Sedan en fastställelsetalan väckts återkallade käranden sin talan. Motparten yrkade då att målet skulle prövas i sak enligt 13 kap. 5 § rättegångsbalken. Fråga uppkom om det fortfarande var av avgörande betydelse att få fastställelsetalan prövad. Arbetsdomstolen finner att så inte är fallet och avvisar talan.


Lagrum:
4 kap. 6 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister; 13 kap. 5 § samt 18 kap. 5 § rättegångsbalken (1942:740)

Parter:

Svenska Journalistförbundet; Svenska Tidningsutgivareföreningen

Nr 49

Svenska Journalistförbundet

mot

Svenska Tidningsutgivareföreningen.

Bakgrund

Mellan Svenska Journalistförbundet (förbundet) och Svenska Tidningsutgivareföreningen (Tidningsutgivarna) gäller sedan länge varandra i allmänhet avlösande kollektivavtal för redaktionspersonal, journalistavtalet. Det i målet aktuella kollektivavtalet gällde fr.o.m. den 1 april 2004 t.o.m. den 31 mars 2007. Avtalet innehåller bl.a. följande bestämmelser.

§ 4

För företag som framställer elektroniska produkter

UPPHOVSRÄTT

- - - - -

MOM 3 Upplåtelse/överlåtelse till annan

Mom 3:1

Avtal med annan, som innebär att denne i sin tur får rätt att förfoga över materialet i egen tidning eller annan produkt förutsätter att överenskommelse träffas i förväg med berörd medarbetare eller med journalistklubben.

Överlåtelse av text- och/eller bildmaterial för reklamändamål förutsätter samtycke från berörd(a) medarbetare.

Mom 3:2

Avtal med annat företag med publicistisk verksamhet om stadigvarande överlåtelse eller stadigvarande utbyte skall föregås av förhandlingar mellan företaget och journalistklubben vid detta.

Innan överenskommelse träffats får någon överlåtelse inte ske.

Leder inte de lokala förhandlingarna till en överenskommelse skall - om någon av parterna begär det - centrala förhandlingar tas upp. Leder inte heller dessa förhandlingar till en överenskommelse skall frågan avgöras av en särskild nämnd om någon av parterna begär det. Sådan begäran skall göras inom tio dagar efter det att de centrala förhandlingarna har förklarats avslutade.

Den särskilda nämnden består av tre ledamöter. Av dem utser parterna var sin och de sålunda utsedda den tredje, som skall vara nämndens ordförande.

Nämnden skall vid sin bedömning beakta samtliga de argument som parterna i förhandlingar tidigare har fört fram som stöd för sina ståndpunkter. Nämnden skall arbeta skyndsamt. För nämnden gäller lagen (1929:145) om skiljemän i tillämpliga delar.

Bestämmelserna i mom 3:2 skall tillämpas även när det blir fråga om förändringar i bestående avtal.

Varje medarbetare skall ha tillgång till en förteckning över de företag med vilka det egna företaget har tecknat avtal om stadigvarande utbyte eller överlåtelse.

- - - - -

Bilaga till § 4 mom 3:1

Lokala avtal om upplåtande/överlåtande av upphovsrätt

1. Gemensam avsiktsförklaring

Parterna är eniga om betydelsen av att lokala upphovsrättsavtal kan träffas och att sådana avtal skall tillgodose såväl företagens behov, intressen och anseende som publicistiskt drivna medieföretag, som medarbetarnas intresse av att det material de framställer inom ramen för anställningen hanteras med respekt för deras anseende och trovärdighet som journalister och för deras ställning som framställare av upphovsrättsligt skyddat material.

Mot den bakgrunden är parterna överens om att följande utgångspunkter skall gälla för ingående av lokala avtal om upplåtande/överlåtande av upphovsrätt:

Företagen skall ha möjlighet att - under respekt för upphovsmännens intressen i ekonomiska och ideella hänseenden - utveckla nya idéer, få utrymme för långsiktig utveckling och förutsebarhet i publicistiskt och ekonomiskt hänseende.

Vid bedömningen av tilltänkta upplåtelser/överlåtelser skall lokala förutsättningar och behov vara utgångspunkten. Parterna skall sträva efter att avtalen är så precisa som möjligt i fråga om villkor för upplåtelse/överlåtelse. Avtalen skall också innehålla bestämmelser som förpliktar avtalspart att respektera ideella rättigheter.

I sista hand skall avtalsfrågan kunna avgöras av ett särskilt organ, Pressens avtalsråd (PAR). Parterna är ense om att förhandlingarna skall vara det normala sättet att hantera upphovsrättsavtal och att PAR endast skall anlitas som en sista utväg, om frågan inte kan lösas på annat sätt.

2. Allmänna begränsningar för upphovsrättsavtal

Ideella rättigheter skall respekteras

Material får inte användas i reklamsammanhang utan berörda medarbetares samtycke

Ansvarig utgivare har veto mot överlåtelse

Överlåtelse skall avse publicering enligt TF eller YGL

Överlåtelse får endast ske i ett led med undantag för arkivsamverkan och elektroniska pressklipp.

3. Pressens avtalsråd (PAR)

Parterna inrättar ett särskilt organ som skall främja tillkomsten och utvecklingen av lokala avtal om upphovsrätt (PAR).

PAR består av en representant från vardera Tidningsutgivarna och Journalistförbundet samt en opartisk ordförande. Denna samt en ersättare för ordföranden utses av parterna gemensamt.

PAR kan genom rekommendationer och på annat sätt verka för att upphovsrättsavtal träffas. PAR har i övrigt de uppgifter som nedan anges i förhandlingsordningen. PAR skall i sin verksamhet eftersträva enighet. Om detta inte kan uppnås har ordföranden utslagsröst.

Parterna svarar till lika delar för PARs kostnader och kostnader föranledda av PARs roll i beslutsprocessen, t ex kostnader för opartisk ordförande i lokal förhandling eller för expertutlåtande.

4. Förhandlingsordning

Den i det följande angivna förhandlingsordningen är endast tillämplig i relationen företag - arbetstagarorganisation. Är parterna överens om att § 4 mom 3:2 skall tillämpas är den förhandlingsordningen tillämplig istället för den i det följande angivna förhandlingsordningen.

En lokal förhandling på det upphovsrättsliga området skall ledas av en opartisk ordförande om en part begär det. Ordföranden utses av PAR sedan frågan anmälts av part. PAR tar ställning till frågan om ersättning till opartiska ordföranden. Om parterna inte enas kan part inom 14 dagar från det förhandlingen förklaras avslutad, oberoende av om opartisk ordförande medverkat, begära central förhandling. Sådan förhandling förs utan opartisk ordförande.

Om parterna inte enas i den centrala förhandlingen kan part inom 14 dagar från det förhandlingen förklaras avslutad hänskjuta frågan till PAR för avgörande.

PAR skall i första hand försöka förlika parterna. PAR kan inhämta muntligt eller skriftligt yttrande av expert. PAR skall beakta innehållet i tidigare lokala avtal samt i övrigt grunda sitt avgörande på material som parterna tagit fram.

Lokala avtal gäller tills vidare med tre månaders uppsägningstid, såvida parterna inte avtalat om annat. Då ett avtal tillkommit efter beslut av PAR gäller det i ett år och därefter tills vidare med tre månaders uppsägningstid. Vid förhandling om förlängning av avtal gäller ovanstående förhandlingsordning. Ett uppsagt avtal gäller till dess slutligt avgörande träffats.

Avtalsförslag som avslagits av PAR kan inte prövas på nytt såvida inte nya väsentliga omständigheter tillkommit.

Yrkanden m.m.

Förbundet väckte i april 2006 talan mot Tidningsutgivarna och yrkade att Arbetsdomstolen skulle fastställa att bilagan till § 4 mom 3:1 (bilagan) i journalistavtalet inte är tillämplig på stadigvarande överlåtelse eller stadigvarande utbyte av upphovsrättsligt skyddat material mellan arbetsgivaren och annat företag med publicistisk verksamhet. Som grund anfördes följande. I § 4 mom 1 anges att medarbetaren upplåter/överlåter till arbetsgivaren att i sin verksamhet förfoga över upphovsrättsskyddat material som har medarbetaren som upphovsman och som tagits fram i anställningen. Avtal om upplåtelse och överlåtelse av sådant material till annan regleras i § 4 i olika moment, bl.a. i mom 3:1 och mom 3:2. Enligt ordalydelsen regleras avtal om stadigvarande överlåtelse eller utbyte särskilt i mom 3:2. Till de båda regleringarna finns två olika förhandlingsordningar angivna, varav en i bilagan. Regleringen i bilagan gäller enligt ordalydelsen endast för vidareanvändning som omfattas av mom 3:1. Bilagan är därmed inte tillämplig på avtal enligt mom 3:2 om stadigvarande överlåtelse eller stadigvarande utbyte.

Tidningsutgivarna bestred käromålet. Som grund anfördes följande. Regleringen i bilagan avser avtal om överlåtelser eller upplåtelser enligt både mom 3:1 och mom 3:2 om inte parterna särskilt är överens om att förhandlingsordningen enligt mom 3:2 skall tillämpas. Regleringen i bilagan är alltså tillämplig vid avtal om stadigvarande överlåtelse eller stadigvarande utbyte av upphovsrättsligt skyddat material mellan arbetsgivaren och annat företag med publicistisk verksamhet.

Förbundet återkallade i mars 2007 sin talan. Tidningsutgivarna har, med stöd av 13 kap. 5 § rättegångsbalken, yrkat att målet skall prövas utan hinder av den av förbundet gjorda återkallelsen.

Förbundet har yrkat att Arbetsdomstolen skall avvisa Tidningsutgivarnas yrkande om att målet skall prövas under påstående av det inte längre föreligger något fastställelseintresse. Tidningsutgivarna har bestritt att hinder skulle föreligga mot att pröva fastställelsetalan.

Arbetsdomstolen prövar genom detta beslut frågan om tillåtligheten av den av förbundet väckta fastställelsetalan. Parterna har beretts tillfälle att slutföra sin talan i den delen. De har yrkat ersättning för rättegångskostnader.

Parterna har till utveckling av sin talan i frågan om fastställelseintresse föreligger anfört i huvudsak följande.

Journalistförbundet

Fastställelseintresse förelåg när förbundet väckte talan i april 2006. Enligt den förhandlingsordning som anges i bilagan och som förbundet menar endast har tillämpning på avtal med annan som regleras i mom 3:1, avgörs i sista hand frågan om ett lokalt avtal av ett särskilt organ, Pressens avtalsråd (PAR). På Göteborgs-Posten Nya AB (GP) inleddes förhandlingar om ett lokalt avtal om vidareöverlåtelse av material. Parterna kom inte överens i avtalsfrågan. Därefter uppstod tvist om PAR hade behörighet att fatta beslut i frågan. Enligt förbundet var det fråga om ett avtal om stadigvarande överlåtelse och utbyte för vilket regleringen i bilagan inte var tillämplig, varför PAR inte hade behörighet att fatta beslut. Den förhandlingsordning som finns reglerad i mom 3:2, enligt vilken en särskild nämnd - skiljenämnd - slutligen kan avgöra avtalsfrågan, var den ordning som var tillämplig. Två av PAR:s ledamöter ansåg dock PAR behörigt. Tvisten ledde till att förbundets ledamot i PAR avgick den 22 april 2006. Trots detta fattade de två övriga ledamöterna beslut i ärendet den 24 april 2006. De fastställde ett avtal vari GP gavs rätt att överlåta upphovsrättsligt skyddat material till vissa andra medieföretag. Mot den bakgrunden var det därför vid talans väckande av avsevärd betydelse för förbundet att få prövat om bilagan, däribland regleringen om PAR, var tillämplig på avtal om stadigvarande överlåtelser eller stadigvarande utbyten.

Förhållandena har därefter ändrats varför det inte längre föreligger något fastställelseintresse.

Journalistavtalet löpte ut den 31 mars 2007. Förbundet har, i samband med att parterna begärt medling, klargjort för motparten att förbundet inte kommer att träffa något nytt kollektivavtal innehållande den i målet omtvistade bilagan. Bestämmelserna i bilagan gäller på organisationsplanet och har därför ingen efterverkan. Efter den 31 mars 2007 saknar alltså bestämmelserna i bilagan rättsliga verkningar. Ett uttalande från Arbetsdomstolen skulle således komma att sakna erforderlig anknytning till något mellan parterna alltjämt gällande rättsförhållande och skulle inte heller på annat sätt påverka parts rättsliga förhållande till motparten.

I december 2006 väckte förbundet i Arbetsdomstolen en fullgörelsetalan mot Tidningsutgivarna samt GP och yrkade att GP skulle betala skadestånd till förbundet för kollektivavtalsbrott med anledning av de överlåtelser som skett och sker enligt det av PAR i april 2006 fastställda avtalet. Inom ramen för det målet kommer frågan om bilagans tillämpningsområde på stadigvarande överlåtelse eller utbyte av upphovsrättsligt skyddat material mellan arbetsgivaren och annat företag med publicistisk verksamhet, dvs. samma fråga som avses med fastställelsetalan, att prövas.

En prövning av fastställelseyrkandet skulle dessutom endast delvis besvara frågan om i vilka upphovsrättsliga situationer som bilagan är tillämplig. PAR har, med dess två kvarvarande ledamöter, i två beslut tagit ställning till bilagans tillämplighet i andra fall än i relation till mom 3:2. Det ena beslutet, avseende Sundsvalls Tidning, rör avtal om överlåtelse till så kallade självständiga bildbyråer, vilka enligt förbundet regleras i mom 4. Det andra beslutet, avseende AB Östgöta Correspondenten, rör avtal om överlåtelse till s.k. interna nätverk, vilka enligt förbundet regleras i mom 3:3. Det finns således en mängd frågor om tillämpningen av bilagan och därmed om PAR:s behörighet som inte berörs av fastställelsetalan i detta mål.

Tidningsutgivarna

Parterna förhandlar om ett nytt kollektivavtal under medling. Om parterna inte träffat ett nytt avtal senast den sista mars 2007 inträder ett tillfälligt kollektivavtalslöst tillstånd. Bilagan reglerar huvudsakligen inte, som förbundet synes påstå, enbart villkor som gäller mellan kollektivavtalsparterna. Den innehåller materiella bestämmelser som även rör innehållet i lokala upphovsrättsavtal som ingås av lokala parter utan medverkan av PAR och som blir del av den enskilde medarbetarens anställningsvillkor, se t.ex. bilagans reglering enligt punkten 2 samt punkten 4 sista stycket om avtals löptid. Bilagan gäller därför under ett kollektivavtalslöst tillstånd.

Det finns därutöver lokala avtal som har ingåtts under avtalsperioden enligt bilagan och som inte varit föremål för PAR:s avgörande. I ett sådant avtal avseende Dalarnas Tidningar AB hänvisas till förhandlingsordningen i bilagan. Det är även på denna grund väsentligt att få fastställelsetalan prövad.

I mål A 260/06, där en fullgörelsetalan förs, är grunden för talan att GP i strid med journalistavtalet stadigvarande överlåter upphovsrättsligt skyddat textmaterial till annat företag med publicistisk verksamhet för lagring och publicering i en databas. Det innebär att endast en del av ”PAR-avtalet” kommer att vara föremål för prövning. Huruvida övriga överlåtelser är tillåtna kommer inte att prövas. Talan i förevarande mål är avsevärt mer omfattande, varför det föreligger ett intresse att få fastställelseyrkandet i detta mål prövat.

Förbundet har angripit andra PAR-avgöranden utan att gå vidare rättsligt. Journalistförbundet har dock i brev till berörda företag, t.ex. AB Östgöta Correspondenten, förklarat att företagen inte får tillämpa dessa avtal. Detta innebär att det råder en avgörande osäkerhet även för andra situationer och avtal än det PAR-avgörande och den fullgörelsetalan som avses i mål A 260/06.

Skäl

Målet gäller en tolkningstvist om tillämpningsområdet för den s.k. bilagan i journalistavtalet. Bilagan har rubriken: ”Lokala avtal om upplåtande /överlåtande av upphovsrätt”. Den innehåller bl.a. riktlinjer för de lokala parterna vid ingående av lokala upphovsrättsavtal och en punkt 4 benämnd ”Förhandlingsordning”. Förhandlingsordningen innebär enligt parterna bl.a. att ett av parterna i avtalet särskilt inrättat organ, PAR, i sista hand kan fatta beslut om lokala avtal om upplåtelse eller överlåtelse av upphovsrättsligt skyddat material. Förbundets ståndpunkt är att regleringen i bilagan är tillämplig enbart vid avtal om upplåtelser eller överlåtelser enligt § 4 mom 3:1, medan Tidningsutgivarna menar att regleringen i bilagan är av övergripande natur och därmed gäller för avtal om upplåtelser eller överlåtelser enligt såväl mom 3:1 som mom 3:2. Med anledning av parternas olika ståndpunkter yrkade förbundet att Arbetsdomstolen skulle fastställa att bilagan inte är tillämplig vid stadigvarande överlåtelse eller stadigvarande utbyte av upphovsrättsligt skyddat material mellan arbetsgivaren och annat företag med publicistisk verksamhet, dvs. den situation som uttryckligen finns angiven i mom 3:2.

Fråga har nu uppkommit om tillåtligheten av den av förbundet väckta fastställelsetalan.

Enligt 4 kap. 6 § lagen om rättegången i arbetstvister skall talan som inte innefattar yrkande om att motparten skall förpliktas att fullgöra eller underlåta något, dvs. en fastställelsetalan, avvisas om det inte är av avsevärd betydelse för käranden att talan prövas.

Förhållandena vid talans väckande blir normalt avgörande för bedömningen av om en fastställelsetalan skall anses tillåten. Man måste emellertid utgå från att det kan finnas anledning att ompröva ett ställningstagande som innebär att en viss fastställelsetalan tillåts. Det kan ske med anledning av att det efter talans väckande inträffat förhållanden som direkt inverkar på betydelsen av att få talan prövad (se AD 1978 nr 108). Det är alltså möjligt att vid bedömandet av betydelsen av att en talan prövas även beakta omständigheter som tillkommit efter talans väckande.

Även om ordalydelsen i 4 kap. 6 § lagen om rättegången i arbetstvister innebär att det är betydelsen för käranden att få talan prövad som är avgörande för talans tillåtlighet måste stadgandet i situationer där käranden återkallat sin talan ge utrymme att beakta även det intresse som svaranden har att få saken prövad (se AD 1978 nr 108).

Arbetsdomstolen har i ett flertal avgöranden (se t.ex. AD 1992 nr 134) slagit fast att en fastställelsetalan äger betydelse för en part först om det finns anledning anta att en bifallande dom kommer att antingen direkt påverka motparten i det rättsliga handlandet i förhållande till parten eller bli direkt avgörande vid en senare talan, som innefattar ett yrkande om att motparten skall förpliktas att fullgöra eller underlåta något. Med motpart avses därvid både avtalsmotparten och andra, vilka kan vara bundna av avtalet.

Arbetsdomstolen gör följande överväganden.

Sedan förbundet väckte talan i målet har det inträffat omständigheter som bör beaktas vid avgörandet av tillåtligheten av fastställelsetalan. Journalistavtalets giltighetstid har löpt ut, och något nytt kollektivavtal har såvitt framkommit inte träffats. Vidare har förbundet väckt en fullgörelsetalan mot Tidningsutgivarna och GP och yrkat att GP skall förpliktas att utge skadestånd till förbundet för kollektivavtalsbrott. Det målet rör samma bestämmelser i avtalet som förevarande mål.

Som redan redovisats avser tvisten i målet huruvida regleringen i bilagan är tillämplig på avtal med annat företag med publicistisk verksamhet om stadigvarande upplåtelse eller överlåtelse av upphovsrättsligt skyddat material. I sak handlar tvisten om PAR:s behörighet att fastställa lokala upphovsrättsavtal. Journalistavtalet i sin helhet har nu upphört att gälla och förbundet har förklarat att det inte avser att ingå något nytt kollektivavtal som innefattar en reglering som den i bilagan. Mot den bakgrunden saknar talan numera tillräcklig anknytning till något mellan parterna alltjämt gällande rättsförhållande.

Vad avser kollektivavtalets efterverkan och dess betydelse för bedömningen vill domstolen anföra följande. Arbetsdomstolen har i avgörandet AD 1978 nr 134 uttalat att det torde vara allmänt erkänt att man har att räkna med att kollektivavtalsbestämmelser rörande löne- och andra anställningsvillkor får en efterverkan för tiden efter det att kollektivavtalet i fråga upphört att gälla utan att avlösas av något nytt kollektivavtal. När det gäller kollektivavtalsregler på organisationsnivå förhåller det sig dock annorlunda. I samma avgörande fann Arbetsdomstolen att förhandlingsordningar inte utan överenskommelse därom är tillämpliga under ett kollektivavtalslöst tillstånd. Frågan om regleringen eller delar av regleringen i bilagan har efterverkan är i detta fall tvistig mellan parterna. Ett kollektivavtalslöst tillstånd mellan etablerade parter på arbetsmarknaden varar i vart fall normalt sett under relativt begränsad tid. Mot den bakgrunden kan inte Arbetsdomstolen finna att en kommande dom i målet kan komma att direkt påverka parterna i deras rättsliga handlande gentemot varandra under det kollektivavtalslösa tillståndet.

Fråga är då om ett avgörande av fastställelsetalan skulle kunna bli direkt avgörande för någon annan senare uppkommen fullgörelsetalan.

Förbundet har som nämnts redan väckt en fullgörelsetalan mot Tidningsutgivarna och GP och yrkat att GP skall förpliktas att utge allmänt skadestånd till förbundet för kollektivavtalsbrott (mål A 260/06). Ingen av parterna har uppgett att det föreligger ytterligare tvister om avtal om stadigvarande överlåtelse eller upplåtelse som skulle kunna bli föremål för rättslig process. Förbundet har uppgivit att PAR fattat beslut om avtal i två ytterligare fall men hävdat att dessa rör avtal om överlåtelser som rör andra moment i kollektivavtalet än det omtvistade mom 3:2. När det gäller talan i mål A 260/06 kan det konstateras att det målet rör samma bestämmelser i kollektivavtalet som fastställelsetalan i förevarande mål. Mot bakgrund av att avtalet upphört finner Arbetsdomstolen inte att det är av avsevärd betydelse för parterna att utöver fullgörelsetalan få fastställelsestalan prövad. Det synes inte föreligga ytterligare tvister som kan bli föremål för process avseende tolkningen av samma bestämmelser som är aktuella med anledning av fastställelsetalan. Arbetsdomstolen kan därför inte finna att ett avgörande av fastställelsetalan skulle kunna bli direkt avgörande för någon annan senare uppkommen fullgörelsetalan.

Mot bakgrund av det ovan anförda finner Arbetsdomstolen att det inte kan anses vara av avsevärd betydelse för parterna att få den i målet aktuella fastställelsetalan prövad. Den av förbundet väckta fastställelsetalan skall därför avvisas. Tidningsutgivarna har därmed inte rätt att få talan prövad i sak enligt 13 kap. 5 § rättegångsbalken.

Rättegångskostnader

Huvudregeln enligt 18 kap. 1 § rättegångsbalken är att tappande part är skyldig att ersätta motparten hans rättegångskostnader. Enligt 5 § samma kapitel anses part som tappande om partens talan avvisas. Av samma stadgande följer även att om part återkallar sin talan skall han ersätta motparten hans rättegångskostnad, om inte särskilda omständigheter föranleder att ersättningsskyldigheten skall bestämmas på annat sätt.

Arbetsdomstolens ställningstagande innebär att förbundets talan avvisas. Förbundet skall därför anses som tappande part och skall därmed föreläggas att betala Tidningsutgivarnas rättegångskostnader. Att målet inte avskrivs med anledning av återkallelsen och att det efter återkallelsen uppstått kostnader med anledning av frågan om tillåtligheten av förbundets fastställelsetalan föranleder inte någon annan bedömning.

Tidningsutgivarna har yrkat ersättning för rättegångskostnader med 156 000 kr, exklusive mervärdesskatt. Förbundet har vitsordat 125 000 kr som skälig ersättning. Arbetsdomstolen finner att arbetsgivarparten, med hänsyn till målets art och den skriftväxling som förevarit i målet, får anses skäligen tillgodosedd med 125 000 kr.

Arbetsdomstolens ställningstaganden

1. Arbetsdomstolen avvisar den av Svenska Journalistförbundet väckta fastställelsetalan.

2. Svenska Journalistförbundet förpliktas att ersätta Svenska Tidningsutgivareföreningens rättegångskostnader med etthundratjugofemtusen (125 000) kr, avseende ombudsarvode, med ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för detta beslut till dess betalning sker.

Beslut 2007-05-30, målnummer A-86-2006

Ledamöter: Inga Åkerlund, Cathrine Lilja Hansson och Lars Johan Eklund. Enhälligt.

Sekreterare: Jenny Welander

Rättsfall från Arbetsdomstolen
Publicerat med tillstånd
av Sveriges Domstolar

Avgörandedatum:
2007-05-30

Målnummer:
A-86-2006