösning om cirka 630 eller 1 050 liter beroende på om en GHB-koncentration på 50 eller 30 % hade valts. Den begränsande mängden tillgänglig kaustiksoda gjorde att inte en ännu större volym GHB kunde ha tillverkats.

Kai Knudsen: Under år 2001 kom ett 40-tal patienter in till Sahlgrenska sjukhuset med GM-förgiftning. Tre av patienterna hade drabbats av andningsstillestånd. De som tas in på sjukhuset med GHB-förgiftning är ofta unga män i åldern 20-25 år. Erfarenheterna visar att GHB-lösningen i allmänhet dricks ur kapsylen till t.ex. en PET-flaska. Den intagna lösningens koncentration är ofta okänd för användaren. Koncentrationen kan ligga mellan 10 och 80 %. Samtidigt har GHB ett snävt dosintervall. Detta innebär att ett intag kan få svårförutsägbara effekter. Bara någon centiliter för mycket GHB-lösning kan leda till okontrollerad och livsfarlig medvetslöshet i stället för ett "behagligt" rus. Dödsfall finns rapporterade både från Sverige och från andra länder. Bakgrunden har vanligen varit ett bruk av GHB i kombination med bl.a. alkohol. Ett beroende av GHB kan utvecklas efter 3-6 månaders missbruk. Abstinenssymtomen yttrar sig som sömnsvårigheter, svettningar, muskelkramper, skakningar, ångest och oro. Faran med GHB är också att drogen medför en toleransutveckling där vana missbrukare tål och därför också använder väsentligt större doser än ovana användare. Sammanfattningsvis består farligheten med GHB främst i svårigheten för användaren att "dosera rätt" och att ett beroende kan utvecklas inom relativt kort tid. Eftersom ruset uppstår med en viss fördröjning sker lätt en överdosering, vilket kan orsaka allvarliga medvetanderubbningar med risk för andningsinsufficiens och kramper. Varje tillstånd av medvetslöshet är potentiellt livshotande.

Jonas Hartelius: Vid försäljning till missbrukare förekommer GHB ofta som drickfärdig lösning i en plastflaska. Lösningen dricks vanligen ur kapsylen, som kan innehålla 0,5-1,5 centiliter GHB-lösning. Koncentrationen av GHB i lösningen kan variera kraftigt. En s.k. normaldos eller missbruksdos av GHB anses innehålla 1,0 gram pulver eller 1,0-1,5 centiliter drickfärdig lösning. Drogen är mycket lätt att överdosera. Gränsen mellan ett "behagligt" rus och en livshotande förgiftning kan vara mycket snäv. Vid missbruk av GHB kan således förekomma akuta överdoser med risk för medvetslöshet och dödlig utgång. Efter en tids missbruk finns också risk för beroende och abstinensreaktioner samt risk för toleransutveckling med bl.a. stegrat intag som följd. GHB har särartade verkningar. För att GHB skall anses farligare än amfetamin talar främst risken för livshotande förgiftningar. Vid en jämförelse med heroin finns det inte något som hittills talar för att GHB skulle vara lika hastigt beroendeframkallande. En likhet är annars att båda medlen kan framkalla toleransutveckling och abstinensbesvär även om heroin är värre också i dessa avseenden. Båda medlen kan också orsaka svåra förgiftningar. Närmast till hands ligger att jämföra GHB med ecstasy (3,4-metylendioximetamfetamin, MDMA) i farlighetshänseende. Båda medlen ger likartade rus på det sättet att de kan framkalla eufori och minskade hämningar. De påminner också om varandra genom att de kan ge svårberäkneliga eller oberäkneliga effekter. Ecstasy kan medföra tydliga hallucinationer och bestående psykiska störningar. Den största faran med GHB är risken för livshotande förgiftningar. Det finns dödsfall rapporterade från missbruk av båda medlen. En skillnad är emellertid att vid GHB-missbruk kan livshotande förgiftningar orsakas redan av sådana doser som normalt förekommer bland missbrukare. Sammanfattningsvis bör med hänsyn till GHB:s effekter medlet anses minst lika farligt som ecstasy men mindre farligt än heroin.

Med hänsyn till vad de sakkunniga har uppgett finns det anledning att anse att GHB är minst lika farligt som ecstasy. Samtidigt kan GHB inte anses som lika farligt som heroin. Vidare bör vid missbruk av GHB en s.k. normaldos eller missbruksdos kunna bestämmas till cirka 1 centiliter drickfärdig lösning, dvs. vad som ungefärligen ryms i en kapsyl till en PET-flaska eller liknande.

I enlighet med HovR:ns dom har M. J. och P. O. olovligen tillverkat minst 13,42 liter GHB och innehaft 225 milliliter och 1,58 gram GHB. Med beaktande av såväl mängden GHB och preparatets farlighet som övriga omständigheter skall M. J. och P. O. i den delen dömas för grovt narkotikabrott.

När det sedan gäller åtalet för förberedelse till grovt narkotikabrott uppkommer först frågan huruvida de kemikalier som anträffades i den lagerlokal till vilken M. J. och P. O. hade tillträde kan anses ha varit särskilt ägnade att användas som hjälpmedel vid brott på sätt som anges i 23 kap. 2 § 1 st. 2 BrB.

I rättsfallet NJA 1992 s. 524, som gällde amfetamintillverkning, har slagits fast att, när det är fråga om tillverkning av narkotika genom en relativt komplicerad kemisk process, alla ämnen som kommer till användning i framställningsprocessen bör anses som hjälpmedel vid tillverkningen. Framställningen av GHB sker visserligen genom en förhållandevis enkel process, men anledning saknas att av det skälet anlägga ett annat synsätt (jfr prop. 1968:7 s. 121 och 141). Med den angivna utgångspunkten får de i lagerlokalen anträffade partierna av GBL, kaustiksoda och citronsyra, som tillsammans knappast har något annat användningsområde än tillverkning av GHB, anses ha utgjort en sådan samling av föremål som gemensamt är särskilt ägnade att användas som hjälpmedel vid brott. Det framgår av utredningen att det av de anträffade kemikalierna hade kunnat framställas ungefär 630 eller 1 050 liter drickfärdig lösning beroende på om en koncentration med 50 eller 30 % GHB hade valts. Vid ett förberedelsebrott är det visserligen inte möjligt att, på samma sätt som när det gäller ett fullbordat brott, lägga en sådan beräkning till grund för bedömningen. I betraktande av den stora mängden råvaror

och sambandet med det fullbordade grova narkotikabrott som de tilltalade enligt det föregående gjort sig skyldiga till kan det likväl inte föreligga någon tvekan om att gärningen är att bedöma som förberedelse till grovt narkotikabrott.

Straffet för grovt narkotikabrott är fängelse i lägst två och högst tio år. Straff för förberedelse till brott skall enligt 23 kap. 2 § 3 st. BrB bestämmas under den högsta och får sättas under den lägsta gräns som gäller för fullbordat brott. Högre straff än fängelse i två år får bestämmas endast om fängelse i åtta år eller däröver kan följa på det fullbordade brottet.

HD finner inte skäl att göra ändring i vad HovR:n har bestämt i fråga om påföljden för M. J. och P. O. HovR:ns domslut skall alltså fastställas.

Domslut. HD fastställer HovR:ns domslut.

HD:s dom meddelades d. 17 juni 2002 (mål nr B 1193-02).

Rättsfall från Högsta domstolen
Publicerat med tillstånd
av Sveriges Domstolar

Avgörandedatum:
2002-06-17

Målnummer:
B1193-02