Fråga om en arbetstagare som vikarierade som obehörig lärare enligt bestämmelsen i 5 § andra stycket anställningsskyddslagen övergått till en tillsvidareanställning.


Lagrum:
5 § andra stycket lagen (1982:80) om anställningsskydd

Parter:

Sveriges Kommunaltjänstemannaförabunde; Gotlands kommun

Nr 92

Sveriges Kommunaltjänstemannaförbund

mot

Gotlands kommun i Visby.

Mellan Sveriges Kommunaltjänstemannaförbund (SKTF) och Gotlands kommun (kommunen) gäller kollektivavtal.

SKTF:s medlem L.H. har mellan den 4 oktober 1995 och den 8 juni 2000 haft elva tidsbegränsade anställningar hos kommunen, i huvudsak som grundskollärare på Lännaskolan i Slite. Enligt SKTF har L.H. därvid varit anställd som vikarie i mer än tre års tid under en femårsperiod varför hon enligt bestämmelsen i 5 § andra stycket anställningsskyddslagen är berättigad till en tillsvidareanställning hos kommunen. Kommunen anser att bestämmelserna i 2 kap. 4 och 5 §§ skollagen inte medger att L.H:s tidsbegränsade anställning omvandlas till en anställning tills vidare och att hon under alla förhållanden inte har innehaft vikariatsanställningar hos kommunen i den utsträckning som krävs enligt 5 § andra stycket anställningsskyddslagen.

Parterna har fört tvisteförhandlingar i frågan utan att kunna enas.

Yrkanden m.m.

SKTF har väckt talan i Arbetsdomstolen och yrkat att domstolen skall förklara att L.H:s anställning, i vart fall per den 6 juni 2000, har övergått i en tillsvidareanställning hos kommunen. Vidare har SKTF yrkat att Arbetsdomstolen skall förplikta kommunen att till L.H. utge allmänt skadestånd med 50 000 kr jämte ränta enligt 4 och 6 §§ räntelagen från dagen för delgivning av stämning (den 3 december 2001) till dess betalning sker.

Kommunen har bestritt käromålet i dess helhet och uppgett att den inte kan vitsorda något allmänt skadestånd som skäligt i och för sig. Kommunen har dock vitsordat ränteyrkandet som skäligt i och för sig.

Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader.

Till utveckling av sin talan har parterna i huvudsak anfört följande.

SKTF

L.H. började vikariera som grundskollärare på Lännaskolan i Slite på hösten 1995. Inledningsvis rörde det sig om timvikariat men så småningom fick hon fasta timmar på skolan, terminsvikariat och slutligen hela läsårsvikariat. L.H. har arbetat i ett arbetslag och undervisat huvudsakligen i engelska, svenska och textilslöjd. Hon har även haft något vikariat som behandlingspersonal inom kommunens vårdförvaltning.

Kommunen har utfärdat elva anställningsbevis avseende de anställningar L.H. erhållit.

I det första anställningsbeviset, undertecknat av L.C. den 12 oktober 1995, angavs att L.H. anställdes som s.k. utbildningsvikarie för tiden den 4 - 31 oktober 1995 och att grunden för tidbegränsningen var ett vikariat, dock utan att det angavs någon person som L.H. skulle vikariera för.

I det andra anställningsbeviset, undertecknat av L.C. den 12 oktober 1995, angavs att L.H. anställdes som lärare i årskurs 7-9 för tiden den 6 november - 22 december 1995 och att grunden för tidbegränsningen var ett vikariat. I anställningsbeviset angavs att L.H. vikarierade för M.H. Tiden mellan de nu berörda anställningarna utgjordes av ett infallande höstlov.

I det tredje anställningsbeviset, undertecknat av L.C. den 9 januari 1996, angavs att L.H. anställdes som lärare för årskurs 7-9 för tiden den 8 januari - 7 juni 1996 och att grunden för tidsbegränsningen var ett vikariat. I anställningsbeviset angavs att L.H. vikarierade för M.H. Det var alltså fråga om ett terminsvikariat.

I det fjärde anställningsbeviset, undertecknat av L.C. den 6 november 1996, angavs att L.H. anställdes som s.k. utbildningsvikarie för tiden den 9 september - 11 oktober 1996 och att grunden för tidsbegränsningen var ett vikariat, dock utan att det angavs någon person som L.H. skulle vikariera för.

Anställningarna som utbildningsvikarie berodde på att skolan tilldelats projektpengar för utbildning av de ordinarie lärarna. Dessa utbildningsinsatser pågick allt ifrån några dagar till längre tidsperioder.

I det femte anställningsbeviset, undertecknat av L.C. den 30 januari 1997, angavs att L.H. anställdes som lärare "4-9 ID/EN" för tiden den 27 januari - 6 juni 1997. Någon särskild grund för tidsbegränsningen angavs inte. L.H. arbetade dock som lärare på samma sätt och med samma arbetsuppgifter som tidigare. Hon upplystes inte heller om att det skulle röra sig om någon förändring av arbetsuppgifter eller anställningsform.

I det sjätte anställningsbeviset, som undertecknats av U.P. den 23 juni 1997, angavs att L.H. anställdes som behandlingspersonal för tiden den 9 juni - 29 augusti 1997 och att grunden för tidsbegränsningen var att det var ett semestervikariat. Någon särskild person som vikariatet skulle avse angavs inte.

I det sjunde, åttonde och nionde anställningsbeviset, som undertecknats av L.C. den 7 augusti 1997, den 6 december 1997 respektive den 6 augusti 1998, angavs att L.H. anställdes som lärare i årskurs 4-9. Anställningarna avsåg tidsperioderna den 11 augusti - 19 december 1997, den 20 december 1997 - 10 juni 1998 respektive den 11 augusti - 18 december 1998. Grunden för tidsbegränsningen angavs vara vikariat för M.F. I det nionde anställningsbeviset angavs dessutom att L.H. inte var behörig som lärare.

I det tionde anställningsbeviset, undertecknat av den då nytillträdde rektorn S.S. den 8 januari 1999, angavs att L.H. anställdes som lärare i årskurs 4-9 för tiden den 19 december 1998 - 17 juni 1999. Även denna anställning borde ha varit ett vikariat. Någon person för vilken L.H. skulle vikariera har dock inte angivits. Som grund för tidbegränsningen har endast angivits "ej behörig".

I det elfte anställningsbeviset, undertecknat av S.S. den 8 september 1999, angavs att L.H. anställdes som lärare i årskurs 4-9 för tiden den 11 augusti 1999 - 8 juni 2000. Den anställningen avsåg ett vikariat. Någon person för vilken L.H. skulle vikariera har dock inte angivits. Som grund för tidsbegränsningen har angivits "vakant anställning" och "ej behörig".

I alla utom två av anställningsbevisen har koden för L.H:s ansvar, verksamhet och objekt varit likartat angiven.

Med uttrycket "vakant" anställning som har använts i det elfte anställningsbeviset menas enligt SKTF:s mening ett vikariat, eftersom det ju rör sig om en tidsbegränsad anställning i avvaktan på tillsättning av en lärarbefattning. Den uppfattningen stöds av kollektivavtalet AB 01, där 2 kap. 3 § 3 mom bl.a. innehåller följande.

Som vikarie anses också den, som anställs efter att en arbetstagare slutat för att helt eller delvis utföra denna arbetstagares arbetsuppgifter intill dess efterträdare börjat sitt arbete. Det förutsätts att sådant vikariat inte bestäms till längre tid än som med hänsyn till omständigheterna i fallet normalt krävs tills efterträdaren börjat arbeta.

Kommunen har försökt rekrytera lärare till den befattning som L.H. erhöll för läsåret 1999/2000. Det framgår av en blankett som kommunen använt för att anmäla den lediga befattningen på Lännaskolan till arbetsförmedlingen. Ingen behörig sökande anmälde dock intresse för befattningen. Kommunen hade även gjort försök att rekrytera i maj eller juni 1999, utan att någon behörig lärare anmälde intresse för befattningen. För att kunna garantera undervisningen under höstterminen 1999 anställde kommunen L.H. S.S:s bedömning var att eftersom det inte gick att hitta någon behörig lärare till tjänsten under sommaren 1999 var det inte särskilt troligt att det skulle gå efter höstterminens start.

L.H. har vikarierat i kommunen under sammanlagt mer än tre års tid under en femårsperiod, varför hennes anställning skall förklaras ha övergått till en tillsvidareanställning i kommunen i enlighet med bestämmelsen i 5 § andra stycket anställningsskyddslagen. L.H. har rätt till en tillsvidareanställning som sådan hos kommunen. SKTF kräver inte att hon skall erhålla en tillsvidareanställning som lärare. Vilken annan typ av anställning det i stället kan bli fråga om kommer det dock an på kommunen att ta ställning till. Om Arbetsdomstolen skulle anse att hennes anställning endast skulle kunna övergå till en tillsvidareanställning som lärare anser SKTF att hon kan få en sådan anställning trots att hon inte är behörig med tillämpning av undantagsregeln i 2 kap. 4 § andra stycket skollagen. Av den bestämmelsen framgår följande.

Den som inte är behörig får ändå anställas utan tidsbegränsning, om det saknas behöriga sökande och om det finns särskilda skäl samt om den sökande har motsvarande kompetens för den undervisning som anställningen avser och det dessutom finns skäl att anta att den sökande är lämpad att sköta undervisningen.

L.H. är synnerligen lämpad att arbeta som lärare och det skulle dessutom gagna utbildningens kvalitet på Lännaskolan om hon blev tillsvidareanställd. I sammanhanget bör beaktas att lärarna på Lännaskolan arbetar i arbetslag. Det förhållandet att kommunen redan den 5 juni 2000 skrev ett anställningsavtal med L.H., avseende en "vakant" anställning för tiden den 10 augusti 2000 till den 11 juni 2001, tyder också på att S.S. bedömt L.H. som viktig för att säkra utbildningens kvalitet. Kommunen har även skräddarsytt arbetsuppgifter för L.H., vilket i sin tur kan ha bidragit till att kommunen inte har fått några behöriga sökande till tjänsten som lärare i svenska, engelska och textilslöjd.

SKTF anför sammanfattningsvis följande. L.H. har vikarierat inom kommunen i mer än tre års tid under en femårsperiod, varför hennes anställning skall förklaras ha övergått till en tillsvidareanställning i kommunen enligt 5 § andra stycket anställningsskyddslagen. SKTF gör dock inte gällande att L.H. måste beredas en anställning som lärare. Om Arbetsdomstolen skulle anse att en förutsättning för att L.H. skall få en tillsvidareanställning inom kommunen är att det är fråga om en lärartjänst, finns det grund för att tillämpa undantagsregeln i 2 kap. 4 § andra stycket skollagen och låta henne erhålla en läraranställning tills vidare trots att hon inte är behörig. Genom att motsätta sig tillämpningen av 5 § andra stycket anställningsskyddslagen har kommunen ådragit sig skadeståndsskyldighet gentemot L.H.

Kommunen

Enligt allmänna rättsliga principer har speciallag företräde framför vanlig lag. Att denna princip gäller även på anställningsskyddslagens område framgår av bestämmelserna i 2 § första stycket i den lagen. Kommunen gör i första hand gällande att skollagen är en sådan speciallag som har företräde framför anställningsskyddslagens bestämmelser. Av intresse i målet är bestämmelserna i 2 kap. 4 och 5 §§ skollagen. Av 2 kap. 5 § framgår följande.

Den som inte uppfyller kraven enligt 4 § får anställas som lärare, förskollärare eller fritidspedagog för högst ett år i sänder.

I skollagen uppställs inga ytterligare villkor för att en tidsbegränsad anställning av en obehörig lärare skall få ske och det görs heller ingen hänvisning till anställningsskyddslagen. Det finns således inga regler i skollagen som liknar kriterierna i 5 § anställningsskyddslagen för när en anställning får tidsbegränsas. Det räcker att konstatera att en person som skall anställas som lärare är obehörig för att arbetsgivaren skall kunna anställa denne på begränsad tid. En arbetsgivare får över huvud taget inte anställa en obehörig lärare tillsvidare.

L.H:s tidsbegränsade anställningar hos kommunen grundar sig på 2 kap. 5 § skollagen. Bedömningen av vad som utgör skäl för undantag enligt 2 kap. 4 § andra stycket skollagen, dvs. kriterierna för att anställa en obehörig lärare tillsvidare, tillkommer uteslutande arbetsgivaren. Kommunen har i detta fall gjort bedömningen att L.H. inte har de kvalifikationer som krävs för att undantagsregeln skall kunna tillämpas i hennes fall. Undantagsregeln skall enligt praxis på området dessutom tillämpas mycket restriktivt. En eventuell överprövning av undantagsregelns tillämpning i ett enskilt fall skall ske genom kommunalbesvär, varför Arbetsdomstolen över huvud taget inte är behörig att pröva den frågan.

Tillgången på behöriga lärare är på Gotland mycket begränsad och situationen för Lännaskolan i Slite utgör inget undantag. För att fylla bristen på behöriga lärare har skolan därför varit tvungen att använda sig av obehöriga lärare med tidsbegränsade anställningar. En av dessa personer har varit och är alltjämt L.H. Hon har fram till och med den 8 juni 2000 haft elva tidsbegränsade anställningar hos kommunen. Kommunen har, mot bakgrund av L.H:s kompetens, bedömt att hon kan bedriva undervisning på ett rimligt och gott sätt. Åtta av anställningarna har uttryckligen betecknats som vikariat, varav ett som semestervikariat. När det gäller övriga tre anställningar har endast angetts att det varit fråga om tidsbegränsade anställningar. Grunden för att tidsbegränsa dessa anställningar har varit bestämmelsen i 2 kap. 5 § skollagen. Den bestämmelsen har legat till grund även för de övriga anställningarna, oavsett att de har betecknats som vikariat i anställningsbevisen. Dessa tidsbegränsade anställningar har således inte genererat något tidssaldo som möjliggör för L.H. att med stöd av bestämmelserna i 5 § andra stycket anställningsskyddslagen övergå i en tillsvidareanställning. Den bestämmelsen är över huvud taget inte tillämplig i L.H:s fall. Det saknar rättslig betydelse om L.H. har upplysts om detta faktum eller inte.

Om Arbetsdomstolen ändå skulle finna att 5 § andra stycket anställningsskyddslagen är tillämplig på L.H:s anställningar bör följande beaktas. Bestämmelsen tar sikte på den anställning där arbetstagaren vikarierar. Det är den anställningen som skall övergå till en tillsvidareanställning. I L.H:s fall är det fråga om en anställning som lärare. Möjligheten för henne att den anställningen skall övergå till en tillsvidareanställning som lärare är utesluten eftersom hon på grund av bristande behörighet inte kan få en sådan anställning enligt reglerna i skollagen. Någon annan anställning som L.H. har haft kvalifikationer för har inte funnits hos kommunen. Det framstår också som orimligt att kommunen skulle flytta L.H. från den lärarbefattning hon vikarierat på och i stället placera henne på någon annan typ av anställning inom kommunen.

Kommunens uppfattning i frågan om hur skollagen och anställningsskyddslagen förhåller sig till varandra när det gäller den aktuella tvistefrågan delas av de fackliga organisationerna på lärarområdet, Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet. Detta kommer till uttryck i Svenska Kommunförbundets redogörelse för ÖLA 00 med Lärarnas Samverkansråd, av vilken framgår bl.a. följande.

Punkt 6a), b) Visstidsanställning

Enligt skollagen får den som inte uppfyller i lagen angivna krav för att få anställas som lärare utan tidsbegränsning anställas som lärare för högst ett år i sänder. Sådan visstidsanställning ger inte företräde till återanställning.

Med anledning av 5 § andra stycket LAS - bortre gräns för vikarier - har parterna haft överläggningar som lett till följande tolkning:

Även om bestämmelsen gäller på lärarområdet måste man beakta följande. Skollagen, som varande speciallagstiftning, med dess behörighetskrav för att bli tillsvidareanställd som lärare, förskollärare och fritidspedagog i skolväsendet (lärare i förskoleklass och uppåt) tar över LAS. Det betyder att exempelvis en obehörig lärare inte kan åberopa bestämmelsen i 5 § andra stycket LAS som grund för att bli tillsvidareanställd lärare oaktat att hon eller han uppfyller bestämmelsens krav på minst tre års sammanlagd vikariatstid hos arbetsgivaren/kommunen.

Av arbetsgivarinformationen i Svenska Kommunförbundets publikation "Arbetsgivarnytt" nr 24/99 framgår vidare bl.a. följande.

5 § andra stycket LAS - En bortre gräns för vikarier - Lärare

Bakgrund

Bestämmelsen i 5 § andra stycket LAS - en bortre gräns för vikarier- träder i kraft den 1 januari år 2000 och innebär att om en arbetstagare som varit anställd hos arbetsgivaren som vikarie i sammanlagt mer än tre år de senaste fem åren övergår anställningen automatiskt till en tillsvidareanställning.

Kontakter med Lärarförbundet

Hur bestämmelsen skall tillämpas på lärarområdet har varit föremål för överläggningar med Lärarförbundet och lett till följande mellan Kommunförbundet och Lärarförbundet likartade tolkning.

Även om bestämmelsen gäller på lärarområdet måste man beakta följande. Skollagen, som varande speciallagstiftning, med dess behörighetskrav för att bli tillsvidareanställd som lärare, förskollärare och fritidspedagog i skolväsendet (---) tar över LAS. Det betyder att exempelvis en obehörig lärare inte kan åberopa bestämmelsen i 5 § andra stycket LAS som grund för att bli tillsvidareanställd lärare oaktat att hon eller han uppfyller bestämmelsens krav på minst tre års sammanlagd vikariatstid hos arbetsgivaren /kommunen.

Även om Arbetsdomstolen skulle finna att skollagen inte har den betydelse som kommunen tillmäter den, har L.H. ändå inte kvalificerat sig för en tillsvidareanställning hos kommunen, eftersom hon inte har vikarierat under sammanlagt tre års tid under en femårsperiod. Som tidigare framkommit har L.H. haft elva tidsbegränsade anställningar hos kommunen under den tid som är aktuell i målet. Åtta av dessa anställningar kan anses ha varit vikariat. Dessa åtta vikariat omfattar 774 dagar, vilket motsvarar mindre än 26 månader. Det krävs 36 månaders anställning som vikarie för att 5 § andra stycket anställningsskyddslagen skall bli tillämplig. De tre tidsbegränsade anställningar som avser perioderna den 27 januari - 6 juni 1997, den 19 december 1998 - 17 juni 1999 och den 11 augusti 1999 - 8 juni 2000, är inte några vikariat. De har alltså inte tidsbegränsats med stöd av anställningsskyddslagens bestämmelser. Grunden för tidsbegränsningen är skollagens bestämmelser om tidsbegränsad anställning av obehöriga lärare. Dessa anställningar skall därför inte beaktas i sammanhanget. Det medför att L.H. inte uppfyller kravet på mer än tre års vikariatsanställningar hos kommunen under en femårsperiod.

Den av SKTF åberopade bestämmelsen om s.k. rekryteringsvikariat i kollektivavtalet Allmänna bestämmelser tar inte sikte på den typ av situationer som har förelegat i L.H:s fall. Bestämmelsen avser sådana situationer där någon anställs i avvaktan på att en ny innehavare av en befattning kan tillträda anställningen. En tumregel är att ett rekryteringsvikariat endast kan pågå upp till sex månader. Ett sådant vikariat kan således inte pågå i ett år, eller t.o.m. upp till ett och ett halvt år som i L.H:s fall. Inför L.H:s anställning för tiden den 19 december 1998 - 17 juni 1999 gjorde kommunen över huvud taget inte något rekryteringsförsök. Inför läsåret 1999/2000 annonserade kommunen visserligen efter en behörig lärare men ingen sådan anmälde intresse för befattningen. Kommunen bedömde det då som utsiktslöst att kunna anställa en behörig lärare för hela läsåret. I denna situation, och i samråd med den lokala fackliga organisationen, kom kommunen fram till att den bästa lösningen var att anställa L.H. för hela läsåret på en gång. Detta var ett avsteg från den princip om terminsvis anställning som kommunen tidigare tillämpat. Grunden för anställningen var dock skollagens bestämmelser om tidsbegränsad anställning.

Kommunen anför sammanfattningsvis följande. De särskilda reglerna i skollagen gäller framför anställningsskyddslagens bestämmelser. De åberopade tidsbegränsade anställningarna har sin grund i skollagens bestämmelser. Det innebär att ingen av L.H:s tidsbegränsade anställningar skall beaktas vid en bedömning enligt 5 § andra stycket anställningsskyddslagen. Hon uppfyller därför inte kravet på minst tre års vikariatsanställning. Om anställningarna kan beaktas vid en sådan bedömning kan dock L.H. inte erhålla en tillsvidareanställning eftersom hon inte är behörig lärare. Någon annan befattning inom kommunen som hon var kvalificerad för förelåg inte. Undantagsregeln i 2 kap. 4 § andra stycket skollagen är inte tillämplig i tvisten. Under alla förhållanden är bestämmelsen i 5 § andra stycket anställningsskyddslagen inte tillämplig, eftersom L.H. inte har vikarierat under sammanlagt tre års tid under en femårsperiod.

Domskäl

Under perioden den 4 oktober 1995 - 8 juni 2000 har L.H. varit anställd hos kommunen genom elva tidsbegränsade anställningar avseende olika tidsperioder. Tio av dessa anställningar har varit som lärare vid Lännaskolan i Slite. Den elfte anställningen avsåg ett semestervikariat år 1997 vid Visby vårdförvaltning. Den 6 juni 2000 var L.H. tidsbegränsat anställd som lärare.

Tvisten

Tvisten mellan parterna gäller om L.H:s tidsbegränsade anställning hos kommunen den 6 juni 2000 till följd av bestämmelsen i 5 § andra stycket anställningsskyddslagen har övergått till en tillsvidareanställning.

SKTF:s inställning är att L.H. i vart fall vid den tidpunkten hade varit anställd hos kommunen som vikarie i mer än tre år under de senaste fem åren, varför hennes tidsbegränsade anställning då övergick till en anställning tills vidare.

Kommunens inställning är att L.H:s anställningar hos kommunen har tidsbegränsats med stöd av regler i skollagen och att bestämmelsen i 5 § andra stycket anställningsskyddslagen därför inte är tillämplig samt att L.H. som obehörig lärare inte har kunnat anställas tills vidare och att hon i vart fall inte har haft tre års vikariatsanställning hos kommunen under den aktuella femårsperioden.

Utredningen

Målet har avgjorts efter huvudförhandling. Vid denna har på SKTF:s begäran hållits förhör under sanningsförsäkran med L.H. samt vittnesförhör med läraren Tommy Mattsson, f.d. avdelningsordföranden i SKTF:s Gotlandsavdelning M.S. och f.d. ombudsmannen Å.S. På kommunens begäran har hållits förhör upplysningsvis med arbetsrättschefen G.S. och förbundsjuristen I.H. samt vittnesförhör med rektorn S.S. Därutöver har skriftlig bevisning åberopats av båda partssidor.

Något om den rättsliga regleringen

Enligt 5 § andra stycket anställningsskyddslagen gäller att om en arbetstagare har varit anställd hos en arbetsgivare som vikarie i sammanlagt mer än tre år under de senaste fem åren övergår anställningen till en tillsvidareanställning. Av förarbetena till den bestämmelsen framgår att anställningen, så snart tidsgränsen om tre år under de senaste fem åren överskrids, övergår i en tillsvidareanställning (prop. 1996/97:16 s.39). Några särskilda uttalanden om bestämmelsens tillämpning på lärarområdet gjordes inte i sammanhanget.

Av 2 kap. 4 § skollagen framgår bl.a. att endast den som uppfyller vissa angivna kvalifikationskrav är behörig att anställas som lärare utan tidsbegränsning. Vidare framgår av bestämmelsens andra stycke att den som inte är behörig ändå får anställas utan tidbegränsning om det saknas behöriga sökande och om det finns särskilda skäl samt om den obehöriga har motsvarande kompetens för den aktuella undervisningen och det dessutom finns skäl att anta att vederbörande är lämpad att sköta undervisningen. Av 2 kap. 5 § samma lag framgår bl.a. att den som inte uppfyller kraven enligt 4 § får anställas som lärare för högst ett år i sänder. I specialmotiveringen till bestämmelsen i 2 kap. 4 § andra stycket anges uttryckligen att den är av ren undantagskaraktär och att den får användas endast vid särskilda förhållanden, t.ex. om en obehörig lärare som under lång tid har visat sig synnerligen lämplig att handha den aktuella undervisningen riskerar att gå förlorad för skolväsendet om han inte tillsvidareanställs (prop. 1990/91:18 s. 49).

Arbetsdomstolens bedömning

SKTF har alltså gjort gällande att L.H:s tidsbegränsade anställning hos kommunen i vart fall den 6 juni 2000 övergått till en tillsvidareanställning. Någon annan tidpunkt för en sådan förändring av anställningsform har inte berörts i målet och Arbetsdomstolens prövning utgår därför från förhållandena den dagen.

Enligt SKTF behöver en övergång till tillsvidareanställning inte innebära en tillsvidareanställning som lärare. Men för det fall Arbetsdomstolen skulle finna att en övergång till en tillsvidareanställning enbart skulle kunna ske till en lärarbefattning menar SKTF att L.H. kan få en sådan anställning trots att hon är obehörig som lärare med en tillämpning av undantagsregeln i 2 kap. 4 § andra stycket skollagen. Kommunens inställning är att en övergång till en tillsvidareanställning för L.H:s del endast skulle kunna ske till en befattning som lärare eftersom det var en tidsbegränsad befattning som lärare hon hade vid den aktuella tidpunkten, samt att en sådan övergång inte är möjlig till följd av skollagens regler om behörighet som krav för tillsvidareanställning.

Arbetsdomstolen behandlar först frågan om en övergång enligt 5 § andra stycket anställningsskyddslagen av L.H:s tidsbegränsade anställning till en tillsvidareanställning måste ske till en lärarbefattning eller inte.

Den tidsbegränsade anställning L.H. hade hos kommunen vid den aktuella tidpunkten var en anställning som lärare. Enligt lagtexten övergår anställningen till en tillsvidareanställning då den sammanlagda anställningstiden som vikarie uppgår till tre år under de senaste fem åren. Enligt Arbetsdomstolens mening kan detta inte innebära annat än att det är den vid den aktuella tidpunkten pågående tidsbegränsade anställningen som då övergår till en tillsvidareanställning, dvs. i L.H:s fall att hennes tidsbegränsade anställning som lärare skulle övergå till en tillsvidareanställning som lärare. Domstolen delar därför inte den uppfattning SKTF synes ha att den tidsbegränsade anställningen skulle kunna övergå i en tillsvidareanställning som inte skulle avse något visst arbete eller i övrigt ha något bestämt innehåll.

Arbetsdomstolen behandlar nu frågan om L.H:s tidsbegränsade anställning som lärare har kunnat övergå till en tillsvidareanställning som lärare med anledning av bestämmelsen i 5 § andra stycket anställningsskyddslagen.

Som redan framgått innebär skollagens bestämmelser att endast behöriga lärare kan anställas utan tidsbegränsning, och att övriga lärare får anställas för högst ett år i sänder. Anledningen till den regleringen är statsmaktens önskan att skapa garantier för att kompetenta lärare används i undervisningen, vilket anses vara av avgörande betydelse för utbildningens kvalitet. Kommunerna skall därför som lärare använda personer som har en utbildning som är avsedd för den undervisning som läraren i huvudsak skall bedriva. För att kommunerna skall ha förutsättningar att kontinuerligt i så hög grad som möjligt ha lärare med adekvat utbildning har de enligt skollagen rätt att, när de tvingas anställa andra lärare, göra det för begränsad tid utan att iaktta de förutsättningar som i anställningsskyddslagen ställs upp för tidsbegränsning av anställning. Det normala torde vara att sådana lärare anställs till dess terminen eller läsåret tar slut.

Enligt Arbetsdomstolens mening kan det inte komma i fråga att bortse från skollagens bestämmelser om anställning av lärare när en situation enligt 5 § andra stycket anställningsskyddslagen uppkommer för en vikarierande lärare. Av avgörande betydelse i denna situation blir om den vikarierande läraren är behörig eller inte. Om det är fråga om en i och för sig behörig lärare som har vikarierat i sådan utsträckning hos arbetsgivaren att bestämmelsen i 5 § andra stycket anställningsskyddslagen blir tillämplig torde det inte vålla några särskilda problem att låta vikariatsanställningen övergå till en tillsvidareanställning. Annorlunda förhåller det sig i fråga om en obehörig vikarierande lärares anställning. En tillämpning av bestämmelsen i 5 § andra stycket anställningsskyddslagen även i ett sådant fall skulle innebära att den obehörige läraren i strid med skollagens bestämmelser ändå skulle erhålla en tillsvidareanställning. Att så skulle vara avsett utan att det kommit till uttryck i lagstiftningsarbetet i samband med bestämmelsens tillkomst ter sig inte sannolikt. Enligt domstolens mening får det förutsättas att lagstiftaren avsett att normala krav på kompetens för anställningen i fråga måste vara uppfyllda även i situationer av nu berört slag.

Det anförda innebär att Arbetsdomstolen med hänsyn till skollagens bestämmelser finner att en obehörig lärare inte med stöd av bestämmelsen i 5 § andra stycket anställningsskyddslagen kan grunda någon rätt att få sin tidsbegränsade vikariatsanställning omvandlad till en tillsvidareanställning som lärare. Det förhållandet att skollagen innehåller en undantagsbestämmelse som medger en arbetsgivare att i en anställningssituation och när särskilda förhållanden föreligger anställa en obehörig lärare utan tidsbegränsning ändrar inte denna bedömning.

Med den bedömning Arbetsdomstolen här gjort saknar domstolen anledning att gå närmare in på vad parterna i övrigt har anfört.

Det anförda innebär att SKTF:s talan skall avslås.

Rättegångskostnader

Med den bedömning Arbetsdomstolen gjort är SKTF förlorande part och skall förpliktas ersätta kommunen för dess rättegångskostnader. Om beloppet råder inte tvist.

Domslut

Arbetsdomstolen avslår Sveriges Kommunaltjänstemannaförbunds talan.

Arbetsdomstolen förpliktar Sveriges Kommunaltjänstemannaförbund att ersätta Gotlands kommun för dess rättegångskostnader med sextioentusentrehundranittio (61 390) kr, varav 42 734 kr utgör ombudsarvode, jämte ränta på det förstnämnda beloppet enligt 6 § räntelagen från den 4 september 2002 till dess betalning sker.

Dom 2002-09-04, målnummer A-212-2001

Ledamöter: Lars Johan Eklund, Anna Middelman (hovrättsassessor; tillfällig ersättare), Siv Kimbré, Anders Sandgren, Ola Bengtson, Alf Karlsson (f.d. förhandlingschefen i Statsanställdas Förbund; tillfällig ersättare) och Henry Sjöström. Enhälligt.

Sekreterare: Katarina Mannerbrink

Rättsfall från Arbetsdomstolen
Publicerat med tillstånd
av Sveriges Domstolar

Avgörandedatum:
2002-09-04

Målnummer:
A-212-2001