När redaktion för svensk periodisk skrift tillhandahållit information via Internet, har yttrandefrihetsgrundlagens ansvarighetsregler ansetts tillämpliga oberoende av att informationen förmedlats genom sändning från en server utanför Sverige. 1 kap. 9 § yttrandefrihetsgrundlagen.

Justitiekanslern väckte vid Linköpings TR åtal mot Mattias S. för yttrandefrihetsbrott enligt följande:

Hets mot folkgrupp. Redaktionen för tidningen Nordland tillhandahåller på begäran allmänheten upplysningar via Internet från en hemsida med adress http://www.1488.com. Det är inte möjligt för mottagaren av upplysningarna att ändra innehållet i registret. Hemsidan omfattas därmed av den s.k. databaslagen i 1 kap. 9 § yttrandefrihetsgrundlagen. Föreskrifterna i yttrandefrihetsgrundlagen om radioprogram skall därmed tillämpas. Sändningarna har utgått från Sverige.

På hemsidan (adress http://www.1488.com/forelasn.htm) har från d. 4 juni 1998 och framåt för spridning till allmänheten funnits en skriftlig återgivning av en föreläsning som hölls vid Umeå universitet d. 5 dec. 1997.

Föredraget innehåller bl.a. en redogörelse för den nationalsocialistiska ideologin och ett förnekande av att den s.k. förintelsen ägt rum. Därvid redovisas att föredragshållaren bekänner sig till den nationalsocialistiska ideologin och rasmedvetna rörelsen. Vidare redogörs - genom nedan angivna citat - sammanfattningsvis för föredragshållarens uppfattning att någon förintelse av judar och andra folkgrupper ej ägt rum under andra världskriget utan att det i dag är en organiserad sionism eller judendom som lyckats vidmakthålla denna historieuppfattning och att den högt stående vita rasens existens är hotad av rasblandning och invandring.

Det på hemsidan publicerade föredraget innehåller i nedan angivna avsnitt text som innefattar hot eller missaktning mot folkgrupp eller liknande grupp av personer med anspelning på gruppernas ras, hudfärg eller nationella eller etniska ursprung.

Tidningen Nordland ägs av den enskilda firman NL produktion. Innehavaren av den enskilda firman är Mattias S. Någon utgivare för radioprogrammet har inte utsetts. Ansvaret för yttrandefrihetsbrottet vilar därmed på den som är skyldig att utse utgivare. NL produktion bedriver sändningsverksamhet och är därmed skyldig att utse utgivare. I egenskap av innehavare av den enskilda firman NL produktion skall därför Mattias S. anses ansvarig för yttrandefrihetsbrottet.

Hets mot folkgrupp. NL produktion (Nordland) ger ut Frihetsbrevet - Nordlands elektroniska nyhetsbrev. Detta sprids genom e-post. Vem som helst kan gratis prenumerera på Frihetsbrevet genom att, via Nordlands hemsida, föra in sin egen e-postadress på distributionslistan för Frihetsbrevet. Adressaterna är således inte utpekade av avsändaren utan utskicket styrs helt av en distributionslista. Distributionen av nyhetsbrevet sker härigenom på ett sådant sätt att sändningen kan anses riktad till allmänheten och den faller därmed under huvudregeln om radioprogram i 1 kap. 6 § yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Sändningen har utgått från Sverige.

Redaktionen för tidningen Nordland tillhandahåller på begäran allmänheten upplysningar via Internet på en hemsida med adress http:// www.1488.com. Det är inte möjligt för mottagaren av upplysningarna att ändra innehållet i registret. Hemsidan omfattas därmed av den s.k. databasregeln i 1 kap. 9 § yttrandefrihetsgrundlagen. Föreskrifterna i yttrandefrihetsgrundlagen om radioprogram skall därmed tillämpas. Sändningen har utgått från Sverige.

Frihetsbreven har lagts ut på Nordlands hemsida en eller ett par veckor efter det att e-postsändningarna har skett till prenumeranterna. Frihetsbrevet- Nordlands elektroniska nyhetsbrev, nr 44 för vecka 24 år 1998 som distribuerats via e-post, liksom motsvarande Frihetsbrev som publicerats på hemsidan, innehåller under punkten 22 en som låttext, Krigstrummans kall, rubricerad text som innefattar hot mot den judiska folkrasen.

Yttrandefrihetsbrottet hets mot folkgrupp har således begåtts i två radioprogram genom att det angivna materialet publicerats dels via epost, dels genom Nordlands hemsida.

Någon utgivare för radioprogrammen har inte utsetts. Ansvaret för yttrandefrihetsbrottet i radioprogrammen vilar därför på den som haft att utse utgivare, dvs. den som bedriver sändningsverksamheten.

NL produktion bedriver sändningsverksamheten av radioprogrammet i form av e-postsändningar av Frihetsbrevet. Innehavare av den enskilda firman är Mattias S. I denna egenskap skall därför Mattias S. anses ansvarig för yttrandefrihetsbrottet.

Tidningen Nordland ägs av den enskilda firman NL produktion. NL produktion bedriver sändningsverksamheten i form av sändning på Nordlands hemsida. I egenskap av innehavare av den enskilda firman NL produktion skall därför Mattias S. anses ansvarig för yttrandefrihetsbrottet.

Mattias S. bestred att han var ansvarig enligt yttrandefrihetsgrundlagen för vad som publicerats på hemsidan och för vad som sänts ut som C-post.

TR:n (lagmannen Iacobreus samt rådmännen Andersson och Sundström) anförde i beslut d. 2 juli 1999: Skäl.

Allmänna utgångspunkter. Skyddet för det tryckta ordet bygger på ett antal principer som läggs fast i tryckfrihetsförordningen. Dessa har kommit till uttryck i bl.a. de särskilda reglerna om ansvar för tryckfrihetsbrott och om meddelarskydd samt genom den särskilda rättegångsordningen för beivrande av tryckfrihetsbrott. Genom yttrandefrihetsgrundlagen har, efter mönster från tryckfrihetsförordningen, rätten att uttrycka tankar, åsikter och känslor och att lämna uppgifter fått ett grundlagsskydd även när det sker på annat sätt än genom tryckt skrift. Detta skydd är dock inte generellt utan har av lagstiftaren medvetet begränsats till yttranden som görs offentliga i vissa av grundlagen angivna uttrycksformer, bl.a. i ljudradio och i vissa andra sändningar av ljud, bild eller text som sker med hjälp av elektromagnetiska vågor.

I detta mål är det fråga om huruvida vissa nyare tekniska uttrycksformer är sådana medieformer som avses med yttrandefrihetsgrundlagen och om de därmed faller under grundlagens ansvarsbestämmelser. TR:n anser därvid att både det faktum att grundlagen uttryckligen syftar till att privilegiera vissa uttrycksformer med uteslutande av övriga och det faktum att ansvarsreglerna i yttrandefrihetsgrundlagen utpekar vissa utvalda aktörer med ett obligatoriskt ensamansvar gör att en extensiv tolkning av grundlagens bestämmelser skall undvikas.

Databasregelns tillämpning på hemsidor. Mattias S. har gjort gällande att tidningen Nordlands hemsida inte omfattas av 1 kap. 9 § yttrandefrihetsgrundlagen (den s.k. databasregeln) och att därför reglerna om radioprogram inte skall tillämpas på innehållet på hemsidan. Som grund härför har han anfört att detta skulle innebära en tillämpning av databasregeln utanför det område för vilken den varit avsedd. Han har vidare anfört att tidningen Nordland numera inte utkommer så ofta att den är att anse som en periodisk skrift.

TR:n gör följande bedömning.

Databasregeln i 1 kap. 9 § yttrandefrihetsgrundlagen säger att grundlagens föreskrifter om radioprogram skall tillämpas när

1. en redaktion för en tryckt periodisk skrift,

2. med hjälp av elektromagnetiska vågor,

3. på begäran,

4. tillhandahåller allmänheten upplysningar direkt ur,

5. ett register med upptagningar för automatisk databehandling. Detta gäller dock inte om den mottagande kan ändra innehållet i registret.

En genomgång av om dessa villkor är uppfyllda ger följande resultat. Båda de ansvarsyrkanden som är aktuella i målet rör publicering på tidningen Nordlands hemsida med adress www.1488.com. Tidningen Nordland har d. 11 nov. 1996 meddelats utgivningsbevis för periodisk skrift. Mattias S:s invändning att tidningen Nordland inte längre är att anse som periodisk skrift beaktas ej av TR:n eftersom en skrift för vilken utgivningsbevis har meddelats skall betraktas som periodisk tills beviset återkallas eller förklaras förfallet (1 kap. 7 § tryckfrihetsförordningen).

Det är uppenbart att de uppgifter som finns på en hemsida förmedlas med elektromagnetiska vågor och att uppgifterna, i den mån de finns lagrade och alltså inte avser sändning i realtid, tekniskt sett utgör ett register med upptagningar för automatisk databehandling.

När det gäller frågan om uppgifterna på hemsidan tillhandahålls på begäran gör TR:n följande bedömning. Syftet med bestämmelsen är att ge pressen möjligheter att utveckla verksamheten genom att sprida redaktionellt material med hjälp av modern teknik och med ett yttrandefrihetsrättsligt skydd som motsvarar det för tryckta skrifter. Om ett inhämtande av uppgifter via Internet eller motsvarande skulle leda till att uppgifterna faller utanför yttrandefrihetsgrundlagens ram skulle detta innebära ett försämrat skydd för bl.a. nyhetskällorna. Detta var inte avsett av lagstiftaren även om Internets explosionsartade utveckling inte kunde förutses när yttrandefrihetsgrundlagen kom till. Ett aktivt inhämtande av uppgifter via Internet eller motsvarande måste mot denna bakgrund likställas med att uppgifter tillhandahålls på begäran (jfr prop. 1990/91:64 s. 65 och SOU 1997:49 s. 118 f.).

Den som lägger ut material i en databas på en hemsida som kan nås via Internet har därmed gjort materialet tillgängligt för en mycket vid krets som utan vidare kan betecknas som "allmänheten".

Sammantaget anser alltså TR:n att databasregeln i detta fall är tillämplig på de på hemsidan publicerade uppgifterna. De bestämmelser som yttrandefrihetsgrundlagen innehåller beträffande radioprogram skall därför tillämpas.

Mattias S:s anknytning till hemsidan. Mattias S. har uppgivit att det är han som är ansvarig för domänen www.1488.com men att hemsidan används i Nordlands marknadsföring och att han inte befattar sig med eller har något ansvar för utformningen av hemsidan eller dess innehåll. Avtalet rörande domänen har träffats med innehavaren av en server i USA och sändningen utgår också därifrån.

Mattias S. har vidare uppgivit att tidningen Nordland numera ägs av NL produktion som är en enskild firma ägd av honom. Han har utsett ansvarig utgivare för tidningen och denne borde även svara för hemsidans innehåll med hänsyn till hemsidans nära samhörighet med tidningen Nordland.

TR:n gör följande bedömning.

Yttrandefrihetsgrundlagens bestämmelser om kanalisering av ansvaret för yttrandefrihetsbrott är ytterst formella och syftar till att en, och endast en, ansvarig skall kunna utpekas. Ansvaret för ett radioprogram ligger i första hand på utgivaren och i andra hand på den som var skyldig att utse utgivare om någon behörig sådan inte var utsedd (6 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen). Utgivare skall utses av den som bedriver sändningsverksamheten (4 kap. 1 § yttrandefrihetsgrundlagen) och anmälas till Radio- och TV-verket (3 kap. 13 och 18 §§ tillämpningslagen).

Det är klarlagt att någon utgivare för hemsidan inte har utsetts och anmälts till Radio- och TV-verket. Frågan är då vem som är skyldig att utse utgivare. Enligt grundlagstexten är det den som bedriver sändningsverksamheten. I förarbetena till denna bestämmelse (prop. 1990/91:64 s. 122 f.) ges föga ledning för tolkningen av bestämmelsen i fall då databasregeln är tillämplig. Faktorer som enligt TR:ns mening bör tillmätas betydelse är, förutom ägarförhållandena, det inbördes förhållandet mellan den som innehar domänen och den som utnyttjar den.

I detta fall innehas domänen www.1488.com av Mattias S. Det är också han som äger tidningen Nordland. TR:n anser därmed att han formellt har kunnat kontrollera publiceringen på hemsidan, dvs. vad som i detta sammanhang betecknas som sändningsverksamheten. Det har då också varit hans skyldighet att utse utgivare. Att han har utsett en ansvarig utgivare för tidningen Nordland är inte tillräckligt och påverkar inte hans ansvar för hemsidan.

Frågan om sändningen har gått över en server i USA och vad det i så fall betyder för tillämpningen av svensk lag får prövas i samband med prövningen av om publiceringen av de aktuella texterna utgör brott.

Sammantaget finner TR:n alltså att Mattias S., då någon utgivare inte har utsetts, är den som ansvarar för eventuella yttrandefrihetsbrott med anledning av de aktuella publiceringarna på hemsidan.

E-posttidningar som massmedier. TR:n fann att Mattias S. inte var ansvarig enligt 6 kap. yttrandefrihetsgrundlagen för innehållet i e-postsändningarna.

Slut.

1. TR:n finner Mattias S. ansvarig enligt 6 kap. yttrandefrihetsgrundlagen i dess lydelse före d. 1 jan. 1999 dels för innehållet i den på tidningen Nordlands hemsida skriftligen återgivna föreläsning som hållits vid Umeå universitet d. 5 dec. 1997, dels för innehållet i den låttext - Krigstrummans kall - som lagts ut på tidningen Nordlands hemsida.

2. TR:n finner att Mattias S. inte kan göras ansvarig enligt 6 kap. yttrandefrihetsgrundlagen i dess lydelse före d. 1 jan. 1999 för innehållet i den ovannämnda låttexten med anledning av att låttexten distribuerats genom e-post.

Mattias S. överklagade i Göta HovR och yrkade att HovR:n skulle förklara att han inte i något fall var ansvarig i yttrandefrihetsgrundlagens mening.

Justitiekanslern överklagade och yrkade att HovR:n skulle förklara Mattias S. ansvarig i yttrandefrihetslagens mening även för det material som distribuerats med e-post.

Part bestred motparts ändringsyrkande.

HovR:n (hovrättslagmannen Carrick, hovrättsrådet Lundeholm, referent, samt hovrättsassessorerna Teurneau och Sjåstad) anförde i beslut d. 15 aug. 2000: Skäl.

Hemsidan http://www.1488.com. Av de skäl TR:n anfört finner HovR:n att tidningen Nordland utgör en periodisk skrift, att uppgifterna på hemsidan har förmedlats med elektromagnetiska vågor och utgör ett radioprogram i yttrandefrihetsgrundlagens mening, att uppgifterna har tillhandahållits "på begäran" i den mening som avses i grundlagen och att materialet på aktuell hemsida har tillhandahållits allmänheten.

TR:n har funnit att det saknas anledning att i detta skede av brottmålsprocessen ta ställning till om sändningen gått över en server i USA och vad det i så fall betyder för tillämpligheten av svensk lag. HovR:n gör i denna del en annan bedömning. Yttrandefrihetsgrundlagen skiljer nämligen mellan sändningar som sker från Sverige och sådana som kommer från utlandet. Det framgår av bl.a. grundlagens 1 kap. 6-7 §§ och 10 kap. Frågan om Mattias S:s ansvarighet i yttrandefrihetsgrundlagens mening kan därmed inte avgöras utan att ställning tas till om grundlagen och dess ansvarighetsregler över huvud taget kan vara tillämpliga på det åtalade förfarandet. HovR:n anser sig oförhindrad att nu pröva denna fråga. Även om det finns ett samband mellan gränserna för yttrandefrihetsgrundlagens tillämpning och tillämpningsområdet för svensk strafflag avser HovR:ns prövning inte den senare frågan.

Det föreligger inte någon utredning som motsäger Mattias S:s uppgifter om var den server är belägen som hemsidan har funnits registrerad på. HovR:n har då att utgå ifrån att hemsidan har funnits lagrad på en server som varit belägen i USA. Av utredningen får vidare anses framgå att materialet på hemsidan i huvudsak har varit på svenska, att det har framställts i Sverige och har lagts in på hemsidan härifrån samt att hemsidan i första hand har riktat sig till svenska mottagare. De faktiska omständigheterna är alltså klarlagda och kopplingen till Sverige är påtaglig.

1 kap. 9 § yttrandefrihetsgrundlagen (YGL), den s.k. databasregeln, innehåller ingen särskild föreskrift om territoriell begränsning. I bestämmelsen görs emellertid YGL:s övriga regler om radioprogram tillämpliga även på förfaranden enligt databasregeln. Vid sändningar i den mening som avses i bl.a. 1 kap. 6 § YGL är avgörande om sändningen utgår från Sverige. På motsvarande sätt bör avgörande för databasregelns tillämpningsområde vara om tillhandahållandet till allmänheten utgår från Sverige (jfr SOU 1997:49 s. 239 f.).

När en sändning enligt 1 kap. 6 § YGL skall anses utgå från Sverige framgår inte av lagtexten. I förarbetena till 1 kap. 6 § och 10 kap. 1-2 §§ (se bl.a. prop. 1990/91:64 s. 44 f., s. 110) har däremot gjorts uttalanden som synes innebära att helt avgörande för dessa bestämmelsers tillämplighet är belägenheten av den tekniska apparatur varigenom den omedelbara spridningen av radioprogrammet till allmänheten sker. Det enda undantaget är sändningar som förmedlas till allmänheten via satellit. För det speciella fallet har införts en reglering som dock är så entydigt utformad att den inte kan anses omfatta andra sändningsformer. - Om angivna förarbetsuttalanden skulle vara styrande även vid tillhandahållanden enligt databasregeln skulle här få konstateras att servern, som synes vara den tekniska apparatur som vidarebefordrar materialet till allmänheten, är belägen i USA varför bestämmelserna i YGL om ansvarig utgivare m.m. inte vore tillämpliga.

Det är emellertid långt ifrån självklart att uttalandena i förarbetena rörande sändning av ljudradio och television skall anses avgörande för tillhandahållanden som sker i de helt nya medieformer som fått en särskild reglering i 1 kap. 9 § YGL. Det är i dessa fall inte ens frågan om en sändning till allmänheten i den mening som avses i 1 kap. 6 § YGL. Lagtextens utformning hindrar alltså inte att man vid tillämpning av 1 kap. 9 § YGL låter frågan, från vilket land allmänheten har tillhandahållits materialet, avgöras efter en mera allsidig bedömning. HovR:n finner att så skall ske. Serverns fysiska placering är enligt HovR:ns mening därvid av mycket begränsad betydelse (jfr bl.a. Nätjuridik, Thomas Carlen Wendels, 2:a uppl., s. 45 ff.). Bortsett från serverns placering är samtliga förhållanden här sådana att det enligt HovR:ns mening inte råder någon tvekan om att allmänheten har tillhandahållits materialet från Sverige. YGL:s regler om ansvarig utgivare m.m. är då tillämpliga och lika med TR:n finner HovR:n att Mattias S. är ansvarig i YGL:s mening för det av TR:n angivna materialet.

Nordlands nyhetsbrev via e-post. HovR:n fann att TR:ns dom skulle fastställas i denna del.

HovR:ns beslut. HovR:n fastställer TR:ns beslut.

Mattias S. (offentlig försvarare advokaten Svante Arenius) överklagade och yrkade att HD skulle förklara att han inte var ansvarig i yttrandefrihetsgrundlagens mening för vad som förekommit på hemsidan http://www.1488.com.

Justitiekanslern bestred ändring. Målet föredrogs.

Föredraganden, RevSekr Söderlind, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande beslut: Skäl. Yttrandefrihetsgrundlagen är enligt 1 kap. 6 § tillämplig på radiosändningar som är riktade till allmänheten och avsedda att tas emot med tekniska hjälpmedel. Vad som sägs i yttrandefrihets-grundlagen om radiosändningar är tillämpligt även på vissa andra sändningar av bland annat text med hjälp av elektromagnetiska vågor (1 kap. 1 § 3 st. YGL); exempelvis överföring via Internet. Bestämmelsen i 1 kap. 6 § har dock avsetts begränsa grundlagens tillämplighet till utsändningar vars tidpunkt och varaktighet avsändaren ensam råder över (prop. 1990/91:64 s. 110). Upplysningar som på begäran tillhandahålls direkt ur register för automatisk databehandling är inte sådana utsändningar som nu sagts och omfattas därför av grundlagen endast om de förutsättningar som anges i 1 kap. 9 § (databasregeln) är uppfyllda.

Är databasregeln tillämplig? De två texter som åtalet gäller har funnits lagrade på den i målet aktuella webbplatsen och har såvitt är känt inte publicerats i tidningen Nordlands tryckta utgåva. Texterna har varit tillgängliga för envar som har tillgång till Internet, vilket innebär att de på särskild begäran hållits tillgängliga för allmänheten. Den som besökt webbplatsen har inte kunnat ändra i texternas innehåll. För att databasregeln i och för sig skall vara tillämplig på tillhandahållandet återstår därmed att bedöma om det varit redaktionen för en tryckt periodisk skrift som tillhandahållit upplysningarna ur registret.

Det är utrett att tidningen Nordland är en tryckt periodisk skrift. Det står emellertid också klart att det är Mattias S. som i eget namn slutit avtal med en serverägare om att få disponera det datorutrymme som används för webbplatsen. Mot den bakgrunden kunde det ifrågasättas om det är Mattias S., personligen eller i sin tidningsrörelse, eller redaktionen för tidningen Nordland som tillhandahållit uppgifterna ur registret.

Vad lagstiftaren vid yttrandefrihetsgrundlagens tillkomst avsåg med bestämningen att det skall vara en "redaktion" för en tryckt periodisk skrift som tillhandahåller upplysningarna "ur" registret är inte klart. (Se prop. 1990/91:64 s. 65 ff. och s. 112; jfr avfattningen av 1 kap. 7 § 2 st. tryckfrihetsförordningen - den s.k. bilageregeln - samt användningen av ordet "redaktion" i tryckfrihetsförordningen 1 kap. 1 § 3 st. med förarbetsuttalanden i prop. 1975/76:204 s. 127 och s. 130. De uttalanden som gjorts vid 1999 års ändringar i databasregeln - dvs. i tiden efter den åtalade gärningen - synes i första hand ha ansetts påkallade för att klargöra innebörden av uttrycken "företag för framställning av tekniska upptagningar" och "nyhetsbyrå", se SOU 1997:49 s. 211 f. och prop. 1997/98:43 s. 155 f. Uttalandena föranledde inte heller någon ändring av uttrycket "redaktion" och det är tveksamt om de för framtiden kan ges den innebörden att grundlagen, vid en bedömning rörande grund för straffansvar, skall tolkas så att dess innebörd klart avviker från vad ordalydelsen ger vid handen.) Med hänsyn till att tillämpligheten av databasregeln är en förutsättning för det straffrättsliga ensamansvaret för vad registret innehållit, oavsett vem som infört uppgifterna och oavsett kännedom om införandet, får tolkning av bestämmelsen vid fråga om ansvar ske restriktivt.

Det framgår emellertid att Mattias S:s egna uppgifter att han själv saknat kunskaper för att kunna hantera information på webbplatsen och att han överlämnat till tidningen Nordland att använda webbplatsen för marknadsföring och information. Vid dessa förhållanden får tidningens redaktionsledning rent faktiskt anses ha haft kontroll över publiceringen på webbplatsen. Det får därför anses att redaktionen för tidningen Nordland tillhandahållit texterna i fråga ur webbplatsen/registret. Därmed är förutsättningarna för tillämpning av databasregeln i sig uppfyllda i målet.

Varifrån har sändningarna utgått? Som HovR:n anmärkt saknas utredning som motsäger Mattias S:s uppgift att uppgifterna på webbplatsen lagras på en server i USA. Den som vill ta del av informationen på webbplatsen får den sig således tekniskt sett tillsänd från utlandet.

Yttrandefrihetsgrundlagen innehåller visserligen inte något stadgande som uttryckligen begränsar lagens tillämplighet till sändningar som utgår från Sverige. Som HovR:n anmärkt tyder emellertid vissa uttalanden i förarbetena på att avsikten var att grundlagen skulle fullt ut omfatta endast sändningar som utgår härifrån (prop. 1990/91:64 s. 44 f. och s. 110). Såväl särregleringen för satellitsändningar och samtidig och oförändrad vidaresändning av radioprogram från utlandet (1 kap. 6 § 2 st. samt 1 kap. 7 §) som regleringen i 10 kap. av vissa frågor rörande radioprogram och tekniska upptagningar från utlandet leder i och för sig i samma riktning. Det är dock att märka att 10 kap. 2 §, som enligt dess ordalydelse motsatsvis innebär bl.a. att ensamansvaret inte gäller för radioprogram som sänds från sändare utanför Sverige, har avsetts reglera endast utländska framställningar (se a. prop. s. 132 f.). När det gäller framställningar som, ur databaser kontrollerade av i Sverige verksamma redaktioner, sänds till Sverige från utlandet endast av det skälet att sändningsutrustningen (servern) är placerad där - något som kan bero på en ren tillfällighet; se Carlen-Wendels, Nätjuridik, 3 u. 2000, s. 50 ff - är likheterna med satellitsändningar som utgår från Sverige stora. Skillnaden består främst i att satellitutsändningen sker omedelbart efter upplänkning från Sverige. Denna skillnad framstår som närmast betydelselös när den lagring som sker i en databas i en server någonstans i omvärlden helt kontrolleras av den svenska redaktionen. Serverägaren har normalt inte någon rätt att ändra i lagrade uppgifter och något annat mellanled med sådana befogenheter finns inte heller. Att någon särreglering inte gjordes vid yttrandefrihetsgrundlagens tillkomst beträffande sändningar som omfattas av databasregeln får tillskrivas det förhållandet att Internets utveckling då inte kunde förutses och kan inte tas till intäkt för att grundlagen skulle omfatta endast databasöverföringar som i rent teknisk mening utgår från Sverige. Mot bakgrund av det anförda får tillhandahållandet ur registret anses ha skett från Sverige oavsett att överföring i teknisk mening ägt rum från USA.

Skyldigheten att utse utgivare samt frågan om ansvar enligt 6 kap. Det är utrett att någon utgivare inte utsetts för det som i grundlagens mening är att jämställa med radioprogram.

Utgivare för ett radioprogram, och således också för ett register som omfattas av databasregeln, skall enligt 4 kap. 1 § yttrandefrihets-grundlagen utses av den som bedriver sändningsverksamheten. Mattias S. är den som avtalat med serverägaren om rätt att ta i anspråk utrymme i servern för webbplatsen och det är klarlagt att sändningarna skett inom ramen för hans massmedieföretags, den enskilda firman tidningen Nordland, verksamhet. Mattias S. får därmed anses ha bedrivit sändningsverksamheten i lagrummets mening och det har således ålegat honom att utse utgivare. När nu så inte har skett ansvarar, enligt 6 kap. 2 § 1 yttrandefrihetsgrundlagen, Mattias S. i utgivares ställe för eventuella yttrandefrihetsbrott i programmet.

Mattias S:s överklagande skall till följd av det anförda avslås. HD:s avgörande. HD avslår överklagandet.

HD (JustR:n Magnusson, Munck, referent, Blomstrand, Pripp och Lundius) fattade följande slutliga beslut: Skäl. Frågan i HD är om Mattias S. enligt 6 kap. yttrandefrihetsgrundlagen i dess lydelse före d. 1 jan. 1999 är ansvarig för de på webbplatsen www.1488.com återgivna texter som avses med åtalet.

Enligt 1 kap. 9 § yttrandefrihetsgrundlagen tillämpas nämnda grundlags föreskrifter om radioprogram också bl.a. i fall när en redaktion för en tryckt periodisk skrift med hjälp av elektromagnetiska vågor på begäran tillhandahåller allmänheten upplysningar direkt ur ett register med upptagningar för automatisk databehandling. Detta gäller dock inte om den mottagande kan ändra innehållet i registret.

Med tryckt periodisk skrift måste med hänsyn till bestämmelsens grundläggande syfte att skydda meddelarfriheten förstås en sådan skrift som omfattas av tryckfrihetsförordningens regler om periodiska skrifter (jfr 1 kap. 7 § och 13 kap. tryckfrihetsförordningen). I målet är utrett att tidningen Nordland utgör en sådan periodisk skrift.

I enlighet med vad HovR:n funnit har de med åtalet avsedda texterna - vilka är att anse som upplysningar direkt ur ett register med upptagningar för automatisk databehandling - med hjälp av elektromagnetiska vågor tillhandahållits allmänheten på begäran. De som mottagit upplysningarna har inte kunnat ändra innehållet.

I målet är klarlagt att Mattias S. under enskild firma är tidningen Nordlands ägare. Mattias S. har uppgivit att han personligen slutit avtal med ett amerikanskt serverföretag om att få disponera det datorutrymme som används för webbplatsen. Det framgår också av Mattias S:s uppgifter att han själv ansett sig sakna kunskaper för att kunna hantera information på webbplatsen och överlämnat åt tidningen att använda webbplatsen för marknadsföring och information. Oberoende av om Mattias S. själv tillhört tidningens redaktion får det anses utrett att de ifrågavarande uppgifterna tillhandahållits allmänheten av redaktionen.

Det anförda innebär att yttrandefrihetsgrundlagens föreskrifter om radioprogram - varmed enligt denna grundlags terminologi förstås även TV-program - skall tillämpas på det aktuella förfarandet. I fråga om sändningar av sådana program gäller enligt huvudregeln i 1 kap. 6 § att yttrandefrihetsgrundlagen är tillämplig utan särskild begränsning när programmen är riktade till allmänheten och avsedda att tas emot med tekniska hjälpmedel. I 7 § samma kapitel finns emellertid bestämmelser som begränsar yttrandefrihetsgrundlagens tillämplighet när det är fråga om samtidig och oförändrad vidaresändning här i landet av radioprogram som kommer från utlandet och radioprogram som förmedlas hit genom satellitsändning men inte utgår från Sverige. Dessa för radio- och TV-program avpassade undantagsbestämmelser måste anses sakna tillämplighet när det som i förevarande fall är fråga om databassändningar genom Internet, eftersom sådan vidaresändning eller förmedling som avses i 7 § inte kan förekomma när det gäller denna typ av informationsöverföring (jfr SOU 1997:49 s. 108 f. och 239 samt SOU 2001:28 s. 252).

Fråga uppstår då om det för att yttrandefrihetsgrundlagen utan någon begränsning skall vara tillämplig på databassändningar krävs att sändningen sker från Sverige. I 10 kap. 2 § nämnda grundlag finns en särskild bestämmelse om att rätten att meddela och anskaffa uppgifter och underrättelser och att vara anonym gäller också i fråga om radioprogram som sänds från sändare utanför Sverige. Denna bestämmelse synes emellertid inte motsatsvis kunna ges den innebörden att sådan databaserad information som nu är aktuell måste sändas från sändare inom Sverige för att yttrandefrihetsgrundlagens ansvarighetsbestämmelser skall bli tillämpliga. Inte heller följer detta av någon annan bestämmelse i yttrandefrihets-grundlagen.

Det framstår emellertid som tydligt att viss anknytning till Sverige måste föreligga för att yttrandefrihetsgrundlagens ansvarighetssystem, som bl.a. förutsätter att utgivare kan utses enligt reglerna i 4 kap., skall vara tillämpligt på sådana databassändningar som avses i 1 kap. 9 §. När det som i förevarande fall gäller informationsöverföring från redaktionen för en tryckt periodisk skrift innebär redan det förhållandet att skriften omfattas av tryckfrihetsförordningens regler om periodiska skrifter en tillräcklig sådan anknytning, och detsamma måste gälla när informationen tillhandahålls av redaktionen för ett radioprogram som sänds från Sverige. I övriga fall som omfattas av paragrafen får i avsaknad av närmare reglering ledning sökas i allmänna principer för räckvidden av offentligrättslig lagstiftning, varvid det i linje med vad Justitiekanslern hävdat kan ha betydelse om företaget är verksamt i Sverige och materialet avsett för en svensk publik. Däremot kan det inte, som Mattias S. gjort gällande, ha någon avgörande betydelse om sändningen sker från en server utanför Sverige.

I enlighet med det anförda är yttrandefrihetsgrundlagens ansvarighetsbestämmelser tillämpliga på den nu aktuella informationsöverföringen.

Som domstolarna har funnit får Mattias S. i den mening som avses i 4 kap. 1 § yttrandefrihetsgrundlagen anses ha bedrivit sändningsverksamheten. På grund härav och då utgivare inte har utsetts svarar Mattias S. enligt 6 kap. 2 § 1 st. 1 yttrandefrihetsgrundlagen för eventuella yttrandefrihetsbrott i de med åtalet avsedda texterna.

HD:s avgörande. HD avslår överklagandet.

HD:s beslut meddelades d. 15 juni 2001 (mål nr Ö 3448-00).

Rättsfall från Högsta domstolen
Publicerat med tillstånd
av Sveriges Domstolar

Avgörandedatum:
2001-06-15

Målnummer:
Ö3448-00